Stockholms Läns Landsting. Kostnadskalkyl för en allmänflygplats i Stockholmsregionen. Göteborg

Transkript

1 Kostnadskalkyl för en allmänflygplats i Stockholmsregionen Göteborg

2 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kostnadskalkyl för en allmänflygplats i Stockholmsregionen Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Final Nils T:son Axberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Uppdrag Generellt Förkortningar Kort beskrivning av gällande regelverk Allmänflygplats i Stockholm Referenskoder Fysisk placering av flygplatsen Förbehåll mm i kostnadssammanställningen Etappvis utbyggnad Etapp 1 - Icke godkänd flygplats Bansystem Byggnader Visuella hjälpmedel Instrumentinflygningshjälpmedel Organisation Etapp 2 - Godkänd flygplats referenskod 1A Bansystem Byggnader Visuella hjälpmedel Instrumentinflygningshjälpmedel Organisation Etapp 3 - Godkänd flygplats referenskod 2B Bansystem Byggnader Visuella hjälpmedel Instrumentinflygningshjälpmedel Organisation Etapp 4 - Godkänd flygplats referenskod 2C Bansystem Byggnader Visuella hjälpmedel Instrumentinflygningshjälpmedel Organisation Investeringskostnader... 8 i Kostnadskalky allmänflygplats STO Unr

4 5.6 Tillkommande kostnader för bergschakt/fyllnad Driftskostnader Hyresintäkter Referenser... 9 Bilagor Bilaga 1 Flygplats ii Kostnadskalky allmänflygplats STO Unr

5 1. Sammanfattning planerar att anlägga en ny flygplats i Stockholmsregionen för att ge plats för det sk allmänflyget. Flygplatsen kommer att byggas etappvis mot en slutlig banlängd av 1600 m. Samtidigt kommer flygplatsen att utvecklas från att tillåta flygningar bara under dager till en fullt utrustad flygplats med hjälpmedel för precisionsinflygning och tornkontrolltjänst. Kostnadsanalysen omfattar fyra etapper icke godkänd flygplats, godkänd flygplats med referenskod 1A, 2B och slutligen 2C. Målsättningen är att finna lämpliga kostnadsbesparande avgränsningar för varje etapp för att samtidigt få en optimal användning. Den etappvisa utbyggnaden skall möta regelverkets krav för varje referenskod och samtidigt inte begränsa det slutliga målet. Det innebär bl a att byggnader och uppställningsplatta placeras hinderfritt, rullbanan ges en slutlig banbredd från första etappen, inflygningsljuslinjen förbereds för förlängning mm allt för att från början uppfylla ref kod 2C. Flygplatsen kommer vid färdigställandet, enligt etapp 4, att ha en 1600 m rullbana, precisionsinflygning med 900 m inflygningsljuslinje, terminal- och driftsbyggnader, torn samt två hangarer Kostnadssammanställningen visar att den fysiska utbyggnaden av en referenskod 2C flygplats kostar drygt 92 msek med en årlig driftskostnad på ca 1,2 msek. I rapportens kostnadssammanställningen finns även ett antagande om tillkommande kostnader i samband med bergschakt och fyllning. 2. Uppdrag På uppdrag av har Ramböll genomfört en kostnadsanalys av en planerad flygplats enligt referens kod 2C i Stockholmsregionen. 3. Generellt 3.1 Förkortningar Följande förkortningar förkommer i nedanstående text: ATC Air Traffic Control ATZ Air Traffic Zon CCR Constant Current Regulator CNS Communication, Navigation, Surveillance CTR Kontrollzon (Luftrumsklass C) DME Distance Measuring Equipment EASA European Aviation Safety Agency GND Ground/marknivå ICAO International Civil Aviation Organization Unr av 1

6 ILS GP ILS Glidepath/glidbanesändare ILS LLZ ILS Localizer LIH Light Intensity High LIL Light Intensity Low NDB Non Directional Radion Beacon NPA Notice of Proposed Amendment PAPI Precision Approach Path Indicator RNAV Area Navigation RNP Required Navigation Performance SEK Svenska kronor TIA Terminal Information Area (Luftrumsklass G) TIZ Terminal Information Zone (Luftrumsklass G) TMA Terminalområde (Luftrumsklass C) TSFS Transportstyrelsens författningssamling TWR Tower/flygledartorn UPS Uninterruptible Power Supply 3.2 Kort beskrivning av gällande regelverk ICAO, International Civil Aviation Organization, ett FN-organ med säte i Montreal, som utarbetar internationella regler för civil luftfart. ICAO Annex 14, Aerodrome Design and Operation, är ett internationellt grunddokument som styr utformningen av flygplatser och dess hinderytor. Utformningen av flygplatserna bestäms efter sk Reference Codes som är beroende av banlängd och flygplanets storlek. Transportstyrelsens författningssamling, TSFS, är det svenska regelverk som följer och bygger på ICAO regelverk. Här finns bl a Annex 14 på svenska med undantag för vissa kapitel som fortfarande ingår i den utgående Bestämmelser för Civil Luftfart, BCL-F. Doc 8168 används i originalutförande. I AIP Sweden anges vilka avsteg från ICAO regelverk som tillämpas. EASA NPA Ett nytt Europeiskt gemensamt regelverk ligger ute på remiss för att i framtiden (2014) inkluderas i TSFS. Rapporten inkluderar ej ändringar som kan komma i framtiden och som finns föreslagna i denna remiss. Unr av 2

7 4. Allmänflygplats i Stockholm Flygplatsen är planerad att byggas i Stockholmsregionen med en utbyggnad utförd i fyra etapper. I samtliga etapper kommer banbredden att vara 30 m för att motsvara en framtida rullbana enligt ref kod 2C bana, detta bl a för att undvika framtida eventuella kort- och långsiktiga komplikationer och kostnader som flera banbreddningar kan innebära. Vidare förutsätts att alla byggnader skall placeras på ett avstånd från rullbanan för att klara framtida hinderfrihet för övergångsytan för referenskod 2C. Detta främst för att undvika rivning/flyttning av byggnader och utrustning. Rullbanan förutsätts att förlängas enbart i en ända för att undvika förändringar av belysningssystem, dränering mm. Bild1: Rullbana som byggs i 4 etapper, uppställningsplatta och byggnader. Tanken är att förlängningen av banan sker åt ett håll så att rullbanan, förkortad med ca 200m, kan fortsatt användas under byggnadstiden. En ytterligare uppgradering till exempelvis 3D kommer att innebära en stråkbreddning till 300 m och en banbreddning till 45 m. Här kan anläggandet av en ny rullbana vara ett alternativ. 4.1 Referenskoder Flygplatser är klassificerade enligt ett internationellt referenskodsystem som finns beskrivet i ICAO Annex 14 och i TSFS 2010:132. Dessa koder styr framförallt rulloch taxibanors samt stråks minsta bredder, längder och lutningar. Koderna refererar till spänn- och spårvidd på trafikerande flygplan. Kodelement 1 Kodelement 2 Kodsiffra Luftfartygs referensbanlängd Kodbokstav Vingspännvidd Yttre spårvidd huvudlandställ 1 < 800 m A < 15 m < 4,5 m m < 1200 m B 15 m < 24 m 4,5 m < 6 m m < 1800 m C 24 m < 36 m 6 m < 9 m m D 36 m < 52 m 9 m < 14 m E 52 m < 65 m 9 m < 14 m F 65 m < 80 m 14 m < 16 m 4.2 Fysisk placering av flygplatsen Inför den slutliga placeringen av flygplatsen bör grov- och finjustering av läget ske med hjälp av bl a TSFS 2010:132 och ICAO Doc 8168 för att undvika problem Unr av 3

8 med hinderytor samt analys av meteorologiska data för att bestämma banriktning mm. Placeringen av flygplatsen kan komma att påverka befintligt luftrum. Placeras flygplatsen inom en befintlig kontrollzon kan luftrummet runt flygplatsen ges en egen sektor sk ATZ från början och en egen kontrollzon vartefter flygplatsen utvecklas. 4.3 Förbehåll mm i kostnadssammanställningen I kostnadssammanställningen ingår inte kostnader för: - fordon - personal - geo och markundersökningar - inmätning av området - utredningar enligt MB - hinder-och procedurberäkningar - fastighetsinlösen, reglering och expropriation - inrättandehandling Vidare förutsätts: - att grundläggningsförhållandena är goda - att berg inte förekommer - att anslutningspunkt för el till belysning och inflygningssystem sker i driftsbyggnad - att el och VA för övriga byggnader/anläggningar ansluts i respektive byggnader/anläggningar. Vidare har kostnader för: - inredning av kontorsutrymmen getts ett schablonmässigt pris - utformning och projektering av ingående anläggningar har räknats som en antagen procentsats på kostnaden för anläggningen. 5. Etappvis utbyggnad 5.1 Etapp 1 - Icke godkänd flygplats Den första etappen omfattar anläggandet av en flygplats med hårdgjord rullbana som inrättas som en icke godkänd flygplats avsedd enbart för sk allmänflyg. Flygplatsen skall uppfylla kraven i TSFS 2012:91 och även 2010:132 för framtida utbyggnad. Användandet av flygplatsen är här begränsad till dager Bansystem Bansystemet omfattar en hårdgjord rullbana 800x30 m, rullbanans bredd är enligt referenskod 2C med ett stråk, 860x150 m, anpassat för en framtida instrumentbana. Taxning till och från rullbanan sker via stråket. Unr av 4

9 5.1.2 Byggnader En klubbstuga (flyttbar) och en oisolerad hangar (storlek 20x30m) likställd med prefabricerad hall med stor port som skydd för flygklubbarnas flygplan anläggs. Hangaren uppförs på ett område med hinderfrihet för referenskod 2C och i anslutning till en framtida uppställningsplatta. Området närmast hangaren kan provisoriskt förses med hårdgjord yta. Flygklubben kan, i anslutning till hangaren, anlägga en mindre bränsleanläggning med eget ansvarar för drift och underhåll. En permanent bränsleanläggning anpassad i nivå med framtida trafik kommer att ingå i en senare etapp Visuella hjälpmedel Rullbanan kommer att ha dagermarkeringar Instrumentinflygningshjälpmedel Ingår ej i denna etapp Organisation Det förutsätts att de etablerade flygklubbarna ansvarar för driften via externa och interna tjänster. Underhållet av hangar, klubbstuga och bansystem sköts av ägaren. 5.2 Etapp 2 - Godkänd flygplats referenskod 1A Flygplatsen inrättas här som en godkänd ref kod 1A flygplats enligt TSFS 2010: Bansystem Bansystemet kompletteras i denna etapp med en taxibana, ca 180x18m, och en uppställningsplatta, ca 30x40m. Uppställningsplattan skall med uppställda flygplan vara placerad hinderfritt under övergångsytan Byggnader På flygplatsen anläggs en driftsbyggnad, storlek 15x25 meter (375m 2 ) med två stora portar för att inrymma fordon, utrustning mm för året runt skötsel av flygplatsen, utrustning för banbelysning (CCR, regler-utrustning, reservkraft, UPS mm) samt framtida brand- och räddningsutrustning. Området kring flygplatsen skall inhägnas (TSFS 2010:180). Driftsbyggnaden är inte utrustad för reparation och översyn av fordon som förutsätts att ske externt Visuella hjälpmedel Bansystemet får här låg- och högintensiv (LIH/LIL) bankant-, tröskel och banändbelysning med tillhörande utrustning. Driftscentralen för belysningen placeras i driftsbyggnaden. Ljusanläggningen regleras, tills ett torn har byggts, med en separat radiofrekvens. Till ljusanläggningen ansluts UPS och reservkraft, med kapacitet för en 2Cflygplats. Anläggningen placeras i driftsbyggnaden eller altn i en container. Unr av 5

10 5.2.4 Instrumentinflygningshjälpmedel Ingår ej i denna etapp Organisation Det förutsätts att de etablerade flygklubbarna ansvarar för driften av byggnader och bansystem via externa och interna tjänster. Underhållet av hangar, klubbstuga, bansystem och ljusanläggning sköts av ägaren. 5.3 Etapp 3 - Godkänd flygplats referenskod 2B Denna etapp omfattar en förlängning av rullbanan till 1199x30 m och förlängning av stråket till 1289x150 m. Belysningen kompletteras med en 420 m inflygningsljuslinje. Dessutom omvandlas flygplatsen till en instrumentflygplats med icke precisions utrustning (NDB+DME+ ILS/LLZ) samt PAPI för båda banriktningarna. Som instrumentflygplats ställs kraven högre på brand- och räddningsinsatser, TSFS 2010: Bansystem Rullbanan förlängs till 1199x30 m och stråket förlängs till 1289x150 m. Den befintliga rullbanan förses med ytterligare ett slitlager för att höja bärigheten motsvarande flygplanstyper för referenskod 2C. Uppställningsplattan förlängs med ca 130x30 m för att ge området framför befintlig och planerad hangar en hårdgjord yta Byggnader I driftsbyggnaden inryms brand- och räddningsutrustning (fordon mm). Omfattningen av utrustningen och uppbyggnaden av tjänsten bestäms i samråd med lokalt brandförsvar. För att möta ökade krav från en växande trafik anläggs en isolerad hangar, 30x40 m (1200 m 2 ) likställd med en prefabricerad hall med stor port för översyn och reparation av flygplan. I anslutning till uppställningsplatan byggs en bränsledepå. En del av plattan avgränsas för att bränslepåfyllning så att dagvatten blandat med bränslespill kan tas hand om i en oljeavskiljare Visuella hjälpmedel Flygplatsen kompletteras med en 420m inflygningsljusanläggning som samtidigt förbereds med kopplingsbrunnar för att kunna byggas ut till 900m samt PAPI. Anläggningarna ansluts till befintlig UPS och reservkraft. Dagermarkeringar på rullbanan utökas. Unr av 6

11 5.3.4 Instrumentinflygningshjälpmedel Flygplatsen kompletteras med inflygningshjälpmedel som ILS LLZ, NDB och en DME. Detta innebär att flygplatsen får instrumentprocedurer i en banriktning för NDB+DME+LLZ. Anläggningen ansluts till befintlig UPS och reservkraft. NDB är ett navigerings- och inflygningshjälpmedel på vilken själva inflygningsproceduren byggs upp. Ytterligare hjälpmedel som DME som ger ett avstånd till flygplatsen och en ILS LLZ som ger piloten lateral information hur flygplanet ligger under den sista fasen av inflygningen Organisation Drift- och underhåll på flygplatsen övergår här till en av ägaren upprättad flygplatsorganisation. Organisationen skall uppfylla krav för transportstyrelsens godkännande. 5.4 Etapp 4 - Godkänd flygplats referenskod 2C Rullbanan förlängs ytterligare till 1600 m med bibehållen bredd och stråket förlängs 1720 m. Den befintliga 420 m ljuslinjen byggs ut till 900m och ILS anläggningen kompletteras med en ILS/GP för precisionsinflygning Bansystem Rullbanan rullbana förlängs till 1600x30 m och stråket förlängs till 1720x150 m. Del av plattan kan avgränsas för avisning där vätskor även kan samlas upp i tankar Byggnader Byggnaderna kompletteras med ett flygledartorn (TWR). Tornet beräknas vara utfört av prefabricerad betong och ha en höjd av tre plan varav det översta har en yta på cirka 45 kvadratmeter. Tornet utrustas med trappa och mindre hiss. Placeringen av tornet skall uppfylla siktkrav så att hela bansystemet och inflygning är synlig från operativ position. Med en begränsad reguljär trafik ställs också kraven på en terminalbyggnad storlek 15x25 meter (375 m 2 ), som utförs som en enkel kontorsbyggnad med check-in och bagagehantering. Byggnaden byggs i anslutning till uppställningsplattan. Samtliga byggnader är utrustade med mycket enkla installationslösningar, ventilation för att hålla hygieniska gränsvärden somt grundbelysning Visuella hjälpmedel Inflygningsljusanläggningen kompletteras och byggs ut till 900 m. Anläggningen ansluts till befintlig UPS och reservkraft. Den befintliga anläggningen kan även flyttas över till den andra banan. Dagermarkeringar på rullbanan utökas Instrumentinflygningshjälpmedel ILS anläggningen kompletteras med en ILS GP som informerar piloten om flygplanets vertikala position som tillsammans med tidigare installerade LLZ Unr av 7

12 medför att flygplatsen får precisionsinflygning. Anläggningen ansluts till befintlig UPS och reservkraft Organisation Flygplatsorganisationen ansvarar för drift- och underhåll på flygplatsen. Personalen skall kunna sköta brand- och räddning, dagligt underhåll, bagagehantering, AFIS mm för att erhålla kostnadseffektivitet. Tjänsten i tornet blir till en början troligtvis en AFIS tjänst, som med ökad trafik och kravbild övergår till ATC. ATC-tjänsten kan också komma att fjärrstyras från närliggande ATC. Stationstjänster, som check-in och bagagehantering, kan utföras av det flygbolag som trafikerar flygplatsen. 5.5 Investeringskostnader Dessa siffror skall justeras enligt de senaste justeringarna RWY IG RWY Cat 1A RWY Cat 2B RWY Cat 2C 800 m 800 m 1199 m 1600 m Utformning och projektering Rullbana 30m Stråk inkl dränering och stängsel Taxibana och uppställningsplatta Uppställningsplatta Belysning Driftsbyggnad Terminalbyggnad inkl utrustning check Tornbyggnad inkl AFIS/ATC utrustning Hangar 1 oisolerad Hangar 2 isolerad Klubbstuga Bränsleanläggning Navigerings- och inflygningsutrustning Totalt per utbyggnadsetapp Färdig flygplats ref kod 2C Fardig flygplats ref kod IG banbredd Kostnader för investeringar som gynnar flygverksamhetens utveckling som inflygningshjälpmedel, ATC etc kan ersättas med upp till 75% av intäkter från trafikflygets genererade avgifter. Detta regleras enligt TSFS 2010: Tillkommande kostnader för bergschakt/fyllnad I det fall ett föreslaget läge för ny flygplats ligger i terräng där berg kan finnas kan följande antagande vara en guide till kostnader i samband med denna hantering: Antag en volym av m³ och en överyta på m² med följande á- priser: Bergschakt, fall A 125 SEK/m³ Bergs överyta >1,0 m 100 SEK/m² Fyllning 50 SEK/m³ Detta antagande kommer att ge en kostnad på 15,5 msek för schakt och ytterliggare 5 msek för fyllnad (utan svällning). Unr av 8

13 5.7 Driftskostnader Drift och underhållskostnaderna är baserade på riktvärden låg till normal på genomsnittliga statistiska värden från liknande objekt. Vid beräkningen av den totala driftkostnaden för samtliga beskrivna byggnader (drift, underhåll och kapitalkostnader under 15 år) har vi utgått från en inflationsutveckling på 2% och kpi utveckling på 2%. Driftskostnader per år från Ref 2C Bränsleanl Banrep fond Byggnader Tornutrustning Övrigt Hyresintäkter De båda hangarerna som byggts samt ytor som upplåtits för annan verksamhet skall till 100% vara uthyrda till marknadsmässiga hyror. 6. Referenser ICAO Annex 14 Aerodromes. ICAO Doc 8168 Procedures for Air Navigations/Aircraft Operations (PANS OPS). TSFS 2010:114 Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats. TSFS 2010:132 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats. TSFS 2010:153 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av avgifter för flygtrafiktjänst. TSFS 2010:180 Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:136) om utrustning och installationer på flygplats. TSFS 2012:91 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte ska godkännas. TSFS 2012:92 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats. TSFS 2012:93 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats. Unr av 9

14 Bilaga 1: Flygplats Flygplatsen med utbyggnadsetapper och byggnader Unr av 10