Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och skola Läsår: 2014/2015 Rektor: Per Fröderberg

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och skola a för planen Rektor tillsammans med all personal. Vår vision Vår verksamhet ska präglas av ömsesidig respekt och trygghet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Värdegrundsjobb som vi arbetar med i alla klasser. Representanter från varje klass i trygghetsgruppen träffas regelbundet. Representanterna i trygghetsgruppen engageras i kartläggning om det finns otrygga platser på skolan samt ordnar aktivitetsdagar. Klassrepresentanterna får med sig värdegrundsfrågor att diskutera i klassrummet tillsammans med sin klass. Elevrådet finns som forum att lyfta elevers frågor minst tre träffar per termin. Vårdnadshavarnas delaktighet Rutiner för anmälan av kränkningar ska förankras hos vårnadshavarna och föräldraråd innan likabehandlingsplanens fastställande. Föräldrar hänvisas till hemsidan för information kring likabehandlingsplanen och inkommer med åsikter till barnets klasslärare. Personalens delaktighet Diskuterar planen under arbetsplatsträffar. Hålla den vid liv och utvärdera vid träffar i arbetslag vid behov. Under året har vi jobbat i arbetslagen och diskuterat hur vi jobbar främjande men också utifrån enkätresultatet tagit fram de förebyggande arbete vi vill jobba med det närmaste läsåret. Förankring av planen Planen kommer att finnas tillgänglig på hemsidan. Den kommer att presenteras för eleverna på skolan och information ges till föräldrarna att den finns på hemsidan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen tas upp på personalmöten, elevhälsomöten, föräldramöten och med elever i t.ex. elevråd. Främjande och förebyggande insatser kommer även särskilt att diskuteras och uppdateras ytterligare i januari Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på ATP, elever i trygghetsgruppen och elevråd, föräldrar på föräldrarmöte och föräldrarråd och elevhälsans personal har utvärderat på EHT. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet av utvärderingen visar att vi har arbetat med det vår tidigare plan innehöll, detta arbete pågår och kommer även att vara aktuellt under läsåret 2014/2015. Många mål kvarstår och vi fortsätter att arbeta mot dem med fokus på att ingen skall vara ensam, skolgården skall byggas om och anpassas till åldern på barnen under 2015 samt att skolan har regler som gäller alla elever. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Med personal, i elevråd, trygghetsgruppen- elever och genom föräldrarmöte- vårdnadshavare och föräldraråd. för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med personalen.

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Skapa förståelse för att alla männiksor är olika och att det är en rättighet. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats Vi har en öppen diskussion när det gäller kärlek och sexuelitet, hetero/ homo/ bi, detta ingår även speciellt i den kill/tjej-snacks grupp som 5:orna har under hösten Vi pratar om hur olika familjer kan se ut. Vi har noll-tolerans när det gäller verbala kränkningar t ex "bög". Vi pratar om dessa ords betydelse med barnen. Alla får se ut eller vara hur och vem man vill. Vi markerar detta tydligt till exempel om någon retas för att en flicka "ser ut" som en pojke eller vice versa. Alla på skolan Pågående hela läsåret Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla elever ska behandlas lika utifrån sina förutsättningar. Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med olika funktionsnedsättningar. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats Den fysiska miljön är tillrättalagd med handikapptoaletter, ramper, skötrum, hörselslingor, automatiska dörröppnare på flera ställen. Vi gör schemaanpassningar, gruppindelningar,

5 lokalanpassningar, placering i klassrum utifrån behov och serverar specialkost för allergiker. Vi använder oss av hjälpmedel som t ex datorer, paddor och skärmar. Vid behov tillsätter vi assistent som kan hjälpa till eller utökar rastvakt till elever som behöver. Vi tillrättalägger utedagar och skoldagar för att alla elever ska kunna vara med. Vi förbereder elever så att nya moment och förändringar ska gå så smidigt som möjligt. Vi har samtal om människors lika värde och elevers olika behov. Alla på skolan Pågående hela året. Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Alla ska bli lika behandlade oavsett kön. vi satsar på att ge alla elever oavsett om de är flickor eller pojkar lika stort inflytande och utrymme. Vi skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffarna någon gång varje läsår. Insats - Personalen försöker att tänka på att bemöta eleven. - Pratar om att alla får se ut och vara som man vill vad det gäller kläder och utseende. "Man duger som man är". -Låter barnen prova olika aktiviteter. - Vi använder ibland "Talpinne" så att alla får komma till tals. - Vi har ofta diskussioner om allas lika värde i klasserna. -Att personalen tänker på att låta båda könen komma till tals lika mycket. Pedagogerna och alla vuxna på skolan. Pågår hela läsåret.

6 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet - Vi gör eleverna medvetna om alla människors lika värde. - Alla på skolan behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och på arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats - Vi diskuterar de geografiska områdena i världen. - Hemspråksläraren Hendrin berättar i klasser efter behov. - I samlingar har vi högläsning som belyser olika etnisk tillhörighet och säger exempelvis god morgon på olika språk. - Vi erbjuder modermålsundervisning. - Vi pratar om alla människors lika värde genom klassernas värdegrundsarbete. Pedagogerna Pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla elever ska känna till att vi har religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner för att skapa förståelse till att alla människor har rätt till sin egen tro. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religösa åskådningen. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats - När vi pratar om svenska traditoner lyfter vi även andra religioners traditioner och då är de oftast kopplat till en eller flera elever i klassen. - Vi jämför olika religioner på olika sätt utifrån barnens ålder. Även olika matkulturer diskuteras. - Vi pratar öppet och tydligt om varför några barn har

7 exempelvis slöja. Pedagogerna Pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett ålder. Områden som berörs av insatsen Ålder Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller trakasserier utifrån sin ålder. Vi utvärderar genom elevenkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång per läsår. Insats - Vi anpassar verksamheten utifrån individen, mognad och utveckling. - Skolgården skall byggas om 2015 för att passa skolbarnen bättre. - Vi har ibland tvärgrupper med åldersblandade elever. - Vi har ibland gemensamma dagar eller temadagar med åldersblandade grupper exempelvis brännbollsdagen, lekdagar och friluftsdagar. - Vi pratar om att vi är olika och behöver mer eller mindre tid att lära oss till exempel om en elev behöver ett extraår. Pedagogerna Pågående hela läsåret.

8 Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Ingen elev ska bli utsatt för kränkande behandling på vår skola. Vi utvärderar genom enkät, klassråd och diskussioner med elever, föräldrar och på arbetslagsträffar kontinuerligt. Vi utvärderar också kränkningsblanketterna för att se efter mönster som vi behöver jobba mer med i trygghetsgruppen. Kränkningar tar upp som stående punkt på varje EHT. Insats - Vi har en trygghetsgrupp bestående av vuxna och två elever från varje klass som träffas regelbundet för att motverka kränkningar och utanförskap på skolan. - Vi använder böcker, bilder och filmer som diskussionsunderlag för att diskutera hur vi är mot varandra. - Klassernas värdegrundsarbete i form av till exempel Komet, Charlie, Rättens riddare och vara vänner. - Oavsett kränkningar så reagerar vi och agerar! Ständiga diskussioner oavsett schemalagda eller spontana. Pedagogerna och alla vuxna på skolan. Pågående hela läsåret.

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsgruppen genomför en undersökning om otrygga områden på skolan. Elevrådet- för att demokratiskt kunna påverka och utvärdera. Dokumentation i form av att alla vuxna vid uppkomsten av konfliktsituationer eller vid andra händelser av liknande karaktär, dokumenterar på blanketten " Dokumentation av händelse". EHT följer upp dokumentationsblanketter och kränkningsärenden som samlats in. Elevrepresentanter och vuxna i Trygghetsgruppen är med vid utvärdering av arbetet. Enkäter som erbjuds alla elever. Vi följer upp elevers frånvaro i EHT och följer kommunens riktlinjer för att uppmärksamma stor frånvaro. Regelbundna planerade samtal med elever, föräldrar, elevråd, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet och föräldraråd. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Trygghetsgruppen har kartlagt områden på skolgården och i lokalerna som känns otrygga bl.a med hjälp av en karta över skolområdet. Elevrådet jobbar med skolans regler. En stående punkt på klassrådet ska vara hur vi har det i klasserna. Alla elever från åk 3 besvarar kommunenkäten om trivsel på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar konfliktsituationer eller vid andra händelser av liknande karaktär, de dokumenteras på blanketten "Dokumentation av händelse". Personalen anmäler kränkningsärenden till rektor och dokumenterar på särskild blankett. Rektor har utvärderingssamtal med elevrådet för att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som kränkande behandling och diskriminering. Resultat och analys Vi har gemensamma regler på skolan. Att ha processat reglerna har skapat ett gemensamt förhållningssätt som ger trygghet hos både barn och vuxna. Det är något som vi anser viktigt att fortsätta arbeta med detta läsår. Alla elever på Kilbergsskolan ska ha någon att vara med på rasterna. Mycket är på gång där kommunen ska göra stora förändringar på skolgården men under tiden måste vi hitta lösningar så alla känner att de har något att göra och vara på rasterna.

10 Förebyggande åtgärder Gemensamma regler för alla Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Trevligt klimat och trygghet för barnen i skolan. Om vi har gemensamma regler blir det lättare att genomföra "Alla barn är allas barn". Vi följer upp genom att se i enkäten att fler säger att de är trygga och trivs på Kilbergsskolan. Åtgärd 1. Klasserna tar fram elevernas förslag på regler under första veckan 2. Elevrådsrepresentanterna tar upp klassens förslag på elevrådet 3. De vuxna får tycka till under till exempelvis en APT 4. Reglerna presenteras för föräldrarna på föräldramöte för att ta in deras åsikter 5. Reglerna sammanställs och processas i klassen genom att tydliggöra vad det betyder etc. 6. Reglerna skrivs in i likabehandlingsplanen Reglerna vi kom fram till på Kilbergsskolan blev följande: - Du ska använda hjälm när du åker kickbike/skateboard och är på kulle eller isen. - Du ska vara schysst kompis och använda ett trevligt språk och sätt mot andra. - Alla ska ha någon att vara med, ingen får lämnas ensam. - Du får bara kasta snöboll på anvisad plats. Reglerna lägga dessutom upp på hemsidan och alla klasser ska under hösten 2014 arbeta fram någon typ av kollage med reglerna på som placeras utanför klassrummen. Motivera åtgärd Vi har idag gemensamma regler på skolan. Att processa regler skapar ett gemensamt förhållningssätt som ger trygghet hos både barn och vuxna. Alla tillsammans med rektor, pågående arbete under hela 2014/2015.

11 Alla ska någon att vara med på rasterna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla ska känna gemensakap och ha någon att vara med på rasterna. Åtgärd Vi ska ha en gemensam lekdag- kanske en halvdag där vuxna och trygghetsgruppens elever visar baren olika gamla och nya lekar som de kan göra på rasterna. Vi skriver sen ner lekarna med regler och klistrar upp dem på fönstret så barnen kan gå dit och läsa när de inte vet vad de ska göra på rasten. Tips om att ha snabbrunda innan rasten för att höra om varje barn har något att göra. Då kan läraren styra ihop vissa barn som inte vet vad de ska göra eller ge tips på aktiviteter. Gärna kolla igen efter rasten för att höra att det fungerat. Motivera åtgärd Enkäten våren -13 visade att 10,4 % av eleverna uppger att de inte har någon att vara med på rasterna och det vill vi göra något åt. 46 elever uppgav brister i utemiljön på Kilbergsskolan när de fick en öppen fråga "egna tankar" på enkäten våren -13. De säger att det är tråkigt på rasterna för de har inget att göra. De vuxna i Trygghetsgruppen tillsammans med eleverna ansvarar för lekdagen. Varje klasslärare ansvarar för att utdela västar till Rastkompisar. Pågående hela läsåret. Utemiljön Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska må bra i vår skolmiljö. Att det ska finnas saker och utrymme för olika intressen,

12 inte bara sport. Alla på skolan, både vuxna och elever har ansvar att sakerna tas in efter raster och skol- eller fritidsslut. Vi följer upp genom enkät på våren Åtgärd Köpa in saker till klasserna efter önskemål från eleverna som får diskutera hur sakerna ska "hanteras" och finnas kvar. Varje klasslärare bestämmer med sina elever hur reglerna omkring det ska skrivas. Alla på skolan, både vuxna och elever har ansvar att sakerna tas in efter raster och skol- eller fritidsslut. Motivera åtgärd 46 elever av 169 uppgav brister i utemiljön på Kilbergsskolan när de fick en öppen fråga "egna tankar" på enkäten våren Detta har ännu inte rättats till gällande skolgård och anpassning av utemiljö efter ålder. Klasslärare och Rektor Pågående under hela läsåret. Ombyggnad av skolgård. Områden som berörs av åtgärden Ålder Att få en skolgård som är större bättre anpassad efter elevernas ålder. Åtgärd Under 2015 är det planerat att skolgården byggs om. Motivera åtgärd Skolgården är inte anpassad för det antal barn som finns på gården. Den kommer att göras större på "framsidan" av skolan. Nya områden skall asfalteras och "Kingrutor" skall ritas upp så att alla har möjligheten att få ha en bra miljö på rasten. Detta utifrån enkät 2013 då många elever tyckte att de har tråkigt på rasten och att det inte finns något att göra på skolgården. Rektor, Datum för färdigställande december 2015.

13 Rutiner för akuta situationer Policy Alla inom skolan ska verka för ett avståndstagande från trakasserier, kränkningar och diskriminering. Vi vill eftersträva en miljö som präglas av ömsesidig respekt där eleverna känner sig trygga och blir bekräftade. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Upptäcka kränkningar ska uppmärksammas direkt! Arbetet genomförs enligt vår handlingsplan vid ärenden. Vid utvecklingssamtal och andra föräldrar eller elevsamtal pratar vi om hur eleven trivs och mår på vår skola. Vi har rastvaktsschema som täcker alla raster. Vi har bussvaktsschema som täcker upp när skoldagen är slut. Vi genomför elevenkäter omkring trygghet varje år. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om kränkning eller trakasserier skett kan eleven vända sig till närmaste vuxen. Det kan vara klassläraren, annan lärare, kurator, skolsköterska, rektor eller annan vuxen som eleven känner sig trygg med. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. En utredning startar med två vuxna som ansvariga. Ta reda på alla fakta. När, var, hur och vilka. Fråga eventuella vittnen. Anmäl ärendet till rektor som sen informerar huvudmannen. 2. Tala med den som utsatts för trakasseri eller kränkning. 3. Tala sedan med den/de som utfört kränkningen. Först ledaren och sen eventuella medhjälpare. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Vad kan den som kränkt göra för att ändra sitt beteende? Fordra konkreta förslag! 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats och hur vi arbetar vidare i ärendet. 5. Uppföljande samtal hålls. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. 6. Ärendet avslutas när den utsatta eleven anser att ärendet är utagerat och situationen känns bra. Dokumentationen skickas till rektor för arkivering och vidare information om ärendet till huvudmannen. 7. Tänk på att erbjuda stödjande samtal till såväl den utsatte och till den som utsätter andra för trakasserier eller kränkningar. Om trakasserierna eller kränkningarna ändå inte upphör: 8. Kallas de elever som trakasserat eller kränkt, tillsammans med vårdnadshavare till ett möte där rektor betonar allvaret i situationen. En eventuell handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas för att komma till rätta med problemet. 9. Handlingsplanen/åtgärdsprogrammet följs upp under ett uppföljande möte.

14 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst, BUP, HAB eller polis. I sista hand diskuteras skolbyte för eleven. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs och huvudmannen informeras. 3. Vårdnadshavaren informeras. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen. ( Rutiner för uppföljning Vid alla kränkningärenden sker uppföljning kontinuerligt. Ärendet avslutas först när den utsatta eleven anser att ärendet är utagerat och situationen känns bra. Rutiner för dokumentation Vi använder oss av kommunens kränkningsblankett som skickas till rektor för arkivering när ärendet är avslutat. Rektor informerar huvudmannen. Kuratorn utvärderar ärendena årligen för att se eventuella mönster. Ansvarsförhållande Den personal som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. De två vuxna som håller i ärendet ansvarar för att handlingsplanen följs, att rektor och föräldrar informeras, kränkningsblanketten fylls i och att uppföljning sker.