Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och skola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och skola a för planen Rektor tillsammans med all personal. Vår vision Att alla barn på vår skola ska känna sig trygga. Utifrån detta huvudmål arbetar pedagogerna i år extra mycket med att motverka alla sorters kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Värdegrundsjobb i alla klasser. Representanter från varje klass i trygghetsgruppen, de kartlägger årligen otrygga platser på skolan. Elevrådet finns som forum att lyfta elevers frågor minst tre träffar per termin. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar hänvisas till hemsidan för information kring likabehandlingsplanen och inkommer med åsikter till barnets klasslärare. Personalens delaktighet Diskuterar planen under arbetsplatsträffar. Hålla den vid liv i vardagsarbetet och utvärdera vid träffar i arbetslag vid behov. Förankring av planen Planen kommer att finnas tillgänglig på hemsidan. Den kommer att presenteras av pedagogerna för eleverna på skolan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering och redigering av planen har skett med den pedagogiska personalen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All pedagogisk personal på APT vid två tillfällen under hösten Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 92,6% av eleverna trivs för det mesta i skolan. 94,4% av eleverna trivs med sina klasskamrater. 91,4% av eleverna känner sig trygg på skolan. 79,1% av eleverna upplever att de inte blivit kränkt av någon elev på skolan. 91% vet vad de ska kunna för att nå målen i skolan. 89% vet hur det går för dem i skolan. 98,8% tycker att lärarna har förväntningar på att de ska klara att nå målen i alla ämnen. Utifrån de kommentarer som gjorts i enkäten ser vi att många av kränkningarna skett inom två klasser. Det har gjorts åtgärder utifrån detta och dagsläget är mycket bättre och lugnare. Skolan väljer ändå att fortsätta arbeta med målet trygghet i form av nolltolerans och extra satsning mot kränkningar. Årets utvärdering tillsammans med personalen visar på att de gör saker i vardagen. Under läsåret 2015/2016 kommer en extra insats för tryggheten att göras, vi kommer tillsammans ha ett stort mål och det är trygghet för alla. I detta arbete kommer även vaktmästare, städpersonal och bespisningspersonal att involveras. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Tillsammans med personal, i EHT och genom elevernas enkätsvar. för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med personalen.

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Att alla elever accepterar att människor är olika och att det är en rättighet att vara det. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats Vi har en öppen diskussion när det gäller kärlek och sexualitet, hetero/ homo/bi/trans. Vi pratar om hur olika familjer kan se ut. Vi har noll-tolerans när det gäller verbala kränkningar. Vi pratar om dessa ords betydelse med barnen. Alla får se ut eller vara hur och vem man vill. Alla på skolan Pågående hela läsåret Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla elever ska behandlas lika utifrån sina förutsättningar. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats Den fysiska miljön är tillrättalagd med handikapptoaletter, ramper, skötrum, hörselslingor, automatiska dörröppnare på flera ställen. Vi gör schemaanpassningar, gruppindelningar, lokalanpassningar, samt placering i klassrum. Vi använder oss av hjälpmedel som t ex datorer

5 och paddor. Vi tillrättalägger utedagar och skoldagar för att alla elever ska kunna vara med. Vi förbereder elever så att nya moment och förändringar ska gå så smidigt som möjligt. Vi har samtal om människors lika värde och elevers olika behov. Pedagogisk personal Pågående hela året. Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Alla ska bli lika behandlade oavsett kön. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffarna någon gång varje läsår. Insats Personalen bemöter eleven som individ och inte beroende på kön genom att prata om att alla får se ut och vara som man vill. "Man duger som man är". Vi skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller genom att ha diskussioner om allas lika värde i klasserna. Vi ger alla talutrymme. Pedagogerna och alla vuxna på skolan. Pågår hela läsåret.

6 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Alla på skolan behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och på arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats Vi diskuterar de geografiska områdena i världen. Hemspråkslärarna berättar om erfarenheter från sina hemländer i klasser efter behov. Vi erbjuder studiehandledning och modermålsundervisning. Vi pratar om alla människors lika värde. Pedagogerna Pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla elever ska känna till att vi har religionsfrihet och vad detta innebär. Vi följer upp vårt arbete via enkät, diskussioner med elever och på arbetslagsträffar någon gång varje läsår. Insats När vi pratar om svenska traditoner lyfter vi även andra religioners traditioner och då är de oftast kopplat till en eller flera elever i klassen. Vi pratar i klasserna om att alla människor har rätt till sin egen tro. Vi jämför olika religioner på olika sätt utifrån barnens ålder. Även olika matkulturer disskuteras. Vi pratar öppet och tydligt om varför några barn har exempelvis slöja.

7 Pedagogerna Pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett ålder. Områden som berörs av insatsen Ålder Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller trakasserier utifrån sin ålder. Vi utvärderar genom elevenkät, diskussioner med elever och arbetslagsträffar någon gång per läsår. Insats Vi anpassar verksamheten utifrån barnets kunskapsutveckling. Vi har ibland gemensamma dagar eller temadagar med åldersblandade grupper exempelvis brännbollsdagen och friluftsdagar. Vi pratar om att vi är olika och behöver mer eller mindre tid att lära oss. Pedagogerna Pågående hela läsåret. Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Ingen elev ska bli utsatt för kränkande behandling på vår skola.

8 Vi utvärderar genom trygghetsgruppen, enkät, klassråd och diskussioner med elever, föräldrar och på arbetslagsträffar kontinuerligt. Kränkningar tas upp som stående punkt på EHT. Insats Vi har en trygghetsgrupp bestående av vuxna och 1-2 elever från varje klass som träffas regelbundet för att motverka kränkningar och utanförskap på skolan. Vi använder böcker, bilder och filmer som diskussionsunderlag för att diskutera hur vi är mot varandra i klassernas värdegrundsarbete. Vi reagerar och agerar vid kränkningar. Ständiga diskussioner med eleverna. Pedagogerna och alla vuxna på skolan. Pågående hela läsåret.

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Regelbundna samtal med elever, föräldrar, fritidsråd och elevhälsoteam. Trygghetsgruppen utför trygghetsvandring och återkopplar till lärarlaget. Elevråd för att eleverna ska demokratiskt kunna påverka och utvärdera. Kränkningsblanketter. Elevernas närvaro följs upp enligt kommunens riktlinjer. Enkäter erbjuds alla barn. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Trygghetsgruppen har kartlagt områden på skolgården och i lokalerna som känns otrygga bl.a med hjälp av en karta över skolområdet. Elevrådet jobbar med skolans regler. En stående punkt på klassrådet ska vara hur vi har det i klassen. Eleverna besvarar kommunenkäten om trivsel på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar konfliktsituationer eller andra händelser av liknande karaktär. Personalen anmäler kränkningsärenden till kurator och dokumenterar. Rektor har utvärderingssamtal med elevrådet för att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som kränkande behandling och diskriminering. Resultat och analys Vi har via enkäten identifierat att många elever (34st) upplever sig kränkta av varandra. Åtgärder i form av tjejsnack/killsnack, kuratorssamtal, rektor i klassen, möten med föräldrar samt andra insatser har gjort att stämningen på skolan upplevs som lugnare av lärare, detta kommer även att utvärderas i enkäten till våren.

10 Förebyggande åtgärder Gemensamma regler för alla Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever på vår skola ska trivas. Vi följer upp genom att se i enkäten att fler säger att de är trygga och trivs på Kilbergsskolan. Åtgärd Vi har gemensamma regler så att det blir lättare att agera som att "Alla barn är allas barn". 1. Klasserna tar fram elevernas förslag på regler under första veckan och dessa revideras på klassråd. 2. Reglerna processas i klasserna. Reglerna vi kom fram till på Kilbergsskolan blev följande: - Du ska använda hjälm när du åker kickbike/skateboard och är på kulle eller isen. - Du ska vara schysst kompis och använda ett trevligt språk och sätt mot andra. - Alla ska ha någon att vara med, ingen får lämnas ensam. - Du får bara kasta snöboll på anvisad plats. Reglerna ska finnas i varje klassrum på tavlan. Motivera åtgärd 2015 trivs 92% av eleverna för det mesta på skolan. Vi vill höja trivseln ytterligare bland eleverna. Gemensamma regler på skolan anser vi vara en av delarna som gemensamt skapar trygghet och förhållningssätt hos både barn och vuxna. Alla tillsammans med rektor Pågående arbete under hela året

11 Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla elever ska känna sig trygga på skolan, ingen ska känna sig kränkt. Vi följer upp genom att se i enkäten att fler säger att de är trygga och inte känner sig utsatta för kränkningar på Kilbergsskolan. Åtgärd Hela skolan arbetar för trygghet. Stor satsning på kränkningsärenden från all personal under 2015/2016. Arbete med Morgans mission. Samt extra uppmärkssamhet mot språkbruket i skolan. Rektor ger uppdrag till vaktmästare att gå igenom toaletterna för att sätta in hakar som komplement till låsen för att öka tryggheten för eleverna. Motivera åtgärd Enkäten visar att 91,4% av eleverna VT 2015 känner sig trygga på skolan. Endast 79,1% av eleverna har inte blivit kränkta av andra elever. 7 elever nämner toaletterna i fria kommentarer om vart de känner sig otrygga, främst för att de kan låsas upp utifrån. All personal Pågående hela läsåret Arbetsro och miljö Områden som berörs av åtgärden Att alla ska känna studiero på skolan. Vi följer upp genom att se i enkäten att fler säger att de har studiero på Kilbergsskolan.

12 Åtgärd Fler frågor och enkäter kring detta för elever, elevråd och föräldrar. Klassrumsbesök av rektor. Kollegialt lärande av bra exempel. Prio kommer att starta på skolan VT 2016 och rektor har valt att ta upp detta som ett av våra förbättringsområden. Motivera åtgärd 78,6% uppger VT 2015 att de har studiero. Rektor och pedagoger Pågående hela läsåret

13 Rutiner för akuta situationer Policy Alla inom skolan ska verka för ett avståndstagande från trakasserier, kränkningar och diskriminering. Vi vill eftersträva en miljö som präglas av ömsesidig respekt där eleverna känner sig trygga och blir bekräftade. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Upptäcka kränkningar ska uppmärksammas direkt! Arbetet genomförs enligt vår handlingsplan vid ärenden. Vid utvecklingssamtal och andra föräldrar eller elevsamtal pratar vi om hur eleven trivs och mår på vår skola. Vi har schema för rastvärdar som täcker alla raster. Vi har bussvaktsschema som täcker upp när skoldagen är slut. Vi genomför elevenkäter omkring trygghet varje år. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om kränkning eller trakasserier skett kan eleven eller vårdnadshavaren vända sig till närmaste vuxen. Det kan vara klassläraren, annan lärare, kurator, skolsköterska, rektor eller annan vuxen som eleven känner sig trygg med. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Läraren startar en utredning tillsammans med annan vuxen på skolan, de är sedan ansvariga för ärendet. Ta reda på alla fakta. När, var, hur och vilka. Fråga eventuella vittnen. Anmäl ärendet till kurator som sen informerar huvudmannen. 2. Tala med den som utsatts för trakasseri eller kränkning. 3. Tala sedan med den/de som utfört kränkningen. Först ledaren och sen eventuella medhjälpare. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Vad kan den som kränkt göra för att ändra sitt beteende? Fordra konkreta förslag! 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats och hur vi arbetar vidare i ärendet. 5. Uppföljande samtal hålls. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. 6. Ärendet avslutas när den utsatta eleven anser att ärendet är utagerat och situationen känns bra. Dokumentationen skickas till kurator för arkivering och vidare information om ärendet till huvudmannen. 7. Tänk på att erbjuda stödjande samtal till såväl den utsatte och till den som utsätter andra för trakasserier eller kränkningar. Om trakasserierna eller kränkningarna ändå inte upphör: 8. Kallas de elever som trakasserat eller kränkt, tillsammans med vårdnadshavare till ett möte där rektor betonar allvaret i situationen. En eventuell handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas för att komma till rätta med problemet. 9. Handlingsplanen/åtgärdsprogrammet följs upp under ett uppföljande möte. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst, BUP, HAB eller polis. I sista hand diskuteras skolbyte för eleven. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den som först får kännedom om händelsen anmäler omedelbart till rektor. 2. Rektor anmäler händelsen till sin närmaste chef/förvaltning. 3. Vårdnadshavare informeras skyndsamt. för att detta sker är rektor. 4. Förvaltningen beslutar vem som ska utreda händelsen och hur den ska utredas och följas upp. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och

14 verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Den anställde får information om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( Rutiner för uppföljning Vid alla kränkningsärenden sker uppföljning kontinuerligt. Ärendet avslutas först när den utsatta eleven anser att ärendet är utagerat och situationen känns bra. Rutiner för dokumentation Vi använder oss av kommunens kränkningsblankett som skickas till rektor för arkivering när ärendet är avslutat. Rektor informerar huvudmannen. Kuratorn utvärderar ärendena årligen för att se eventuella mönster. Ansvarsförhållande Den personal som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. De två vuxna som håller i ärendet ansvarar för att handlingsplanen följs, att rektor och föräldrar informeras, kränkningsblanketten fylls i och att uppföljning sker.