Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport

2 Innehållsförteckning OMVÄRLDSANALYS 3 EKONOMISK ANALYS 4 BALANSKRAVSAVSTÄMNING 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 4 FINANSIELLA MÅL 5 DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 5 VERKSAMHETSMÅL 7 NÄMNDERNAS PROGNOS MED KOMMENTARER 9 KOMMENTAR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING 11 INVESTERINGAR 11 FRAMTIDSBEDÖMNING 12 RESULTATRÄKNING 13 KASSAFLÖDESANALYS 14 BALANSRÄKNING 15 NOTER 16 NÄMNDERNAS RESULTAT 20 RESULTATRÄKNING VA-VERKSAMHET 21 BALANSRÄKNING VA-VERKSAMHET 21 REDOVISNINGSPRINCIPER 22 Delårsrapport (22)

3 OMVÄRLDSANALYS Vi ser snabba kast i svensk och internationell ekonomi. Vid årets början fanns en stor optimism och efterfrågan har aldrig ökat så mycket i modern tid. Denna optimism har förbytts i väldig turbulens i främst världsekonomin, vilket även påverkar Sveriges och Osby kommuns ekonomi. Sveriges kommuner och landstings (SKL) chefsekonom Mats Kinnwall benämner ekonomin i senaste Makronytt 2/2011 (augusti) som "Återhämtning med förhinder". Turbulensen under augusti på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA, medfört att SKL justerat ned sin bild av den svenska ekonomins utveckling Kommunerna får räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Trots detta är tillväxten för 2011 fortfarande hög och beräknas öka med 4,4 procent mellan 2010 och För 2012 begränsas tillväxten till 2 procent. Enligt konjunkturinstitutets augustiprognos kommer återhämtningen i ekonomin att ta en paus. "Konjunkturuppgången i världsekonomin har stannat av. En växande oro för statsfinanserna i bland annat Italien och Spanien har lett till finansiell turbulens med fallande börskurser. Återhämtningen tar en paus eftersom osäkra hushåll och företag skjuter upp konsumtion och investeringsbeslut, så även i Sverige. Turbulensen väntas avta under hösten och framtidstron återkommer gradvis Under andra halvåret 2012 kommer även återhämtningen igång igen, men arbetslösheten bedöms sjunka först Men detta förutsätter en oförändrad reporänta det närmaste året. Det finns ett utrymme för en expansiv finanspolitik." Konjunkturinstitutet säger även att det finns en betydande sannolikhet att skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen än i prognosen. Ju längre tid osäkerheten om statsfinanserna består desto större är risken att problemen sprider sig till banksystemet. I Sverige är statsfinanserna starka men även här skulle problemen i det europeiska banksystemet innebära allvarliga störningar. Utifrån både SKL:s och konjunkturinstitutets prognoser finns det en risk att nuvarande skatteprognoser skrivs ner ytterligare om finanskrisen i Europa fortsätter att försämras. Nästa skatteunderlagsprognos levereras från SKL den 14 oktober, då även höstens ekonomirapport över kommunernas ekonomi i Sverige presenteras. Skatteverkets andra preliminära taxeringsutfall för inkomståret 2010, som presenterats i september, visar en ökning av skatteunderlaget med 2,1 % jämfört med Septemberprognosen baseras på att 99% av deklarationerna är klara. Prognosen ligger väl i linje med SKL:s bedömning. Det kommer ytterligare ett preliminärt utfall den 6 oktober och det slutliga utfallet publiceras den 21 november. Antalet invånare i Osby kommun har minskat med 11 personer under första halvåret 2011, från personer till personer. Enligt kommunens preliminära uppgifter per har invånareantalet minskat ytterligare till personer. Enligt tidigare erfarenhet har kommunen ett lägre invånareantal i början av hösten (p g a studerande som börjar på högskola/universitet) för att sedan öka framåt årsskiftet. Delårsrapport (22)

4 Diagram: Befolkningsförändring Osby kommun juni 2007 till juni EKONOMISK ANALYS Delårsrapporten omfattar periodbokslut för tiden januari till augusti 2011, samt en helårsprognos. Årsbudgeten för 2011 har reviderats med de tilläggs- och ombudgeteringar som beslutats under perioden januari till augusti månad, vilket beaktas i bilagda sammanställningar. Delårsbokslutet perioden januari till augusti 2011 visar ett plusresultat på 29 mkr (2010:30,1 mkr). De av nämnder och styrelser inlämnade prognoserna för 2011 tillsammans med bedömningar avseende finansförvaltningen indikerar på att årets resultat kommer att bli 2,5 mkr års budgeterade helårsresultat är 12,3 mkr. Nämnderna helårsprognostiserar en budgetavvikelse på minus 15,2 mkr. Den största avvikelsen prognostiseras av socialnämnden med minus 13,2 mkr. Finansförvaltningen räknar med ett resultat på +5,4 mkr. De största avvikelseposterna jämfört med budget är skatteintäkter plus 5,1 mkr, kostnads/intäktsräntor plus 0,7 mkr, högre pensionskostnader med 2,1 mkr, lägre internränta 2,9 mkr, samt kapitaltförvaltning (budgeteras ej) plus 3,2 mkr. BALANSKRAVSAVSTÄMNING Kommunens skall även göra en balanskravsavstämning, vilket innebär att realisationsvinster, realisationsförluster, nedskrivningar mm skall räknas ifrån resultatet. I delårsbokslutet redovisas ett resultat på 29 mkr och i helårsprognosen 2,5 mkr. Realisationsvinster/förluster uppgår till 3,1 mkr per 31 augusti och ingår med samma belopp i helårsprognosen för Balanskravsresultatet uppgår till 25,9 mkr per delårsbokslutet 31 augusti och minus 0,6 mkr enligt helårsprognosen. Redovisar kommunen ett negativt balanskravsresultatet per helår, skall detta täckas under de närmaste tre åren. Osby kommun har inte några negativa resultat som skall täckas GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Osby kommun bedömer att lagens krav om god ekonomisk hushållning uppnås i delårsbokslutet. När det gäller helårsprognosen krävs ytterligare kostnadsminskande insatser för att uppnå god ekonomisk hushållning. Bedömningen har skett utifrån de av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsmålen och finansiella målen. Utifrån det finansiella läget i Europa, som snabbt kan påverka våra skatteprognoser, krävs stor återhållsamhet avseende kommunens verksamhetskostnader. Delårsrapport (22)

5 FINANSIELLA MÅL Mål Högst 98 % av skatter och bidrag bör användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finansnettot om ca 10 mkr eftersträvas. Kostnadstäckningen för VA-verksamheten skall uppgå till minst 100 %. Soliditeten enligt balansräkningen d v s kommunens finansiella styrka ska vara högre än för kommuner i genomsnitt i Skåne (2009, 62 %). (Osby kommun 2009, 64%.) Utdebitering skall vara oförändrat 21,26 per skattekrona under perioden. All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Är målet uppfyllt? Uppnått Ej uppnått Uppnått Uppnått Delvis uppnått Kommentar 92 % av skatter och bidrag per 31 augusti används för verksamhetens nettokostnader. Prognosen för helåret ser betydligt sämre ut. VA-verksamheten uppnår ej 100% kostnadstäckning varken i delårsbokslut eller i årsprognosen. Soliditeten är 72 % och enligt senaste statistik (2010) ligger Skånesnittet på 60% I delårsbokslutet uppnås målet Enligt Osby Nova AB lutar det åt en förlust på helår. Övriga bolag prognostiserar positiva resultat. DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI Osby kommuns delårsbokslut omfattar de två första tertialen Nedan kommenteras Osby kommuns resultat- och balansräkning för delårsperioden. Resultatet avseende perioden januari till augusti är positivt 29 mkr (30,1 mkr 2010). Varje nämnd har periodiserat kostnader och intäkter för att redovisa ett rättvisande resultat per augusti års lokala lönerörelse är slutförd under juni 2011, vilket innebär att lönerna ligger rätt periodiserade i redovisningen. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 38,98 % (2010: 38,56 %). Under 2010 minskades arbetsgivaravgifterna under året har vi inte fått någon indikation på att någon förändring kommer att göras. Investeringarna uppgick under perioden till 17,4 mkr (23,3 %). Köp av fastigheten Båtbyggaren 10 1,1 mkr. Ombyggnad Klockarskogsskolan har påbörjats 1,5 mkr. Pågående ombyggnad Rönnebacken 1,3 mkr. AV-utrustning 1,4 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 356,7 mkr (2009: 347,3 mkr), vilket utgör 64 % (2010:62%) av årsbudgeten. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning har i delårsbokslutet tagits upp till 386,1 mkr (2010: 377,6 mkr). Den för perioden redovisade intäkten har beräknats utifrån Sveriges kommuner och landstings augustiprognos om det förväntade utfallet för I prognoserna finns inräknat slutavräkning avseende skatter för 2010 (144 kr/inv) och 2011 (691 kr/inv). Jämfört med ursprunglig budget som antogs i november 2010 har skatte- och bidragsprognoserna förbättrats med 15,3 mkr under 2011, varav 9,7 mkr tilläggsbudgeterats. I bokslutet för 2010 bokades det upp en slutavräkning för 2010 med plus 456 kronor per invånare som i denna prognos har ökat till en slutavräkning på 600 kronor per invånare för Finansnettot uppvisar för perioden -0,4 mkr, varav 1 mkr avser kapitalförvaltningen. (2010: -0,6 mkr). Likviditeten uppgår till 53,5 mkr (2010:52,3 mkr). Ej verkställda beslut om upplåning uppgår till 53 mkr. Anledningen till att verkställighet inte skett är bl a enbart 23 % av beslutade investeringar är genomförda per augusti Nedan åskådligörs kommunens likviditet (vit stapel) och låneskulden (grå stapel) månad för månad. Siffrorna avser mkr. Delårsrapport (22)

6 Diagram: Osby kommuns likviditet och låneskuld Kommunens nettolåneskuld (långfristiga skulder minus utlåning) uppgår den 31 augusti till 105 mkr ( mkr). Kommunens soliditet (andel eget kapital i förhållande till totalt kapital) uppgår till 72 % (72 % ). Räknar man in ansvarsförbindelsen avseende pensionsförpliktelser är den 34 % (34 % ). Den s k blandmodellen för pensionskostnader används i redovisningen enligt rekommendation. Detta innebär att endast nyintjänade pensionsförmåner upptas i balansräkningen. Pensionsskulden i ansvarsförbindelsen uppgår till 281,7 mkr per den 31 augusti, inklusive löneskatt. ( mkr). Beräkningen av pensionsskulden är utifrån RIPS 07, vilken antogs av SKL i juni Årligen bedöms RIPSindikatorerna av en kommitté på SKL. RIPS-kommittén träffas nästa gång den 30 september för att överväga förändring av diskonteringsräntan. Det bokförda värdet av kommunens kapitalplacering, som skall matcha kapitalplaceringen, är den 31 augusti 105 mkr. Marknadsvärdet uppgår den 31 augusti till 109 mkr ( ,4 mkr). Kapitalförvaltningen täcker f n ca 39 % (2010: 41 %)av vår pensionsskuld. Täckningsgraden har således försämrats jämfört med 31 augusti Försämringen beror på finansoron i världen som inträffat främst under augusti Kapitalförvaltningen upphandlades sommaren 2009 som specialistmandat i fondförvaltning och gäller t o m 30 juni 2012, med möjlighet till ett års förlängning. För närvarande är det Robur och Danske Capital som är förvaltare av svenska aktier, Danske Capital för utländska aktier. Carlson förvaltar våra räntefonder och Agenta hedgefonden. Per delårsbokslutet är 46 % placerat i aktiefonder (20% svenska och 26 % utländska), 49 % i räntefonder och 5 % i hedgefond. Exakta underlag för semesterlöneskuld och övertidsskuld finns inte att tillgå förrän i slutet av september. Vi har valt att räkna utifrån hur utvecklingen ser ut mellan juli 2010 och juli 2011, samt förändringen i procent mellan juli och augusti Semesterlöneskulden inkl övertidsskuld har då per den 31 augusti ökat med ca 3,8 mkr och uppgår till 27,4 mkr. För ferie- uppehållslöneskulden har vi underlag per augusti och den uppgår till 1,3 mkr per augusti. Rörelsekapitalet, som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår till plus 18,7 mkr per siste augusti 2011 (minus 14,5 mkr per siste augusti 2010). Vi har nu ett positivt rörelsekapital, vilket är en klar förbättring jämfört med de senaste åren. Som ett genomsnitt för samtliga nämnder har 65 % (2010: 65 %) av den budgeterade anslagsnivån använts under perioden. Periodisering av kostnader och intäkter har tillämpats med utgångspunkt från nämndernas lämnade uppgifter. Delårsrapport (22)

7 VERKSAMHETSMÅL Mål Effektivisering av den kommunala verksamheten eftersträvas kontinuerligt, varför antalet årsarbetare i förhållande till antalet kommuninvånare inte skall öka ( ,07 årsarbetare per kommuninvånare). Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2011 bör vara högst 4,2% enligt "timredovisningen" (augusti ,19%). Aktiviteter som samhällsplanering, näringslivsutveckling, kommunal service och marknadsföring av Osby kommun, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. Nyanskaffning av personbilar i Osby kommun skall vara sk. "miljövänliga fordon". Även övriga fordon skall ha bästa möjliga standard ur miljöhänseende. Kommunens inköp av livsmedel skall utgöra ekologiska livsmedel med minst 25%. Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen kan redovisas i enlighet med uppsatta mål i klimatstrategin. Främja den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv genom olika aktiviteter för att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd i Osby kommun. Rapportera behovet av trygghetsboendeplatser. Är målet uppfyllt? Uppnått Uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Delvis uppnått Delvis uppnått Kommentar Uppgår till 0,07 årsarbetare per kommuninvånare 3,7 % (augusti 2011) Befolkningen har minskat med 11 personer vid halvårsskiftet. 5 miljöklassade dieselbilar har leasats. 17 % (jan-aug). Arbete med Klimatstrategin (och lokala Miljömål) bedrevs av förre energirådgivaren som arbetade 50% med detta och 50% med energirådgivning. I juni 2010 lämnade dåvarande energirådgivare sin anställning. Nuvarande energirådgivare anställdes i maj Denna tjänst, 33% delas med Hässleholm och Östra Göinge och består enbart av energirådgivning. Frågan om hur klimat- och miljöarbete ska bedrivas framgent är väckt av Miljö- och byggnämnden. KSau har beslutat uppdra åt Miljö- och byggnämndens presidium att inleda överläggningar med grannkommunerna om bildande av ev. miljöförbund. Resultatet är en ej mätbar förändring av försörjningsstöd. Under 2011 har två nya arbetsmarknadsverksamheter startat. I februari öppnade Biltvätten och i april startade Växthuset vid Naturbruksgymnasiet. På Biltvätten bedrivs biltvätt/rekonditionering av Socialförvaltningens bilar. En handledare är anställd och servicegruppen/fixarlasse utgår från samma lokaler. På Växthuset drivs plantor upp och grönsaker odlas. Här finns två handledare anställda. Den 31/8 var det sammanlagt 44 personer inskrivna på Resurshuset, som coachar personer med långvarigt försörjningsstöd till att gå ut i våra nya verksamheter. Av de 44 var 18 i aktivitet på Biltvätt och Växthus. Av samtliga inskrivna på Resurshuset hade 13 aktivitetsstöd. Antal inskrivna med aktivitetsstöd var vid årets början beräknat vara högre, men på grund av AF:s ändrade regler har det blivit färre. Det är en av anledningarna till att försörjningsstödet ej har gått ner. Av de som varit i praktik har fem fått resursanställning och blivit självförsörjande. Starten av Biltvätt och Växthus har ännu inte gett effekten att försörjningsstödet minskar. Detta är ett långsiktigt arbete som kan ge tydligare utslag under kommande år. För varje person som får resursanställning (lönebidrag) kan fler bli självförsörjande och leva ett självständigt liv. Samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är av stor vikt för att målgruppen skall nå målet. Samtliga lägenheter, som gjorts om från särskilt boende till trygghetsboende, har hyrts ut. Att i detalj förutse behovet av trygghetsboende kräver sannolikt att det görs någon form av undersökning i målgrupp, eller snarare kommande målgrupp, och detta har ännu inte gjorts. För att en sådan ska ge något bör det också finnas annan form av boende än det, som i dag finns i anslutning till våra äldreboenden, att referera till. Vi tror nämligen att ett boende utan koppling till dessa äldreboenden, skulle attrahera fler äldre än vad våra gör. Av det faktum att de boenden vi tillskapat har blivit uthyrda drar vi slutsatsen, att det finns ett behov. Vi kan dock inte sätta siffror på detta behov utan får nöja oss med att titta på befolkningsprognoser. Delårsrapport (22)

8 Mål Främja den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med bibehållen livskvalitet. Aktivt arbeta för att öka antalet trygghetsboendeplatser i Osby kommun. Attraktiv gymnasieskola med en lärartäthet på ca 9,1, som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande/kunskapsmål. Andelen elever som är skrivna i annan kommun och väljer Osby kommuns gymnasieskolor ska öka. Attraktiv gymnasieskola med en lärartäthet på ca 9,1, som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande/kunskapsmål. Andelen elever skrivna i Osby kommun och som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. God grundskoleundervisning med en lärartäthet 8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. God grundskoleundervisning med en lärartäthet 8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. Alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text när de lämnar årskurs 2. Är målet uppfyllt? Uppnått Uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Kommentar Vår uppsökande verksamhet bland äldre bidrar till att vi på olika sätt kan arbeta förebyggande och upptäcka eventuella riskfaktorer tidigt. Detta gäller även det arbete, som utförs av vår dietist för att undvika bristtillstånd på grund av felaktig kost hos äldre i ordinärt boende. En annan verksamhet, som bidrar till de äldres kvarboende, är "Fixarmalte". Förvaltningen har också tillskapat trygghetsboende i såväl Osby som Lönsboda. Förhoppningen är att detta skall bidra till att de äldre kan bo kvar i ordinärt boende längre än annars varit fallet. Vi har i olika sammanhang, bland annat vid intern kommunal samverkan, pläderat för vikten av att det tillskapas fler trygghetsbostäder i kommunen. Vi menar att det finns ett behov av trygghetsboenden i kommunen och att detta sannolikt kommer att öka framöver i takt med att antalet äldre ökar. Vår uppfattning är att detta inte är en fråga för enbart socialförvaltningen att engagera sig i. Trygghetsboende handlar i första hand om bostadsbyggande, inte om socialtjänst. På Ekbackeskolan har 13 elever skrivna i annan kommun börjat i årskurs 1 på nationella program. Dessa utgör 19 % (11% år 2010) av eleverna i årskurs 1. På Naturbruksgymnasiet har 48 elever skrivna i annan kommun börjat i årskurs 1. Dessa utgör 87% (86% år 2010) av eleverna i årskurs 1.Båda gymnasieskolorna har detta läsår lockat fler elever från andra kommuner. På Ekbackeskolan är det faktiska antalet elever fler medan Naturbruksgymnasiet har ökat antalet elever från andra kommuner i förhållande till det totala antalet antagna elever. Trots minskade elevkullar fortsätter antalet elever att öka från andra kommuner. Det visar att det finns en positiv bild av Osby kommuns gymnasieskolor i omvärlden som är väl värd att vidare förädla. På Naturbruksgymnasiet har 7 elever födda -95 och skrivna i Osby kommun börjat årskurs 1. Dessa utgör 4% (4% 2010) av årskullen. På Ekbackeskolan har 48 elever födda -95 börjat årskurs 1 på nationella program och på introduktionsprogrammet har 17 elever födda -95 börjat. Detta innebär 40% (44% 2010) av årskullen. I faktiska tal är det färre Osbyungdomar som valt Naturbruksgymnasiet än föregående år. Procentuellt är siffran dock den samma då antalet ungdomar i årskullen detta läsår är färre. På Ekbackeskolan är det färre ungdomar så väl i faktiska tal som procentuellt. Ungdomsårskullarna till gymnasiet kommer fortsätta att sjunka de närmsta åren. Det är angeläget att anpassa verksamheten till ett lägre elevtal utan att tappa kvalitet och förmåga att i framtiden ta emot fler elever. På båda gymnasieskolorna pågår ett arbete med att anpassa organisationen och lärartäthet till ett minskat antal elever. Skolornas programstruktur kräver dock sin organisation och grundbemanning för att programmen ska kunna genomföras. Anpassning kan göras till en viss gräns, därefter måste programstrukturen förändras. Lärartätheten var 8.0 lärare per 100 elever under våren 2011 och för läsåret 2011/2012 är lärartätheten 8.2. Målet är uppfyllt om man jämför med antalet lärare per hundra elever. Däremot ligger inte lärartätheten i Osby kommun i nivå med jämförbara kommuner som för läsåret 2010/2011 låg på 8.7. Lärartäthet är inte den ensamt avgörande faktorn för bra resultat och god måluppfyllelse i grundskolan men en viktig faktor och det är inte rimligt att Osby kommun har lägre lärartäthet i förhållande till jämförbara kommuner. Förvaltningen föreslår i budget 2012 fortsatt utökning av lärartätheten De två elever som inte nått målet att läsa och förstå en för åldern adekvat text har uppmärksammats och får redan stöd av specialpedagog. Ytterligare två elever i årskurs 2 läser efter särskolans läroplan och har därför inte deltagit i undersökningen. Andelen elever som inte når målet att kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text i årskurs två har minskat. Vid en jämförelse från år har antalet elever som inte nått målet varierat mellan 5 och 8. Under våren 2011 var antalet endast två. Resultatet i sin helhet visar på en god måluppfyllelse även om målet inte är uppnått till 100%. Delårsrapport (22)

9 Mål God grundskoleundervisning med en lärartäthet 8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. Redovisning av meritvärden grundskolan. Är målet uppfyllt? Kommentar Sammantaget i kommunen har det genomsnittliga meritvärdet sjunkit. I nuläget finns det inte möjlighet att jämföra med riket då redovisning saknas. I kommunen varierar meritvärdet mellan de tre skolområdena. Två av skolområdena har lägre meritvärde läsåret 2010/2011 jämfört med tidigare. Det tredje skolområdet ligger kvar på samma meritvärde som föregående läsår. Förvaltningen arbetar vidare med att analysera resultatet på skolområdesnivå för att hitta orsaker samt arbeta med förbättringsområden. Rektorerna i respektive skolområde har i uppgift att analysera siffrorna samt vidta åtgärder. Frågan kommer att diskuteras på gemensamma rektorsmöten. Förvaltningen har tidigare påtalat en tendens till att duktiga elever blir allt bättre och svaga elever halkar efter. Förvaltningen har lyft behovet av att utveckla arbetet med tidig insats - tidig åtgärd samt att se över frågan om organisation, arbetsformer och kompetens i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd Meritvärde 2005/ / / / / /2011 Osby grundskola 212,3 198,9 207,1 213,1 212,7 201,3 Riksgenomsnitt 206,8 207,3 209,3 209,6 208,8 ej klar NÄMNDERNAS PROGNOS MED KOMMENTARER Nämnderna redovisar resultatprognoser till kommunfullmäktige per februari, april, juni, augusti och oktober. Nämndernas prognoser har legat på en negativ avvikelse på drygt 12 mkr under de tre första uppföljningarna för att i augustiuppföljningen öka till drygt 15 mkr. Avvikelserna per nämnd framgår av tabellen på sidan 21. Avvikelserna har alltså ökat trots att kommunfullmäktige tillförde budgetramarna 5,4 mkr i mars månad. Nämndernas prognos för 2011 utgör grund för bedömning av verksamhetens nettokostnader för helåret i den samlade resultaträkningen för kommunen. Som framgår av resultaträkningen blir nettokostnaderna för helåret ,4 mkr, jämfört med bokslut 2010: 552,7 mkr. En ökning med 4,8 % enligt prognosen under Nämndernas verksamhetsberättelser finns i särskild bilaga. Nedan kommenteras nämndernas helårsprognoser och viktiga beslut i nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen Viktiga händelser/beslut - Samarbetsavtal är tecknat mellan Osby, Östra Göinge och Hässleholms kommuner om klimat/energirådgivning. - Ny organisation för planarbete mm. - Beslut om införande av uteförskolor. - Nya Va-taxa är beslutad fr o m 1 juli Projektorganisation är tillsatt för ensamkommande flyktingbarn. - Genomlysning av socialnämndens verksamhet är genomförd. - Beslut om strategi för energieffektivisering. - Beslut om flyttning av busstationen i Lönsboda och projektering har påbörjats, vilket är ett samarbete med Skånetrafiken. - Gatukontorets administration har flyttat till nyrenoverade lokaler på Parkgatan 1. Delårsrapport (22)

10 - Projektering av pågatågsstation i Killeberg har påbörjats. Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom fyra olika budgetramar: kommunledningskontor, räddningstjänst, gatukontor och VA-verksamhet. Kommunledningskontoret Bedömningen är att verksamheten genomförs inom budgeterade ramar. Ej budgeterade kostnader för rekrytering av kommunchef, renhållningsutredning, budgetupptakt, täcks upp av lägre kostnader p g a vakanser, projekt som försenats, samt återhållsamhet i allmänhet. Räddningstjänsten Räddningstjänsten prognostiserar ett underskott med 550 tkr. Det är främst kopplat till den nya VA-taxan som infördes den 1 juli. I den nya taxan kommer även brandposter att debiteras, vilket inte gjorts tidigare. Denna nya kostnad är beräknad till 400 tkr/halvår. Personalkostnaderna har ökat 150 tkr för deltidsantställda brandmän, då det konstaterats att de har PO-pålägg, med pensionsförmåner, som heltidsanställda brandmän. Gatukontoret Kommunens skogsvårdsplan blev klar i slutet av augusti och den visar bl a att ett område är angripet av barkborrre och bör avverkas redan i år. Denna rotpost beräknas ge ett netto på ca 300 tkr. VA-verksamhet Årsprognosen är att VA-verksamheten går med underskott med 500 tkr. Va-verksamheten har sett över sina avläsningsrutiner och därmed har en hel del mätare lästs av, där det inte skett avläsning under en längre period. Detta innebär att VA-verksamheten har gjort återbetalningar till abonnenter med drygt 1 mkr. Va-taxan förändrades och höjdes 1 juli Enligt prognoserna kommer elförbrukningen att bli lägre än budget med ca 500 tkr. Miljö- och byggnämnden Ny plan och bygglag började gälla 2 maj 2011 och kommunfullmäktige har antagit en ny bygglovstaxa. Utökning har skett med en byggnadsinspektör i augusti för att kunna uppfylla de nya lagkraven. Miljö- och byggkontoret har flyttat till nyrenoverade lokaler på Ekelund. Det prognostiserade överskridandet av budgetramen avser ökade kostnader för planverksamhet. Det har gjorts en miljöundersökning avseende nytt industriområde i Lönsboda, samt marktekniska undersökningar i Killeberg väster om idrottsplatsen. Fastighetsnämnden Även fastighetskontoret och Osbybostäder AB har flyttat till de nyrenoverade lokalerna gamla Ekelund. Flera stora byggprojekt har satts igång såsom Rönnebackens tillbyggnad, Hasselgårdens tillbyggnad mm. Årsprognosen avseende budgetavvikelse visar på ett överskott med drygt 500 tkr. Överskottet hänförs till lägre kapitalkostnader än beräknat på grund av att investeringsprojekt blivit senarelagda. Fr o m 2012 ändras redovisningen så att varje nämnd direkt tar sina kapitalkostnader och de ingår därför inte längre i internhyran. Kommunrevisionen Kommunrevisionen redovisar inga avvikelser jämfört med antagen budget. Valnämnden Valnämnden prognostiserar att klara sin verksamhet inom budgetramen. Delårsrapport (22)

11 Utbildningsnämnden Viktiga händelser - Uteförskola i Osby och Utegrupp i Killeberg har startats. - Nya styrdokument för förskola, grundskola och gymnasieskola har trätt i kraft. - Politisk beredning är tillsatt för kultur och fritidsfrågor. - Sjunkande elevantal inom gymnasieskolan. Underskottet prognostiseras för året till 965 tkr och hänförs till största delen som en konsekvens avseende färre elever på Naturbruksgymnasiet. Socialnämnden - Extern genomlysning av verksamheten är genomförd. - Planeringen av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn har påbörjats. - Arbetsmarknadsprojekten Växthuset och Biltvätten har startats upp i syfte att minska behovet av ekonomiskt bidrag. - Nytt trygghetslarm med mobil hantering har tagits i drift. - Tillbyggnaden av Rönnebacken har påbörjats. Prognosen visar en negativ avvikelse med drygt 13 mkr. Ca 60 % av överskridandet ligger på IFO med försörjningsstöd och relaterade verksamheter. Bidrar gör även placeringen av unga. I övrigt avser överskridandet främst öppna verksamheter och LSS. Överförmyndaren Överförmyndaren beräknar överskrida budgetramen med ca 300 tkr. Den stora kostnadsökningen beror på att kostnaderna för granskning av årsredovisningar och arvoden till godemän/förvaltare ökat med 240 tkr och sociala avgifter med 90 tkr. Återsökning sker av kostnader för arvorden till godemän till ensamkommande flyktingbarn. KOMMENTAR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Nedan kommenteras resultat- balansräkning, samt kassaflödesanalysen i materialet. Bedömd avvikelse avseende drift och investeringsbudget redovisas även per nämnd. Prognoserna avseende skatter och bidrag sker utifrån SKL:s augustiprognos inkl slutavräkningar för 2010 och Ytterligare två skatteprognoser kommer att lämnas av SKL under hösten och påverkas givetvis hur det allmänna finansiella läger utvecklas i Sverige och i omvärlden. Även fastighetsavgiften bygger på SKL:s prognoser. Resultaträkningen visar ett negativt finansnetto, främst p g a de ökade besluten om upplåning, samt låga intäktsräntor. När det gäller resultat- balansräkningen och kassaflödesanalysen så utgår dessa ifrån nämndernas prognoser avseende både drift och investeringar. Prognosen för året visar ett väldigt dåligt resultat och kommer då inte att uppfylla antagna resultatmål. Delårsresultatet ser bra ut och är på samma nivå som år års bokslut visade på ett positivt resultat och resultatmålen uppnåddes. Utifrån tidigare års erfarenhet och förbrukningen av medel t o m augusti, då borde resultatet för 2011 bli bättre än vad nämnderna prognostiserat. INVESTERINGAR Investeringsbudgeten, innefattande beslut till och med , uppgår till 74,7 mkr (2010: 53,3 mkr). Av dessa anslag är 17,4 mkr upparbetade, vilket innebär att till och med augusti har drygt 23 % av investeringsanslagen förbrukats. De av nämnderna inlämnade prognoserna indikerar på att nettoinvesteringsutfallet för 2011 kommer att uppgå till 68 mkr, vilket innebär 6,7 mkr lägre än budgeterat. Delårsrapport (22)

12 Diagram Nämndernas förbrukning av investeringsanslagen Projektanslag som är pågående arbete vid årsskiftet kommer att ombudgeteras Det är svårt att i augusti definitivt kunna bedöma om alla projekt kommer att genomföras. Enligt prognosen kommer huvuddelen av budgeterade investeringsprojekt att genomföras under året. FRAMTIDSBEDÖMNING Regeringen kommer den 20 september att lämna sitt förslag till budgetproposition. Bedömningen är att kommer det ytterligare medel till kommunerna, så sker detta inom skolområdet. Regeringen förespråkar främst specialdestinerade statsbidrag som förmodligen då blir aktuellt. När det gäller skatteprognoserna ligger SKL lite högre än övriga konjunkturinstitut.det är risk att prognoserna skrivs ner redan vid nästa tillfälle som kommer den 14 oktober. Budgeten förutsätter att nämnderna bedriver sin verksamhet inom beslutade ekonomiska ramar. Nämnderna prognostiserar ett överskridande med drygt 15 mkr Förvaltningarna anmodas att fortsätta det ständigt pågående förändringsarbetet för att bedriva en kvalitativt bra verksamhet inom givna budgetramar. Återhämtningen i ekonomin sedan finanskrisen 2008 har avstannat och skatteutvecklingen är blygsam. Nytt centralt löneavtal är under förhandling och skall gälla fr o m 1 april Detta avtal har stor betydelse för kommunens ekonomi, då drygt 60 % av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Det finns en risk att löneökningarna ökar snabbare än skatteintäkterna och då krävs det förändringar för att bedriva verksamheten inom tillgängliga resurser. Osby kommun har haft hög investeringsnivå de senaste åren och detta ser ut att fortsätta även under kommande flerårsperiod. Denna höga investeringsnivå innebär att självfinansieringen blir låg och att kostnaderna för låneräntor ökar. Budget 2012 och flerårsplan processas under hösten och beslutas av kommunfullmäktige den 28 november. Bedömningen är att Osby kommun har sin ekonomi under kontroll och utifrån erfarenhet från tidigare år kommer resultatet att bli bättre än enligt denna prognos. Under hösten kommer verksamheterna att arbeta för att minska sina underskott och då har kommunen en möjlighet att uppnå uppställda finansiella mål och en god ekonomisk hushållning. Delårsrapport (22)

13 RESULTATRÄKNING Mkr Not Bokslut Budget Bokslut Bokslut Prognos jan-aug jan-aug helår Verksamhetens intäkter 1 148,6 138,8 99,3 105,3 146,0 Verksamhetens kostnader 2-661,7-663,3-427,2-442,6-684,6 Avskrivningar 3-31,7-31,3-19,4-19,4-31,3 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -544,8-555,8-347,3-356,7-569,9 Skatteintäkter 4 424,5 430,7 285,1 291,1 435,8 Generella statsbidrag, utjämning mm 5 135,4 142,3 92,5 95,0 142,4 Finansiella intäkter 6 4,8 1,7 2,0 2,3 0,3 Finansiella kostnader 7-3,5-6,6-2,2-2,7-6,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 16,4 12,3 30,1 29,0 2,5 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 16,4 12,3 30,1 29,0 2,5 Balanskravsresultat 14,0 11,8 10,7 25,9-0,6 Nettokostn andel av skatteintäkter 97,3 97,0 92,0 92,4 98,6 Delårsrapport (22)

14 KASSAFLÖDESANALYS Mkr Not Bokslut Budget Bokslut Bokslut Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN jan-aug jan-aug helår Verksamhetens intäkter 1 148,6 138,8 99,2 105,3 146,0 Verksamhetens kostnader 2-661,7-663,3-427,2-442,6-684,6 Avskrivningar och nedskrivningar 3-31,7-31,3-19,4-19,4-31,3 Skatteintäkter 4 424,5 430,7 285,1 291,1 435,8 Generella statsbidrag och utjämning 5 135,4 142,3 92,5 95,0 142,4 Finansiella intäkter 6 4,8 1,7 2,0 2,3 0,3 Finansiella kostnader 7-3,5-6,6-2,3-2,7-6,1 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 8 25,5 31,3 15,7 16,1 31,3 Verksamhetsnetto 41,9 43,6 45,6 45,1 33,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anl.tillgångar 9-35,9-74,7-17,4-17,5-68,0 Försäljning av materiella anl.tillgångar 3,6 0,0 1,6 0,0 0,0 Investering i finansiella anl.tillgångar -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 2,2 0,0 2,1 3,5 0,0 Investeringsnetto -30,4-74,7-13,7-14,0-68,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning/minskning långfristiga fordringar 13 33,8 25,0 36,0 0,0 0,0 Ökning/minskning långfristiga skulder 17-35,0-2,0-34, Finansieringsnetto -1,2 23,0 1, JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET EXKL LIKVIDA MEDEL Ökning/minskning kortfristiga fordringar 14-20,6 0,0-3,3 2,2 2,1 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 18-4,9 0,0-36,9-49,2-48,5 Förändring av likvida medel -15,2-8,1-7,1 9,3-2,4 Likvida medel vid årets början 59,4 44,2 59,4 44,2 44,2 Likvida medel vid delårsbokslut/ årets slut 15 44,2 36,1 52,3 53,5 41,80 Delårsrapport (22)

15 BALANSRÄKNING Mkr Not Bokslut Årets Bokslut Bokslut Prognos ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2010 förändr jan-aug jan-aug helår tom aug Mark och byggnader ,6 2,6 475,4 484,2 519,7 Maskiner och inventarier 11 32,5-4,6 31,7 27,9 31,3 Värdepapper, andelar mm ,8-0,3 114,3 116,5 116,5 Långfristiga fordringar 13 22,5 0,0 20,3 22,5 22,5 Summa anläggningstillgångar 653,4-2,3 641,7 651,1 690,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter 0,8-0,2 0,8 0,6 0,6 Fordringar 14 45,6-2,1 28,5 43,5 43,5 Kassa och bank 15 44,2 9,3 52,3 53,5 41,8 Summa omsättningstillgångar 90,6 7,0 81,6 97,6 85,9 SUMMA TILLGÅNGAR 744,0 4,7 723,3 748,7 775,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 506,5 29,0 520,2 535,5 509,0 därav årets resultat 16,4 12,6 30,1 29,0 2,5 AVSÄTTNINGAR 3,7 0,0 3,7 3,7 3,7 SKULDER Långfristiga skulder ,8 24,9 103,3 130,7 183,7 Kortfristiga skulder ,0-49,2 96,1 78,8 79,5 Summa skulder 233,8-24,3 199,4 209,5 263,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 744,0 4,7 723,3 748,7 775,9 ANSVARSFÖRBINDELSER 462,9 2,0 916,1 464,9 470,0 varav pensionsförpliktelser inkl löneskatt ,1 9,6 274,8 281,7 280,0 varav övriga ansvarsförbindelser 190,8-7,6 641,3 183,2 190,0 Delårsrapport (22)

16 NOTER 1. Verksamhetens intäkter Allmänna försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Vatten och avlopp Statliga driftsbidrag EU-bidrag Övriga intäkter SUMMA Verksamhetens kostnader Löner, soc. avgifter, ers Övriga kostnader anställda Försörjningsstöd Tele, IT, porto Konsulttjänster Bränsle, energi, VA Hyra, leasing Förb.inv./material Entreprenad Övriga kostnader SUMMA Avskrivningar Fastigheter Inventarier och maskiner SUMMA Skatteintäkter Prel skatteinbetalning Prel slutavräkning innev. år Slutavräkningsdifferens förg. år SUMMA Delårsrapport (22)

17 5.Generella statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Tillfälligt konjunkturstöd LSS-utjämning Regleringsavgift Fastighetsavgift SUMMA Finansiella intäkter Räntor likvida medel Räntebiddrag Ränteintäkter Fjärrvärme Ränteintäkter långfr. plac Övriga ränteintäkter SUMMA Finansiella kostnader Räntor på lån Räntor på pensionsskuld Dröjsmålsräntor Övriga finansiella kostnader SUMMA Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Upplösning anslutn.avgifter o inv.bidrag Reavinst kapitalförv Reavinst fastigheter Reaförlust kapitalförv Reaförlust fastigheter Återinv. utdelningar Aterinv. rabatter Förändring pensionsskuld SUMMA Delårsrapport (22)

18 9. Investeringar Investeringar Investeringsbidrag 0 0 Anslutningsavgifter Gatukostnadsersättningar SUMMA Mark och byggnader Anskaffningsvärde Värde vid årets ingång Årets anskaffning Årets försäljning/utrangering Värde vid periodens utgång Ack av- och nedskr Värde vid årets ingång Årets av- och nedskrivningar Värde vid periodens utgång REDOVISAT VÄRDE Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Värde vid årets ingång Årets anskaffning Värde vid periodens utgång Ack av- och nedskr Värde vid årets ingång Årets av- och nedskrivningar Värde vid periodens utgång REDOVISAT VÄRDE Värdepapper, andelar mm Kapitalförvaltare Koncernbolag Övrigt SUMMA Delårsrapport (22)

19 13. Långfristiga fordringar Fjärrvärme i Osby AB Kommuninvest Övrigt SUMMA Kortfristiga fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Momsfordringar Förutbet. kostn./upplupna int Övriga fordringar SUMMA Likvida medel Kassa och bank SUMMA Avsättningar Enligt den kommunala redovisningslagen ska pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Därefter betalas hela det årliga intjänandet ut för individuell avsättning och som en försäkringslösning. Som avsättning för pensioner redovisas särskild ålderspension (före 65 års ålder), PA-KL-pension för personer födda före 1937 samt garantipensioner. Osby kommuns samlade pensionsåtagande uppgick till 285,4 mkr. 17. Långfristiga skulder Nordea Kommuninvest Anslutningsavgifter mm SUMMA Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Momsskulder Uppl. kostn/förutbet. intäkter Övriga kortfr. skulder SUMMA Delårsrapport (22)

20 NÄMNDERNAS RESULTAT Driftbudget Mkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut Utfall Prognos Avvik 2010 inkl TB jan-aug jan-aug % helår bud/prog Kommunstyrelsen 68,4 70,2 42,9 45,5 64,81 71,1-0,9 - Kommunledningskontor 31,1 33,6 18,4 19,6 58,33 33,6 0,0 - Räddningstjänsten 11,1 10,9 7,0 7,1 65,14 11,5-0,6 - Gatukontoret 25,2 25,7 16,4 17,8 69,26 25,5 0,2 - VA-verksamhet 1,1 0,0 1,1 1, ,5-0,5 Miljö- och byggnämnd 5,0 5,6 2,7 3,4 60,71 5,9-0,3 Fastighetsnämnd -0,6 1,0-5,4-5,6-560,0 0,5 0,5 Kommunrevision 0,6 0,7 0,2 0,2 28,57 0,7 0,0 Valnämnd 0,2 0,0-0,1 0,0 100,0 0,0 0,0 Utbildningsnämnd 274,3 288,1 177,9 186,3 64,67 289,1-1,0 Socialnämnd 204,1 198,0 130,6 136,6 68,99 211,2-13,2 Överförmyndaren 0,7 0,6 0,6 0,8 133,33 0,9-0,3 SUMMA NÄMNDERNA 552,7 564,2 349,4 367,2 65,08 579,4-15,2 Finansförvaltning ,5-379,7-396,2 68,73-581,9 5,4 TOTALT -16,3-12,3-30,3-29,0 235,77-2,5-9,8 Investeringsbudget Mkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut Utfall Prognos Avvik 2010 inkl TB jan-aug jan-aug % helår bud/prog Kommunstyrelsen 18,2 20,3 7,9 7,0 34,48 19,5 0,8 - Kommunledningskontor 1,4 2,4 0,3 1,2 50,0 1,9 0,5 - Räddningstjänsten 0,6 0,9 0,3 0,5 55,56 0,9 0,0 - Gatukontoret 15,2 12,6 6,0 3,8 30,16 12,5 0,1 - VA-verksamhet 1,1 4,4 1,3 1,5 34,09 4,2 0,2 Miljö- och byggnämnd 0,0 0,0 0,0 0, ,0 0,0 Fastighetsnämnd 16,0 48,1 8,8 7,0 14,55 42,5 5,6 Utbildningsnämnd 1,7 5,2 0,3 2,8 53,85 4,9 0,3 Socialnämnd 0,3 1,1 0,3 0,6 54,55 1,1 0,0 SUMMA NÄMNDERNA 36,2 74,7 17,3 17,4 23,29 68,0 6,7 Delårsrapport (22)