Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Musik- och eventarrangör Ansvarig utbildningsanordnare: Campus Nyköping Omfattning, poäng: 450 Studieort: Nyköping Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Omgång: 2

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Musik- och eventarrangör Ansvarig utbildningsanordnare Campus Nyköping Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Campus Nyköping Nyköping Nyköping Besöksadress Organisation: Campus Nyköping Adress: Stora Torget 7 Postnr/ort Nyköping Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post info@campusnykoping.se Sida 1 (17)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Musik- och eventarrangör Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Yrkesroll 6: Projektledare Eventproducent Turné- och konsertarrangör Produktionsledare Artistmanager Artistbokare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - branschens uppbyggnad, aktörer och yrkesroller - entreprenörskap - projektledning - marknadsföring - PR-sociala medier och digitala kanaler - företagsekonomi - branschjuridik - evenemangssäkerhet - budgetering - sponsring - kommunikationsplattformar Sida 2 (17)

4 - produktionsteknik - säljprocesser - branschterminologi - branschspecifik dokumentation - retorik Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - projektleda- att ha direktivdialog med uppdragsgivare - balansera budget inkl finansiering och kalkylering - marknadsföra olika typer av evenemang - skapa säljande miljöer och material - praktisk använda sina branschrelaterade teoretiska kunskaper - använda olika säljstrategier - förhandla med olika tekniker - analysera branschen - skapa kundrelationer - använda retorikkunskaper - använda presentationsteknik vid en muntlig presentation - analysera samt lösa olika ekonomiska problem och förlopp som de möter i sin yrkesroll - arbeta fram en strategi för hur man lanserar, promotar och affärsutvecklar artister och events genom sociala medier - skriva en affärsplan och söka finansiering - starta ett företag Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - verka inom och utveckla upplevelseindustrin - kunna planera, strukturera samt genomföra ett projekt från idé till utvärdering - leda en arbetsgrupp till ett givet resultat - skapa och initiera målinriktade, efterfrågade konceptt - upprätta och tolka kontrakt och avtal- bedöma en evenemangsproduktions affärsmässiga bärighet, publika- och produktionstekniska kvalitet - vara PR/marknadsföringsansvarig - hantera branschrelaterad företagsekonomi - hantera rättsfrågor inom musik- och eventproduktion - koppla sponsring till arrangemang - starta, utveckla och driva företag - förhandla muntligt och skriftligt - använda säljstrategier kopplat till kundtyp - bedöma budgetering för produktionsteknik - anpassa produktionsteknik för olika event- bedöma hur samhällsekonomiska förutsättningar påverkar evenemangsproduktion - arbeta som socialt medieansvarig på något företag. Sida 3 (17)

5 Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Arrangörskap 30 Branschjuridik 20 Branschkunskap 30 Entreprenörskap 20 Examensarbete 20 Företagsekonomi 20 LIA 1 50 LIA 2 80 Marknadsföring 40 Produktionsteknik 20 Projektledning 35 Retorik/Införsäljning 30 Skarpa projekt 40 Sponsring 15 Summa: 450 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 14 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Arrangörskap Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ger kvalificerad kunskap och ansvarskännedom i genomförandet av arrangemang som musik- och eventarrangör.?kursen ger förståelse för de ekonomiska samband som utgör ramarna för arrangemang och produktioner i stort. Kursen belyser internationell ekonomi och lagstiftning avseende export och import av varor och tjänster. Branschterminologi? Den studerande ska efter delmomentet kunna tolka och förstå innehållet i olika typer av beställningsdokument för utförande av musik- och eventarrangemang. Evenemangssäkerhet? Den studerande ska efter delmomentet kunna tolka, förstå och anpassa sina produktionsplaner till de mest vanligen förekommande lagar och förordningar i Sida 4 (17)

6 Sverige, och till en viss nivå i övriga EU, gällande evenemangssäkerhet. Delmomentet innefattar utbildning i Första Hjälpen. Kursens namn: Branschjuridik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger grundläggande kunskaper i branschrelaterad juridik, framförallt avtalsrätt, arbetsrätt, köprätt, skatterätt och upphovsrätt samt t ex anställnings-och engagemangsfrågor, produktionsavtal, förlagsavtal, artistavtal, TVproduktionsfrågor m. m. Syftet med kursen är att studenten ska kunna hantera rättsfrågor och även avtalsfrågor som uppstår i samband med musik- och eventproduktion av olika slag. Efter genomgången kurs ska den studerande: ha en god kännedom om juridikens grunder inom musik- och eventindustrin och kunna tolka lagar och avtal, samt ha en god överblick över hur de olika rättsområdena kompletterar varandra på musik- och eventområdet i vid bemärkelse. Kursens namn: Branschkunskap Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ger en bred introduktion till de kunskaper som erfordras för att yrkesmässigt kunna verka i musik- och eventindustrin. Genom att analysera upplevelseindustrins samtliga grenar förstå den kreativa arbetsmarknadens möjligheter i utveckling och tillväxt. Den studerande ska genom att lära sig upplevelseindustrins historia utveckla sin förmåga att förstå var uppdrag kommer att finnas i framtiden. Kursen bygger på gästföreläsare vars näring finns i de segment som behandlas. Omvärldsanalys-momentet utvecklar den studerandes förmåga till ständig omvärldsanalys av musik- och eventindustrins utveckling. Genom kritisk granskning av branschorganisationers nyhetsbrev och av allmän media, göra egna analyser och antaganden som presenteras och diskuteras i grupp veckovis under hela utbildningen. I momentet skarpt case får den studerande, med professionell handledning av framstående branschpersoner, prova på att starta och driva ett musikbolag. Kursens namn: Entreprenörskap Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen i Entreprenörskap utvecklar den studerandes förmåga att starta, driva och utveckla företag från idé till verklighet inom upplevelseindustrin. Därigenom erhålls förmågan att identifiera möjligheter och skaffa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter. Den studerande träffar framgångsinspiratörer från branschen, utvecklar sina nätverk och arbetar med sin egen affärsplan. Kursens namn: Examensarbete Sida 5 (17)

7 Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 20 Beskrivning: Den studerande ska planera, strukturera beräkna tidsåtgång och genomföra ett publikt arrangemang. Den studerande ska redogöra för mål och syfte, aktivitetsplan, riskanalys, genomförande och utvärdering genom muntlig och skriftlig framläggning. Kursens namn: Företagsekonomi Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger den studerande en bred introduktion i företagsekonomi. Den studerande får en grundläggande praktisk förståelse för vad ekonomiska teorier och modeller är samt vad ett vetenskapligt förhållningssätt till organisationer innebär. Vidare ger kursen förståelse för hur och varför företag och organisationer av olika slag utvecklas och förändras. Kursen ger kunskaper om budgetering, redovisning, uppföljning, nyckeltal och grunderna i företagsekonomi. Kursen kännetecknas av ett praktiknära problemorienterat arbetssätt, där exempel hämtade från näringsliv och organisationer behandlas ur ett akademiskt perspektiv. Ett viktigt inslag i kursen är praktikfall och gästföreläsningar av personer som är verksamma i musik och eventbranschen. Kursens namn: LIA 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 50 Beskrivning: Den studerande ska ha god kännedom kring hur ett företag i upplevelseindustrin verkställer sin affärsidé. Den studerande ska ha haft ansvar för ett tydligt och utvärderingsbart projekt på sin LIA-arbetsplats. Kursens namn: LIA 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 80 Beskrivning: Den studerande ska efter avslutad kurs inneha grundläggande kunskaper för en framtida verksamhet som antingen eventarrangör, turné- och konsertarrangör, eventproducent, projektledare, produktionsansvarig, marknadsföringsansvarig, artistbokare artistmanager eller A & R inom musik- och eventindustrin. Den studerande ska ha haft ansvar för ett betydande och utvärderingsbart projekt på sin LIA-arbetsplats. Kursens namn: Marknadsföring Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ger förståelse för hur marknadsföring fungerar i ett modernt samhälle samt ge grundläggande kunskaper om hur det används i det marknadsförande företaget. Därutöver ges förståelse för marknaden, dess olika aktörer och kunskaper om hur företagets konkurrensmedel används. Tyngdpunkten ligger på olika former av kommunikationsmetoder och hur kampanjer och reklammaterial och andra kommunikativa insatser kan genomföras. Kursen skall ge kunskaper och förmåga Sida 6 (17)

8 att genomföra marknadsaktiviteter utifrån olika situationer. Speciell fokus läggs på hur Public Relations och nya medier används för att nå fram till kundgrupper. Kursens namn: Produktionsteknik Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge den studerande en inblick i den teknik som används vid evenemang och grundläggande förståelse för ljud och ljusteknik. Den studerande skall ha fått en inblick i vad produktionsledning inom evenemangsteknik innebär samt kunskap om de inom produktionsteknik förekommande yrkesrollerna. Kunskaper att diskutera en teknisk offert utifrån ett budgetperspektiv, förståelse kring förproduktionen och planeringen av ett evenemangs genomförande ur produktionstekniskt perspektiv. Kursens namn: Projektledning Yh-poäng: 35 Beskrivning: Kursen innehåller projektmetodik, ledarskap och grupprocesser. Kursen ger kunskaper och praktiska färdigheter i att arbeta med och leda projekt. Efter kursen ska den studerande veta vilka faser som ingår i ett projekt och vad respektive fas innebär. Den studerande ska känna till grundläggande modeller för ledarskap. Den studerande ska kunna utvärdera, dra slutsatser och lärdomar av genomförda projekt. Kursens namn: Retorik/Införsäljning Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens målsättning är att deltagarna ska tillägna sig kunskap och verktyg som ska ligga till grund för var och ens fortsatta utveckling mot en allt säkrare, tryggare och effektivare kommunikation. Kursens första del (retorik) handlar om att få insikt i hur kommunikation fungerar, vilka verktyg och modeller man kan använda sig av och hur man själv fungerar som talare. I den andra delen (införsäljning) använder vi dessa insikter praktiskt och jobbar med en brief där man i grupp får arbeta med att ta fram en idéburen kvalitativ presentation och sälja in den till en verklig kund. Kursens namn: Skarpa projekt Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen samlar de praktiska delarna av kurserna i utbildningen. Här ges den studerande en chans att omsätta och pröva sina teoretiska kunskaper på verkliga case utifrån den studerandes egen målbild. Sida 7 (17)

9 Den studerande ska under utbildningstiden delta samt ansvara för skarpa projekt som genomförs i utbildningens regi. Målet med kursen är att den studerande ska ha utövat praktiskt projektledning utifrån en beställares/kunds uppdrag och anvisningar. Kursens namn: Sponsring Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger den studerande kunskaper om sponsring i varierade former. Den studerande ska kunna redogöra för hur sponsring kan kopplas till olika typer av arrangemang. Vidare ska den studerande kunna redogöra för de affärsmässiga metoder som kommunikation, marknadsföring och försäljning sammantaget genererar, i form av sponsringsmetoder. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan själv när som helst ta upp frågan om tillgodoräknande på hel kurs eller del av kurs, och har rätt att få den prövad. Den studerande lämnar en skriftlig ansökan tillsammans med underlag för bedömning av de kurser/kursmål han/hon vill få prövade. För tillgodoräknande av annan utbildning lämnas kursplan(er) samt betyg. Om det gäller kunskaper förvärvade på annat sätt än genom studier lämnas en noggrann skriftlig beskrivning av arbetsuppgifter kopplade till kunskapsmål i aktuell kurs, samt arbetsintyg/betyg och referenser. Bedömningar av underlagen görs av utbildningsledningen vid behov i samarbete med lärare och/eller studie och yrkesvägledningen på Campus Nyköping. Bedömningen resulterar i en plan för validering av kunskaperna med målsättningen att identifiera, bedöma och dokumentera aktuella kunskaper och kompetens, oavsett på vilket sätt de förvärvats. Valideringen ska ge underlag för betyg i kursen utifrån i kursplanen fastställda betygskriterier. Exempel på åtgärder kan vara arbetsprov, intervju, skriftligt prov. Dessa kan utföras av lärare, ledningsgruppsmedlem eller annan lämplig person som utbildningsledningen utser. Planen delges den studerande skriftligt och han/hon bedömer om han/hon vill gå vidare med processen eller gå kursen på sedvanligt sätt. I de fall den studerande vill gå vidare i processen fattar ledningsgruppen på nästkommande möte beslut om tillgodoräknande, med utgångspunkt i ovanstående underlag. Beslutet protokollförs och delges den studerande skriftligen. Alla dokument i ärendet diarieförs och arkiveras tillsammans med den studerandes övriga handlingar. Sida 8 (17)

10 Undervisning i svenska med yrkesinriktning Campus Nyköping erbjuder undervisning i svenska med yrkesinriktning om behov finns. Upplägg och innehåll för denna individuellt utformade insats, kommer att sättas samman av Campus Nyköpings läs- och skrivcenter eller med lärare som arbetar med svenska för invandrare. Personalen har stor erfarenhet av att möta nya studerande, identifiera deras problem och lägga upp studieplaner utifrån var och ens förutsättningar. För att få kopplingen till yrkesrollen samarbetar utbildningsledaren med Sfi-lärare för att kartlägga vederbörandes personliga behov av språkstöd. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 9 (17)

11 Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen krävs minst 2 års dokumenterad arbetslivserfarenhet - eller likvärdig praktik eller volontärarbete. Av dessa ska minst 6 månader ha skett inom upplevelseindustrin med inriktning mot musik, event, sport och/eller tv. Särskilda förkunskaper - motivering Ovan beskrivna förkunskapskrav bygger de kompetenskrav som arbetslivet efterfrågar och ger uttryck för. Detta finns redovisat i ansökans inledande fråga ( Ange de 5-10 viktigaste kompetenskraven som arbetslivet uttrycker för den yrkesroll som utbildningen leder till ). Med två års arbetslivserfarenhet varav 6 månaders kvalificerad sådan finns en erfarenhetsgrund för att tillgodogöra sig de problemställningar och praktikfall som är centrala för utbildningen. Inte minst är erfarenheten av att ingå yrkesmässigt i organisationer av stor betydelse för lärandet, eftersom Musik- och Eventarrangör till stor del handlar om organiserandeprocesser och kreativt samarbete. Arbetslivserfarenheten är också viktig för att studenterna ska kunna lära sig av varandras upplevelser, vilket bl. a sker i diskussioner och gemensamma grupparbeten. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Alla ansökningar registreras i vårt verksamhetssystem via webbansökan. Grundläggande behörighet och särskilda förkunskaper bedöms av studie- och yrkesvägledningen, vid behov i samarbete med utbildningsledaren. Likvärdiga kunskaper prövas enligt 3 kap, 1, punkt 4 i förordningen om yrkeshögskolan. Antingen genom validering eller studie- och yrkesvägledningens/utbildningsledarens bedömning av att den sökande tack vare andra omständigheter har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Resultatet dokumenteras i verksamhetssystemet och renderar i en behörighetslista. Studie- och yrkesvägledningen/utbildningsledaren kan bedöma en sökande som behörig även om denne inte uppfyller de formella behörighetskraven, genom att denne i ett personligt brev och/eller via samtal påvisar tidigare kunskaper och färdigheter tillgodosedda på annat sätt. Studie- och yrkesvägledningen/utbildningsledaren kan utifrån dessa moment bedöma att den sökande kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen och därmed vara behörig sökande till utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Slutbetyg från gymnasium värderas enligt skala 1 3, där 3 är maxpoäng. 1 poäng för minst 50% MVG, 2 poäng för minst 75% MVG och 3 poäng för 100% MVG Särskilt prov Sida 10 (17)

12 Särskilt prov ger 8p, fördelat på 6p personlig intervju och 2p på grupparbete. Intervjun bedöms enligt följande: 0p ges då personen har bristfällig uppfattning om vad yrket går ut på/är omotiverad/är tveksamt om han/hon kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. 2p ges då personen är motiverad men formulerar sig vagt. Bedömning görs att han/hon kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. 4 p ges då personen är mycket motiverad/vet vad de vill och har kunskaper/erfarenheter för att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningen. 6p ges då personen är mycket motiverad, har en tydlig bild av vad den vill använda utbildningen till samt betydande och relevanta erfarenheter för att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningen. Grupparbete bedöms enligt följande: 0p deltar ej, är inte inkluderande, bidrar inte till gruppresultat 1p uppfyller något av följande: deltar aktivt, är inkluderande, bidrar till gruppresultat 2p deltar aktivt, inkluderande, bidrar till gruppresultat Tidigare utbildning Maxpoäng är 4 poäng och ges för minst motsvarande 1 års eftergymnasiala studier. I de fall dessa 4 poäng ges för denna urvalsgrund, ersätter de poängen under rubriken Betyg. Yrkeserfarenhet Referenser och arbets- och tjänstgöringsintyg ger max 4 poäng, enligt följande; 1 poäng ges för 2 års arbetslivserfarenhet eller likvärdig praktik eller volontärarbete. Av dessa ska minst 6 månader ha skett inom upplevelseindustrin med inriktning mot musik, event, sport och/eller tv. 2 poäng ges för 3 års arbetslivserfarenhet, eller likvärdig praktik eller volontärarbete. Av dessa ska minst 1 år ha skett inom upplevelseindustrin med inriktning mot musik, event, sport och/eller tv. 3 poäng ges för 4 års arbetslivserfarenhet, eller likvärdig praktik eller volontärarbete. Av dessa ska minst 18 månader ha skett inom upplevelseindustrin med inriktning mot musik, event, sport och/eller tv. 4 poäng ges för 5 års arbetslivserfarenhet, eller likvärdig praktik eller volontärarbete. Av dessa ska minst 2 år ha skett inom upplevelseindustrin med inriktning mot musik, event, sport och/eller tv. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Studie- och yrkesvägledningen på Campus Nyköping bedömer den sökandes betyg och arbetslivserfarenhet utifrån gemensamma kriterier redovisade ovan. Allt dokumenteras i vårt ansökningssystem där den som söker registrerar sig själv och sin ansökan. Alla behöriga sökande bjuds in till en speciell dag, då gruppövning och intervju genomförs. Dessa syftar till att ge de sökande möjlighet att förstå att en viktig del av utbildningen genomförs i grupparbeten. Deltagarna ges möjlighet till vägledning i ev frågor om utbildningen. Vid grupparbetet får varje grupp en uppgift att lösa och att redovisa. Observatören, som har ett förberett observationsschema med tydliga instruktioner att följa, värderar och dokumenterar varje sökandes prestation i grupparbetet med skalan 0 2. Alla deltagare genomgår också en personlig intervju, utförd av 2 intervjuare med relevant Sida 11 (17)

13 branscherfarenhet - för säkerställande av objektiv bedömning. Den intervjuade ges utrymme för personlig beskrivning och får besvara frågor utifrån ett förberett intervjuformulär. Här används skala 0 6 och bedömning görs utifrån gemensamma kriterier. I slutet av dagen samlas observatörer, intervjuare och ledningsgruppsrepr. för genomgång. Då sammanställs de båda momenten, vilka totalt kan ge max 8 p. Total maxpoäng för hela urvalsprocessen är 16 poäng. Urval och antagning är av stor vikt för att säkerställa kvalitet och potential hos de studerande och för att kunna plocka ut de 35 som bedöms ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att säkerställa urvalet när antalet behöriga sökande överstiger antalet utbildningsplatser används tidigare nämnda urvalsgrunder. Urvalsprocessen utgår från den lista med behöriga sökande som fastställts i samband med behörighetsprocessen. Utbildningsledaren i samarbete med studie- och yrkesvägledningen poängsätter respektive urvalsgrund enligt specificerad bedömningsskala. Urvalsgrundernas sammanlagda värde resulterar i en total meritpoäng för varje sökande, som därigenom rangordnas på en lista i det administrativa verksamhetssystemet. Denna lista presenteras för ledningsgruppen för beslut om de 35 studerande som ska antas till utbildningen. Av listan framgår även vilka som utgör reserver, i turordning, för eventuell senare antagning. Beslutet protokollförs. I de fall flera sökande får samma totalpoäng särskiljs dessa genom jämförelse mellan delpoängen i tur och ordning: yrkeserfarenhet, särskilt prov, tidigare utbildning, betyg. Om de därigenom inte kan skiljas åt används lottning för att fastställa en rangordning.. Efter urvalsprocessen meddelas alla sökande om de antas till utbildningen eller ej. De sökande som antas informeras om att de måste tacka ja eller nej till utbildningsplatsen inom en viss tid. De som ej antas informeras om när och hur de eventuellt erbjuds en reservplats., och att detta sker i turordning enligt rangordningen. Ledningsgruppen fattar därefter beslut om den slutgiltiga antagningen. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Vid utbildningens start ges en serie introduktionspass avsedda att ge bästa möjliga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En genomgång av utbildningen och kursernas upplägg i relation till yrkesrollen i framtiden ger en förståelse som skapar motivation för varje enskilt moment. Teambuilding ger bra förutsättningar för en god sammanhållning och en tillåtande lärmiljö. Studieteknik och relevanta preparandkurser ger verktygen för att tillägna sig kunskapen. Varje kursmoment är genomtänkt och kopplat till ett behov på arbetsmarknaden. För att upprätthålla maximal motivation strävar vi under utbildningens gång efter att denna koppling i varje läge ska vara Sida 12 (17)

14 tydlig för de studerande. Arbetssätt och examinationsformer varierar för att tillgodose allas behov.. Platsförlagda föreläsningar varvas med gruppuppgifter eller enskilda uppgifter och projekt. Reflektion och självständighet tränas kontinuerligt genom återkommande rapporter. Examinationer sker kontinuerligt och används i formativt syfte såväl som i summativt syfte. Examinationernas validitet och reliabilitet diskuteras återkommande utbildningsledare och lärare emellan. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Vid utbildningsstart erbjuder utbildningsledaren enskilda coachande samtal med varje studerande och ett av syftena med detta är att tidigt identifiera de studerande som av någon anledning är i behov av extra stöd för att nå de beskrivna utbildningsmålen. Den studerande får under detta samtal själv formulera sin personliga målsättning, tex i form av vilka betyg han eller hon vill uppnå. De studerande som uttrycker behov av extra stöd eller beskriver tidigare svårigheter med att uppnå önskade studieresultat erbjuds kontakt med läs- och skrivcenter på Campus Nyköping, där det finns erfarna pedagoger med bred kompetens som kan erbjuda tips kring studieteknik, individuellt anpassade coachande samtal, eller konkret hjälp såsom anteckningsstöd eller hjälpmedel. Utbildningsledaren erbjuder även fortsatt kontakt för de studerande som önskar. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Undervisande personal har erfarenhet från sitt specifika yrkesområde. Varje kursmoment kopplar kontinuerligt samman teori och praktiska övningar med verkliga fall, applicerade med yrkesmässiga frågeställningar. På detta sätt ska det i varje läge stå klart för den studerande vilka kompetenser som efterfrågas av arbetslivet. Projektarbeten som genomförs på uppdrag av arbetslivet, och som också bedöms av representanter för arbetsgivarna, är ett annat exempel på det arbetslivsanknutna lärandet. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna I den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen tillämpas det teoretiska innehållet av genomgångna kurser där den studerande, på ett professionellt sätt, ska arbeta med projektledning av events i olika företag och organisationer. Arbetslivet står på detta sätt för ca en fjärdedel av utbildningens innehåll. Med över xx LIA-företag, varav vissa finns representerade på många orter, kan den studerande erbjudas en LIA-plats nära sin hemstad. Inför LIA-perioden ska lärare, studerande och handledare vara väl förberedda och insatta i utbildnings- och kursmål. Individuella mål fastställs i dialog mellan utbildningsledare och LIAplatsens handledare Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Den studerande söker sin egen LIA-plats efter individuellt intresse och behov. I första hand söker den studerande bland de företag/organisationer som redan finns i utbildningens nätverk och som har anmält sitt intresse för att ta emot LIA-studerande. Utbildningsledaren garanterar att alla studerande får en LIA-plats. En förteckning över aktuella LIAföretag finns tillgänglig i god tid inför varje LIA-period. Utbildningsledaren stöttar den studerande i sitt val och anskaffande av LIA-plats. Den studerande ska kontinuerligt rapportera till utbildningsledaren hur LIA:n fortlöper. Varje studerande träffar under perioden utbildningsledare eller lärare under minst ett LIA-besök. Sida 13 (17)

15 Utsedd handledare på LIA-platsen och den studerande lägger tillsammans upp en arbetsplan i början av varje LIA-period. Handledaren ansvarar för att ge den studerande återkoppling löpande. Efter LIA-perioden skriver handledaren en rapport som sedan ligger till grund för bedömning av den studerandes kunskaper. Efter LIA-perioden utvärderar den studerande LIA-platsen skriftligt. Där ska framgå vad perioden och LIA-platsen tillfört den studerandes yrkesmässiga utbildning och hur den skolförlagda delen integrerats i LIA:n. Muntlig utvärdering sker med utbildningsledare och övriga studerande. Metoder för kunskapskontroll Skriftliga prov, muntliga förhör, seminarier, hemtentamen, fördjupningsarbeten och grupparbeten är exempel på examineringsformer som kommer att användas i utbildningen. Utifrån enskilda kursers målbeskrivningar väljs former som bäst lämpar sig för att påvisa just de kunskaper den studerande bör ha efter kursmoment eller avslutad kurs. Genom att variera de olika examineringsformerna tillgodoses de enskilda studenternas egna lärstilar. Möjlighet till omprövning finns och läggs upp individuellt utifrån kursmål. I kurser där tentamen används för kunskapskontroll ges ett ordinarie tillfälle och två omtentamenstillfällen. LIA-perioderna bedöms av utbildningsledare och handledare tillsammans. Under ett LIA-besök samtalar utbildningsledare, handledare och den studerande i syfte att bilda sig en uppfattning om bedömning av resultatet hittills och om ändring behövs för att uppnå kursmålet. LIA-rapport samt handledarens bedömning utifrån betygskriterier sammanvägs till ett betyg. Diskussioner om lämpliga examinationsformer förs kontinuerligt mellan lärare och utbildningsledare. Inom utbildningsledningen på Campus Nyköping finns högskolekompetens i betyg och bedömningsfrågor. Betygskriterier och betygskrav Detaljerade kursmål och tillhörande betygskriterier tas fram i samarbete med kursens lärare och förankras därefter i ledningsgruppen. Arbetslivets representanter står för det yrkesrelevanta granskandet, högskolans representant för nivågranskningen och skolans representanter för granskningen av den pedagogiska formuleringen. För varje kurs eftersträvas en kongruens mellan kursmål och betygskriterier. Efter varje genomförd kurs beaktas lärares och studeranderepresentanters syn på mål och kriteriers användbarhet och detta tas upp till diskussion i ledningsgruppen som ett led i kvalitetssäkringen. Inom utbildningsledningen på Campus Nyköping finns högskolekompetens i betyg och bedömningsfrågor. Entreprenörskap i utbildningen Upplevelseindustrin är starkt driven av entreprenörer. Utbildningen lägger därför stor vikt vid att utveckla den studerandes entreprenöriella kompetenser. Grundläggande är att utveckla och bygga den studerandes förmåga att identifiera möjligheter och att skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter. I en inledande fas i kursen Entreprenörskap får den studerande insikt i hur egna idéer och möjligheter kan utvecklas till livskraftiga verksamheter. Stor vikt läggs på marknadsföring och resursanskaffning. Under hela utbildningen arbetar den studerande med egna projekt i grupper och i klassdiskussioner, fås och ges konstruktiv kritik på egna och andra gruppers projekt. Ytterligare erfarenhet och utveckling av lösningsorientering ges i kursen Skarpa projekt, där målet är att den studerande är projektledare för minst ett skarpt projekt under utbildningstiden. Vidare består det Sida 14 (17)

16 avslutande Examensprojektet av ett eget arrangemang, helt i egen regi eller i samverkan med branschen. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 16 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 32 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Utbildningens övergripande mål i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser är formulerade av arbetslivets representanter och varje kursmål är syftat att vara ett steg på vägen mot dessa övergripande mål. Varje betygskriterie är kopplat till respektive kursmål. För att säkra att denna kedja inte brister är ledningsgruppens representanter djupt involverade i att formulera såväl övergripande mål som delmål och betygskriterier. Detta är planeringsfasen. I genomförandefasen har undervisande personal uppdraget att få alla studerande att uppnå målen. Huruvida de studerande uppnår kursmålen utvärderas efter varje kurs genom att kvoten antal studerande som uppnått G/totala antalet studerande samt kvoten antalet studerande som uppnått VG /totala antalet studerande sammanställs av utbildningsadministratören i samband med registrering av betyg i skolans verksamhetssystem. Detta underlag presenteras tillsammans med kursutvärderingen för ledningsgruppen av utbildningsledaren efter varje avslutad kurs. Kvoterna som omnämns ovan är våra kvalitetsindikatorer och dessa har utbildningsledningen kommit fram till i det ständigt pågående utvecklingsarbetet. Utbildningsledningen anser att de studerandes bild av kursens kvalitet bör balanseras mot andelen som uppnår de av ledningsgruppen satta målen, eftersom både de studerandes inifrånperspektiv och ledningsgruppens övergripande perspektiv är viktiga. I kvalitetsarbetet ses måluppfyllelse för LIA-kurser som särskilt viktiga då de kursmål som anges för dessa kurser på ett extra tydligt sätt speglar hur de studerande lever upp till de krav som arbetslivet ställer. Granskning av kvalitetsindikatorerna och kursutvärderingarna görs löpande i ledningsgruppen. Detta finns med som en stående punkt på agendan för lednings-gruppsmöte. Utbildningsledaren ger en sammanfattande bild av kursens eventuella brister och förbättringsområden. Förslag på åtgärder tas fram av utbildningsledaren, men kan också komma från undervisande personal, studerande eller ledningsgruppsmedlemmar. En särskild fråga finns för detta i kursutvärderingen och de studerandes synpunkter är en viktig källa till åtgärdsförslag. Ledningsgruppen beslutar om åtgärder, som utbildningsledaren verkställer, ev i samarbete med läraren. Det kan tex handla om schemaläggning, byte av lärare, förändring av arbetssätt. I de fall undervisande personal är kontrakterad för två kursstarter, säkerställs utveckling genom särskild formulering i avtalet. Nästa gång kursen genomförs och utvärderas jämförs resultatet med föregående granskning och effekten av vidtagna Sida 15 (17)

17 åtgärder kan då ses. Processen dokumenteras i ledningsgruppsprotokoll. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Chefen för högre utbildning och kommunikation har det sammanhållande ansvaret för utbildningen och ansvarar för utbildningens organisation, administration och personal. De krav och värderingar som Campus Nyköping ställer och står för gäller även för de parter vi samarbetar med i denna utbildning. Detta säkerställs genom skriftliga samarbetsavtal med de berörda lärare och föreläsare som är engagerade i utbildningen Utbildningsledaren ansvarar för samordning av utbildningen, från planering till praktiskt genomförande. I detta ingår rekrytering av lärare/föreläsare samt övergripande ansvar för antagning, schemaläggning, kursregistrering, tentamen, betygsdokumentation, rapportering till ledningsgruppen med mera. Utbildningsledaren ansvarar även för kontakter med LIA-platser och handledare före och under LIAperioderna samt för genomförandet av LIA-besök/LIA-samtal. Utbildningsledaren spelar också en viktig roll som personlig handledare för den studerande och finns därför tillgänglig under hela utbildningens gång. Samtliga utbildningsledare vid Campus Nyköpings YH-utbildningar träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och för att hitta synergier och gemensamma lösningar för att på bästa sätt nå uppsatta mål. Utbildningsadministratören ansvarar för administrationen av antagningsprocessen, i samarbete med studie- och yrkesvägledningen. Utbildningsadministratören ansvarar också för registrering av tentor, schemapublicering, att utvärderingar genomförs och följs upp samt dokumenteras. Vidare ansvarar utbildningsadministratören för lokalbokningar och övriga studerandefrågor. Under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen handleds den studerande av kompetenta handledare med gedigen erfarenhet från verksamhetsområdet. Ledningsgruppen har ett kvalitetssäkringsansvar för utbildningen. Gruppen är även ansvarig för antagning av sökande till utbildningen, frågor om tillgogoräknande, utfärdande av examen och för kursplanens innehåll. Den undervisande personalen ansvarar för planering och efterarbete kopplat till kurserna med utgångspunkt i utbildningsplanen samt för bedömning utifrån satta betygskriterier. Campus Nyköping äger process- och organisationsansvaret för den tekniska lärplattformen och videokonferenssystemet. Kommunens interna IT-avdelning är driftsansvarig. Studerandeinflytande I samband med utbildningsstarten presenterar utbildningsledaren utbildningens mål, kursplaner, terminsindelning samt arbetssätt för den studerande. Särskild information ges om den studerandes möjligheter att påverka sin utbildning. Vid varje kursstart presenteras kursmål, betygskriterier, examinationsformer och kursplanering mer ingående. Detta ger den studerande förutsättningar för att skapa sig en uppfattning om vad som förväntas samt vad den studerande kan förvänta sig av kursen och utbildningen. Genom kontinuerlig utvärdering av de olika kurserna ges möjlighet till direkt återkoppling mellan läraren och den studerande. Den studerande uppmuntras till att komma med förslag på förbättringar i undervisningen, tentamensformer och kurslitteratur. Ledningsgruppen tar del av utförda Sida 16 (17)

18 utvärderingar och vid behov görs förändringar i samråd med de studerande. Individuella utvecklingssamtal erbjuds kontinuerligt, där den studerandes synpunkter efterfrågas. Den studerande ges möjlighet att påverka sin egen utveckling genom dessa samtal. Klassmöten hålls regelbundet enligt schema. Där tas bland annat utbildningens kvalitet upp till diskussion, och vid behov tar ledningsgruppsrepresentanten med synpunkter till nästkommande ledningsgruppsmöte. Ledningsgruppsrepresentant utses av de studerande vid utbildningens start. För att uppnå ett ömsesidigt förtroende och skapa utvecklingsmöjligheter för utbildningen är det viktigt att lärare, utbildningsledare och ledningsgrupp visar lyhördhet gentemot de studerande och vice versa. Sida 17 (17)