Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 6, 2010

Transkript

1 visa på sjöfartens roll och möjligheter för samhälle och näringsliv. Inom klustret verkar Sjöfartsforum för ökad samverkan, Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 6, 2010 I detta nyhetsbrev: Sjömannen och den svenska handelsflottan i fokus på Världssjöfartens Dag Stöd strategidokumentets slutsatser att Sverige behöver en nationell maritim strategi med långsiktiga förutsättningar för den maritima näringen HUB Forum 2010 om infrastruktur och intermodalitet 16 november i Stockholm Mingla med branschkollegor på Stockholms Sjöfartspub den 30 november Ny infrastrukturminister, ny socialdemokratisk ordförande för Trafikutskottet Transportresumé från den gågna mandatperioden EU satsar på ökad integrering av inlandssjöfarten och startar Blue Belt projekt Storbritannien i topp inom europeisk närsjöfart Name and shame lista från och med nästa år Lite av varje vi noterar Sjömannen och den svenska handelsflottan i fokus på Världssjöfartens Dag Som vanligt när Världssjöfartens Dag firas var det fullt i salen. I år var temat Year of the Seafarer och sjömannens liv, roll och villkor stod i fokus. 250 personer lyssnade till Ann Catrine Zetterdahl, generaldirektör på Sjöfartsverket som höll årets IMO tal och till Torbjörn Dalnäs som talade om att utan sjömannen stannar världen. Torbjörn lät oss dessutom alla förvånas över hur stor del av vårt språk som kommer från den maritima världen. En panel av sjömän berättade före kaffepausen om sina jobb ombord och sin syn på utvecklingen framöver och i en annan paneldiskussionen efter kaffet med rederi och fackföreningsrepresentanter diskuterades svensk rederinärings framtid. Trots dystra utsikter och olika synsätt fanns en koncensus om vikten att värna den svenska handelsflottan och vikten av en svensk handelsflotta för Sveriges möjligheter att påverka inom IMO och för det svenska maritima klustrets utveckling. Anders Lindström manade som sista talare till samling och gemensamma ageranden. Under Världssjöfartens Dag redogjordes också för Sjöfartsforums öppna strategiprocess med mål och möjligheter för den maritima sektorn. Jonas Bjelfvenstam, regeringens utredare av sjöfartens konkurrensförutsättningar, talade om sin utredning och de förslag och avvägningar som utredningen arbetar med. Utredningen kommer att läggas fram den 27 oktober. Världssjöfartens Dag avslutades med en middag med Martha touch. Martha är sjömännens speciella kultfilm, som också visades senare på kvällen. De Martha filmer och Martha affischer som Sjömansservice hade med till försäljning gick åt som smör i solsken. Nästa års tema för Världssjöfartens Dag är Piracy: orchestrating the response. Sjöfartsforum arrangerar Världssjöfartens Dag tillsammans med 19 medarrangörer; Näringsdepartementet, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, SEKO Sjöfolk, Sjöbefälsförbundet, Sveriges Fartygsbefälsförening, Lighthouse, Chalmers Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan, Sveriges Redareförening, Svensk Sjöfarts Tidning, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Hamnar, WISTA Sweden, Swedocean, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Försäkringsförbund, Försvarsmakten/Marinen och Kungliga Örlogsmannasällskapet.

2 Påminnelse: Stöd strategidokumentets slutsatser att Sverige behöver en nationell maritim strategi med långsiktiga förutsättningar för den maritima näringen Vision och strategiprocessen är framme vid sitt första delmål ett färdigt dokument. Under den övergripande visionen Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling finns möjligheter, mål och förutsättningar identifierade och fastställda. En nulägesanalys och en beskrivning av hur klustret ser ut har gjorts. En SWOT över klustrets gemensamma styrkor, svagheter, möjligheter och hot har tagits fram och analyser är gjorda kring möjligheterna inom åtta utpekade fokusområden. Ett kluster en maritim näring med stor bredd, djup kunskap, stora utvecklingsmöjligheter samt tydliga bidrag till samhället har tydliggjorts. Rapportens och strategiprocessens slutsatser är de första övergripande gemensamma målsättningarna någonsin, som fastställts i samverkan inom det maritima klustret. Målet har hela tiden varit tydligt Sverige behöver en nationell maritim strategi som ger företagen inom det maritima klustret långsiktiga politiska förutsättningar att utvecklas. Verksamheten inom det maritima klustret måste betraktas som en viktig basnäring som skapar värde för människor, industri och samhället i stort. Det är nu dags att skriva under slutsatserna och vara med och stödja rapporten som förhoppningsvis kommer att lämnas in till Näringsdepartementet och övriga berörda departement vecka 43. Ta del av rapporten Off.pdf och läs om de övergripande målen och nödvändiga förutsättningarna (politiska såväl som egna) som gemensamt ska gynna näringens utveckling. Hjälp oss i vår strävan att påverka våra politiker genom kraften i det maritima klustrets många företag och organisationer. Var med och påverka våra politiker! Var med och visa en enad front! Var med och stärk sjöfartens och det maritima klustrets röst! Maila till anna.hammargren@maritimeforum.se och bekräfta att även ditt företag/din organisation stödjer uppropet och rapportens övergripande slutsatser SENAST 15 OKTOBER. Genom att företag/organisationer inom klustret aktivt ställer sig bakom dokumentet, både tydliggör och synliggörs bredden av alla de verksamheter som på olika sätt är knutna till varandra genom vattenrelaterad verksamhet eller fartygstransporter. Vision och strategiprocessen, som startade i februari 2009, har varit en öppen process för alla företag och organisationer inom det maritima klustret. Under arbetets gång har ca 100 företag och organisationer deltagit och arbetet har efter hand fått ett allt större och allt bredare stöd. Processen är ett unikt initiativ och samarbete för att vi tillsammans ska få en bättre bas att agera utifrån och för att sjöfarten och den maritima näringen ska få en starkare röst i våra kontakter med politiker och i samhället i stort. Rapporten är ett första steg att på ett nytt sätt och i ökad utsträckning möta framtiden tillsammans. Att ta gemensamt ansvar, kommunicera och samverka stärker och bygger våra gemensamma och grundläggande möjligheter. I nästa fas fortsätter arbetet med HUR vi ska gå vidare i handlingsplaner, fortsatt klusterutveckling och ett arbetet mot ett starkt och tydligt kluster med god kännedom bland politiker och god image bland svenska folket. Nästa öppna möte, med uppföljning och nya satsningar, blir den 22 februari i Göteborg. Mötet hålls på eftermiddagen i direkt anslutning till SAIs Executive Meeting på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 2

3 HUB Forum november i Stockholm Under HUB Forum 2010, den 16 november på Garnisonen i Stockholm, diskuteras transportinfrastrukturen och kombinerade transporter. På agendan står de största flaskhalsarna i vår infrastruktur, hur vi ska få ett transportsystem i världsklass, statens roll för att utveckla centrala noder, möjligheter till kombinerade transporter mm. Deltar gör en panel av näringslivsföreträdare (Stig Wiklund, Stora Enso Logistics, Björn Nilsson, Halmstads Hamn, Erik Froste, Södertälje Hamn och Sjöfartsforums representant samt Göran Arkler, OnRoad). Talar gör även Jonas Bjelfvenstam, VTI, Jan Bergstrand, Trafikverket, Stefan Back, Transportgruppen och Tomas Arvidsson, Vaggerydsterminalen. HUB Forum arrangeras av TTF i samarbete med Sjöfartsforum, Sveriges Hamnar, Transportindustriförbundet och Näringslivets Transportråd. Mer information och anmälan senast 11 november på Mingla med branschkollegor på Stockholms Sjöfartspub den 30 november Välkommen till Stockholms Sjöfartspub den 30 november. Puben hålls likt tidigare i baren på Scandic Sjöfartshotellet, Katarinavägen 26. Kvällens sponsor, add logistics, bjuder på gott tilltugg samt ett glas öl/vin eller vatten till de första 50 deltagarna. Sjöfartshotellet ger alla pubdeltagare 20 procents rabatt i baren under pubens öppettider. Alla i det maritima klustret önskas hjärtligt välkomna. Sjöfartspuben är öppen mellan kl add logistics ab är ett auktoriserat rekryterings och bemanningsföretag inriktat mot transport och logistiksektorn. De arbetar med alla typer av tjänstemannapositioner och över hela Sverige. För övriga företag erbjuder add logistics positioner med transport/logistik karaktär. Ny infrastrukturminister, ny socialdemokratisk ordförande för Trafikutskottet Som de flesta säkert noterat heter vår nya infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd. Hon kommer närmast från tjänsten som moderat finanslandstingsråd i Stockholm, är marknadsekonom och har tidigare varit hotellchef. Catharina Elmsäter Svärd är född 1965 och har suttit i riksdagen för Moderaterna mellan 1996/1997 och Under två månader 2002 var hon ledamot av Trafikutskottet. Socialdemokraternas Anders Ygeman, född 1970 är nyutsedd ordförande för Trafikutskottet. Anders Ygeman som är från Stockholms län har suttit i riksdagen sedan 1995, men inte tidigare i Trafikutskottet. Jan Evert Rådhström, född 1960 och från Värmlands län, är vice ordförande. Jan Evert Rådström har suttit i riksdagen sedan 1998 och var vice ordförande för Trafikutskottet under den tidigare mandatperioden. Lena Hallengren, (S), som tidigare var ordförande för Trafikutskottet är ny vice ordförande i Socialutskottet. Övriga ledamöter i Trafikutskottet är: Oskar Öholm (M), Pia Nilsson (S), Eliza Roszkowska Öberg (M), Lars Mejern Larsson (S), Malin Löfsjögård (M), Désirée Liljevall (S), Lars Tysklind (FP), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Sten Bergheden (M), Stina Bergström (MP), Annelie Enochson (KD), Tony Wiklander (SD) och Siv Holma (V). 3

4 Transportresumé från den gågna mandatperioden Den som vill titta bakåt och se vad som hänt på infrastrukturområdet sedan under den förra mandatperioden kan läsa regeringens rapport Transporter Infrastruktur IT politik. Där ingår allt från transportpolitiska mål till cykelturismens ljusnande framtid, liksom om EU pengar, regeringens Logistikforum, klimat och miljöfrågor och EUs Östersjöstrategi. EU satsar på ökad integrering av inlandssjöfarten och startar Blue Belt projekt EU och länderna på den europeiska kontinenten fokuserar allt mer på närsjöfart och inlandssjöfart. På ett informellt möte i september bestämde EUs transportministrar att starta ett pilotprojekt som väntas omfatta 200 fartyg för att smidigare integrera och likställa inlandssjöfart och övrig landbaserad godstrafik. Vid mötet i Antwerpen lade ordförandelandet Belgien fram ett förslag om att göra EUs Maritime Transport Space Without Barriers till ett europeiskt Blue Belt. Det övergripande syftet är att skapa en lika effektiv närsjöfart som motsvarande landtransporter genom att reducera formaliteter till ett miminum och likställa trafikslagen. På detta sätt kan en verklig intern marknad skapas för europeisk sjöfart. Blue Belt konceptet involverar skapandet av Blue Lanes, specialla korridorer i hamnar som möjliggör en smidig godshantering. Storbritannien i topp inom europeisk närsjöfart Eurostat publicerade nyligen statistik kring europeisk närsjöfart för år Närsjöfarten representerar 60 procent av EUs sjötransporter av gods, men andelen skiljer sig mycket mellan länderna. Mätt i hanterade ton toppas listan av Storbritannien med 348 miljoner ton gods, tätt följd av Italien (334 miljoner ton) och därefter Nederländerna (250 miljoner ton). Närsjöfartssiffrorna för Sverige noteras till 148 miljoner ton gods (84,3 miljoner ton import och 73,4 miljoner ton exportgods), vilket glädjande nog är en ökning med 2,6 procent jämfört med Totalt sett minskade däremot närsjöfarten 2008 i EU27 med 0,2 procent. Rotterdam är EUs största hamn för närsjöfart och flytande bulk är den största varugruppen inom alla EU regioner. Läs gärna mer på QA /EN/KS QA EN.PDF Name and shame lista från och med nästa år Från och med 1 januari 2011 kommer nytt name and shame register på rederier som inte lever upp till standarder och får allvarliga anmärkningar vid inspektioner (Port State Controls). Företagen kommer också att bli föremål för mer intensiva och koordinerade inspektioner inom EUs hamnar. Företag som visar goda resultat vid hamnstatskontrollerna kommer samtidigt att på ett tydigt sätt lyftas fram. Registret baseras på information från det avancerade systemet THETIS som opereras av European Maritime Safety Agency (EMSA) och ingår i det tredje sjösäkerhetspaketet. Mer information finns på EMSAs webbplats 4

5 Lite av varje vi noterar; att Vladimir Putin beslutat att investera 3,5 miljarder kronor i landets varvsindustri. Pengarna ska hjälpa till att bygga modernare ryska fartyg, bl a genom en upprustning av fiskeflottan, offshoreflottan och av fartyg för den inrikes flodtrafiken. att förra årets siffror från Rotterdams hamn visar en ökning av inlandssjöfartens transporter av containrar till och från hamnen med 30 procent till 33 procent. Tågtransporterna minskade däremot från 13 till 11 procent och vägtransporterna minskade från 57 till 56 procent. att Sverige är långt framme inom lättviktsområdet och att Kockums tyska ägare nyligen beslöt att bygga ut varvets anläggningen i Karlskrona för produktion av fartyg i kolfiberkomposit. Kockums nya anläggningen kommer att stå färdig nästa år och innebära både större kapacitet och fler arbetstillfällen. Tidigare i år tog Kockums leverans av sin första katamaran för civilt bruk designad för arbete med vindkraftsparker till sjöss. att HELCOM rapporterar en minskning av antalet fartygsolyckor i den hårt trafikerade Östersjön med 22 procent Sammanlagt inräknades 105 olyckor under året, vilket var 30 färre än 2008 och 15 färre än Minskningen kan ha att göra med den pga finanskrisen minskade trafiken. De flesta olyckor skedde nära kusten eller hamnarna. att nya filmbilder på Titanic finns tillgängliga. Se bilder från fartyget som sjönk 1912 då det kolliderade med ett isberg. att lastbilstrafikens transport och trafikarbete ökade i Sverige andra kvartalet 2010, jämfört med motsvarande period Trafikanalys uppgifter anger att transportarbetet ökade med 19 procent och trafikarbetet (transporterad sträcka) med 17 procent (totalt 97 milj ton gods och 773 milj km). att de svenska hamnarna tillsammans hanterade 46,5 miljoner ton gods över kaj under andra kvartalet i år, vilket är en ökning med 19 procent. Godsmängden var enbart fem procent lägre än toppnoteringen från andra kvartalet Alla godstyper ökade meddelar Trafikanalys, men mest torrbulk. På passagerarsidan åkte 7,1 miljoner passagerare till och från Sverige, en minskning med fem procent. Även passagerartrafiken till Gotland minskade under perioden till passagerare. att svavelbeslutet står fast. Trots massiv kritik och stora lobbyinsatser står implementeringen av IMOs svavelbeslut fast och någon harmonisering av svavelkraven inom EU är inte aktuell. De skärpta gränsvärdena för svavel i marint bränsle inom de svavelkontrollområdena i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen innebär att svavelhalten i fartygsbränslen år 2015 kommer att sänkas till 0,1 viktprocent svavel. På global nivå kommer högsta tillåtna svavelhalt i marint bränsle sänkas år 2020 till 0,5 viktprocent. att LNG blir allt intressantare. Bl a har det rapporterats att Wallenius Marine och LNG GOT samverkar i ett strategiskt projektsamarbete för att utreda möjligheterna att använda LNG på både befintliga och nya Walleniusfartyg. Projektet förväntas bli klart under nästa år. att IVL Svenska Miljöinstitutet genom Sveriges Ingenjörers Miljöfond nyligen har beslutat att finansiera ett forskningsprojekt med målet att undersöka partikelemissioner från sjöfarten. Projektet kommer att baseras på tidigare studier där mätmetoder för att karakterisera partikelemissionerna utvecklats och bl a omfatta att bestämma antalet partiklar som släpps ut, deras egenskaper samt studera hur körförhållanden, bränslen och reningstekniker påverkar emissionerna. 5

6 att Rederi AB Transatlantic har fått en norsk majoritetsägare i investmentkoncernen Kistefos som numera äger drygt 50 procent av rösterna och kapitalet. Samtidigt blir Transatlantic, genom en nyemittering av aktier i Transatlantic, ensam ägare av rederiet Trans Viking som också tillförs 150 miljoner kronor av Kistefos. att Broströms beslutat att flagga ut sina 11 tankfartyg till det danska internationella registret DIS. Rederiet är sedan augusti 2008 en del av Maersk Tankers. att en offensiv godstransportstrategi stod överst på listan av åtgärder när Näringsdepartementets webbenkät om logistik och godstransporter avslutades. att IMOs kommitté för havsskydd beslutat om förbud mot utsläpp av obehandlat avfallsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön. Beslutet träder i kraft 2013 för nya fartyg och 2018 för befintliga. att det danska bulkfartyget Nordic Barents nyligen har seglat genom Nordostpassagen. Det specialbyggda fartyget gjorde resan från Norge till Kina på 23 dagar. Rederiet uppges ha minskat sina kostnader jämfört med ordinarie trad med dollar och förbrukat 450 ton mindre bunkerolja. att Danmarks Rederiforening har kommit ut med en rapport Danish shipping and the EU agenda som går igenom viktiga punkter i EUs maritima strategi fram till 2018 och kommenterar dem. Avsikten är att ge food for thought och stimulera till vidare diskussioner. att regeringen tecknat avtal med det amerikanska transportministeriet om utvecklingen av långsiktigt hållbara transporter. Syftet med samarbetet är att länderna ska utbyta erfarenheter och överföra kunskap om exempelvis trafiksäkerhet, urbana transporter, fossilfria fordon och tillgänglighet i transportsystemet. att ett maritimt mega forum är på gång att skapas av ett antal stora internationella shippingorganisationer, bl a Lloyds Register och BIMCO. Syftet är att skapa en gemensam lobbyorganisation med större tyngd för att lyfta fram sjöfartens viktiga roll och betydelse. att ett nytt företag Film at Sea Nordic AB bildats för att, fr o m november, i konkurrens med Sjöfartsverket, leverera spelfilm till yrkesarbetande till ombord i den svenska handelsflottan. att Viking Line testar nytt och förbättrar kommunikationssystem ombord. Testerna sker inom ramen för Baltic Sea Action Group. Det nya så kallade AIS+ systemet gör det möjligt för alla fartyg och landstationer att utbyta information om lokala väderförhållanden till exempel vid storm, om isförhållanden, ändringar i farledssträckningar eller andra hinder som de gasrörläggningsfartyg som just nu arbetar i Finska viken. att piratverksamheten utanför Somalia (enligt SST) är en affär som ökar mer än Kinas import av järnmalm. Varje kapning innebär stora kostnader och den genomsnittliga lösensumman har stigit från USD 2 miljoner till 4 miljoner. Kringkostnader som tre månaders off hire, förhandlare/medlare, lösensumman, förlust av last/lastskador, reparationer och kostnader för de drabbade sjömännen och deras familjer innebär att kapningarna i snitt kostar USD 10 miljoner per fartyg. att Göteborgs hamnutveckling står i fokus den 11 november. Läs mer Se även den maritima kalendern, Sjöfartsforums webbplats, Med vänlig hälsning, Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum,