Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling

Transkript

1 Ropstensslingan 11B, STOCKHOLM, Tel: , Fax: , Sjöfartsforum är en intresseförening för det maritima klustret. Föreningen vill öka kunskapen om den maritima näringen och visa på sjöfartens roll och möjligheter för samhälle och näringsliv. Inom klustret verkar Sjöfartsforum för ökad samverkan, starka nätverk och en tydlig maritim identitet. Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 7, 2010 I detta nyhetsbrev: 152 aktörer bakom slutsatserna i Sjöfartsforums öppna strategiprocess Strategidokumentet överlämnas till infrastrukturministerna på HUB Forum 2010 i Stockholm Infrastrukturministern om transportpolitiken på HUB Forum 16 november Strategiprocesen fortsätter nästa år då gäller arbetet HUR fasen Svenskt maritimt kluster har stor potential och ska betraktas som en viktig näring med tydlig samhällsnytta Stor bredd i det svenska maritima klustret Mingla med branschkollegor på Stockholsm Sjöfartspub den 30 november Lite av varje vi noterar att; 152 aktörer bakom slutsatserna i Sjöfartsforums öppna strategiprocess En unik process inom det svenska maritima klustret har avslutat sin första fas. Resultatet är ett lika unikt dokument, Vision och strategi för det maritima klustret, med en klusterövergripande vision och mission, övergripande värden, mål på tre års sikt och förutsättningar för att få dessa på plats. Aldrig förr har den maritima näringen gått samman för att på detta sätt stärka sig, få tyngd bakom orden och med kraft uppmana politikerna att ge den maritima verksamheten långsiktiga förutsättningar att utvecklas och bidra till det svenska samhället. Sverige behöver en nationell maritim strategi och svenskt maritimt klustret måste börja betraktas som en viktig basnäring. Aldrig tidigare har det maritima klustret samlats för en egen djupanalys kring själv och omvärldsbild, styrkor, svagheter, hot och möjligheter samt mål och egna förutsättningar för att uppnå målen. 152 aktörer stödjer aktivt dokumentets slutsatser, både medlemmar i Sjöfartsforum och andra aktörer inom den maritima näringen. Det är 20 branschorganisationer, 18 universitetsinstitutioner/myndigheter/regioner och därtill relaterade verksamheter/övriga föreningar/institut och 114 enskilda företag. Aktörerna täcker klustrets breda verksamhet och visar på vikten av att se övergripande och långsiktigt på sjöfartens och den maritima näringens utvecklingsmöjligheter. De olika branschdelarna inom klustret hör tydligt samman och en branschdels utvecklingsmöjligheter gynnar direkt andra delar och helheten. I botten och i klustrets kärna finns den internationellt erkända svenska maritima kompetensen och vår svenska rederinäring. Dokumentet, med namnen på alla organisationer, företag, institutioner, institut mm som stödjer slutsatserna, finns att ladda ner på Sjöfartsforums webbplats; Denna maritima klusterövergripande process kompletterar de statliga utredningar inom sjöfartsområdet som pågått det senaste året. Processen tillför ett helhetsperspektiv och näringens egen syn på sina utvecklingsmöjligheter. Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Vision för det svenska maritima klustret

2 Strategidokumentet överlämnas till infrastrukturministerna på HUB Forum 2010, den 16 november i Stockholm Sjöfartsforums strategidokument kommer att överlämnas till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd i samband med HUB Forum i Stockholm den 16 november. Dokumentet kommer också att tillsändas övriga berörda ministrar och departement. Infrastrukturministern om transportpolitiken på HUB Forum. Välkomna den 16 november! HUB Forum är en årligt förekommande konferens kring transportinfrastrukturfrågor och kombinerade transporter. Liksom tidigare år arrangeras den i Stockholm. På agendan står de största flaskhalsarna i vår infrastruktur, hur vi ska få ett transportsystem i världsklass, statens roll för att utveckla centrala noder, möjligheter till kombinerade transporter mm. Konferensens främsta talare är förstås vår nya infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (m) som kommer att prata om regeringens transportpolitik. Därutöver diskuterar en panel av näringslivsföreträdare Guy Ehrling, Näringslivets Transportråd, Björn Nilsson, Halmstads Hamn, Erik Froste, Södertälje Hamn och Sjöfartsforums representant samt Göran Arkler, OnRoad infrastrukturfrågor. Dessutom talar Jonas Bjelfvenstam, VTI, som nyligen lagt fram sin utredning kring sjöfartens konkurrensförutsättningar, Jan Bergstrand, Trafikverket, Stefan Back, Transportgruppen och Tomas Arvidsson, Vaggerydsterminalen. Bakom HUB Forum står TTF i samarbete med Sjöfartsforum, Sveriges Hamnar, Transportindustriförbundet och Näringslivets Transportråd. Mer information och anmälan senast 11 november på logistik.se. Strategiprocessen fortsätter nästa år då gäller arbetet HUR fasen Hur ska vi gå vidare för att uppnå visionen om ett svenskt maritimt kluster som ligger i framkant inom innovation och hållbar utveckling? Hur ska vi uppfylla målen och de förutsättningar som krävs av oss själva? Hur ska våra övergripande, gemensamma handlingsplaner se ut? Hur ska vi ta tag i den klustergemensamma kommunikationen? Hur ska den fortsatta klusterutvecklingen se ut och hur ska vi få fram resurser för ett fortsatt arbete? Processens andra fas vår hur fas börjar nästa år. Denna fas är minst lika viktig och kräver minst lika mycket energi och vilja som den första. Liksom tidigare gäller ett klustersamarbete om de stora övergripande frågorna som berör oss alla och de specifika fackfrågorna som påverkar hela klustret för att på det sättet stärka sjöfartens och den maritima näringens röst och position. Genom att samarbeta om det stora vinner alla i det lilla och får bättre bas och möjligheter att utveckla den egna verksamheten och olika branschdelars specifika frågor. Vi återkommer med mer information om hur processen, fas 2, går vidare lite längre fram. Fundera gärna på hur din organisation och ditt företag kan bidra. 2

3 Svensk maritimt kluster har stor potential och ska betraktas som en näring med tydlig samhällsnytta Inom det maritima klustret finns en stor utvecklingspotential för samtliga delar/branschområden och stora möjligheter för ett framtidsinriktat, miljöeffektivt transportsystem och för ett hållbart, tillgängligt samhälle. Nedan följer några punkter och exempel ur det maritima strategidokumentet. Varför finns det maritima klustet och vilken roll har det? Vilken är vår mission? Vi utvecklar maritima möjligheter och resurser till nytta för människor, näringsliv och övriga samhället. Vilken är vår långsiktiga framtidsbild vår vision? Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling. Vad ska det maritima klustret kännetecknas av? Vilka värdeord ska styra? Samverkan ansvar värdeskapande Vilka övergripande möjligheter ser vi? (några ej rangordnade exempel av de 20 identifierade möjligheterna) Hållbar tillväxt, fler arbetstillfällen, spännande och intressanta jobb Tydliga bidrag till samhället miljömässigt, samhällsekonomiskt, transportmässigt, säkerhetsmässigt och energimässigt till människors vardag och fritid samt industrins konkurrens och utvecklingsmöjligheter Utnyttjande av och investering i vattenvägen naturens egen flexibla infrastruktur med betydande kapacitet Stark partner till svensk industri för att öka dess konkurrensförmåga Stärkt svenskt ägande och beslutsfattande starkare utvecklingsmöjligheter för hela klustret och viktiga påverkansmöjligheter internationellt Miljöeffektivare och mer samhällsekonomiska inrikes transportsystem med ökad närsjöfart och inrikes sjöfart, minskad belastning på och kostnad för landinfrastrukturen Utvecklad kollektivtrafik till sjöss, fler tvärförbindelser för bilar/lastbilar och människor Utvecklad maritim turistsektor som gynnar många ökade turistintäkter i både storstad och skärgårdssamhällen, levande skärgård, ökad tillgänglighet, växande fritidsbåtsindustri mm Vilka är våra övergripande mål på tre års sikt? (några ej rangordnade exempl) Sverige ska ha en politiskt beslutad, nationell och långsiktig maritim strategi Svenskt maritimt kluster ska ses som en näring med tydlig samhällsnytta och många attraktiva arbetsplatser Näringens marknadsandelar och värdeskapande ska öka Svenskt ägande, beslutsfattande och kompetens ska värnas för att säkerställa en nödvändig, stark bas för fortsatt utveckling av den svenska maritima näringen Ett trafikslagsövergripande helhetsperspektiv kring infrastruktursatsningar ska råda från myndigheter och beslutsfattares sida Satsning på förnybar havsbaserad energi ska öka, t ex vind, våg och tidvattenkraft samt annan offshoreverksamhet En bred samsyn och tydlig samverkan ska råda mellan myndigheter, departement, andra nationer och klustrets aktörer kring ett försvars, miljö och sjöfartsskydd på svenskt territorialhav samt i svensk ekonomisk zon och för svenska transportintressen i närområdet och globalt En förändrad avgiftsstruktur ska möjliggöra ett effektivt konkurrensneutralt utnyttjande av samtliga trafikslag i det inrikes transportarbetet. Därigenom ges närsjöfarten och den inrikes sjöfarten förutsättningar att utvecklas För internationellt konkurrenskraftiga villkor ska sjöfarten ges möjlighet att utnyttja EU:s regelverk (State Aid Guidelines mm) fullt ut Kompletterande kollektivtrafik till sjöss och tvärförbindelser för bilar, gods och människor ska ges möjlighet att utvecklas i städer och regioner vid vatten 3

4 Stor bredd i det svenska maritima klustret Vår klusterdefinision utgår från EUs modell av ett maritimt kluster. Det består av sju branschområden, som i sin tur består av olika ingående verksamheter. Nedan en tabell över verksamheter inom det svenska maritima klustret. (OBS alla delar av område Resourses har inte ingått i vårt hittillsvarande processarbete). EU:s klusterområden MANUFACTURING Boatbuilding and repair Marine and non marine suppliers Marine and offshore equipment Ship building, repair and conversion TRANSPORT Inland navigation Ports and terminals Shipping RESOURCES Fish processing Fisheries and aquaculture Oil, gas and renewables SERVICE AND OTHER OPERATIONS Brokers and agents Bunkering Classification Dredging Financing Insurance Pilotage Specialized media LEISURE AND TOURISM Cruising Littoral activities Yachting and marinas PUBLIC SECTOR Education and training Governance Hydrographic offices Navies, Coast Guards and SAR services NGO s Trade unions and associations RESEARCH Consultancy Oceanography and oceanology Towing tanks Universities and institutes Svenska maritima branschområden Fritidsbåtsindustrin Teknikleverantörer, underleverantörer Systemleverantörer Varv, reparationsvarv Varuägare Saknas Hamnföretag, terminaloperatörer, stuveri företag Rederier (stora och små, gods och passagerartrafik, civil och militär), logistikföretag Fisket och fiskeriindustrin (inte inkluderade i processarbetet fas 1) Energi från havet; olja, våg, vind och tidvattenkraft, marin mätteknik Skeppsmäklare, speditörer, logistikföretag Bunkerföretag Klassificeringssällskap Muddringsföretag Finanssektorn Försäkringsbolag Lotsning (tillhör Public sector i Sverige) Maritim besiktning och konsultverksamhet Management och bemanningsföretag Serviceleverantörer, konsultföretag Fackpress Färjetrafik, kryssningsverksamhet Skärgårdstrafik, kanalturism Kustturism, fritidsfisket Fritidsbåtsektorn Gymnasie och högskolor/universitet Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Arbetsförmedlingen Sjöfart, Näringsdepartementet SMHI, Sjöfartsverket Försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket Intresseorganisationer, föreningar, stiftelser Näringslivsorganisationer, fackföreningar Konsultverksamhet inom teknik, utbildning, samhällsstruktur och infrastruktur Havsforskning Forskningsföretag Forskningsenheter, myndigheter 4

5 Mingla med branschkollegor på Stockholms Sjöfartspub den 30 november Välkommen till Stockholms Sjöfartspub den 30 november. Puben hålls likt tidigare i baren på Scandic Sjöfartshotellet, Katarinavägen 26. Kvällens sponsor, add logistics, bjuder på gott tilltugg samt ett glas öl/vin eller vatten till de första 50 deltagarna. Sjöfartshotellet ger alla pubdeltagare 20 procents rabatt i baren under pubens öppettider. Alla i det maritima klustret önskas hjärtligt välkomna. Sjöfartspuben är öppen mellan kl add logistics ab är ett auktoriserat rekryterings och bemanningsföretag inriktat mot transport och logistiksektorn. De arbetar med alla typer av tjänstemannapositioner och över hela Sverige. För övriga företag erbjuder add logistics positioner med transport/logistikkaraktär. Lite av varje vi noterar; att regeringen i sin budgetproposition aviserar nästan 40 miljarder kronor för område transportpolitik för ,7 av dessa miljarder går till väghållning och 12,8 miljarder till banhållning. Transportstyrelsen får ett ramanslag om cirka 2,3 miljarder kronor och Trafikverket 1,5 miljarder. att ordet sjöfart förekommer två gånger i budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor mm. En gång i form av ordet sjöfartsstöd på 1,9 miljarder kronor och en gång i form av namnet Sjöfartsverket och verkets kreditram på 335 miljoner. att budgetspropositionens skattemiljarder till väghållning och banhållning för år 2011 kan ställas i relation till siffrorna för Sjöfartsverkets planerade investeringar i sjöfartens infrastruktur och farledsavdelningens rörelsekostnader. I Sjöfartsverkets treårsplan för redovisas nästa års investeringsprognos till totalt 320 miljoner och farledsavdelningens totala rörelsekostnader till totalt 310 miljoner kronor. Värt att notera är att Sjöfartsverkets investeringar helt finansieras av verkets egna medel eller via lån från Riksgälden. Anslaget från staten beräknas i prognosen för 2011 till 206 miljoner. Intäkterna från farleds och lotsavgifter beräknas till 1,33 miljarder kronor. oss/ekonomi/trearsplan/ att direktören i Danske Maritime skriver i en insändare i Dagbladet Börsen att det inte räcker att man i Danmark satsar på en kunskapsbaserad maritim näring utan att den danska maritima produktionen också måste värnas. Det beror bl a på att en stor del av innovationerna sker just i produktionen. Där blir kreativa idéer till något konkret och brukbart. Han menar att det ligger en fara i att skära bort produktionskompetens, att outsoursa och att produktionsverksamheter flyttar utomlands. Politikerna måste se till att även produktionsenheter inom den danska maritima näringen har bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. att man i Norge fortsätter att på olika sätt lyfta fram sin maritima näring. Ambassaden i Washington har en tjänst vars syfte är att föra samman norska maritima företag med amerikanska. Nyligen kom informationen om att den norske närings och handelsministern är i Indien bl a för att marknadsföra det norska maritima klustret där. Med mer än anställda och ett årligt värdeskapande på mer än 100 miljarder NOK är det maritima klustret Norges största kunskapsnäring. att den norska regeringen och fiskeri och kustminister Lisbeth Berg Hansen uttalat ett önskemål om mer gods byter infrastruktur från väg till vatten. Hon kommer att bjuda in näringsrepresentanter till 5

6 diskussioner och menar att regeringen är beredda att skjuta till 88,8 miljoner NOK öronmärkta för sjöfarten. Regjeringa har eit mål om betre miljø og betre framkomst i det norske transportnettet og ønskjer derfor at meir transport blir overført frå veg til sjø. Men skal vi få til auka sjøtransport må den vere konkurransedyktig med transporten på landevegen. Regjeringa vil bidra til dette. Blant anna ved å leggje til rette for at dei ulike transportformene kan spele saman og utfylle kvarandre slik at hamnene kan utvikle seg til effektive transportknutepunkt, sa ministern när hon nyligen öppnade den norska konferensen Transport og Logistikk att Jonas Bjelfvenstam nyligen överlämnade sin utredning om sjöfartens konkurrensförutsättningar. Han föreslår inget internationellt register, men att antalet s k TAP anställda på svenska fartyg bör öka. För att uppnå detta och för att utflaggningen ska bromsas bör förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter inledas omedelbart med målet att ha en ny överenskommelse på plats senast den 1 mars. Bjelfvenstam föreslår bl a också en innovationsfond, en samlat program för forskning och innovation och att sjöfartsstödet bör lämnas till alla fartyg som omfattas av kommissionens riktlinjer. Läs mer på att ett av de första besluten som den nya regeringen fattade var att anta en proposition om avgifter i Transportstyrelsens verksamhet när det gäller tillstånd, tillsyn och register. Förslaget innebär att Transportstyrelsens verksamhet i huvudsak nu kommer att finansieras på ett enhetligt sätt oberoende av trafikslag. Riksdagen förväntas fatta beslut i frågan i november. att Sjöfartsverket meddelat att de inte kommer att höja farledsavgiften som tidigare aviserats för Verket kommer att återkomma med förslag till en långsiktig strategi och bjuda in till diskussioner. Den uteblivna avgiftshöjningen beror på ökade godsvolymer (och därmed intäkter) och ett omfattande effektiviseringsarbete internt. att Sjöfartsverket däremot står kvar vid att lotsavgifterna kommer att höjas med fem procent som planerat 1 januari att infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärds nya statssekreterare heter Carl von der Esch. Han kommer närmast från tjänsten som biträdande chef för Moderaternas samordningskansli på Statsrådsberedningen. att Sjöfartsforums finska Shortsea Promotion Centre kollega, SPC Finland traditionsenligt publicerat årets rederibarometer. Så gott som alla indikatorer som följts och som beskriver den allmänna ekonomiska situationen för sjötransporter pekar nu i positiv riktning. Delade åsikter råder dock bland rederichefer kring fraktprisutvecklingen. Finska rederier väntar på att tonnageskatten ska verkställas. Läs mer och ladda ner rederibarometern på ng=se att Vaggeryds inlandsterminal i Småland, en av destinationerna för Göteborgs Hamns tågpendlar, nu är först i landet att ta över tullhanteringen av importgods. Containerlasterna kan på detta sätt snabbare passera hamnen och lagras i Vaggeryd tills dess att företagen vill hämta dem. Tullavgifter mm betalas vid uthämtningen. att Maersk Line kommer att satsa på europeisk närsjöfart. Maersk startar ett nytt rederi och dotterbolag som kommer att operera från och med andra kvartalet nästa år. Det inledande målet är att uppnå en marknadsandel på 6 procent och därefter, på lite längre sikt, 15 procent. Med vänlig hälsning, Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum,