Tema IS maritimt mingel i Stockholm 29 augusti

Transkript

1 Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 5, 2013 INNEHÅLL Tema IS, maritimt mingel i Stockholm 29 augusti Världssjöfartens Dag 26 september, gröna utmaningar för en blå näring Stor aktivitet på den Maritima Mötesplatsen i Almedalen Bildspel från Almedalsveckan 2013 Kustsjöfartskonferens november, Kalmar Sommarstängt på Sjöfartsforum fram till 26 augusti då öppnar vi med förstärkt kansli Tema IS maritimt mingel i Stockholm 29 augusti Välkommen till ett maritimt mingel på Rosenvik, Djurgården, Stockholm den 29 augusti kl Sjöfartsverket och Sjöfartsforum bjuder in till en kväll med is som tema. Björn Dahlbäck, föreståndare på Polarforskningssekretariatet berättar om Arktis och myndighetens verksamhet och Tomas Årnell, Sjöfartsverket pratar om svensk isbrytningsverksamhet. Träffa kollegor i klustret, lär nytt och njut av lite tilltugg samt förhoppningsvis en fin kväll på altanen med utsikt över Stockholms inlopp. Tid och plats: torsdagen den 29 augusti, kl Sjöfartsverkets anläggning Rosenvik (hus nr 4), af Pontins väg 6, Stockholm. Färja till Allmänna gränd, spårvagn till Djurgårdsskolan eller buss 44 till Skansen. Af Pontins väg går ner till höger precis före spårvagnshållplats Djurgårdsskolan, hållplatsen efter Skansen. Världssjöfartens Dag om gröna utmaningar för en blå näring. 26 september i Göteborg När sommaren är slut är det inte långt till Världssjöfartens Dag. Den firas som vanligt sista torsdagen i september månad i år den 26 september och som vanligt i Göteborg. IMOs tema i år är Sustainable development, beyond Rio 20+. Välkomna till en eftermiddag om hållbar utveckling i transportkedjan, för hav/miljö och sociala förhållanden. Vår inledningstalare är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Åsa Wilske, miljöchef på Göteborgs Hamn håller IMO-talet John Holmberg, professor och vice-rektor på Chalmers, som även innehar en UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling, är en huvudtalare. Som vanligt blir det buffémiddag och maritimt mingel efter konferensen. Mycket välkomna! >> Läs hela programmet, med uppgift om anmälan i bifogad länk: Tid och plats: 26 september, kl , Chalmers Kårhus, Chalmersgatan 1, Göteborg

2 Stor aktivitet på den Maritima Mötesplatsen under Almedalsveckan Almedalsveckan är inte som något annat. Det är en fascinerande mix av en stor happening, en jättekonferens och ett folkuniversitet. Politik och samhällsfrågor av olika slag står på agendan och seminarier hålls överallt där en lokal eller gatuutrymme finns i Visby. Ett myller av politiker, beslutsfattare, kommunikatörer och journalister rör sig kring Donnersplats och i en strid ström upp och ner för Hästgatan. Möten sker, visitkort utbyts och åsikter, idéer, möjligheter och förutsättningar diskuteras. Även om en del varje år höjer en kritisk stämma är Almedalsveckan en fantastisk yta för information och kontakter och kanske ett fenomen där demokratin är som bäst. I år uppskattas människor ha besökt Almedalsveckan (unika deltagare på politikertalen inte inräknade), vilket än en gång var en rekordsiffra. Det hölls sammanlagt seminarier/evenemang av aktörer. Varför kommer alla dessa besökare? Varför prioriterar alla dessa politiker och beslutsfattare en vecka i Visby istället för semester? Så här skrev Veckans Affärers Ulrika Fjällborg: Ett har alla dessa människor gemensamt. De vill få något att växa. De vill starta, skapa, åstadkomma något. Alla olika saker med olika syften för en del är det affärer, för andra en övertygelse, uppmärksamhet eller utveckling. Men alla vill nå tillväxt. Almedalen är en mångfaldsmyrstack av kreativa, driftiga människor som vill få saker att hända. Den ligger mitt i vägkorsningen där politik, kommunikation och näringsliv möts. Tillväxten i den här myrstacken ger mig hopp för framtiden. För vad kan inte komma ur denna sociala, politiska och affärsskapande innovation? Vilka företag och verksamheter kan inte börja gro i ett gathörn eller en bar när två eller tre personer med olika kunskap, erfarenhet och ingångar i en fråga plötsligt kommer samman? Man undrar hur många av dagens företag, organisationer och projekt som har sitt yttersta ursprung i ett oväntat samtal en sommardag i Visby.. Ställ en kommunikatör, en eldbesjälad gräsrotspolitiker, en paneldebatts-expert och en social entreprenör på efterminglet till ett seminarium om hur vi löser utmaningar som ungas inkludering i arbetslivet. Eller jämställdheten i näringslivet, exportföretagens globala konkurrenskraft, miljömässig hållbarhet i textilproduktion, läkemedelstillverkning, byggmaterial, you name it. Eller vilken som helst angelägen samhällsfråga. Jag lovar. Precis vad som helst kan hända. Sjöfarten och den maritima näringen var koncentrerad till den Maritima Mötesplatsen, i Gotlandsbolagets trädgård, Hamngatan 1 mellan hamnen och Donners plats. Mötesplatsen är väl synlig för alla som varje dag vandrar till och från sina olika aktiviteter. Här på den Maritima Mötesplatsen arrangerades 19 seminarier och fyra kvällsaktiviteter som väl täckte sjöfartens och den maritima näringens viktiga frågor. Seminarierna var välbesökta och jämfört med förra året hade vi långt fler besökare. När svaveldirektivet stod på agendan var tältet helt fullt och när samhällsekonomiska kalkyler diskuterades kom över 60 personer. Besökarna är inte längre bara våra egna redan frälsta utan besökare med intresse att öka sin kunskap inom våra områden och skapa kontakter med folk i näringen. Med en titt i visitkortsskörden från kvällarnas maritima mingel blev det tydligt att allt fler regions-, läns- och lokalpolitiker besöker oss, liksom personer från akademi, forskningsprojekt och varuägare. De välbesökta kvällsminglen, med sina specialinbjudna talare i år Johan Röstin, vd Copenhagen Malmö Port, David Kristensson, Northern Offshore Services, Torbjörn Suneson, Trafikverket och två ungdomspolitiker Arba Kokalari, MUF och Linus Glanzelius, SSU bjöd på möten med både bredd och djup. I snitt kom 200 personer på kvällarna. En kanske underskattad mötesyta är också den som sker bland talarna t ex mellan olika regions- och läns- och landstingsrepresentanter kring regional maritim utveckling, där även Ålands landskapsregerings infrastrukturminister deltog eller den bland de många föredragshållarna med olika infallsvinklar inom kollektivtrafik till sjöss. Och hur mäter man f ö framgång under Almedalsveckan? Kanske inte alls i antalet besökare, utan istället i kraften i de möten som sker och i insikten och kunskapsbyggandet om möjligheterna för sjöfarten och den maritima näringen.

3 Följande företag/organisationer arrangerade i år seminarier på den Maritima Mötesplatsen: Rederi AB Gotland, om varuförsörjningen och skydd av våra vattenvägar Sveriges Redareförening, om svensk sjöfarts konkurrenskraft, svaveldirektivet och miljö- och säkerhetsutvecklingen Ostkusthamnar i samverkan, om ökad möjlighet för sjöfarten Sjöfartsforum, om samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturen och inlandssjöfart Sjöfartsforum och Västra Götalandsregionen, om en nationell maritim strategi och om regional maritim utveckling SEKO Sjöfolk, om en kraftsamling för en hållbar sjöfart Stockholms Hamnar, om stadens och hamnens parallella och hållbara utveckling Göteborgs Hamn, om sjöfarten och en förväntad fördubblad handelsutveckling Vattenbussen, om kollektivtrafik till sjöss och möjligheten för en hållbar stadsutveckling World Maritime University, om miljö- och säkerhetsfrågor Öppen skärgård, om tillgängligheten i skärgården och besöksnäringen Lighthouse, om Svallvåg, den maritima forskningsagendan >> Se bildspelet från den Maritima Mötesplatsen 2013, via denna länk: En grov summering av veckan är att maritim näring uppmärksammas allt mer och att sjöfartens möjligheter kommer högre upp på agendan inom t ex politiken och regionplaneringen. Våra frågor engagerar. De angrips från olika håll och perspektiv, men målen är desamma ett hav i balans, en säker miljövänlig sjöfart, ett ökat utnyttjande av vattenvägen och en kraftsamling kring maritima näringsfrågor. Fokus och intresse ökar kring likabehandling av trafikslagen (i transportkedjan, för infrastrukturinvesteringarna och internationellt) och kring sjöfartens/näringens möjligheter att konkurrera. Det krävs att vi ser transportsystemet som en helhet, vi behöver riktiga beslutsunderlag och näringen som helhet har behov av en politiskt beslutad, långsiktig strategi. I seminarierna framkom att sjöfarten är en möjliggörare för ett robust transportsystem. Vattenvägen finns på plats och hamnarna kan fördubbla volymerna. Inom sjöfarten blir det mycket pang för pengarna, men farledsavgifterna för sjöfarten styr fel. Med rätt prisbild kan inlandssjöfarten få stort genomslag, men svenska särregler ska undvikas och mätning av våghöjden på inlandsvatten måste snarast göras. En utredning kring infrastrukturinvesteringar behövs, liksom korrekta data och beslutsunderlag. När logistikmönstren ändras måste kalkylmodellerna hänga med och även om Trafikverkets modeller är grundade på beprövad vetenskap är kalkylerna för godssystemen missvisande och undervärderar godset. Det saknas parametrar och miljönyttan för

4 sjöfarten räknas inte fullt ut för den internationella trafiken. Att infrastrukturkostnaden inte räknas in när t ex kollektivtrafik till sjöss ställs mot andra trafikslag har hitintills varit ett problem. Det är avgörande att jobba långsiktigt, se flödena och koppla ihop de svenska transportstråken med EU-hamnarna var svensk och dansk sjöfart identisk, men därefter gick utvecklingen åt olika håll. Det berodde på såväl rederiernas som politikernas olika beslut baserade på samma världsmarknadsutveckling och förutsättningar. Skillnaden idag på en växande dansk utveckling och en svensk kantad av utflaggning är den stabila politiska utvecklingen i Danmark (även över val) och att man i Danmark ser sjöfarten och maritim näring som global business och inte som i Sverige som en del av infrastrukturen. Skillnaden gäller även synen på kompetens och kunnande och hur detta förvaltas och utvecklas. I Danmark går politik och maritim näring hand i hand och det finns en grundläggande snabbhet i beslutssystemen. En nationell maritim strategi behövs och regeringen/näringsdepartementet har inlett arbetet med att ta fram en sådan. Just nu studeras andra EU-länders maritima strategier och möten med näringen är planerade till i höst. Det ska bli en konkret strategi, inte en strategi med en massa vackra ord, sa Ingela Bendrot, statssekreterare Näringsdepartementet, och en strategi förankrad i näringslivet. Strategin ska fokusera på utvecklingspotentialer med en hållbar användning av havet och kustområdens resurser. Den ska, sa Jessica Rosencrantz, M, visa vart vi är på väg i ett längre perspektiv och innehålla konkreta mål. Hon menade också att vi behöver sätta upp en mer offensiv bild och sluta gå på defensiven. Oppositionen med Lars Johansson, S, sa att det behövs en aktivare näringspolitik och att staten ska gå in med en mer aktivare roll, liksom att politik och näring måste satsa gemensamt. Birgitta Losman, VGR, menade att det redan finns många konkreta svenska underlag att arbeta från, t ex Sjöfartsforums Maritima Manifest och VGRs maritima strategi. Det går att börja arbeta direkt och hon hoppades att arbetet med strategin inte blir försenat i tid. Sjöfartsforum är värd för den Maritima Mötesplatsen under Almedalsveckan, men den möjliggjordes i stor utsträckning tack vare en mycket uppskattad sponsorsatsning av: Stena AB, Göteborgs Hamn AB, Stockholms Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar, SEKO Sjöfolk, Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svenskt Marintekniskt Forum, Copenhagen Malmö Port, Södertälje Hamn AB, Gotlands Stuveri, Fairwater Marine AB, Viking Line och SSPA Sweden AB. Tack alla sponsorer! Nästa år är det valår och med årets erfarenheter i bagaget gäller det att vässa insatserna. Hur når vi ut bäst, med vilken typ av ämnen, seminarier, aktiviteter och övriga satsningar?

5 Första kustsjöfartskonferensen den november i Kalmar Länge dominerade kustsjöfarten i transportsystemet och ända fram till 1970-talet stod kustsjöfarten för hälften av transportarbetet inrikes. Sedan släppte vi lastbilen lös" och stämplade sjöfarten som gammaldags. Vi glömde bort sjöfartsalternativet i infrastrukturplaneringen och satte allt fokus på väg och järnväg. Men nu har det vänt, sjöfartens möjligheter uppmärksammas åter och vi har inte råd att låta bli att utnyttja vattenvägen för ett hållbart, robust och kostnadseffektivt transportsystem. Sjöfartsforum, Regionförbundet i Kalmar och Linnéuniversitetet står den november som värdar för den första renodlade kustsjöfartskonferensen. Konferensen hålls på i Linnéuniversitetets lokaler. Konferensen belyser nuläget, möjligheterna och effekterna. Den tittar närmare på hur transportkedjan styrs och varför, hur myndigheter och departement arbetar och vad som krävs för att kustsjöfarten ska öka igen. Kustsjöfartskonferens är lunch till lunch den november. Direkt efter konferensen tar Sjöfartshögskolans traditionella Fartyg, människa, miljö-konferens vid, också den lunch till lunch, den november. >> Se ett informationsblad med uppgift om anmälan mm via bifogade länk; Kustsjöfart är trafik längs kusten mellan svenska hamnar. Kustsjöfarten utgör ofta en del av en närsjöfartslösning. Sjöfartsforum har sommarstängt fram till den 26 augusti. Förstärkning på kansliet från i höst Sjöfartsforums kansli är sommarstängt fram till den 26 augusti. Under semesterperioden svarar vi endast i undantagsfall på telefon och mail. Maila gärna dina ärenden och frågor så återkommer vi snarast möjligt i höst. Från och med den 26 augusti förstärker vi också vår organisation. Annika Söderberg anställs som kommunikatör på kontoret i Stockholm. Det blir en efterlängtad förstärkning för att kunna förbättra och öka vår kommunikation. Annika är inte ny i den maritima näringen. Hon har tidigare arbetat på Wallenius och Wallenius Wilhelmsens informationsavdelningar och är därför insatt i många av sjöfartens viktiga frågor. Vi ser fram emot resursförstärkningen och Annikas stora energi och arbetsglädje. Fortsatt trevlig sommar och på återhörande, Med vänlig hälsning Anna Hammargren Du hittar detta och tidigare nyhetsbrev på vår webbplats Följ oss även på Facebook Om du inte längre vill ha vårt nyhetsbrev, skicka ett mejl till nyhetsbrev@maritimeforum.se. Du kan också avanmäla dig direkt i utskicksmailet.