Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 7, 2013

Transkript

1 Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 7, 2013 INNEHÅLL Vi har inte råd att låta bli att satsa på vattenvägen och sjöfarten - Kustsjöfart, närsjöfart och inlandssjöfart behov och potential - Ostkusthamnar på barrikaden mer sjöfart nu - En svensk maritim strategi på gång målbilden behövs - Norsk närsjöfartsstrategi mer gods på vej - Norska Bergen har en egen sjöfartsstrategi - Svenskt regionalt intresse och satsning på Mälarsjöfarten - EUs satsning på närsjöfart tydlig - Den effektiva hamnen Sjöfartsforum bjuder in till dialogmöte - EU satsar 26,3 miljarder euro på transportinfrastrukturen - En nordisk transportplan behövs - Sjöfartsverket arbetar på ett nytt avgiftssystem - Trafikanalys ser att gods kommer flytta från sjö till land Lite av varje - Riksdagens Maritima Nätverk på besök hos Wallenius - Lighthouse i omvandling lär från den strategiska workshopen - Ny utbildning Maritime Sustainable Coordinator - Young Ship har kommit till Göteborg På gång i näringen i början av 2014 Sverige har inte råd att låta bli att satsa på vattenvägen och när-, kust- och inlandssjöfart Vintern står för dörren och samhället förbereder sig för snö och kyla. Underhållsbehovet på järnvägssidan diskuteras nästan dagligen liksom behoven av nyinvesteringar i landinfrastrukturen. Nyligen blev transportsystemets sårbarhet tydligt men också vikten av ett väl fungerande system när ett godståg spårade ur vid Stockholm Södra. Transport av människor och gods påverkades i ett par veckor med stora kostnader som följd. Sverige behöver ett säkert och robust transportsystem för både gods- och persontransporter med beslut grundade på tillförlitliga varuflödesanalyser och rättvisande kalkylmodeller. Landinfrastrukturens investerings- och underhållsbehov är betydande och det ligger ett stort ansvar på våra politiker och beslutsfattare att använda skattemedlen på det mest kostnadseffektiva och optimala sättet. Detta betyder bl a att det svenska transportsystemet i sin helhet det hållbara transportsystemet måste få större uppmärksamhet i allt arbete och alla styrdokument från den nationella planen och nedåt. Det håller inte längre fokusera på de olika trafikslagen eller infrastrukturerna var för sig. När Trafikverket talar om att den bästa möjligheten att öka kapaciteten finns i vårt befintliga system har de glömt vattenvägen. Men samhällsekonomiskt och kostnadsmässigt sett har vi nog inte längre råd att glömma bort sjöfarten. Sverige behöver sjöfarten. Vattenvägen finns på plats, den är klar att användas utan långa planprocesser och stora miljöingrepp i naturen. Den är öppen året runt och har stor kapacitet. Det är dags att se sjöfartens potential och 1

2 vattenvägens renässans. Sjöfarten är en möjlighet, som kräver samma uppmärksamhet och handläggning som övriga trafikslag. Vattenvägen är en tillgång för samhället som måste finnas med i all infrastrukturplanering. Det är dags att bryta gamla strukturer, tänka på nya sätt och jobba sant trafikslagsövergripande! Kustsjöfartskonferensen i Kalmar: Kustsjöfart, närsjöfart och inlandssjöfart potential och behov Kustsjöfarten (trafik mellan svenska hamnar) och närsjöfart (trafik i slingor mellan hamnar i europeiska länder där även kustsjöfart kan ingå), liksom inlandssjöfarten (pråmtrafik på inre vattenvägar finns inte ännu i Sverige) diskuterades på Kustsjöfartskonferensen i Kalmar den november. Sjöfartsforum stod som värd och arrangör tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län och Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet. Drygt 50 deltagare plus studenter och lärare på Sjöfartshögskolan deltog. Talarlistan täckte alla intressenter runt transporten och dess planering, förutom speditören. Att behovet och potentialen finns var tydligt bland föredragshållarna. Talen, diskussionerna och panelsamtalen handlade om vikten av en gemensam helhetssyn och om att alla måste ta sin del av ansvaret för att säkerställa att ökad kust- och närsjöfart blir verklighet. Listan på nödvändiga åtgärder blev lång. Det krävs samsyn, grundläggande varuflödesanalyser och statistik, rättvisande analysmodeller, konkurrensneutralitet, förändrade logistiksystem och nya strukturer, bättre koordinering, kunnigare aktörer, konkurrenskraftiga kundupplägg, långsiktiga kunder, uthållighet, anpassade kustfartyg, effektiva hamnar, incitament från politikerna mm. 2

3 I grupparbeten diskuterades även kilometerskatt, vikten av att se den totala miljöpåverkan, myndighetssamordningen, speditörernas roll och samlastningserbjudande, vikten av morot och piska samt att staten måste peka med hela handen. En av talarna, Hans Kristian Haram från Shortsea Promotion Centre Norway, berättade om det norska arbetet med att öka kust/närsjöfarten där slutsatserna till stora delar överensstämmer med diskussionerna på Kustsjöfartskonferensen. Hans Kristian lyfte fram projekt GodsFergen, Norges störste vagntog som Short Sea Promotion Centre och Nor Lines står bakom. Det är ett anpassat kustfartyg med en kapacitet på 150 containers, som går i fasta slingor och själv lastar och lossar sin last vid egna kajer i obemannade hamnar. Här gäller inte stordriftsfördelar, utan tvärtom smådriftsfördelar och frekvens. GodsFergen representerar ett affärsupplägg som ska göra det lönsamt att transportera gods mellan norska kusthamnar och den svenska västkusten, Nord-Jylland och Själland. Man räknar med att tre till fyra miljoner ton gods på detta sätt kan föras över från land till sjö. Det motsvarar ca lastbilsturer. Bildkälla: Shortsea Promotion Centre Norway Ett lyckat projekt GodsFergen kräver dock initialt stöd av staten med incitament som kommer varuägaren till godo samt en effektiv och anpassad omlastning i hamnarna. I sitt tal tackade Hans Kristian Haram också Sverige för den stora mängd lastbilar som varje dag gratis får köra genom Sverige. För att öka närsjöfarten/kustsjöfarten måste vi, menade Hans Kristian, tänka radikalt nytt och fokusera på hur sjöfarten kan bli konkurrenskraftig. Det behövs förändringar på många olika plan. Inlandssjöfarten kan komma att spela en betydande roll i väderskyddade kustzoner. Vilka dessa inre kustnära vattenvägar är vet vi dessvärre ännu inte. Sverige har inte kartlagt dem och de svenska inre vattenvägarna finns inte på någon karta. Sven Sökjer-Petersen från MariTerm AB visade möjliga inlandsfarvatten, t ex inom Stockholms- och Mälardalsregionen och mellan hamnar längs med kusten. Här kan nya möjligheter att avlasta den känsliga landinfrastrukturen med stora mängder gods finnas. Idag transporteras endast sju procent av den totala inrikes godsvolymen med fartyg. Det är en låg siffra. I Tyskland och England är motsvarande siffra runt 20 procent och mer. På konferensen talade Claes Wollentz, Sjöhistoriska Museet, Thomas Ruuth, Lantmännen, Sven Sökjer- Petersen, MariTerm AB, Pär Sandström, PSandström Logistics, Inge Vierth, VTI, Rikard Engström, Trafikverket, Carola Alzén, Mälarhamnar AB, Johan Wallén, Team Lines Sverige, Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län, Anders Åkesson, C, Riksdagen, Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun, Christer Schoug, Sveriges Redareförening, Thomas Johansson, Havs- och vattenmyndigheten och Hans-Kristian Haram, SPC Norway. I publiken fanns representanter för näringen samt Näringsdepartementet, Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, regioner, kommuner och universitet/högskolor. Om du vill lyssna på talarna gå in på Sjöfartsforums sida på Youtube.com och välj valfri del av konferensen. Du når vår sida genom att klicka på länken: BJjLx6Z6w2u3Hg/feed Vill du se samtliga talarpresentationer i pdf-format, klicka här: 3

4 Ostkusthamnar på barrikaderna ändra perspektiven så att gods transporteras till sjöss från hela vår långa kust Behovet av och möjligheterna för ökad när- och kustsjöfart lyftes också nyligen fram i en debattartikel i DN. Sex vd:ar för lika många hamnföretag på ostkusten skrev gemensamt under rubriken Låt sjöfarten avlasta vägar och järnvägar i Sverige. Om du inte redan läst debattartikeln finner du den via denna länk. En svensk maritim strategi är på gång äntligen kan en svensk målbild läggas fast Det är många åtgärder som behöver bockas av både av oss själva och av våra politiker för att sjöfarten ska kunna öka och den maritima näringen och klustret stärkas. För att säkerställa att både näring/kluster och politiker styr åt samma håll och att vi arbetar gemensamt för att bygga näringen behövs en tydlig målbild. Vad vill Sverige med sin maritima näring? Vilken roll ska den ha och inom vilka områden ska vi i Sverige vara starka? Hur ser potentialen inom olika områden ut, vad behöver vi göra och varför? Näringsdepartementet arbetar sedan ett drygt halvår tillbaka med att ta fram en nationell maritim strategi. Departementet har även en koordinerande roll eftersom maritim näring och klustrets frågor berör ett stort antal departement och dess myndigheter. Arbetet med den maritima strategin är oerhört glädjande och efterlängtat. Strategin aviserades i handlingsplanen för sjöfarten som presenterades i januari i år. Äntligen kan Sverige få det övergripande styrdokument som våra grannländer haft i många år. Norge är t ex inne på sin fjärde uppdaterade version av strategin Stö kurs, stadig kurs. Strategin ska täcka maritim näring och ledorden är ökad välfärd, fler jobb och livskvalitet. Utgångspunkter för strategin är EUs meddelande om Blå tillväxt, regeringens proposition om en sammanhållen svensk havspolitik, den nationella innovationsstrategin, regeringens handlingsplan för sjöfartens konkurrenskraft och havsplaneringspropositionen. Strategin beräknas vara klar hösten Norsk närsjöfartsstrategi mer gods på vej Norge har som sagt sedan länge en maritim strategi och numera också en närsjöfartsstrategi, Mer gods på vej. Man ser hur godsvolymerna ökar och regeringen vill att mer gods ska föras över från väg till sjö. I den nationella transportplanen har ett åtagande om närsjöfart aviserats. Kustvägen ska vara riksväg 1 och planens mål är ökad effektivitet och ett miljövänligt transportsystem som skapar mervärde. Sjötransporten ses också som avgörande för norsk industri och jobb längs kusten. Det gäller att utveckla nya metoder och transportkoncept för att föra över gods från väg till sjö. Några delar av strategin består av att stärka forskningen om godstransporter till sjöss och intermodalitet, utforma incitamentsprogram för överföring av last, statligt stöd/subvention till investeringar i och till hamnar (inte till driften) och vikten av hamnsamarbeten. Terminalerna/hamnarna måste vara effektiva och informationssystemen goda. Riktiga analyser måste göras och sjöfartens emissioner måste minskas. Strategin talar också om norsk tonnageskatt, subvention för sysselsättning av sjöfolk och stöd till det norska Shortsea Promotion Centret. 4

5 och norska Bergen har tagit fram en egen sjöfartsstrategi I norska Bergen och regionen omkring har rederiverksamheten och annan maritim verksamhet varit betydande i generationer. Nu har kommunen fattat beslut om en sjöfartsstrategi för att därmed försäkra att denna verksamhet fortsatt ska vara världsledande. Maritim verksamhet i Bergensregionen ska också bidra till att Norge fortsatt befinner bland de främsta sjöfartsnationerna och säkerställa konkurrenskraft. Sjöfartsstrategin gäller och har visionen Bergen, en sjöfartsby i verdensklasse. Den har fyra fokusområden persontrafik, godstrafik, kryssning och kompetens. Planerna involverar även en ny modern hamn i Flesland. Svenskt regionalt intresse och satsning på Mälarsjöfarten Precis som i Norge, får svensk maritim näring allt större uppmärksamhet regionalt. Från att vi endast haft Västra Götalandsregionens maritima strategiarbete, visar nu flera regioner ett intresse. Ingångarna är olika, så även fokusområdena. Regionförbundet i Kalmar län, som var en av arrangörerna för Kustsjöfartskonferensen är ett exempel, Region Skåne ett annat, Region Blekinge ett tredje. Ytterligare ett exempel på regionala satsningar är Handelskammaren i Mälardalens satsning på att utveckla Mälarsjöfarten. Handelskammaren slår fast att man som en starkt växande tillväxtregion behöver moderna kommunikationer och logistiklösningar som möjliggör effektiva och hållbara transporter. Då behöver Mälaren och Södertälje kanal utnyttjas på ett nytt och mer framtidsinriktat sätt. Ett 15-tal företag i handelskammarens näringslivsgrupp har bildat Mälarlogistik. I gruppen företag ingår både de som behöver hållbara transporter för sitt gods och företag som kan möjliggöra transporterna. Några av industriföretagen som arbetar för ökad Mälarsjöfart är ABB, Surahammars Bruk, Cementa, och Nordkalk. Se gärna filmen om Mälarsjöfarten den dolda tillgången. EUs satsning på närsjöfart tydlig Det kan vara värt att påpeka att EU har en aktiv policy för att stödja närsjöfarten och ser dess möjligheter för överföring av gods från land till sjö. Kommissionen lägger fast att EU behöver ett effektivt transportlogistiksystem som kombinerar fördelarna med alla transportsätt för att bibehålla och öka EUs konkurrenskraft och välstånd. De uttalar att påtagliga resultat bara kan nås om Europeiska kommissionen samarbetar med medlemsstaterna och industrin för att upprätta sammanhängande ramar för hela EU. Man ser att närsjöfarten inte nått full integrering i dörr-till-dörr-koncepten, administrationen är fortfarande är stor och närsjöfartens utveckling är avhängig högre hamneffektivitet och god tillgänglighet från hamnen till inlandet. Några av Kommissionens åtgärder är Marco Polo-programmet (som tyvärr visat blandat resultat), sjömotorvägar Motorways of the Sea, minskade emissioner, maritime transport space without barriers, att eliminera hinder, förenklade tullförfaranden, ökad forskning och teknikutveckling samt one-stop administrative shops. Dessutom nämns åtgärder som känns igen från diskussionerna på kustsjöfartskonferensen; ett fokus på den väl fungerande hamnen, tydlig information externt om sjöfartens möjligheter, förbättrad image för närsjöfarten och korrekt statistik för riktiga beslutsunderlag. Hamnen central i arbetet med ökad närsjöfart och kustsjöfart Sjöfartsforum bjuder in till dialogmöte Den effektiva hamnen är en central fråga i alla sammanhang där sjöfartens möjligheter diskusteras hos oss i Sverige såväl som inom EU (se ovan). Hamneffektivitet och hamnen som effektiv nod i transportkedjan var också en viktig punkt i klustrets maritima strategiprocessarbete och den finns med som en av klustrets viktiga åtgärder i det Maritima Manifestet. 5

6 Med strategiprocessen och det Maritima Manifestet som utgångspunkt kommer Sjöfartsforum i januari att anordna ett dialogmöte med rubriken Den effektiva hamnen. Vi vill samla aktörerna runt transportkedjan och hamnen för konstruktiva diskussioner. Syftet med mötet är att tydliggöra behov och synliggöra olika perspektiv för att på så sätt öka kunskapen om var vi står idag och vad som är avgörande framöver. Det handlar också om att hitta gemensamma utmaningar att jobba vidare med och målbilder för dessa. EUs sjuårs-budget med pengar till infrastruktur och TEN-T klubbad Nyligen klubbade EU sin sju-årsbudget där 26,3 miljarder euro avsätts för transportinfrastrukturen. Eftersom summan ska matchas med avsättningar från de länder som vill få del av pengarna, blir de samlade europeiska infrastruktursatsningarna i realiteten oerhört stora. Av summan är 11,3 miljarder euro är öronmärkta för de östeuropeiska staterna och länder som t ex Portugal, Grekland. Kommissionen har presenterat en ny karta på nio större korridorer för både gods och passagerare. Av de nio korridorerna är två norr-söder-korridorer, tre öst-väst-korridorer och fyra diagonala korridorer. Sverige är del av en nord-sydlig korridor ner till Sicilien. På transportområdet får budgeten till följd att som ansvarig EUkommissionär Siim Kallas uttryckte det det befintliga lapptäcket av europeiska vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler förenas till ett transeuropeiskt transportnätverk. Flaskhalsar kan byggas bort, gränspassager och byten av transportslag förenklas och miljöbelastningen minskas. Budgeten gäller , men arbetet med att förverkliga TEN-T-nätet (Trans-European Transport Network) beräknas pågå till år Där har Kommissionen identifierat 172 projekt som kommer att få del av den gemensamma EU-finansieringen. EUs budgetsiffror för finansieringen av transportinfrastrukturen innebär en tredubbling jämfört med den föregående perioden Läs mer: Det behövs även en nordisk transportplan Vår nationella plan för infrastrukturen räcker inte. Nu för Näringslivets Transportråd i Sverige, Dansk Industri Transport i Danmark och NHO Transport og Logistik i Norge gemensamt fram behovet av en nordisk transportplan. Organisationerna anser att de tre ländernas infrastruktur- och transportministrar snarast bör ta initiativ till detta. Transportplanen behövs för det nordiska näringslivets konkurrenskraft. Våra nordiska transportkorridorer måste kopplas ihop med de viktigaste transportstråken inom EU och Europa. Den gemensamma nordiska konkurrenskraften kräver effektiva och tillförlitliga transporter. Effektiva transporter är även viktiga för att uppnå beslutade miljö- och klimatmål i våra respektive länder. Sjöfartsverket arbetar på nytt avgiftssystem Sjöfartsverket avgiftssystem för farleds- och lotsavgifterna, med dess konstruktion och prisnivåer, har stor påverkan på möjligheten för ökad sjöfart. Nu har Sjöfartsverket inlett dialogmöten med näringen i arbetet med att ta fram en ny avgiftsmodell. Avgiftssystemet och dess utformning är också oerhört centralt för Sjöfartsverket själva eftersom verkets ekonomi till ca två tredjedelar finansieras av brukaravgifter. Sjöfartsverkets ekonomi tyngs dessutom av en pensionsskuld, liksom att antalet lotsningar (och lotsavgifter) minskat betydligt. Glädjande i sammanhanget är regeringens tillskott nyligen, i form av den s k sjöfartsmiljarden. 6

7 Trafikanalys räknar med överflyttning från fartyg till järnväg och väg Den 1 januari 2015 sänks gränsen för sjöfartens tillåtna svavelutsläpp i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till max 0,1 viktprocent. Utanför det s k SECA-området skärps reglerna 2020 till 0,5 procent. Trafikanalys har tittat på direktivets konsekvenser och i en uppdaterad analys kommit fram till att sjöfartens bränslekostnader ökar mellan 4,5 6 miljarder kronor per år förutsatt att inga anpassningar sker. Arbetet har utförts i samråd med Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. Siffrorna är betydligt lägre än tidigare framtagna siffror. Skogs- och stålindustrin drabbas hårdast och Trafikanalys räknar i sin slutrapport, att industrin kommer att lägga om transporter till väg och järnväg. Svaveldirektivet slår därmed direkt mot möjligheterna till ökad när- och kustsjöfart, vilket också är ett tydligt analysresultat i rapporten Define, defend and promote short sea shipping av CSL Group. Rapporten slår fast att regelverk från IMO och dess medlemsstater, inklusive de regelverk som handlar om Emission Control Areas (ECAs), the Energy Efficiency Design Index (EEDI) och den föreslagna ballastvattenkonventionen alla hotar intentionerna med närsjöfart. Och så lite av varje Riksdagens Maritima Nätverk på möte hos Wallenius Riksdagens årsgamla Maritima Nätverk träffades i november hos Walleniusrederierna i Stockholm. Drygt 15 riksdagsledamöter från alla partier (och inte bara Trafikutskottet) deltog. Anders Boman, vd för Walleniusrederierna och Per Tunell, miljöansvarig berättade om Wallenius-sfärens verksamhet och om Wallenius miljösatsningar. Stort intresse rönte Wallenius miljötänkande som till del skiljer sig från många andra rederiföretags. Wallenius policy är att alltid arbeta uppströms för att åtgärda vid källan. Katalysatorer är t ex därför ingen åtgärd som de tittar på eller använder. Kvällen avslutades med en middag i Atlantic Song, återuppbyggda delar av Wallenius gamla ACL-fartyg från 1967, en gång byggt som representationsfartyg en imponerande och speciell miljö. Lighthouse i omvandling Det händer mycket på Lighthouse just nu. Ett nytt kansli har byggts upp och en ny arena håller på att sättas på plats. Bengt-Olof Petersen är föreståndare och Monica Lundh hans vice. På kansliet arbetar även Susanne Green och Jesper Ingevaldsson. I mitten av oktober hölls Lighthouse årliga startegiska workshop. Se och lär mer: Young Ship har kommit till Göteborg Ett sätt att främja utveckling och utbildning är genom mänsklig interaktion och Young Ship Gothenburg, YSG, startades precis av denna anledning. YSG är en politiskt och ekonomiskt oberoende ideell förening för unga yrkesverksamma inom shipping och en del av det internationella nätverket Young Ship International med 15 lokala avdelningar världen över. Alla avdelningarna är helt autonoma men har möjlighet till handledning och utbyte från YSI och de andra avdelningarna. Huvudsyftet är mötet mellan människor och Young Ships vision är att stödja kompetens och nätverksbyggande samt unga yrkesverksamma inom den globala maritima industrin. I Göteborg har organisationen funnits sedan maj 2013 och medlemsantalet växer kontinuerligt. Två event av efter-jobbet -karaktär har anordnats och förhoppning är att hålla fyra event per år. Önskan är att kombinera ett avslappnat umgänge med någon form av utbildning eller studiebesök. En av initiativtagarna, Mikael Lundholm, uttrycker att när jag började arbeta upptäckte jag att den naturliga mötesplatsen för att 7

8 träffa andra inom samma yrkesområde som skolan tidigare erbjöd gått förlorad. När jag hörde om Young Ship, kändes det som något Göteborg saknade. Young Ship finansieras framför allt genom sponsring. Ansökan görs via Tipsa gärna unga du känner om Youngs Ship. Mikael Lundholm nås via denna mailadress Young Ship the future of the maritime industry. Ny utbildning - Maritime Sustainability Coordinator Den 4 november startar en ny efterfrågad utbildning på Högskolecentrum Bohuslän. Högskoleutbildningen Maritime Sustainability Coordinator ska möta de nya utmaningarna inom transportsektorn, med en helhetsyn för hållbara transporter och bättre affärer. Den riktar sig främst till yrkesverksamma inom de maritima näringarna, men också till den som vill komplettera sina grundstudier. Det har varit många sökande och utbildningens första start är fullsatt. Yrkesrollen Maritime Sustainability Coordinator, hållbarhetskoordinator, har spetskompetensen som krävs för att hantera utmaningar kring miljö, energi och transport, på ett affärsmässigt sätt. Till sist på gång i början av 2014 Transportforum 8 9 januari VTIs forskningsdagar, Transportforum 2014 äger rum den 8-9 januari i Linköping. Det ännu ej helt klara programmet finns att läsa på Sjöfartens Analys Instituts Executive Meeting 2014, januari Tema Upside Down, Göteborg Dialogmöte om Den effektiva hamnen 29 januari Sjöfartsforum bjuder in nyckelpersoner i näringen till ett dialogmöte om den effektiva hamnen Godsetdagen 6 februari Godsetdagen arrangeras för sjunde året i rad den 6 februari. Det är en dag om godstransporter med Samtliga trafikslag. Oväntade och inspirerande talare, intressanta ämnen och trevligt mingel utlovas. Godsetdagen arrangeras av Trafikverket tillsammans med Branschföreningen Tågoperatörerna och TransportGruppen. ICE Day 6-7 februari i Finland Den sjätte ICE DAY Conference äger rum i Levi i Finland den 6-7 februari. Konferensen som fokuserar på arktiska utmaningar för sjöfarten. Läs mer om programmet via denna länk: Sjölog, februari, seminariedag och mässdag Studenterna på Chalmers anordnar sina årliga Sjölog-dagar den februari, på Lindholmen Science Park i Göteborg. Syftet är att sammanföra studenter och näring för ett ömsesidigt utbyte. RoRo-konferensen, februari Är du intresserad av nästa års RoRo-konferens, boka in februari på Radison Blue Scandinavia Hotel i Göteborg. Årets tema: Strategic solutions for maximising RoRo's market share and meeting the 2015 SOx targets. Sjöfartsforums årsstämma 20 mars Alla Sjöfartsforums medlemmar uppmanas boka in eftermiddagen den 20 mars i Göteborg. Stämma och talare. 8

9 Stora Transportdagen, 2 april Snart är Stora Tranportdagen konferensen som belyser alla trafikslag en vårtradition. Nästa år hålls konferensen den 2 april i Stockholm. Redan nu är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd är bokad och bekräftad som talare, så även Magdalena Andersson, Jens Spendrup och Anders Johnson. Boka in dagen du också! Sjöfartsforum är en av medarrangörerna. Tid och plats: 2 april 2014, 7A Odenplan, Odengatan 65, Stockholm Swedish Maritime Day, 8 april Swedish Maritime Day dagen då hela den maritima näringen i Sverige visar upp sig gemensamt arrangeras nästa år den 8 april. Reservera dagen i almanackan. I år lockade Swedish Maritime Day 500 besökare från näringens olika delar och vi hoppas självklart på minst lika många nästa år. Swedish Maritime Day är både konferens och utställning. Besökarna kan fritt välja mellan föredrag inom sex olika ämnesområden. Dagen har som mål att ge både överblick och fördjupning och lyfta fram viktiga frågor som berör näringsliv, teknik, forskning, energisnåla och hållbara transporter såväl som turistnäringen, båtliv, havsfrågor och nyttjandet av våra resurser i och på havet, inklusive marina livsmedel. Ett detaljerat program kommer efter årsskiftet. Arrangörer är Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Havs-och Vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Havsmiljöinstitutetet, Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs universitet, World Maritime University, Lighthouse, SP/Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SSPA, Västsvenska turistrådet, Sjöfartsforum, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar och WWF. Tid och plats: den 8 april 2014, Svenska Mässan, Göteborg Med vänlig hälsning Sjöfartsforum Stockholm, Du hittar detta och tidigare nyhetsbrev på vår webbplats Följ oss även på Facebook Prenumerera på Sjöfartsforums nyhetsbrev? klicka här och skriv in dina kontaktuppgifter Om du inte längre vill ha vårt nyhetsbrev, skicka ett mail till nyhetsbrev@maritimeforum.se. Du kan också avanmäla dig direkt i utskicksmailet. 9