Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward.

Transkript

1 Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart? Grönt Ljus för inlandssjöfart i betänkandet Inre vattenvägsutredningen SOU 2011:4. Vad säger näringslivet och industrin? Nästa steg Bertil Arvidsson 1

2 Project WaterwaysForward, ett EU-projekt. Länsstyrelsen i Värmland en av 17 deltagarna (Partners) Inre vattenvägar är en naturresurs. Projektets mål: Att fullt ut utnyttja möjligheterna att använda EU;ssjöar, älvar och kanaler för att ; Den sociala dimensionen Binda samman människor i regioner och skapa förutsättningar för välbefinnande och hälsa. Den ekonomiska dimensionen Utveckla kostnadseffektiva och miljövänliga transporter på vattenvägarna och skapa nya affärsmöjligheter Bertil Arvidsson 2

3 Typiskt EU-klassat inlandsfartyg Dessa fartyg, st, som framgångsrikt konkurrerar med lastbilen i övriga EU får idag inte användas i Sverige då Sverige ännu inte anslutit sig till EU;s regler för fartyg i inlandssjöfart Bertil Arvidsson 3

4 Bertil Arvidsson 4

5 Exempelpåtransporter påiw Containers Sand/schakt/flis/sopor Bertil Arvidsson 5

6 Utmärkta förutsättningar i Vänern. Göteborg- Kristinehamn 25 mil, samma som Rotterdam-Duisburg OBS. 30 % av frakterna på EU:s inre vattenvägar under 5 mil Bertil Arvidsson 6

7 Bertil Arvidsson 7

8 Skytteltrafik mellan Göteborg och Vänersborg (Vargön)? 30 % av inlandssjöfarten på kontinenten under fem mil. POLICIES FOR SUSTAINABLE TRANSPORT POLICIES FOR SUSTAINABLE TRANSPORT Bertil Arvidsson 8

9 RoRo-fartyg Bertil Arvidsson 9

10 Inre vattenvägsutredningen, klar 31 jan 2011, ger grönt ljus för inlandssjöfart i Sverige. Utredningen (SOU 2011:4) hade två uppdrag; 1. Hur kan EU;sregelverk införlivas i svensk rätt? Sverige kan, bör eller måste införa aktuella direktiv. Detaljerad redovisning av hur detta skall gå till ges i form av förslag till lagtext i aktuella lagrum. (Författningsförslag) 2. Överflyttning av gods; potential och konsekvenser? Ingen kostnadsanalys har gjorts. Ingen analys eller slutsatser av utvecklingen i övriga EU Ingen godsstatistik har tagits fram. Ingen beräkning av minskad CO2 eller miljöeffekter Bertil Arvidsson 10

11 Särskilda frågor i utredningen 1(2). Sjösäkerhet eller trafiksäkerhet? EU-klassade inlandsfartyg är 13 respektive 2 ggr säkrare än lastbil och tåg mätt per tonkilometer. Skall Sverige vara bäst i inlandssjöfartsklassen? Utredningens förslag om särregler i form av större brandpumpar, dubbel besättning etcär kontraproduktivt för säkerhet och miljö. River Information service (RIS) inget krav. En effektivitets och säkerhetsfråga! Bertil Arvidsson 11

12 Särskilda frågor i utredningen 2(2). Sverige har lämpliga inre vattenvägar. Höga vågor i Vänerns norra del? Ej konstaterat våghöjd över 2 meter enligt EU;s definition. Lätt att lösa med väderrestriktioner. Dubbelskrov Välmotiverat, OK. Isklass Välmotiverat, OK Bertil Arvidsson 12

13 14.4 Potentialen att utveckla sjötransporterna på de inre vattenvägarna. Utredningens bedömning: Införandet av EU:s regelverk för inre vattenvägar måste bidra till betydligt lägre transportkostnader för sjöfarten för att göra denna transportlösning intressant för näringslivet. Hur mycket lägre kostnader måste näringslivet svara på. Oftast är det så att vattenvägen kan absorbera betydande volymökningar utan att några större investeringar behöver göras. Trafikverken menar att det finns goda möjligheter för överflyttning av betydande godsflöden till sjöfarten från de landburna transporterna. Utredningen konstaterar alltså att vattenvägarna finns, hur stor marknadsandel sjöfarten kan ta beror på fraktpriset Bertil Arvidsson 13

14 Inlandssjöfart är ofta betydligt billigare än lastbil och tåg. PLANCO 13 casestudier, transportsräkor 14,4-76 mil (2007) Containertransport på vattenväg i medel 30 % billigare än tåg i EU. (Dörr till dörr, dvs inklusive lastbilstransport till och från hamn). Containertransport 43 % billigare på vattenväg på sträckan Rotterdam-Duisburg(25 mil) Bulklast mycket billigare än bil, 20 % billigare än tåg Bertil Arvidsson 14

15 Vad säger näringslivet? Rederinäringen. Mycket positiv, redan flera konkreta projekt. Remisser; VNR; Utmärkt men nej till omotiverade särregler. 30 till 35 % överflyttning till vattenvägarna i regionen. Näringslivets RN; Helt oacceptabla förslag angående nya särregler som skapar större regelmassa, kostnader för mindre företag och handelshinder. Industrin. Priset helt avgörande. Hamnarna; Blandat, upp till redarna, intressant komplement, mycket bra Bertil Arvidsson 15

16 Vad säger industrin? Priset helt avgörande. JIT mycket viktigt. Sällan krav på snabba transporter. (Inte ens för trailers) Hög frekvens viktigare än snabba transporter Bra med flera alternativ och ökad konkurrens på transportsidan. Fördel att kunna stuffa och tulla utanför den centrala stadsmiljön. (Jämför Dryport) Bra med miljövänliga transporter Bertil Arvidsson 16

17 Projekt Hållbara Lidköping Företagets vinstmarginal med och utan sjöfartsalternativ. Figuren visar ett rimligt utfall på Svenska Foders rörelsemarginal om sjövägen från Göteborg skulle klassas som inlandsvattenväg Bertil Arvidsson 17

18 Externa kostnader per tonkilometer. Lastbil, tåg respektive inlandsfartyg Bertil Arvidsson 18

19 Förslag till åtgärder. 1. Införliva EU;sregelverk för inlandssjöfart i svensk rättföre årsskiftet Vi tillhör EU och bör/måste öppna för konkurrens. 2. Endast mycket välmotiverade särregler(dubbelskrov, isklass). Vi måste minska, inte öka, antalet svenska detaljregleringar. (Regelförenkling!) 3. Ge inlandssjöfarten möjlighet att konkurrera med lastbil på samma avgiftsvillkor som järnvägen.det är långt kvar till transportsektorns klimatmål. Lastbilstrafiken ökar sina utsläpp och svarar idag för 50 % av CO2-utsläppet. Inlandssjöfarten kan stoppa den utvecklingen Bertil Arvidsson 19

20 Sammanfattning Inlandssjöfart efterfrågad av industrin, ger vinst och utvecklingsmöjligheter i regionen. Potential att ta hand om % av godset. Inga vare sig juridiska eller fysiska hinder för att tillåta EU-klassade fartyg i inlandssjöfart. Lastbilstrafiken är ett större CO2-problem än personbilstrafiken. Inlandsvattenvägarna har redan nu kapacitet att ta stora godsvolymer. Inlandsfartygen minskar belastning på landinfrastrukturen dvslägre kostnader och uthålliga och tysta stadsmiljöer Bertil Arvidsson 20

21 Tack för uppmärksamheten Några Frågor? Bertil Arvidsson bertil.arvidsson.bacab.se Bertil Arvidsson 21