Joint Industry Project: IWW?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Joint Industry Project: IWW?"

Transkript

1 PRESENTATION Joint Industry Project: IWW? INLANDSJÖFART TILL NYTTA FÖR INDUSTRI, NÄRINGSLIV OCH MILJÖ? D&D Plats Representanter Projektdeltagare Förslag till utökat område Fredag, 24 februari Näringsdepartementet, Stockholm SSPA, Sveriges Redareförening, Thunbolaget Rederi; Thunbolaget, Ahlmark Lines Hamn/infrastruktur; Oxelösunds hamn, Vänerhamn, Kristinehamns kommun Lastägare; Fortum, Mälarenergi, Nordic Paper ZVT Plattform; SSPA, Sveriges Redareförening Svensk ostkust och västkust Bildkälla; EU-kommission TEN-T Infrastructure Inland Waterway (Översiktskarta)

2 Sammanfattning Med nya förutsättningar för en marknadsmässig inlandssjöfart skulle våra vattenvägar inte längre gapa tomma. Detta underlag kommer peka på två specifika fall där inlandssjöfart redan nu och imorgon kan göra nytta. Det är också viktigt att komma ihåg att inlandssjöfart kan komplettera landstransporter på många så sätt i såväl stort som smått. Sveriges inre vattenvägar används idag i begränsad utsträckning för godstransporter med fartyg. Med relativt enkla medel och låga kostnader skulle detta kunna ändras genom etablering av ett nytt transportslag i form av inlandssjöfart. En förutsättning för detta är att EU:s regelverk för inlandssjöfart implementeras i svensk rätt samt att avgiftsstrukturen ses över och harmoniseras gentemot de andra transportslagen. För att visa på nyttan med inlandssjöfart och belysa ett par utvecklingsaspekter har ett sammarbete mellan 10 intressenter inletts. Totalt i projektet finns hela godskedjor representerade på både ost- och västkusten. Med utgångspunkt i två kommersiella Case, visas två goda exempel där inlandssjöfart kan utgöra ett komplement till befintliga transportslag. I rapporten sammanfattas möjligheterna med inlandssjöfart och de grundläggande problemställningarna som behöver lösas för att komma vidare. Som en möjlighet till proaktiv etablering av detta nya transportslag föreslås skissartat en försöksverksamhet.

3 Innehållsförteckning PRESENTATION... 1 Sammanfattning Introduktion Syfte, metod och avgränsningar Inre vattenvägar idag Tidigare Studier Case för framtiden Containertransport Göteborg Kristinehamn Biobränsle Oxelösund Västerås & Stockholm Vägen framåt Förslag på fullskaleförsök Fas 1, uppstart Fas 2, drift och utvärdering Fas 3, transportslagsutveckling Implementering av Inlandssjöfart och bygge av O-fartyg Stöd från Näringsdepartementet En ny möjlighet Referenser Bilaga 1, Presentation av intressenter Bilaga 2, Presentation ZERO VISION TOOL (ZVT)

4 1 Introduktion Joint Industry Project: IWW? Sverige har en i de närmaste outnyttjad transportresurs. Våra inre vattenvägar används idag bara till en bråkdel av dess fulla kapacitet. Med enkla medel och låga investeringskostnader skulle förutsättningar för ett helt nytt transportslag i form av inlandssjöfart kunna skapas. Detta transportslag skulle i sin tur utgöra ett miljö- och energieffektivt komplement till väg och järnvägstransporter redan för befintliga men framförallt för framtida godsvolymer. Frågan kring inre vattenvägar har i närtid utretts och analyserats på flera håll och det finns relativt mycket material och fakta att tillgå. Inte minst den statliga utredningen (SOU 2011:4) Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt utgör en ordentlig genomlysning av de tekniska och juridiska förutsättningarna för inlandssjöfart. Vad som i många fall saknas är dock en analys av vad detta nya transportslag skulle ge i konkreta möjligheter och utfall för industri och näringsliv samt miljö. Med andra ord förefaller följande fråga obesvarad: För vem och vad blir den faktiska nyttan av inlandssjöfart? 1.1 Syfte, metod och avgränsningar I syfte att ge svar på nyss ställda fråga har ett sammarbete mellan tio intressenter inletts (respektive företag och organisation presenteras närmre i bilaga 1). Sammantaget finns hela transportkedjor med lastägare, hamn och redare representerade på såväl ost- som västkust. Samarbetsformen för detta, förhoppningsvis blivande, Joint Industry Project (JIP) är baserat på en modell under utveckling i sammarbete mellan SSPA och Sveriges Redareförening. Modellen, med dess verktyg, benämns Zero Vision Tool (ZVT) med åsyftan bl.a. på EU:s strategiska mål att sjöfarten ska ha noll negativ miljöpåverkan men också för att påvisa plattformens deltagares aktiva arbete att nå det samma. Målsättningen är en samarbetsmodell som skall stödja svensk implementering och kommersialisering av ny teknik, innovation och forskning samt erbjuda nödvändiga verktyg för projektorganisationen där maritim industri, myndigheter och verk möts, utbyter erfarenheter samt hittar gemensamma, brukbara lösningar. Målsättningen är också att genom denna samarbetsmodell snabbare kunna nå noll-visionen och ambitionen att utnyttja transport på vatten till en större grad. ZVT beskrivs närmare i bilaga 2. Under de möten som hållits med detta projekts medlemmar har en viktig del varit att finna de gemensamma nämnare som respektive deltagare har på både ett sammarbete och en framtida inlandssjöfart (dessa redovisas i bilaga 1). Sammantaget finns det en förväntning om att inlandssjöfart är en grundläggande hörnsten för att kunna utveckla den egna verksamheten, få ökade godsvolymer och inte minst kunna erbjuda mer miljö- och kostnadseffektiva transporter. Med utgångspunkt i två kommersiella Case, ett för Mälarregionen och ett för Vänerregionen, är avsikten att visa på nyttan med inlandssjöfart och belysa de viktigaste knutarna som behöver lösas för att uppnå detta. Med andra ord så finns

5 det företag som är beredda att satsa på och investera i detta nya transportslag på såväl kort som lång sikt. 1.2 Inre vattenvägar idag Den mängd gods som passerar svenska hamnar domineras helt av export och import. Utav de 180 miljoner ton gods som hanterades 2010 avsåg endast 14 % gods för lastning och lossning mellan svenska hamnar 1. Denna mängd utgörs i sin tur till 44 % av Petroleumprodukter och 22 % av produkter från utvinning (malm mm). Resterande andel fördelar sig över en mängd mindre godskategorier. I de områden som kan komma att definieras som inre vattenvägar förekommer visserligen redan godstransporter på köl av varierande omfattning. Majoriteten av lastningar och lossningar är dock trafik till och från andra länder i närområdet. Transporter inom exempelvis Väner- och Mälarregionen är idag ytterst få. Det finns exempel utöver Petroleum och Malmprodukter, men det är då i regel betingat andra faktorer än strikt ekonomiska. Ett sådant exempel är Fortum som transporterar Biobränsle från omlastningshamnar exempelvis Hargshamn till sina värmeverk i Stockholm. I det fallet är betinget att säkerställa en jämn tillgång på bränsle och att vissa värmeverk har i sitt miljötillstånd att transporter av bränsle måste ske med fartyg. En orsak till att det ser ut så idag är att det inte finns några särregler för godstransporter på de inre vattenvägarna. De fartyg som transporterar gods i dessa områden är således utrustade och bemannade för att vara havsgående. Skillnaden mellan dessa fartyg är stora. Ett jämförande exempel hämtat från företaget BACAB visas i följande tabell. Inlandsfartyg: Havsgående fartyg: Lyder under EU-Regler Lyder under FN (IMO) regler Max 2 meters våghöjd Obegränsad våghöjd Normal gångtid 4 18 timmar Normal gångtid 5 30 dygn Besättning 3 man Besättning 7 20 man Tillgång till normal samhällsservice Måste klara allt med egen personal Ingen lots Lotspliktig Bränsle Diesel 10 ppm svavel Högsvavlig tjockolja Låga hamn- och farledsavgifter Höga hamn och farledsavgifter Låga försäkringskostnader Höga försäkringskostnader Incitamentet för att köra stora havsgående fartyg till en svensk hamn och lasta om till mindre fartyg är begränsat. Omlastningen i sig är dyr och ofta tillkommer hanteringskostnader i sluthamnen som gör det svårt att konkurera med väg och järnväg. 1 Trafikanalys, 2011

6 Antingen sker omlastningen till mindre havsgående fartyg i en billigare hamn utanför Sverige eller i en svensk hamn men då till väg eller järnväg. 1.3 Tidigare Studier I närtid har flertalet studier genomförts på temat inre vattenvägar. De mest tongivande finns angivna i referenslistan. En genomgång av dessa ger en god bild av problematiken och behoven för att komma vidare. Framförallt är det slående hur stor skillnaden mellan övriga Europa och Sverige är. I regioner där EU:s regelverk för inre vattenvägar gäller går vanligtvis 30-35% 2 av godsflödet på köl medan det i Sverige är praktiskt taget noll på våra inre vattenvägar. Samtidigt så finns alla grundförutsättningar för ett införande av regelverket. Infrastrukturen i både Mälar- och Vänerregionen är redan utbyggd med lämpliga hamnar, farleder och slussar. I Södertälje finns dessutom långt gångna planer på kapacitetshöjande åtgärder. Godsunderlaget finns och spås öka i takt med att båda regionerna växer. Samtidigt så lider delar av väg och järnvägsnätet av kapacitetsproblem som skulle kunna minskas genom ett nytt kompletterande transportslag. Ytterligare en aspekt är den avgiftsstruktur som råder för sjötransporter jämfört med väg och järnväg. Per Kågesson, vid KTH 3 har undersökt detta och bland annat funnit att sjöfartens kostnader för farledsavgifter borde sänkas med 90 % för att belasta transportslaget på ett rättvist sätt jämte väg och järnväg. På samma sätt skulle, enligt Kågesson, avgifterna för framförallt järnvägstransporter behöva höjas. Detta skulle i sin tur ge förutsättningar till en större balans mellan transportslagen samtidigt som den totala transportkapaciteten skulle öka till en betydligt lägre kostnad än vad exempelvis en utbyggd järnvägskapacitet skulle belasta samhället med. Ur ett energiperspektiv så är fartyg i regel mer effektiva jämfört med lastbilar och järnväg. Detta tas bland annat upp i studien Inlandssjöfart i Vänerregionen som genomfördes 2011 av länsstyrelsen i Värmland. Följande data är hämtad därifrån: Transportslag Energi kj/tonkm CO2-ekvivlaenter g/tonkm Fartyg 3840 T Dieseldrivet Fartyg 3840 T LNG-drivet Tåg 1000 T Eldrivet Lastbil 40 T Euro ,68 3,31 0,17 47,9 Energi- och koldioxidutsläppsjämförelse Sett till emissioner är tåget i regel bättre än fartyg förutsatt att ursprungselen kommer från en klimatneutral produktion. Det är också viktigt att poängtera att 2 BACAB Center for Transport Studies, CTS Working paper 2011:14

7 inlandsfartyg redan idag lyder under strängare avgaskrav än havsgående fartyg. Detta innebär att dessa fartyg redan nu kör på lågsvavlig diesel och således inte påverkas av den omställning som kommer ske 2015 för havsgående fartyg i Östersjön och Nordsjön. Det finns redan idag teknik för att köra dessa fartyg på LNG 4 vilket ytterligare skulle minska miljöbelastningen. En annan viktig miljörelaterad faktor är att inlandssjöfart har i princip ingen negativ miljöpåverkan i form av buller och olyckor jämfört med trafikslagen väg och järnväg 5. I sammanhanget relevant är också transporters infrastrukturkostnad, som generellt sett talar till sjöfartens fördel. Det faller visserligen utanför denna utrednings omfattning att gå in på tekniska detaljer, men en principiellt viktig skillnad är att inlandsfartyg är lättare att anpassa efter begränsningar i geografin i form av farleder, broar, slussar etc. Ett exempel är att fartygen ofta har fällbara master samt höj och sänkbara manöverbryggor. 4 LNG- Liquid Natural Gas 5 Center for Transport Studies, CTS Working paper 2011:14

8 2 Case för framtiden Joint Industry Project: IWW? För att illustrera möjligheterna med inlandssjöfart har två representativa Business Case tagits fram. Det första Caset beskriver en turlistebunden Containertrafik mellan Göteborgs hamn och Kristinehamn. I det andra Caset beskrivs transporter av biobränslen från skärgårdshamnar på ostkusten till värmeverk i Stockholm och Västerås. Den grundläggande ståndpunkten vid valet av Case har varit att dessa ska svara mot ett konkret behov för medverkande intressenter på såväl kort som lång sikt. Casen är dock i hög grad allmängiltiga och applicerbara på en annan region eller en annan vara. Det är också möjligt att tänka sig olika laster i olika riktningar exempelvis flis i en riktning och container på vägen tillbaka. 2.1 Containertransport Göteborg Kristinehamn Under 2010 hanterades knappt containrar i Göteborg 6. En absolut majoritet av dessa fortsätter idag på väg eller järnväg. Mängden containerbaserat gods ökade dessutom mellan 2009 och 2010 med 19 % och trenden spås fortsätta. APM terminals som tog över driften av Skandiaterminalen i Göteborg vid årsskiftet 2011 har som uttalad ambition att öka godsmängden med 100 % på 5 år. Mot bakgrund av detta finns det behov av alternativa transportvägar för att kunna svälja dessa godsvolymer på ett samhällsekonomiskt rationellt sätt. I detta scenario skulle en turlistebunden trafik med container från Göteborg till Kristinehamn kunna etableras. Containrarna lastas om i Göteborg till ett inlandsfartyg Container-pråm på kontinenten som transporterar dem vidare till Kristinehamn. I Kristinehamn finns redan goda förutsättningar i infrastrukturen för att ta emot containerlaster. En uppställningsyta om kvm gör det möjligt att lagra godset i väntan på vidare transport. Samtidigt har kommunen investerat i elektrifierad järnväg ner till hamnen vilket gör att godset kan transporteras vidare med såväl tåg som lastbil. Med ett fartyg skulle det gå att upprätthålla varannandagstrafik. Thunbolaget och Ahlmark Lines har undersökt olika typer av fartyg för denna trafik. Ett alternativ kan vara en så kallad push pråm, som används flitigt för liknande ändamål på kontinenten. Ett annat alternativ är ett specialbyggt fartyg av konventionell design som kan ta ca 200 TEU. Thunbolaget har designat ett sådant tillsammans med varvet Ferus Smit i Designconcept Holland och kan bygga detta fartyg på ca ett år. 6 TEU 20 fots container eller liknande, Trafikanalys 2011

9 Att APM Terminals tagit över Göteborgs hamn i närtid sätter i dagsläget en begränsning på detta case. Deras medverkan och prissättning är en förutsättning för att kunna starta en containerpendel. Man kan säga att det är APM som kontrollerar denna affär genom att de agerar ombud för de stora containerrederierna. Beställaren väljer ort som containern ska levereras till men engagerar sig inte i hur den kom till platsen. Beslutet vilket transportsätt som ska användas ligger därför hos APM / Container rederiet. Eftersom APM Terminal ännu inte har sin egen organisation klar har det varit svårt att i dagsläget få besked om priser och möjliga godsvolymer. En grov kostnadskalkyl baserad på de siffror som i dagsläget går att få fram visar att en containerpendel redan idag kan vara lönsam givet att tillräcklig fyllnadsgrad uppnås. Detta stöds också av en utredning gjord vid Chalmers tekniska högskola 7. Med ett fartyg skulle 2 avgångar per vecka i vardera riktningen upprätthållas. Detta ger i sig ett tillskott av transportkapacitet om ca TEU, vilket motsvarar lastbilar (3 TEU/ fordon). 2.2 Biobränsle Oxelösund Västerås & Stockholm Två av Mälardalens dominerande fjärrvärmeleverantörer är Fortum i Stockholmsområdet och Mälarenergi i Västerås. Bägge företagen har värmeverk i direkt anslutning till lämplig infrastruktur för att ta emot bränsletransporter sjövägen. I takt med att städerna växer ökar också fjärrvärmebehovet och i både Västerås och Värmeverk i Västerås Stockholm expanderas befintliga verk. I Stockholm finns också ett par nybyggnadsprojekt där fartygstransporter är en viktig parameter för att säkerställa bränsletillförseln. Parallellt med expansionen av värmekapacitet pågår också en omställning från kol och olja till biobränslen. Eftersom dessa bränslen har en lägre energidensitet kommer volymen bränsle att öka kraftigt de kommande åren (1 m 3 eldningsolja motsvarar ca 12 m 3 träflis). Fortum skattar exempelvis sitt totala behov av transportvolym till ca 10 miljoner kubikmeter bränsle år 2020, vilket skulle fylla vägen med långtradare på rad fyra gånger om mellan Stockholm och Malmö. Den direkta konsekvensen av detta är således ett markant ökat transportbehov. Import av bränsle har alltid varit en viktig del i bränsleförsörjningen och betydelsen lär knappast minska. Mälarenergis nya panna som planeras för driftstart i slutet av 2014 kommer till stor del att eldas med avfall där Omlastning av pellets, Oxelösunds hamn 7 Transportation of Containers between the Ports of Lake Vänern and Gothenburg, Chalmers 2008

10 uppskattningsvis halva mängden bränsle kommer importeras. Redan idag transporteras bränsle med fartyg till flera av värmeverken. Det bränsle som transporteras är dock företrädelsevis mer högvärdiga bränslen såsom torv, kol eller olja. Dessa transporter sker framförallt direkt från utlandshamn till värmeverk. Omlastningar från större till mindre fartyg i svensk hamn förekommer, men är då betingat andra faktorer än ekonomiska eftersom det extra momentet i hanteringen gör transporten dyr i dagsläget. En mycket stor fördel med fartygsburen bränsletransport är att värmeverken får hem mycket bränsle på en och samma gång. Detta gör att man till och med kan tänka sig en något högre kostnad eftersom fördelen av att ha hela mängden hemma till del väger upp det högre priset. För att illustrera lite av problematiken har aktuella siffror från Mälarenergi, Oxelösunds hamn och Thunbolaget används för att jämföra transport av pellets (PKS) mellan olika transportslag från Oxelösunds hamn till Västerås. Scenariot bygger på att ett större fartyg lossar ca ton pellets i Oxelösunds hamn. Omlastningen kan sedan ske till antingen lastbil, godståg eller ett mindre fartyg. Nedanstående bild visar relationerna mellan de tre transportslagen. ca 500 lastbilar ca 20 tågset ca 4 fartyg Figur 2.1. Jämförelse av transportkostnad och avgiftsfördelning för respektive transportslag vid pelletstransport Oxelösund Västerås Lastbilen är i dagsläget svår att konkurera med prismässigt. Marknaden är pressad och bilarna har goda möjligheter att hitta returfrakter. Samtidigt som hanteringskostnaden är mindre eftersom bilen lastas enklare och lossas genom att tippa bränslet i direktanslutning till matningen av värmeverket. Tåget ligger prismässigt närmre fartyget. Samtidigt finns det ett praktiskt problem i att ha ett relativt oregelbundet behov av tågtransport. Fartygstransporten är behäftad med högst hanteringskostnad och dyrast. Omlastningar med manuella kranar samt transport från hamn till bränslematningen är den huvudsakliga förklaringen till detta. Det är även intressant att jämföra hur kostnaderna inom den dominerande kostnadsposten för frakt ser ut. Nedanstående figur visar detta för ett Sea-River fartyg med en lastkapacitet om drygt 4500 ton.

11 Figur 2.2. Kostnadsfördelning för en Sea-River båt mellan Oxelösunds hamn och Västerås Som synes kan den största kostnadsposten relateras till rederiets egna kostnader för fartyget, besättning, mat, försäkring mm. Den post som benämns stat domineras av kostnad för lots. Posten Bränsle är baserad på nuvarande fördelning mellan diesel och tjockolja. I ett scenario av etablerad inlandssjöfart skulle denna post öka eftersom dessa fartyg bara körs på lågsvavlig diesel, vilket är dyrare men medför reducerade luftföroreningar. Samtidigt skulle alla andra kostnadsposter minska vilket totalt sett skulle kunna sänka fraktkostnaden för ett fartyg med upp till 20 %. Tyvärr är det svårt att få fram motsvarande siffror för fördelningen av kostnader för frakten via väg eller järnväg. Kågesson 8 anger dock att en höjning av banavgifterna för att täcka statens löpande kostnader skulle medföra en faktisk ökning av fraktkostnaden på järnväg med %. Enligt samma resonemang bär lastbilen i dag sina egna rörliga infrastrukturkostnader på de större vägarna. Att lastbilskostnaden skulle öka är således betingat andra faktorer såsom trängselavgifter eller andra påslag. Det är dock återigen viktigt att poängtera att fartyg inte måste vara billigast för att vara attraktivt. Det primära behovet är att minska den omotiverat stora differensen. För att uppnå detta räcker det inte att låsa sig vid enskilda faktorer utan alla poster behöver genomlysas. Att göra detta över hela transportkedjan och få samtliga intressenter att enas är en utmaning samtidigt som det är en framgångsfaktor. I detta sammarbete har vi tagit första steget. I ett nästa steg, i en JIP, kan detta Case förfinas för att sedan kunna genomföras som ett försök. 8 Center for Transport Studies, CTS Working paper 2011:14

12 STYRGRUPP 3 Vägen framåt Joint Industry Project: IWW? Tidsperspektivet innan en fullständig etablering av inlandssjöfart är genomförd sträcker sig över flera år. Framförallt måste EU:s regelverk för inlandssjöfart omsättas i svensk rätt. Innan detta är genomfört kommer det vara svårt för en kommersiell aktör att ta risker i form av nyinvesteringar. Även om de privata investeringarna i ett första skede begränsar sig till inköp/omklassning av tonnage och anpassning av infrastruktur i hamnar så tar det tid, vilket riskerar att försena processen ytterligare. Som en lösning på denna utmaning skulle en försöksverksamhet kunna startas. Antingen för att skapa ett förbättrat beslutsunderlag och/eller som en proaktiv start parallellt med implementeringen av regelverket i svensk rätt. Båda dessa alternativ skulle kunna bedrivas inom ramen för Zero Vision Tool som ett sammarbete mellan lastägare, hamn, redare, myndigheter och verk. En möjlighet är också att redan på detta stadium engagera fler intressenter. 3.1 Förslag på fullskaleförsök I och med att Caset med containertransport på Vänern till del bygger på en medverkan från APM Terminals, vilket i dagsläget inte har gått att arrangera på grund av tidsbrist, är det mest realistiskt att i första hand satsa på ett försök inom Caset på ostkusten. Vänercaset är med detta inte uteslutet utan kan med fördel inkluderas inom 2-8 månader 9. En grundförutsättning för genomförandet av ett försök är att det sker som ett sammarbete mellan flera intressenter. Detta kan naturligtvis organiseras på olika sätt, men tidigare beskrivna ZVT skulle vara en fungerande utgångspunkt till att fånga upp och balansera samtliga deltagares behov och önskemål (vi har därför valt att exemplifiera enligt denna modell när vi definierar aktiviteter nedan). ZVT REFERENSGRUPP FARTYG (inkl. teknikreferensgrupp) KOMMUNIKATION FINANSIERING PROJEKTLEDNING INFRASTRUKTUR (inkl. infra.referensgrupp) FORSKNING (inkl. uni.referensgrupp) PROJEKTFINANSIERING REGELUTVECKLING JIP organisationsmodell enl. ZVT Det bör poängteras att detta är ett erbjudande om en möjlig väg framåt och inte ett fullständigt planerat försök. Det återstår således en del arbete innan försöket kan starta. 9 Thunbolaget kommer träffa APM i mars för vidare diskussion

13 Utgångspunkten är att ett större fartyg lossar pellets eller flis i Oxelösund för vidare transport med ett mindre fartyg till ett antal värmeverk kring Mälaren. Ett sådant fartyg lastar typiskt ton och kan i genomsnitt hinna med ca två tur- och returresor i veckan. För att hålla fartyget i kontinuerlig drift behövs således en transportmängd om ton. Eftersom behovet av bränsle varierar över året behöver sannolikt flera värmeverk medverka. I ett första skede kommer även möjligheten till returfrakt att vara begränsad. I det något längre perspektivet kan exempelvis ett kombinationsfartyg möjliggöra returlast i form av containrar från Västerås till Södertälje. Försöket delas förslagsvis in i tre faser enligt nedan Fas 1, uppstart Tid: fas ett beräknas ta 3 4 månader och avslutas med att trafiken startar. Initialt behöver samarbetet formaliseras och organiseras mellan samtliga deltagare. I detta konstituerande arbete har också referensgrupper i form av myndigheter, verk och intresseorganisationer en viktig roll eftersom de utgör både in och utdata för den kommande verksamheten. Parallellt behöver en rad aktiviteter starta. Nedanstående tabell exemplifierar några av dessa. Kategori Exempel Fartyg Identifiera lämpligt tonnage Utreda behov av anpassning Utreda behov av dispenser Finansiering Fördelning av kostnader Fördelning av transportvolym Utreda möjlighet till externt stöd Infrastruktur Anpassning för kontinuerliga anlöp Utreda särskilda tekniska behov Regelutveckling Utreda hur försöket ska utvärderas Riskanalyser Fas 2, drift och utvärdering Tid: 1 år. Denna fas definieras av att trafiken startar. Förslagsvis är fasen tidsbestämd till att i ett första skede pågå under ett år för att fånga upp påverkan från årstidsvariationer. Under perioden genomförs regelbundna uppföljningar och utvärderingar enligt en i förväg fastställd plan. Någonstans kring halva försökets genomförande tas ett inriktningsbeslut om en eventuell fortsättning. Parallellt med denna driftsfas inleds arbetet med att utveckla och planera för byggnation av ett nollfartyg. Detta kommer behöva inkludera forskning, test av ny teknik och regelutveckling.

14 3.1.3 Fas 3, transportslagsutveckling Tid: 6 månader för utvärdering. Efter ca ett år genomförs en större utvärdering av försöket i samverkan med berörda myndigheter och verk. Målsättningen är att det vid denna tidpunkt ska finnas tillräckligt med underlag och stöd för att påbörja byggnationen av ett eller flera nollfartyg. 3.2 Implementering av Inlandssjöfart och bygge av O-fartyg Oxelösund, djuphamn anpassad för effektiv omlastning Implementering av regelverket för inre vattenvägar har två nivåer. På kort sikt är det viktiga att påbörja det juridiska och tekniska arbetet med omsättning till en svensk lagstiftning. Parallellt med detta kan befintligt tonnage hyras in från exempelvis Holland. I det längre perspektivet ska naturligtvis detta transportlag inte bara implementeras utan också utvecklas. EU:s uttalade strategi är att sjöfarten ska ha noll negativ miljöbelastning. Detta kräver utveckling och implementering av ny teknik, vilket i sin tur kan komma att kräva regelverk och styrning som möjliggör detta. Denna omställning bör för största möjliga nytta genomföras i nära sammarbete mellan myndigheter, verk och industri där hela transportkedjan finns representerad. Som nämnts tidigare har Thunbolaget, i sammarbete med varvet Ferrus Smit i Holland, utvecklat ett koncept för framtida Vänertransporter. Fartyget är ett så kallat kombinationsfartyg vilket innebär att det kan lasta både container och bulkprodukter exempelvis biobränslen. Thun Green Cubic Liner, LNG-drivet inlandsfartyg anpassat för Vänertrafik Att nämnas bör också att med valet att EU-klassa inlandssjöfarten öppnas även en ansenlig mängd möjligheter till att ansöka om delfinansiering för etablering och utveckling hos EU:s utvecklingsprogram. Nedanstående tabell visar ett urval av de program som har medel avsatt till utveckling av trafik på inre vattenvägar. Program Belopp 10 TEN-T Marco Polo Interreg FP-7 31,5 miljarder (IWW prioriterat) 450 miljoner (50 % öronmärkt IWW) 8,5 miljarder 80 miljarder 10 Kjell Petterson, West Sweden

15 3.3 Stöd från Näringsdepartementet Ett vedertaget sätt att förhålla sig till utveckling av transportsystem är den så kallade fyrstegsprincipen. Steg ett i denna princip innebär åtgärder som kan påverka efterfrågan och val av transportsätt medan steg fyra på ytterlighetsskalan innebär stora nyinvesteringar i infrastruktur. Att inlandssjöfart faller direkt under steg ett är tämligen uppenbart. Kostnaden för att implementera regelverket i svensk rätt har skattats till ett tiotal årsarbetskrafter 11 vilket borde begränsa den initiala kostnaden till 10 miljoner kr. I implementeringsarbetet finns det några särskilt viktiga punkter att omhänderta: Punkt Bemanningsfrågan Avgiftsstrukturen Lotsfrågan Särregler för isklass och dubbelskrov Zonindelning enligt EC 2006/87 Tekniska regelverket EC 2006/87 Förklaring Detta är upp till varje nation, som exempel förefaller de tyska reglerna utgöra en bra grund Behöver harmoniseras gentemot andra trafikslag. På kort sikt är de svenska dispensreglerna tillräckliga. I det långa perspektivet bör ett liknande informationssystem som används på kontinenten anpassas till svenska förhållanden Fartygen behöver ha isklass och dubbelskrov för att göra dem användbara året runt och minska risken för skadliga utsläpp vid en olycka. Denna bör utredas med stöd från SMHI och baseras på vågstatistik. Det bör också finnas en flexibilitet för användande av väderrestriktioner i exempelvis norra Vänern eller kring Landsort på ostkusten. Förslagsvis infogas detta direkt som ett tillägg till fartygssäkerhetsslagen på samma sätt som Holland gjort istället för att portionera ut olika delar på annan lagstiftning. Signifikant för dessa punkter är att ett försök typiskt skulle ge värdefulla indata som stöd för utformingen av detta nya transportslag. Även om mycket finns att lära från kontinenten så utgör de svenska förutsättningarna med skärgårdar och insjöar väsentligen en unik miljö. Med hjälp av ett försök kan eventuella skillnader och ytterligare behov identifieras och från början ge ett harmoniserat regelverk. 3.4 En ny möjlighet Med nya förutsättningar för en marknadsmässig inlandssjöfart skulle våra vattenvägar inte längre gapa tomma. Detta underlag har pekat på två specifika fall där inlandssjöfart redan nu och imorgon kan göra nytta. Det är också viktigt att komma ihåg att inlandssjöfart kan komplettera landstransporter på många så sätt i 11 SOU 2011:4, Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt

16 såväl stort som smått. Avfallstransport är ett exempel, grus, sand och jordbruksprodukter ett annat. Likaså skulle fartyg kunna avlasta större byggprojekt som förbifart Stockholm genom att transportera jordmassor och förse projektet med byggmaterial. Lagerhållning med hjälp av pråmar i sjönära lägen med höga markpriser är ytterligare ett exempel. Listan kan göras lång, men utan initiativ och en balanserad mängd risktagning från såväl stat som näringsliv kommer ingenting att hända. Att intresset finns från båda håll borde vi det här laget vara tillräckligt klarlagt. Vi, totalt sett 10 företag och organisationer, har med detta sammarbete tagit första steget mot ett Joint Industry Project för etablering av inlandssjöfart. I nästa steg hamnar projektet i ett betydligt skarpare läge. Innan vi i någon form går vidare måste ett par risker minimeras. Det krävs formering kring de olika förslagen, samverkan med berörda instanser från myndigheter och verk, samt sist men inte minst, vägledning från departement och beslut som möjliggör en snar trafikstart.

17 Referenser Joint Industry Project: IWW? SOU 2011:4, Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt, Fransson Johan, ISBN Kågeson, Per, Vad skulle likabehandling av transportslagen innebära för kustsjöfarten?, CTS 2011:14, Kungliga Tekniska Högskolan Economical and Ecological Comparison of Transport Modes: Road, Railways, Inland Waterways, Summary of findings, PLANCO Consulting GmbH, Bundesanstalt für Gewässerkunde Andersson, Bark, Hedengran, Karlsson, Nirvin, Rörqvist, Transportation of Containers between the Ports of Lake Vänern and Gothenburg, Examensarbete Chalmers 2008 Inlandssjöfart I Vänerregionen, Länsstyrelsen Värmland, 2011, ISSN: Svensk Sjöfartstidning Trafikanalys, Sjötrafik 2010, Statistik 2011:8 Sjöfartsforums temadag om EU-klassad Inlandssjöfart och närsjöfart o Godstrafik & fartyg, Bertil Arvidsson, BACAB o Hur ser den kommersiella trafiken ut på den europeiska kontinenten?, Kjell Petterson, West Sweden Sjöfarten på Göta älv en arkivstudie inför planerad ersättning av Göta älvbron i Göteborg, Meddelande 3:2009, Stadskontoret Göteborg

18 Redare Intresse org. Maritim Konsult Joint Industry Project: IWW? Bilaga 1, Presentation av intressenter Företag Presentation Förväntningar på inlandssjöfart och samarbetet Med över 900 års samlad maritimtekniskt vetande erbjuder SSPA är ett brett spektra av tjänster; bl.a. fartygsdesign, maritim planering & teknisk innovation. SSPA är bron mellan forskning & implementation. Omsättning ca 110Mkr/år. Kontakt: Helén Jansson Hitta gemensamma lösningar (genomföra omställning, erhålla miljöeffektiv transport) Peka på och finna konceptuella lösningar för ny transportlösning i Sverige Samverka över gränser, visa på och förklara nyttan för alla parter Parterna ska kunna fortsätta verka utan förlust Sveriges Redareförening är en sammanhållande intresseorganisation för Svenska rederier och svensk kontrollerat tonnage. Kontakt: Carl Carlsson Thunbolaget och Ahlmark lines, våra medlemmar, ska kunna fortsätta verka med lönsamhet På lång sikt kunna bygga fartyg i nytt miljöeffektivt koncept Stötta våra medlemmar för att få mer gods på svenskkontrollerad köl Thunbolaget är huvudsakligen verksamt inom shipping. Totalt opererar man 34 fartyg framförallt inom segmentet bulk och bränsletransporter. Omsättning ca 1,3 miljarder kr. Kontakt: Henrik Källsson Vänertrafiken ska kunna erbjuda IWW som komplement till järnvägs- och vägtransport, både vad gäller pris och miljö Steg 1; Ta fram kommersiellt case till januari 2012 för presentation för Näringsdepartementet Steg 2; skapa möjligheter att inlandssjöfarten blir verklighet som komplement till annan inlandstransport så att byggnation av miljöeffektivt fartyg kan göras Ahlmark Lines AB är ett rederi med huvudsaklig verksamhet inom linje- och kontraktssjöfart i norra Europa. Omsättning ca 900 miljoner kr. Kontakt: Norbert Hosmann Skapa förutsättningar som krävs för att bibehålla lönsam trafikering i Vänerområdet Vill bidra till att Vänertrafiken och farleden upprätthålls Visa på möjligheterna att transportera från kust till kust och vidare internationellt

19 Lastägare Hamn / Infrastruktur Joint Industry Project: IWW? Företag Presentation Förväntningar på inlandssjöfart och sammarbetet Vänerhamn AB äger & opererar fem insjöterminaler strategiskt placerade kring Vänern. Omsättning ca 160 miljoner kr Kontakt: Göran Lidström Kristinehamns kommun har ca invånare och ligger strategiskt vid Vänerns strand i Värmland. Kontakt: Conny Wolbe Oxelösunds hamn är en djuphamn söder om Stockholm med kapacitet att lasta och lossa större fartyg. Omsättning ca 310 miljoner kr Kontakt: Douglas Heilborn Mälarenergi är ett enerigföretag baserat i Västerås med verksamhet inom leverans av el, värme, vatten, kyla och kommunikationslösningar. Omsättning ca 3 miljarder kr Kontakt: Jens Nerén Nordicpaper är en papperstillverkare med 4 bruk i Sverige och Norge. Omsättning ca 1,9 miljarder NOK Kontakt: Mattias Nilsson Fortum är ett av Europas största energi-företag. I Stockholm är företaget ledande producent av fjärrvärme med totalt 5 st anläggningar. Omsättning (koncern): ca 6 miljarder Euro Kontakt: Kjell Nilsson Vill kunna bibehålla och utveckla huvudsaklig verksamhet Vill kunna bibehålla/utveckla en fungerande och lönsam trafikerad hamn Viktigt att ha sjöfarten med i utbyggnaden av infrastrukturen. (andra områden, bl.a. Örebro pekar på närheten till Kristinehamns hamn) Detta projekt är ytterligare ett projekt man ser positivt på och vill stötta med målet att göra området till målpunkt och därigenom ge god avkastning Vill skapa alternativa/kompletterande transportlösningar Skapa ny affär, visa på andra förutsättningar Vill gärna transportera bränsle med fartyg Hanterar ca ton bränsle/år vilket förväntas öka Vill hitta lönsamt, konkurrenskraftigt och fungerande alternativ/komplement till transportlösningarna som finns idag Vill fortsätta kunna använda fartyg för bränsletransporter till värmeverken Vill ha en enklare avgiftsstruktur på transportkostnaden Ser inlandssjöfart och möjligheten till transporter på köl som en viktig parameter kring beslut om framtida satsningar

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening

Läs mer

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar.

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar. Inrevattenvägar Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar. Europa tittar på inrevattenvägar som en del av lösningen. Energieffektiva och billiga transporter. EUs vitbok och

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward.

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart?

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Det femte trafikslaget Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum De tekniska föreskrifterna är på plats vad händer

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

möjligheter! Oxelösunds Hamn AB

möjligheter! Oxelösunds Hamn AB Dags att se närsjöfartens möjligheter! D l H ilb Douglas Heilborn Oxelösunds Hamn AB Vad är närsjöfart? Närsjöfart: Närsjöfart kallas även europasjöfart och är en intra-europeisk fartygstrafik från en

Läs mer

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Mälarsjöfarten den dolda tillgången Regional tillväxt kräver moderna kommunikationer och logistiklösningar som möjliggör effektiva och hållbara transporter.

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

REMISSYTTRANDE Er beteckning TSF 2013-132

REMISSYTTRANDE Er beteckning TSF 2013-132 Transportstyrelsen Sjö- och Luftfartsavdelningen Anna Jontell Juridikenheten Juridiska sektionen för infrastruktur, bemanning och behörigheter Box 653 601 73 Norrköping REMISSYTTRANDE Er beteckning TSF

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Ostkustens logistiknav Film Text i två spalter

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

Sven Sökjer-Petersen, MariTerm AB

Sven Sökjer-Petersen, MariTerm AB Sven Sökjer-Petersen, MariTerm AB CombiPort Intermodal Kustsjöfart Förslag till riksvattenvägnät Inlandssjöfart Sven Sökjer-Petersen CombiPort Förslag till riksvattenvägnät Michael Stang CombiPort - Bakgrund

Läs mer

Sjöfartsforum

Sjöfartsforum Sjöfartsforum 2011-12-01 Marcus Smedman, strateg infrastruktur och kommunikation RUP Värmland ska ha ett välutvecklat infrastruktur- och transportsystem Helhetsperspektiv effektiva transportsystem som

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Kan sjöfarten rädda kapacitetsbristen/ trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Sjöfartens betydelse ingen kapacitetsbrist? Sjötransporterna starkt bundna till länder

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Mot. 1981/ Motion 1981/82 :2450. Sven Munke Åtgärder mot försurningen (pro p. 1981/82: 15 t)

Mot. 1981/ Motion 1981/82 :2450. Sven Munke Åtgärder mot försurningen (pro p. 1981/82: 15 t) Motion Mot. 1981/82 2450-2453 1981/82 :2450 Sven Munke Åtgärder mot försurningen (pro p. 1981/82: 15 t) Regeringens svavelproposition innebär att övergången från olja till kol hotas. Effekten av detta

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Remissvar dnr

Remissvar dnr Remissvar dnr 16-00810 gällande Sjöfartsverkets förslag till ny modell för farleds - och lotsavgifter Lidköping, den 25 maj 2016 Definition Med begreppet Vi samt Vi i Vänerregionen, som det refereras till

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

ett starkt lyft för framtiden

ett starkt lyft för framtiden ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan

Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan Patrick Juul Vice VD, Maersk Line Skandinavien Tidigare Operations Chef Maersk Scandinavien SCA koncernen SKF koncernen Maersk Line Världens

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen

GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv Summering av Länsstyrelsen 13 dec 2012 Karin Slättberg Göta Älv - Miljövänlig transportled med stor kapacitet, och mycket mer. farled trafik längs

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Förbundet Svenska Hamnar

Förbundet Svenska Hamnar Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Närsjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen Möjligheter och motkrafter

Närsjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen Möjligheter och motkrafter Närsjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen Möjligheter och motkrafter Erik Zetterlund - VD Den offentliga debatten Ny utredning ska ena Skåne kring höghastighetståg Ensidig höjning av banavgifter De

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bred bulkhamn och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. Hamnen utgör ett

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Till Stockholm, 15 september 2005 SWECO VIAK AB Petra Carlén Box 34044 100 26 Stockholm Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Sammanfattning

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Yttrande om ny Götaälvbro, järnvägsplan och tillstånd till vattenverksamhet

Yttrande om ny Götaälvbro, järnvägsplan och tillstånd till vattenverksamhet Enheten för strategi och analys Marcus Smedman marcus.smedman@regionvarmland.se Förslag till yttrande REGIONSTYRELSEN Remissvar, Göteborgs stad, Trafikkontoret Dnr 1171/10; RV 2012-522 Datum 2012-11-22

Läs mer

Anna Hammargren, Sjöfartsforum

Anna Hammargren, Sjöfartsforum Anna Hammargren, Sjöfartsforum Transocean trafik, Närsjöfart, Kortsjöfart, Europasjöfart, SSS, Short Sea Shipping, International Intra EU 27, Kustsjöfart, Cabotage, Intra EU 27, Feedertrafik, Inrikes sjöfart,

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER

ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER SRF Medlemsmöte, November 2012 AGENDA Utmaningen och gemensamt mål steg 1 ZVT organisation och upplägg ZVTREF och ZVTPOOL 10 JIPs TEN-T 3 PILOTER UTMANING

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm DEN MARITIMA STRATEGIPROCESSEN Redovisning av fokusgrupperna Konkurrensvillkor och Hållbar värdetillväxt Sjöfartsforum

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer! Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE Dina behov är viktigast Södertälje Hamn är en komplett hamn. Vi tar emot nästan alla sorters gods från när och fjärran. För dig som vill nå Mellansverige är Södertälje Hamn

Läs mer

Malmtransporter från Bergslagen

Malmtransporter från Bergslagen UNDERLAGSRAPPORT Malmtransporter från Bergslagen Yta för bild Dokumenttitel: Malmtransporter från Bergslagen Skapat av: Lotten Herrman Dokumentdatum: 2013-06-13 Dokumenttyp: Rapport Publikationsnummer:

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer