Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012

Transkript

1 Kan sjöfarten rädda kapacitetsbristen/ trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef Sjöfartsforum den 8 mars 2012

2 Sjöfartens betydelse ingen kapacitetsbrist? Sjötransporterna starkt bundna till länder inom Europa Totalt transporteras cirka 90 procent av svensk utrikeshandel med sjöfart Ca 50 allmänna hamnar i Sverige fartyg passerar in och ut ur Östersjön 30 miljoner passagerare 170 miljoner ton gods 2010 inrikes sjöfart utgör ca 7 % De 10 störst hamnarna svarar för ca 70 % av godsomsättning över kaj viktiga noder i transportkedjan Inrikessjöfarten stabil petroleumprodukter, mineraler, kalk och cement samt råvaror och produkter från skogsindustrin. i Energieffektivt transportslag Farledsavgifter och lotsavgifter därtill kommer hamnavgifter Tydlig miljöprofilering även inom sjöfarten styrs bl a av avgifter, EU regler och EU:s vitbok

3 Den av Riksdagen beslutade transportpolitik innebär att alla transporter t ska ansvara för sina samhällsekonomiska kostnader

4

5 Brister godstrafik 2025 Otillräcklig väg- och järnvägkapacitet för att klara förväntad efterfrågan på malmtransporter i Norrbotten och Bergslagen Västkustbanan söder om Hallandsås är en kvarvarande flaskhals för godstrafiken, det gör att potentialen av en färdig tunnel genom Hallandsås inte kan utnyttjas fullt ut Kapaciteten på Ostkustbanan medger inte att förväntad efterfrågan på godstrafik kan tillfredsställas Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex farleder Trelleborg, Luleå och Hargshamn, elektrifiering anslutning Gävle hamn Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg- Göteborg/Malmö Strukturbrister t för distributionstrafik ib ti t i Stockholm Konkurerar med brister i persontrafik

6 Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen Använda effektivt och vårda det befintliga systemet Samhällsekonomiskt motiverade investeringar Brister Järnvägen Vägar i storstadsområden Funktionsbrister i bärighet både på väg och järnväg Potentialer Sjöfart Buss - kollektivtrafik, t ex snabbusslinjer (BRT)

7 Fyrstegsprincipen i gynnar sjöfarten? Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

8 Godstransporter utvecklingsnivå låg Steg 1 4 Drift-, underhåll - och reinvestering Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår Effektivare järnvägsdrift genom att styra trafiken så att Bergslagsbanan g och Godsstråket genom Bergslagen används mer som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken. Farledsförberedelser för malmtransporter, Etapp 1 (objekten preciseras under 2012) Trollhättan / Göta älv, etapp 1 Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan Spårbyte Nyland-Långsele Väg för tunga malmtransporter mellan Pajala och Svappavaara Trelleborgsbanan, ökad elkraft (förslag deluppdrag) Åstorp-Teckomatorp, etapp 2, (förslag deluppdrag) Storvik Gävle, mötesspår (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Borlänge-Frövi, (förslag deluppdrag)

9 Godstransporter utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 Åtgärdande av bullerproblem kontinentalbanan Särskilda körfält för godsdistribution di ib ti i storstäderna, täd ev även kollektivtrafik. kti t Uddevalla, översyn av farledsdesign och utmärkning från Marstrand via Stenungsund till Uddevalla Farledsåtgärder Hargshamn, Klintehamn, Karlsborg, Uddevalla, Karlskrona Farledsförberedelser för malmtransporter, etapp 2 Öresund, muddring i Flintrännan Trollhättan / Göta älv, etapp 2 Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar till hamnar och terminaler. Anpassning av rondeller till tunga och långa fordon. Ökad bärighet och bredd på vägar med tung godstrafik, t ex malm- och skogstransporter. Ökad bärighet för gruvtransporter i Bergslagen Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, t ex ETT- projektet. Värme i ett körfält för de 10 mest problemfyllda backarna i strategiska godsnätet Elektrifiering av järnväg till Gävle hamn Ökad kapacitet Gävle Sundsvall, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Avesta Fagersta (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Falun Borlänge (förslag deluppdrag)

10 Godstransporter utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 Ökad kapacitet Hallsberg Degerön, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet t Umeå-Boden, (förslag deluppdrag) d Ökad kapacitet Malmbanan, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Ställdalen Frövi, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Rekarne-Eskilstuna-Flen Steg 4 Prio 2 E4 Ljungby-Toftanäs, 2+2-väg ERTMS järnväg Dannemora-Hargshamn Fyrspår Flackarp-Högevall/Lund C Kapacitetshöjande åtgärder Lund C Hässleholm, inklusive Hässleholm C Norrbotniabanan, etapp 1 Steg 4 Pi Prio 3 Ytterligare ökad kapacitet Hallsberg Degerön Sydostlänken (Hässleholm Karlshamn) Elektrifiering av strategiskatgodsnät på väg för transporter med hybridlastbilar Tillgång till förnyelsebara drivmedel för tung godstrafik på strategiskt godsnät på väg (flytande gas, etanol, etc) Ny fast förbindelse Helsingborg-Helsingör med flera

11 Nationella planen för Ramen för alla transportslag 417 miljarder Vägar och underhålla av vägar under perioden 136 Järnvägar och underhåll av järnvägar 64 Investeringar för byggande av väg, järnväg och slussar/farleder 217 Finansieras genom 395 från budgeten + 22 i lån För perioden tillkommer ytterligare 65 i medfinansiering och 16 i banavgifter Sjöfart i nationell plan: Farleden til Gävle och Södertälje sluss och Mälarfarleden l

12 Förhållanden som påverkar godstransporter rätt transportmedel givet gällande förutsättningar? Pris Tillförlitlighet Frekvens Tillgänglig kapacitet i infrastrukturen

13 Hela resan Optimal resrutt (internationellt/nationellt) närmaste hamnen är den bästa hamnen Bra returlaster Se möjligheter i effektiva omlastningar kustsjöfart t Hamnens logistik med avseende på järnväg/väg Stötta hamnarna med farleder Flexibla fartyg Containerisering Trailer

14 Utmaningar = Möjligheter/Problem Transportstyrelsens aviserade farledsnorm, baserad på PIANC, leder till ett mycket stort investeringsbehov i svenska hamnar och farleder. Vintertrafik Höga hanteringskostnader för högvärdigt gods Hanteringskostnader vid omlastning Regelverk för inre vattenvägar Rapporteringskrav Single Window Ökad säkerhet farleder, hamnar, fartyg SafeSeaNet Gränsvärden för svavel, (inom SECA-området), och vikten av att begränsa kväveoxid och CO2 utsläpp Sänka farten Slow steaming Fartygets ekonomiska livslängd år unik design flexibel??

15 Södertälje sluss och Mälarfarleden investering om 1,5 miljarder skr Hur drar vi nytta av denna omfattande investering?

16 Södertälje sluss/mälarfarleden inte bara ett byggprojekt klart

17 Möjligt att transportera malm på Mälaren? 2700 ton/tåg ton /pråm

18 1 tankfartyg nuvarande storleksklass (ca lastvikt 5800 ton) motsvarar. 193 lastbilar (30 ton) Framtida tankfartyg med utbyggd sluss och farled (ca lastvikt 8800 ton) motsvarar. 293 lastbilar Resultat: lastbilar (trailer)

19 Vem/vilka leder utvecklingen? För att Sveriges framtida transportbehov ska kunna tillgodoses, krävs en hållbar sjöfart som tekniskt sett ligger i framkant, är effektiv och säker, samt har en minimal miljöpåverkan. Det segment där sjöfarten bör kunna konkurrera är alla de typer av gods där exaktheten och robustheten i leveransen är viktigare än snabbheten god tidshållning jmf med andra trafikslag. standardisering av lastningen och lossning (containrar, trailer) lågbemannat fartyg som mest kommer att påminna om ett roro- containerfartyg. Självständig lastning/lossning i hamn Lotsdispenser Avgifter tydlig koppling mellan pris och nyttjande av trafikslag Andra typer av bränslen typ LNG eller rening och partikelfilter

20 Olika aktörer måste samarbeta Trafikverket och Sjöfartsverket Hamnar, redare, speditörer Järnvägsföretag ä och åkerier Näringslivet/Industrin t i Sjöfartsforskningen internationell samvekan

21 Tack för er uppmärksamhet!