Kapacitetsutredningen remissutgåva. Hearing 21 mars Lena Erixon Sten Hammarlund Rolf Haraldsson

Transkript

1 Kapacitetsutredningen remissutgåva Hearing 21 mars 2012 Lena Erixon Sten Hammarlund Rolf Haraldsson

2 Uppdrag och syfte Utvidgat uppdrag nu alla fyra trafikslagen Fokus på kapacitet och effektivitet Fyrstegsprincipen Hållbart transportsystem Åtgärder som främjar övergångar mellan de olika trafikslagen

3 Syfte på kort och lång sikt Kort sikt Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt system Lång sikt Identifiera transportbehov och potentialer

4 Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen Använda effektivt och vårda det befintliga systemet Samhällsekonomiskt motiverade investeringar Brister Järnvägen Vägar i storstadsområden Funktionsbrister i bärighet både på väg och järnväg Potentialer Sjöfart Buss - kollektivtrafik, t ex snabbusslinjer (BRT)

5 Vi behöver använda och öka kapaciteten på ett effektivt och hållbart sätt! Den största och snabbaste kapacitetsvinsten finns i vårt befintliga system Vi behöver påverka användningen och utnyttja effektiva och smarta lösningar Till exempel - Tyngre och längre fordon, t ex En trave till - Gång och cykel - Trängselskatt och banavgifter - Signalprioritering för buss - Reversibla körfält istället för att bygga fler filer - Citylogistik där bussfiler används för distributionstrafik

6 Fyrstegsprincipen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

7 Trafikprognoser

8 Prognoser Prognosförutsättningar från väletablerade källor Befolkningsprognoser från SCB Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar: LU 2008, IEA Färdigställande av åtgärder som påbörjats inom Nationell transportplan Persontransporter: Sampers Godstransporter: bl a Samgods

9 Befolkningsutveckling

10 Miljoner personkilometer JA 2050JA

11 Stora trafikökningar att vänta Ökning Bil % Spårtrafik % Buss % Inrikes flyg % Gång och cykel % Totalt % Persontransportarbete, miljoner personkm

12 2006 Godstransporter 2050 Export Import

13 Godstransporter miljoner ton per år Inrikes Export Import Transit

14 Stora trafikökningar att vänta År 2006 År 2050 Tillväxt Väg 39,9 61,3 54% Järnväg 22,3 32,4 46% Sjöfart 36,9 65,5 77% Total 99,1 159,2 61% Godstransportarbete år 2006 och 2050 miljarder tonkm

15 Index Klimatmål EU och Sverige Beslutade åtgärder Klimatmål SE Klimatmål EU

16 Utredningsfokus 2050 Sten Hammarlund

17 Utredningsfokus potential och möjligheter De största utmaningarna Att möta och förena kraven på godstransporter och persontransporter med klimatmålen Tre utvecklingsvägar Successiv anpassning till efterfrågeförändringar Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder Anpassning av transportsystemet för att nå klimatmål

18 Utredning, projektering och genomförande av nya investeringsåtgärder Investering i ökad kapacitet genom att fullfölja pågående projekt Trimning för att förbättra användningen av kapaciteten Reinvestering för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas Drift och underhåll för att göra befintlig kapacitet tillgänglig med bibehållen leveranskvalitet Styrmedel och samhällsplanering Styråtgärder för att påverka trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Samspeltransporter, samhällsplanering och markanvändning

19 Överväganden och rekommendationer 1(4) Prognoserna som baseras på LU 2008 ger hög trafikökning som kan vara problematisk; dels utifrån transportsystemets möjlighet att ta emot ökningen dels ur hållbarhetssynpunkt Ekonomiska och administrativa styrmedel bör användas systematiskt och trafikslagsövergripande Vårda transportsystemet genom att avsätta tillräckliga resurser för drift, underhåll, reinvestering och trimning Hela transportsystemet behöver användas effektivt för att hantera ökningen av godstransporterna Noder och stråk i det strategiska nätet Storstadsregionernas tillväxt ställer stora krav på transportsystemets användning och utveckling Kraftigt ökad andel kollektivtrafik, gång och cykel Samspel i samhällsplanering och aktörssamverkan särskilt viktig Effektivisering av citylogistik/varudistribution Trimning ger goda effekter, även steg 4-åtgärder behövs

20 Överväganden och rekommendationer 2(4) Väl fungerande långväga persontransporter krävs för att hålla samman Sverige Järnväg för restider ca tre-fyra timmar Kapacitetsbrister Stockholm Malmö, Stockholm - Göteborg Flyg på längre avstånd, anslutningar till flygplatser TEN-T vägledande för prioriteringar Regionalt resande utanför storstäderna behöver utvecklas Personbil fortsatt dominerande, potential att utveckla kollektivtrafik, gång och cykel Trimningsåtgärder Klimatmålen och kraven på transportsystemet I storstadsområdena sammanfaller strävanden i stor utsträckning Godstransporter näringslivet kan drabbas av ökade transportkostnader Användningen av transportsystemet kan effektiviseras Fordon, trafikinformation, ITS Ökad grad av separering av trafiken på järnväg

21 Överväganden och rekommendationer 3(4) - fasta förbindelser i Öresundsområdet Trafikutvecklingen på sikt pekar på ökat behov av kapacitet i Öresundsområdet EUs godskorridorer för järnväg Ökad integrering i Öresundsområdet leder till ökat regionalt resande Förväntad kraftig tillväxt av export och import Väl fungerande landförbindelser behövs i anslutningarna och längre ut i systemet I första hand utveckla kapacitetsutnyttjandet på Öresundsbron Eventuell metroförbindelse Malmö Köpenhamn Avgifter kan i stor utsträckning finansiera en fast förbindelse Helsingborg Helsingör Osäkerhet om anläggningskostnader och samhällsekonomi Fortsatt fysisk planering och samarbete med Danmark

22 Överväganden och rekommendationer 4(4) - höghastighetsjärnväg Det finns kapacitetsbrister i järnvägsstråken mellan Stockholm - Malmö och Stockholm - Göteborg Utbyggnad av höghastighetsjärnväg i dessa relationer har studerats liksom utbyggnad av Södra och Västra stambanorna. Alla aspekter har dock inte kunnat belysas inom kapacitetsutredningen. Samhällsekonomiska analyser visar inte lönsamhet för sådan utbyggnad. Utifrån ett kapacitetsperspektiv är det ändå angeläget att stärka kapaciteten framför allt i anslutning till storstadsregionerna Ostlänken och Göteborg Borås är väl utredda och föreslås byggas för att tillgodose angelägna kapacitetsbehov. Dessa banor kan på sikt bli en del i ett eventuellt framtida höghastighetsjärnvägsnät och bör därför förberedas för detta Övriga delar av ett sammanhängande höghastighetsnät Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö bör utredas ytterligare med början i Skåne

23 Olika varianter av höghastighet US1 motsvarar i stort SOU 2009:74 Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft US2, US3,US4 är baserade på de olika koncept av höghastighet som finns i världen med avseende på trafikering, infrastruktur och teknisk standard US2=320 km/h, US4=280km/h Stockholm-Göteborg US2 2:00, US4 2:12 Stockholm-Malmö US2 2:24, US4 3:04 US0 är stambanealternativet Fysisk planering bara genomförd på vissa delsträckor. Därför kan det inte tas fram ny totalkostnad för höghastighetsalternativen med större träffsäkerhet än SOU 2009:74. En avvikelseanalys för alternativen US1-US4 genomförs

24 Integrerat system US1 (SOU 2009) Tyskland US4 Italien Regional marknad US2 Ändpunktsmarknad US3 Frankrike Japan Separerat system Spanien

25 Stambanealternativet - US0 Nya sträckningar på de kurvigaste delarna 4 spår Göteborg - Alingsås och Lund - Höör 3 spår Hallsberg - Laxå, Skövde - Falköping och förbi Alvesta Med och utan korglutning för tåg i 250 km/h Sthlm-Göteborg, 2:28-2:45 Sthlm-Malmö, 3:15-3:27 Integrerat system med gods snabbtåg, och regionaltåg till stor del på samma bana

26 Antal resenärer US2 Stockholm Göteborg Ca 3,5 miljoner/år Stockholm Malmö Ca 2 miljoner/år Övriga Ca 2,5 miljoner/år Totalt Ca 8 miljoner/år

27 Samhällsekonomisk lönsamhet för höghastighetsbanor - preliminär kalkyl US1 US2 US4 US0 US0 utan korglutning >200 km/tim Summa nyttor Restvärde inkl skattefaktor 1 Diskonterad investeringskostnad inkl skattefaktor Nettonuvärdeskvot -0,3-0,2-0,3-0,5-0,

28 Era synpunkter på det långa utredningsperspektivet!

29 GEMENSAM LUNCH

30 Utredningsfokus 2021 Rolf Haraldsson

31 Utredningsfokus 2021 kapacitet och effektivitet Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg Järnväg delredovisad 30 september 2011 Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen

32 Järnvägen till år 2021

33 Så löser vi järnvägens behov av ökad kapacitet Delredovisad 30 september 2011 Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet genom ökat underhåll och reinvesteringar Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds

34 Brister i transportsystemet

35 Kapacitetsbrister väg 2015 och 2021 Flödesbegränsningar Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter Flaskhalsar på grund av för få körfält vid normala trafikförhållanden Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten och incidenter Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder Brister på terminaler Brister på bussterminaler Brist på infartsparkeringar Bärighetsbegränsningar Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malmtransporter, på vissa storstadsleder, omlednings- möjligheter i storstad

36 Bristanalys flyg 2021 Arlandas utsläppstak beräknas överskridas 2013/2014. Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån medges inte pga buller över Upplands Väsby Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under högtrafik. Inflygningsvägen till Stockholm söderifrån är kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och Linköping ligger i samma korridor

37 Bristanalys sjöfart 2021 Trollhättekanal, kapacitetsbrist Sandhamnsleden/Horsten, onödigt lång körväg. Luleå, större fartyg tvingas lossa delar av lasten till andra fartyg pga farledens djup Hargshamn, för att dra nytta av beslutat muddring krävs farledsåtgärder Trelleborg, för att dra nytta av påbörjade kapacitetsåtgärder i hamnområdet, krävs även farledsåtgärder

38

39 Utredningsfokus kapacitet och effektivitet - alla trafikslag Fyra trafikslag Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen) Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg Effektiva övergångar mellan trafikslagen Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system Start av åtgärder för måluppfyllelse

40 Brister godstrafik 2025 Otillräcklig väg- och järnvägkapacitet för att klara förväntad efterfrågan på malmtransporter i Norrbotten och Bergslagen Västkustbanan söder om Hallandsås är en kvarvarande flaskhals för godstrafiken, det gör att potentialen av en färdig tunnel genom Hallandsås inte kan utnyttjas fullt ut Kapaciteten på Ostkustbanan medger inte att förväntad efterfrågan på godstrafik kan tillfredsställas Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex farleder Trelleborg, Luleå och Hargshamn, elektrifiering anslutning Gävle hamn Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg- Göteborg/Malmö Strukturbrister för distributionstrafik i Stockholm

41 Brister persontrafik 2025 Begränsad kapacitet för kollektivtrafik till Arlanda - ger svårigheter med utsläppstaken. Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta Trängsel och långa restider i de tunga vägstråken Nacka- Stockholm och Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm Begränsade pendlingsmöjligheter/kapacitetsbrist järnväg in mot Göteborg från Kungsbacka och Alingsås - hindrar utökad trafik och även från Borås pga långa restider Begränsning av pendlingsmöjligheter från Kristianstad och Helsingborg mot Lund och Malmö pga kapacitetsbegränsningar som hindrar utökad trafik Generellt långa restider från inlandet i Norrland till länscentra och centrala orter. Långa restider och svårighet att utöka pendlingsmöjligheter i sydöstra delarna av landet. Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö riskerar att försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik

42 Brister kopplade till Ten-T revidering Core network TEN-T revideringen förhandlas nu mellan medlemsländerna. Krav på järnvägssträckor Norrbotniabanan TEN-T vägnätet Föreslagna vägsträckor och stomnät

43 Brister Region Stockholm Trängselproblem vid infarterna till Stockholm Dålig kapacitet i kollektivtrafiken mot Nordost och Nacka/Värmdö Trängsel inom centrala Stockholm Utsläppstak och bullerproblem Arlanda Bristande kollektivtrafik till Arlanda Långa körtider närmast centrala Stockholm, problem vid bytespunkter Behov av fler attraktiva bytespunkter

44 Styrmedel - för ett effektivare transportsystem

45 Sammanfattning styrmedel från idag till 2021 Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart Ekonomiska styrmedel - Avgifternas/skatternas internalisering (%) Knapphetsrelaterade avgifter/skatter - Handel med utsläppsrätter Fr Subventioner/Rabatter Administrativa styrmedel - Restriktioner IMO-beslut svavelhalt Miljötillstånd - Principer för kapacitetstilldelning Tåglägen Slots Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder - ITS (infocom-stödd teknik) - Mobility management Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt. Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas

46 Effektivisering av befintligt vägsystem

47 Situationen på vägnätet är överlag god 1(2) I större städer återfinns kapacitetsbrister framförallt under rusningstrafik. På landsbygden begränsas kapacitet på grund av bristande bärighet på delar av de utpekade viktiga näringslivsvägarna. Under de senaste åren har störningar i trafiken ökat. Till stor del på grund av dåliga vinterförhållanden som har lett till ca 50 % ökning av antalet stopptimmar

48 Situationen på vägnätet är överlag god 2(2) För att bibehålla dagens funktionalitet och optimera livscykelkostnader kommer ytterligare medel att krävas utöver plannivån Oavsett om medel tillförs utöver plannivå bör åtgärder omprioriteras så att största samhällsekonomiska nytta uppnås dvs. till högtrafikerat vägnät och av näringslivet utpekat vägnät Process- och informationsåtgärder har identifierats t.ex. mer innovativa upphandlingar, bättre dimensionering av vägassistans Genomförandeplaner utarbetas

49 Större än dagens nivå Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet Samma som dagens nivå Mindre än dagens nivå Kostnadsnivå Beskrivning Lågtrafikerade sträckor Medelhögtrafikerade sträckor Högtrafikerade sträckor Totalkostnad 1 Åtgärder enligt NTP Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i Nationell plan Åtgärder genomförs efter samma fördelningsprincip mellan vägtyper som beskrivet i nationella planen 2 Omprioriteringar av åtgärder inom NTP med fokus på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder Genomför underhålls-, reinvesteringsoch trimningsåtgärder inom kostnadsramar i Nationell plan Åtgärder fokuseras på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder där högst samhällsnytta kan uppnås 3 Utökade ramar utöver NTP för högsta möjliga samhällsnytta Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder med utökade ramar utöver Nationell plan Åtgärder genomförs för att Optimera livscykelkostnaden tvärs teknikslag (underhålls-, och reinvesteringsåtgärder) Uppnå största möjliga samhällsekonomiska effekt för trimningsåtgärder

50 Exempel på åtgärder och styrmedel - för väg Vägassistans och bättre incidentinformation Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik Infartsparkeringar och bättre bytespunkter Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution Öka beläggning/bil och buss Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc), rampstyrning Reversibla körfält Omkörningsförbud lastbilar under vissa tider på 2+1-vägar Fler körfält på hårt belastade sträckor Ökad bärighet och bredd på vägar med hög andel skog och malm

51 Exempel på styrmedel och åtgärder - för sjöfart och järnväg Effektivare järnvägsdrift genom att styra trafiken så att Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen används mer som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken. Kvalitetsavgifter och utveckling av tåglägestjänst Successiv tilldelning, prioriteringskriterier, ramavtal Uddevalla, översyn av farledsdesign och utmärkning från Marstrand via Stenungsund till Uddevalla Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan Signalåtgärder t.ex. samtidig infart Falun-Borlänge

52 Åtgärder och lösningspaket Lena Erixon

53 Vi föreslår åtgärder där bristerna är som störst Paketlösningar i två investeringsnivåer: Storstadspaket, Stockholm/Mälardalen, Storgöteborg och Skåne Godspaket, strategiskt nät med utpekade noder Persontransportpaket, stråk inom långväga och regionala resor

54 Storstadspaket Stockholm/Mälardalen, Storgöteborg och Skåne Storstadspaket utvecklingsnivå låg Tyngdpunkt på steg 1 till steg 3 åtgärder Få steg 4-åtgärder Storstadspaket utvecklingsnivå hög Storstadspaket med fler steg 4-åtgärder

55 Stockholm/Mälardalen utvecklingsnivå låg Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 1-4 Drift-, underhåll - och reinvestering Utökad kollektivtrafikkapacitet till Arlanda genom steg 1 till 3 åtgärder Utjämnade körtider med tåg Norrköping - Linköping Utökad trängselskatt (Essingeleden med Förbiifart) Mindre trimning av vägar, ramper, ITS, signaler, körfält Trimning av vägar och bussprioritering i signaler för ökad framkomlighet buss Utbyggnad av regionalt cykelvägnät, utöver vad som finns i länsplanen Utbyggnad av bytespunkter Solna station som regionaltågsstation Smart storstadslogistik; åtgärdssatsningar på effektivare varuförsörjning och distributionstrafik, t.ex. viss nyttotrafik i busskörfält Utbyggnad av Infartsparkeringar i samarbete med SL och kommunerna Kapacitetsförstärkning av infartsleder genom större trimningsåtgärder T ex ny rampanslutning E4Essingeleden - Årstalänken, Ombyggd anslutning mellan E4 Fittja trafikplats och 259 Södertörnsleden, 222 vid Kaffebacken Effektivisering av omloppsnära uppställning och kapacitet för depåanslutningar Tomteboda - Huvudsta, två nya spår, (föreslogs i delredovisningen) Duvbo - Barkarby, två nya spår, (föreslogs i delredovisningen, finansieras delvis i nationell plan)

56 Stockholm/Mälardalen utvecklingsnivå hög Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 4 Prio 1 Reinvestering/ effektivisering av Tomteboda för omloppsnära uppställning av persontåg Mälarbanan genom Sundbyberg (Citybaneavtalet) Tunnelbana Nacka-Kungsträdgården (utanför Trafikverkets åtagande) Ostlänken, etapp 1 Norrköping-Linköping Ökade satsningar på sjöburen kollektivtrafik Utbyggnad av BRT (Buss Rapid Transit) Steg 4 Prio 2 Utökad spårtrafik mot Nordost (Täby) etapp 1 Odenplan Karolinska) (utanför Trafikverkets åtagande) Ostlänken, Järna-Norrköping Ostkustbanan, Fyra spår Skavstaby-Arlanda, kapacitetsförstärkning T omteboda-ulriksda l Kapacitetsförstärkning av infartsleder (justeringar efter Förbifarten), E4/E20Trafikplats Saltskog Moraberg, inkl bron i Södertälje breddning till 3+3 kf E20 mellan tpl Hallunda och tpl Vårby, breddning till 4+4 k E4, 259 Södertörnsleden - Fittja trafikplats, ombyggnad av väg och trafikplatser 259 Södertörnsleden Solgård Jordbro, breddning till 2+2 k kf Norrortsleden Täby kyrkby - Rosenkälla, breddning till

57 Stockholm/Mälardalen utvecklingsnivå hög Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 4 Prio 3 Östlig förbindelse 3+3 kf, ny väg Ostkustbanan, ökad kapacitet Bergsbrunna-Uppsala 276 Infart Åkersberga, etapp 2, utbyggnad av planskild trafikplats Kapacitetsförstärkning av infartsleder (justeringar efter Östlig förbindelse och Norra länken) 222 Insjön Mölnvik- Ålstäket utbyggnad till 2+2 kf 222 Ålstäket Stavsnäs, ombyggnad av väg till 2+1 med cykelväg E20 Norra länken (Lidingövägen-Roslagstull) ytterligare körfält E18/E20 Frescati-Bergshamra, ombyggnad av trafikplatser och 3+3 kf E18 Stocksundsbron - Danderyds kyrka, ny bro, breddning ( prioritera utfartstrafiken) E18 Danderyds kyrka - Arninge, etapp 1 till Lahäll

58 Utpekade väg- och järnvägsnät för gods

59 Godspaket Utvecklingsnivå låg - mindre steg 1-3 och få steg 4 investeringar Utvecklingsnivå hög steg 4 investeringar

60 Godstransporter - utvecklingsnivå låg Steg 1 4 Drift-, underhåll - och reinvestering Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår. Utredning möjlighet Inlandsbanan. Effektivare järnvägsdrift genom att styra trafiken så att Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen används mer som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken. Farledsförberedelser för malmtransporter, Etapp 1 (objekten preciseras under 2012) Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan Trollhättan / Göta älv, etapp 1 Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan Spårbyte Nyland-Långsele Väg för tunga malmtransporter mellan Pajala och Svappavaara Trelleborgsbanan, ökad elkraft (förslag deluppdrag) Åstorp-Teckomatorp, etapp 2, (förslag deluppdrag) Storvik Gävle, mötesspår (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Borlänge-Ställdalen

61 Godstransporter - utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 Åtgärdande av bullerproblem kontinentalbanan Särskilda körfält för godsdistribution i storstäderna, ev även kollektivtrafik. Uddevalla, översyn av farledsdesign och utmärkning från Marstrand via Stenungsund till Uddevalla Farledsåtgärder Hargshamn, Klintehamn, Karlsborg, Uddevalla, Karlskrona Farledsförberedelser för malmtransporter, etapp 2 Öresund, muddring i Flintrännan Trollhättan / Göta älv, etapp 2 Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar till hamnar och terminaler. Anpassning av rondeller till tunga och långa fordon. Ökad bärighet och bredd på vägar med tung godstrafik, t ex malm- och skogstransporter. Ökad bärighet för gruvtransporter i Bergslagen Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, t ex ETT- projektet. Värme i ett körfält för de 10 mest problemfyllda backarna i strategiska godsnätet Elektrifiering av järnväg till Gävle hamn Ökad kapacitet Gävle Sundsvall, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Avesta Fagersta (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Falun Borlänge (förslag deluppdrag)

62 Godstransporter - utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 Ökad kapacitet Hallsberg Degerön, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Umeå-Boden, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Malmbanan, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Ställdalen Frövi, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Rekarne-Eskilstuna-Flen Steg 4 Prio 2 E4 Ljungby-Toftanäs, 2+2-väg ERTMS järnväg Dannemora-Hargshamn Fyrspår Flackarp-Högevall/Lund C Kapacitetshöjande åtgärder Lund C Hässleholm, inklusive Hässleholm C Norrbotniabanan, etapp 1 Steg 4 Prio 3 Ytterligare ökad kapacitet Hallsberg Degerön Sydostlänken (Hässleholm Karlshamn) Elektrifiering av strategiskatgodsnät på väg för transporter med hybridlastbilar Tillgång till förnyelsebara drivmedel för tung godstrafik på strategiskt godsnät på väg (flytande gas, etanol, etc) Ny fast förbindelse Helsingborg-Helsingör med flera

63 Persontransportpaket Utvecklingsnivå låg - mindre steg 1-3 och få steg 4 investeringar Utvecklingsnivå hög steg 4 investeringar

64 Persontransporter utvecklingsnivå låg Steg 1-4 Drift-, underhåll -och reinvestering Ökad turtäthet Norrköping-Linköping-Mjölby med trafikupplägg som tar mindre kapacitet Utjämnade körtider exempelvis Norrköping - Linköping Sandhem Nässjö (förslag deluppdrag ) Åtgärder för snabbussar Kalmar-Oskarshamn-Västervik-Norrköping. Malmbanan trimningsåtgärder (drift- och underhåll) Generella åtgärder för persontrafiken som hög tillförlitlighet för framförallt tågtrafiken, god kapacitet för båttrafiken, rimliga restider med bil och buss samt rimligt utbud för flygtrafiken behöver vidtas för de starka stråken till/från stora turistdestinationer

65 Persontransporter utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 Ökad kapacitet Gävle Sundsvall, (förslag deluppdrag) Hallsberg Laxå, Laxå Arvika, (förslag deluppdrag) Ostlänken Norrköping Linköping Dubbelspår Bollebygd-Landvetter-Mölnlycke Spårbyte för högre hastighet Uddevalla-Herrljunga och Håkantorp till Lidköping Steg 4 Prio 2 Norrbotniabanan, etapp 1 (Beroende på utgång av TEN förhandlingar) Alvesta-Växjö, ökad kapacitet Ytterligare ökad kapacitet Gävle Sundsvall Fler körfält mellan vissa trafikplatser mellan Jönköping och Lund E4 genom Skellefteå E4 genom Örnsköldsvik Ostlänken Järna-Norrköping Laxå-Arvika (dubbelspår Kil-Karlstad)

66 Åtgärderna finns i hela landet Exempel på åtgärder 2025 Region Norr Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår. Utredning möjlighet Inlandsbanan. Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, ett exempel på detta är ETTprojektet. Trimningsåtgärder Bärighet och erforderlig breddning på det för näringslivet prioriterade vägnätet inklusive väg mellan Pajala och Svappavaara Ökad kapacitet Malmbanan, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Umeå Boden, (förslag deluppdrag) Norrbotniabanan, etapp 1 E4 Skellefteå Farledsåtgärder Luleå Region Mitt Region Norr Region Mitt Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår Upprustning av spåret Nyland - Långsele Trimningsåtgärder Bärighets- och kapacitetsåtgärder på järnväg för gruvnäringen Elektrifiering av spår till Gävle hamn Borlänge Ställdalen smärre åtgärder järnväg Ostkustbanan, ytterligare dubbelspår Ökad kapacitet E4 Örnsköldsvik

67 Region Väst Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Bättre nyttjande av järnvägskapacitet Alingsås Göteborg Förlängning av plattforms- och uppställningsspår Åtgärder på rangerbangården i Sävenäs Nytt dubbelspår Göteborg Borås (Mölnlycke Landvetter Bollebygd) Ytterligare körfält på belastade infartsleder mot Göteborg Planskilda korsningar E6.20 Hisingsleden, norra delen Olskroken, planskild spårkorsning (förberedelse för Västlänken) Etapp 2 kapacitetsåtgärder Skövde - Göteborg Region Öst Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Ökad turtäthet Norrköping-Linköping-Mjölby Hargshamn mindre åtgärder i farleden Bärighets- och kapacitetsåtgärder på järnväg för gruvnäringen Utbyggnad av kapacitet på järnvägen mellan Hallsberg och Laxå Hallsberg Degerön ytterligare etapper för dubbelspår Ostlänken Etapp 1 Linköping Norrköping Region Syd Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Bättre nyttjande av järnvägskapacitet Hässleholm-Lund-Malmö Utredning av reversibla körfält Tillägg av additionskörfält mellan trafikplatser, Jönköping och Lund Muddring av Flintrännan för ökad kapacitet Bulleråtgärder längs kontinentalbanan Åtgärder för snabbussar Kalmar Oskarshamn Västervik Norrk. Ytterligare körfält E6 Alnarp Löddeköping Utbyggnad till fyra spår Flackarp Lund C Ökad kapacitet Lund C Hässleholm E4 Ljungby Toftanäs 2+2 väg Farledsåtgärder Trelleborg Region Väst Region Öst Region Syd Region Stockholm Drift, underhåll och reinvestering järnväg och väg Utvecklad trängselskatt (Indexuppräkning och på Essingeleden) Effektivare storstadslogistik ( Terminalstruktur, Kollkörfält) Regional cykelsatsning ( Sammanhängande, utbyggnad) Trimningsåtgärder väg och järnväg ( rampstyrning, plattformar) Riktade satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik Insatser för att få full effekt av Citybanan (Sundbyberg, Ostkustbanan) Åtgärder för att förbereda vägsystemet för Förbifarten ( komplettering av körfält Norrorts- och Södertörnsleden) Säkra Arlandas kapacitet med hänsyn till utsläppstaket Reinvestering/effektivisering av Tomteboda för omloppsnära uppställning Mälarbanan genom Sundbyberg (Citybaneavtalet)

68 Sammandrag av slutsatser miljökonsekvensbedömning

69 Generellt om bidrag till minskad miljöpåverkan Trafiktillväxten avgörande primärt för klimatpåverkan Trafiktillväxten viktig även för andra miljöaspekter, exempelvis hälsa genom ökad utsatthet för buller och luftföroreningar biologisk mångfald och kulturarv p g a att mer trafik och infrastruktur orsakar fragmentering, trafikdödade djur och skadade/förstörda miljöer Utöver fortsatt teknikutveckling för fordon och bränslen är det nödvändigt med en ökad andel Personresor med kollektiv-, gång- och cykeltrafik Godstransport på järnväg och med sjöfart Samhällsutveckling/-planering som främjar detta Skyddsåtgärder, t ex för buller och vatten, fortsatt nödvändiga Styrmedel bedöms centrala för att potentialen i dessa åtgärder tillvaratas Storstadspaket samt effektivare användning av systemet ger positivt bidrag

70 Finansiering

71 Finansieringssätt - principer Finansieringsformerna skall främja ett trafikslagsövergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande Skilj mellan slutlig betalare och överbryggande finansiering Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder) bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på ett likartat sätt för samtliga trafikslag Investering för effektiviserad drift bör kunna lånefinansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av minskade driftskostnader

72 Finansieringssätt - principer Investering i infrastrukturen finansieras enligt gällande huvudprincip med statliga anslag och detta bör även fortsättningsvis kompletteras med regional/kommunal och privat medfinansiering Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslagsövergripande synsätt Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering Förbered för särskilda finansieringslösningar för de stora och komplexa projekten

73 Sammanställning av förslag till finansiering Mnkr Behov av ramökningar Föreslagen ramökning järnväg Drift och underhåll inkl reinvestering Trimning Investering S:a föreslagen ramökning Föreslagen ramökning väg Drift och underhåll samt bärighetsåtgärder Trimning Investering x S:a föreslagen ramökning Summa behov ramökning Finansiering Höjd banavgift omfördelas till Drift och underhåll Drift och underhåll inkl reinvestering Investering Nettoeffekt banavgiftshöjning 0 att finansiera genom Trafikverkets effektivisering Återstår att finansiera med tillskott av anslag eller lån

74 Förslag utökade ramar - miljarder kronor Utökning Utökning Ram per år per år Ram per år Underhåll och reinvestering Järnväg 23,3 2,3 8,2 8,2 Väg 12,7 1,3 11,6 12,2 S:a underhåll och reinvestering 36,0 3,6 19,8 20,4 Trimningsåtgärder Järnväg 2,0 0,2 0,4 0,7 Väg 3,1 0,3 0,8 0,9 S:a trimningsåtgärder 5,1 0,5 1,2 1,5 Investeringar Järnväg 12,7 Fullfölja pågående projekt Väg 0,0 Paketförslag

75 Kostnader för åtgärder Inklusive förslag till utökade åtgärder inom gällande plan

76 Det här händer nu Vi arbetar kontinuerligt med att fånga in synpunkter - Regionala hearingar samt en nationell hearing för att ta in synpunkter under mars månad - Remissvar senast den 31 mars Slutrapport till regeringskansliet 30 april Remissmaterial via

77 Paneldebatt kortare utredningsperspektivet

78 Kort kaffepaus

79 Tack för medverkan vi ser fram emot era remissvar. Lämnas via