Kapacitetsutredningen. Den 8 februari Lena Erixon

Transkript

1 Kapacitetsutredningen Den 8 februari 2012 Lena Erixon

2 Uppdrag och syfte Utvidgat uppdrag nu alla fyra trafikslagen Fokus på kapacitet och effektivitet Fyrstegsprincipen Hållbart transportsystem Åtgärder som främjar övergångar mellan de olika trafikslagen

3 Viktiga förutsättningar Nationella och regionala planer Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050 Fyrstegsprincipen Långtidsutredningen 2008 Betänkandet Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) Helsingborg-Helsingörförbindelsen De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas

4 Fyrstegsprincipen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

5 Syfte på kort och lång sikt Kort sikt Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt system Lång sikt Identifiera transportbehov och potentialer

6 Kapacitetsbrister väg 2015 och 2021 Flödesbegränsningar Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter Flaskhalsar på grund av för få körfält vid normala trafikförhållanden Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten och incidenter Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder Brister på terminaler Brister på bussterminaler Brist på infartsparkeringar Bärighetsbegränsningar Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malmtransporter, på vissa storstadsleder, omledningsmöjligheter i storstad

7 Bristanalys flyg 2021 Arlandas utsläppstak beräknas överskridas 2013/2014. Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån medges inte pga buller över Upplands Väsby Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under högtrafik. Inflygningsvägen till Stockholm söderifrån är kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och Linköping ligger i samma korridor

8 Bristanalys sjöfart 2021 Trollhätte kanal, kapacitetsbrist Sandhamnsleden/Horsten, onödigt lång körväg. Luleå, större fartyg tvingas lossa delar av lasten till andra fartyg pga farledens djup Hargshamn, för att dra nytta av beslutat muddring krävs farledsåtgärder Trelleborg, för att dra nytta av påbörjade kapacitetsåtgärder i hamnområdet, krävs även farledsåtgärder

9

10 Stockholm-Göteborg/Uddevalla 73,2% 79,2% 59,2% 72,7% Stockholm-Jönköping/Malm ö/köpenham n 63,1% 72,1% 46,1% 55,9% Stockholm-Karlstad-Oslo 78,9% 73,2% 64,1% 69,4% Stockholm-Sundsvall/Östersund 75,3% 80,0% 71,8% 77,1% Stockholm-Falun/Mora 79,1% 84,6% 72,7% 67,5% Punktlighet järnväg Gods ,2 % ,8 % ,6 % ,7 % Gävle-Stockholm-Linköping 89,8% 91,6% 80,5% 83,9% Nattåg Norrland 72,4% 69,9% 54,9% 45,0% Mälardalstrafik 91,7% 91,7% 85,8% 89,8% Uppsala-Västerås-Linköping 86,6% 90,5% 84,7% 90,4% Arlanda Express 97,8% 98,1% 96,3% 97,1% Pendeltåg Stockholm 93,9% 95,6% 90,5% 93,5% UL-tåg Uplands Väsby-Gävle 88,9% 93,7% 90,1% 91,9% X trafik Gävle-Ljusdal/Sundsvall 91,6% 91,3% 87,0% 89,1% Mittlinjen Sundsvall-Östersund-Storlien 87,2% 92,3% 88,0% 88,8% Norrtåg 71,3% 33,3% 37,2% 81,8% Östgötatrafiken 98,1% 97,8% 91,8% 93,3% Tåg i Bergslagen 91,0% 91,4% 86,6% 89,4% Värm landstrafiken 92,2% 94,0% 88,0% 89,2% Pendeltåg i Göteborg 96,5% 97,1% 93,1% 94,0% Regionaltåg Västra Götaland 93,6% 94,3% 89,4% 92,2% Krösatåg 94,6% 94,8% 92,5% 94,1% Kust till Kust 88,2% 86,6% 80,8% 79,4% Öresundståg 89,5% 87,5% 83,9% 83,2% Pågatåg 96,3% 94,6% 91,9% 90,8%

11 Utredningsfokus 2021 kapacitet och effektivitet Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg Järnväg delredovisad 30 september 2011 Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen

12 Situationen i det svenska järnvägsnätet Järnvägsnätet drabbas av stora förseningar och når inte upp till efterfrågad leveranskvalitet Både infrastrukturhållare och järnvägsföretag har ansvar för detta Trots ökade nivåerna på drift- och underhållsmedel har önskad kvalitetsnivå inte uppnåtts

13 Så löser vi järnvägens behov av ökad kapacitet Delredovisad 30 september 2011 Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet genom ökat underhåll och reinvesteringar Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds

14 Brister Godstrafik 2025 Efterfrågade malmtransporter i Norrbottens och Bergslagen klaras inte Godstrafik längs E6 ökar kraftigt och medför trängsel och ökade problem om godståg måste ledas den längre vägen via Hässleholm Svårt att klara efterfrågad godstrafik söder om Sundsvall Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex Trelleborg, Luleå och Hargshamn Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg-Göteborg/Malmö Svårt att klara efterfrågade i godstransporter in mot centrala Stockholm

15 Brister persontrafik 2025 Svårt att klara Arlandas utsläppstak med minskad biltrafik och mer kollektivtrafik Trängsel och långa restider i de tunga stråken Nacka-Stockholm och Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm Svårt att klara efterfrågad pendling i Nyköping-Stockholm Svårt att klara efterfrågad pendling från Kungsbacka, Alingsås och Borås in mot Göteborg Svårt att klara efterfrågad pendling från Kristianstad och Helsingborg mot Lund och Malmö Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö kommer att försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik

16 TEN - T Trans European Transport Network Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara klara år 2030 Och ett övergripande nät (comprehensive network) som är mer heltäckande och genomförs till år 2050 Skall -krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för stomnätet och 2050 för det övergripande nätet Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att innebära kostnader för medlemsländerna

17 Brister kopplat till TEN-revidering (Core Network) Krav på 750 meter långa tåg och godståg 100 km/h klaras inte på alla berörda sträckor. Kostnaden för att uppnå detta bedöms uppgå till ca 8 miljarder kr. Norrbotniabanan finns med i Core Network, skall vara klart till Med antagande om 10 års byggtid behöver etapper motsvarande kostnader på ca15 miljarder tas med till ERTMS skall också vara infört, total merkostnad ca 7 miljarder kr. Hela TEN-T vägnätet skall bestå av antingen motorvägar eller expressvägar med planskilda korsningar samt förbud mot långsamma fordon och GC-trafik. Åtgärdskostnad ca 78 miljarder kr. Om även vägsträckor som är föreslagna att ingå i kommande TEN-T, tas med tillkommer cirka 15 miljarder kr. Att bygga ut enbart stomnätet till föreslagen standard bedöms kosta 13 miljarder kr

18 Utredningsfokus kapacitet och effektivitet - alla trafikslag Fyra trafikslag Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen) Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg Effektiva övergångar mellan trafikslagen Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system Start av åtgärder för måluppfyllelse

19 Inriktning Utredning, projektering och genomförande av nya investeringsåtgärder i linje med långsiktig inriktning mot 2050 Investering i ökad kapacitet genom att fullfölja pågående projekt Trimning för att förbättra utnyttjandet av kapaciteten Reinvestering för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas Drift och underhåll för att tillgängliggöra befintlig kapacitet med bibehållen leveranskvalitet Styrmedel Styråtgärder för att påverka trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet

20 Inriktning olika tidsperspektiv Vi styr mot: - effektiv användning av befintlig kapacitet - transportsystemets långsiktiga hållbarhet Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus) Åtgärder som effektiviserar användningen av transportsystemet som helhet i tidsperspektivet 2025 (intermodalt fokus) Långsiktig potential i tidsperspektivet

21 Sammanfattning styrmedel från idag till 2021 Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart Ekonomiska styrmedel - Avgifternas/skatternas internalisering (%) Knapphetsrelaterade avgifter/skatter - Handel med utsläppsrätter Fr Subventioner/Rabatter Administrativa styrmedel - Restriktioner IMO-beslut svavelhalt Miljötillstånd - Principer för kapacitetstilldelning Tåglägen Slots Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder - ITS(infocom-stödd teknik) -Mobilitymanagement Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt. Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas

22 Hur mycket kvarstår (indikativt) till full internalisering? Järnväg Persontrafik Godstrafik totalt mkr per år eller 0,01-0,03 kr per pkm ca mkr per år eller 0,03-0,04 kr per tonkm Väg Persontrafik Godstrafik Sjöfart Persontrafik Godstrafik Flyg Visst återstående höjningsbehov för dieselbilar (ca. 0,1 kr per pkm) ca mkr per år eller 0,2-0,4 kr per tonkm ca 200 mkr per år eller 0,2 kr per pkm drygt mkrper år eller 0,03 kr per tonkm ca 600 mkr perår eller 0,2 kr per pkm

23 Slutsatser styrmedel Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt på ett systematiskt sätt i Sverige. Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte homogena inom respektive trafikslag utan varierar i tid och rum. Prisdifferentiering. Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur : 1. Infrastrukturavgift 2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter) 3. Trängsel Källa: VTI

24 Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet Större än dagens nivå Samma som dagens nivå Mindre än dagens nivå Kostnadsnivå Beskrivning Totalkostnad Högtrafikerade sträckor Medelhögtrafikerade Låg-trafikerade sträckor sträckor 1 Åtgärder enligt NTP Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP Åtgärder genomförs efter samma fördelningsprincip mellan vägtyper som beskrivet i nationella planen 2 Omprioriteringar av åtgärder inom NTP med fokus på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP Åtgärder fokuseras på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder där högst samhällsnytta kan uppnås 3 Utökade ramar utöver NTP för högsta möjliga samhällsnytta Genomför underhålls-, reinvesteringsoch trimningsåtgärder med utökade ramar utöver NTP Åtgärder genomförs för att Optimera livscykelkostnaden tvärs teknikslag (underhålls-, och reinvesteringsåtgärder) Uppnå största möjliga samhällsekonomiska effekt för trimningsåtgärder 24

25 Uppskattade kostnader och nyttor för perioden SEK miljarder; 2009 års penningvärde Nivå Beskrivning Kostnad 2 Kommentarer Samhällsekonomisk nettonuvärde 3 1 Jämförelsealternativ Utgår från Nationella planen (NPT) med syfte att uppnå definierade leveranskvalitén för olika vägtyper. Åtgärder genomförs efter samma fördelningsprincip mellan vägtyper som beskrivet i nationella planen 108,5 1 N/A 2 Omprioritering av åtgärder inom NPT Åtgärder fokuseras på kapacitets-och effektivitetshöjande åtgärder där högst samhällsnytta kan uppnås och utifrån LCC- perspektiv. Riktade bärighets-och beläggningsåtgärder för: Pendlingsstråk TEN- vägnätet Till och från flygplatser och hamnar Delar av utpekade näringslivsvägar 108, Under analysperioden uppstår ett uppdämt behov på det lågtrafikerade vägnätet. 3 Utökade ramar i jämförelse med NPT Åtgärder genomförs för att uppnå definierade leveranskvalitén enligt NPT för olika vägtyper genom optimerade åtgärder utifrån livscykelkostsperspektiv tvärs olika teknikslag (underhålls-, och reinvesteringsåtgärder) 124, Uppnår målen beträffande leveranskvalitet för vägtyperna enligt NPT.Denna nivå medför största möjliga samhällsekonomiska effekt. 1 Varav för kostnader för kapacitetshöjande trimningsåtgärder är uppskattad till 5,2 miljarder i nivå 1 och 8,3 miljarder kronor i nivå 2 och 3 2 Uppskattade kostnader för drift, underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder 3 Nettonuvärdesvinst uttryckt i minskade trafikantkostnader i form av restids- och fordonskostnader (slitage, bränsle, mm) 25

26 Nationellt underhålls- och reinvesteringsbehov , Miljarder kronor Underhåll Reinvestering X Uppdämt reinvestering Andel av total Spår 11,3 5,8 2,3 19,5 33% Spårväxel 2,2 3,5 1,5 7,2 12% Signalställverk 0,7 0 3,5 2,8 Kontaktledning 2,0 2,9 6,5 1,6 1% 11% Broar 1,0 4,7 2,0 7,7 13% Övrigt 1 9,4 4,4 0 13,8 24% Totalt 26,7 22,8 8,8 58,3 1 T.ex. trädsäkring, bangård, teleanläggning KÄLLA:; Trafikverket; Intervjuer 26

27 Underhåll och reinvesteringskostnader per transportsförsörjningsområde (nivå 1, 2) SEK miljarder; Uppdämt behov Reinvesteringar Underhåll 3,4 9,6 58,3 0,4 4,0 0,0 1,2 8,8 1,8 5,6 5,5 0,9 6,5 1,9 2,7 1,2 2,7 22,8 8,2 2,7 1,5 3,3 9,6 3,4 3,3 1,6 15,5 4,7 3,1 26,7 6,6 Nivå 2: 8,8 mdr Nivå 1: 49,5 mdr 5,8 Mälardalen Västsverige Norra Sverige Bergslagen Skåne & Blekinge Östra Götaland Ej allokerad kostnader 1 Total 1 Kostnader som ej är allokerad per region då områden inte är heltäckande över landet KÄLLA: Trafikverket; Team analys

28 Anläggningsåtgärderna uppskattas reducera 15 20% av förseningarna på nationell nivå vilket motsvarar ~722 miljoner i årlig samhällsekonomisk nytta Anläggningsorsaker 2 Orsaker till försening 100% = 13,3 miljoner minuter; april 2010 mars 2011 Uppskattad reduktion av nationella förseningar Procent Anläggningsorsakade följdförseningar 1 Samhällsekonomisk vinst från reducering av försening SEK miljoner/år Olyckor och tillbud etc. 4% 36% Mälardalen Västsverige 2-3% 2-3% 4-5% 3-4% 37% Norra Sverige 2-3% 3-4% 722 Anläggningsorsak Järnvägsföretag 4% 4% 15% Anläggningsorsakade Driftledning Följdförseningar följdförseningar Bergslagen 1-2% 2-3% Skåne & Blekinge 1-2% 2-3% Östra Götaland 1-2% 1-2% OBS viss justering av orsakskoder har skett Total 15 20% Uppskattad reduktion av nationella merförseningar; inkl följdförseningar 2 Uppskattad reduktion av nationella merförseningar

29 Den samhällsekonomiska vinsten har uppskattats till SEK ~1,2 miljarder per år SEK miljarder Samhällsekonomiska vinsten ökar gradvis och uppgår till 1,2 miljarder år 2021 då full effekt uppnås Årlig samhällsekonomisk vinst 1,2 Total inkl. vinst 1,3 från undvikande 1,2 av ökade 1,1 förseningar 1 1,0 0,9 0,8 0,7 Vinst från 0,7 minskade förseningar 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Nuvärdet av utökad investering i underhåll och reinvesteringar är positivt Nuvärde för utökad U&R Kostnad 2 Vinst 3 1 Dagens nivå av underhåll och reinvesteringar är ej tillräcklig för att behålla nuvarande standard i järnvägsnätet, baserat på historisk data för spår har en uppskattning gjorts att anläggningsmerförseningar kommer att öka med 30% över perioden om dagens nivå av anslag behålls 2 Nuvärde av kostnaden beräknat på behov (~23 mdr) som överstiger belopp i nationella planen 3 Nuvärde av samhällsekonomisk vinst beräknad på en tidshorisont upp till 2045, full effekt uppnås 2021 (1,2 mdr/år) samt en passagerare tillväxttakt på 1,3 %

30 TRIMNINGSÅTGÄRDER Trimningsåtgärder och upprustning är en förutsättning för en effektiv användning av vägnätet reducering av flaskhalsar kan skjuta upp investeringsbehovet och i många fall med små medel lösa flaskhalsen permanent Viktiga flaskhalsar på väg Pågående/nuvarande investeringar och trimningsåtgärder Exempel på ytterligare åtgärder Storstäder Stockholm Europavägar E4, E20 och E18 Innerstadstrafik t.ex. Essingeleden Göteborg Godstrafik från hamnen transporteras genom staden för att komma ut på E6 Persontrafik på E6 hårt drabbad under rusningstrafik Stora pågående projekt t.ex. Norra Länken, Hjulsta/Kista etc. Stora planerade projekt är t.ex. förbifart Stockholm (start 2017), Södertörnsleden (start 2016), Masmolänken (start 2016) Trimningsåtgärder genomförs inom ramen för Stockholmsöverenskommelsen t.ex. flödesanpassade trafikljus etc. Trängselskatt kommer att genomföras under 2013 (skatt kommer att avsättas till förbättringar inom vägnätet) Bygger terminal vid hamnen för att avlasta trafik Marieholmstunneln byggs för att underlätta för trafik på E6 Reversibla körfält Prioritet för fordon med flera resenärer Påfartsreglering Godsspecifika Norrland (Pajala-Svappavaara) Malmtransporter (~90 ton per fordon) på vägar med begränsad bärighet och vägbredd Bergslagen (Ludvika) Malmtransporter behöver ytterligare intermodal kapacitet då malm behöver transporteras från väg till järnväg Inga åtgärder ännu planerade (flaskhals identifierad efter förra planeringsrundan) Inga åtgärder ännu planerade (flaskhals identifierad efter förra planeringsrundan) Bärighetsinvesteringar (plan- och profilförbättringar) Utbyggnad av avlastningsterminaler Ett trafikslagsövergripande angreppssätt är viktigt i arbetet med att minimera flaskhalsar t.ex. en trimning på järnvägen kan reducera en flaskhals på väg KÄLLA: Trafikverket 30

31 Exempel på åtgärder och styrmedel väg Vägassistans och bättre incidentinformation Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik Infartsparkeringar och bättre bytespunkter Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution Öka beläggning/bil och buss Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc), rampstyrning Reversibla körfält Omkörningsförbud lastbilar under vissa tider på 2+1-vägar Fler körfält på hårt belastade sträckor Ökad bärighet på vägar med hög andel skog och malm Ökad bredd på vägar med hög andel skogs och malm

32 Exempel på styrmedel och åtgärder för sjöfart och järnväg Effektivare järnvägsdrift genom att styra trafiken så att Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen används mer som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken. Kvalitetsavgifter och utveckling av tåglägestjänst Successiv tilldelning, prioriteringskriterier, ramavtal Uddevalla, översyn av farledsdesign och utmärkning från Marstrand via Stenungsund till Uddevalla Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan Signalåtgärder t.ex. samtidig infart Falun-Borlänge

33 Möjliga steg 2-åtgärder för Göteborg-Alingsås

34 Exempel Åtgärdsförslag 2025 Region Nord Trafikverkets upphandling av trafik Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, ett exempel på detta är ETT- projektet. Trimningsåtgärder Avlasta via Inlandsbanan (gods) Bärighet och erforderlig breddning på det för näringslivet prioriterade vägnätet inklusive väg mellan Pajala och Svappavaara Ökad kapacitet Malmbanan, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Umeå Boden, (förslag deluppdrag) Norrbotniabanan, etapp 1 E4 Skellefteå

35 Åtgärdspaket i två investeringsnivåer För de tre storstadsregionerna Stockholm/Mälardalen, Storgöteborg och Skåne redovisas förslag till åtgärdspaket i två nivåer Storstadspaket utvecklingsnivå låg Tyngdpunkt på steg 1 till steg 3 åtgärder, Få steg 4-åtgärder. Storstadspaket utvecklingsnivå hög Storstadspaket låg med fler steg 4-åtgärder. Godspaket utvecklingsnivå låg och -hög Låg - Mindre steg 1-3 och få steg 4 investeringar, Hög Steg 4 Persontransportpaket utvecklingsnivå låg och -hög Låg - Mindre steg 1-3 och få steg 4 investeringar, Hög Steg 4

36 Exempel Stockholm/Mälardalen Utvecklingsnivå låg Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 1-4 Utökad kollektivtrafikkapacitet till Arlanda genom steg 1 till 3 åtgärder Utökad trängselskatt (Essingeleden/Förbifarten) Förstärkt nivå drift, underhåll och reinvestering Mindre trimning av vägar, ramper, ITS, signaler, körfält Trimning av vägar och bussprio i signaler för ökad framkomlighet för buss Utbyggnad av regionalt cykelvägnät, utöver vad som finns i länsplanen Utbyggnad av bytespunkter, t ex Solna station som regionaltågsstation Möjlighet till nyttotrafik i busskörfält, framförallt under lågtrafik Utbyggnad av Infartsparkeringar i samarbete med SL och kommunerna Kapacitetsförstärkning av infartsleder genom större trimningsåtgärder T ex ny rampanslutning E4Essingeleden - Årstalänken, Ombyggd anslutning mellan E4 Fittja trafikplats och 259 Södertörnsleden, 222 vid Kaffebacken Effektivisering av omloppsnära uppställning Tomteboda - Huvudsta, två nya spår, (föreslogs i delredovisningen) Duvbo - Barkarby, två nya spår, (föreslogs i delredovisningen, finansieras delvis i nationell plan)

37 Exempel Stockholm/Mälardalen Utvecklingsnivå Hög Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 4 Prio 1 Reinvestering/ effektivisering av Hagalund för omloppsnära uppställning av persontåg Mälarbanan genom Sundbyberg (Citybaneavtalet) Tunnelbana Nacka-Kungsträdgården (utanför Trafikverkets åtagande) Ostlänken, del Norrköping-Linköping Ostkustbanan, Solna regionaltågsstation Ökade satsningar på sjöburen kollektivtrafik Utbyggnad av BRT (Buss Rapid Transit) Steg 4 Prio 2 Utökad spårtrafik mot Nordost (Täby) etapp 1 Odenplan Karolinska) (utanför Trafikverkets åtagande) Ostlänken, Järna-Norrköping Kapacitetsförstärkning av infartsleder (justeringar efter Förbifarten), E4/E20Trafikplats Saltskog Moraberg, inkl bron i Södertälje breddning till 3+3 kf E20 mellan tpl Hallunda och tpl Vårby, breddning till 4+4 k E4, 259 Södertörnsleden - Fittja trafikplats, ombyggnad av väg och trafikplatser 259 Södertörnsleden Solgård Jordbro, breddning till 2+2 k kf Norrortsleden Täby kyrkby - Rosenkälla, breddning till

38 Exempel Stockholm/Mälardalen Utvecklingsnivå Hög Paketet omfattar det geografiska område Linköping, Örebro, Uppsala. Steg 4 Prio 3 Östlig förbindelse 3+3 kf, ny väg Ostkustbanan, Fyra spår Skavstaby-Arlanda Ostkustbanan, ökad kapacitet Bergsbrunna-Uppsala 276 Infart Åkersberga, etapp 2, utbyggnad av planskild trafikplats Kapacitetsförstärkning av infartsleder (justeringar efter Östlig förbindelse och Norra länken) 222 Insjön Mölnvik- Ålstäket utbyggnad till 2+2 kf 222 Ålstäket Stavsnäs, ombyggnad av väg till 2+1 med cykelväg E20 Norra länken (Lidingövägen-Roslagstull) ytterligare körfält E18/E20 Frescati-Bergshamra, ombyggnad av trafikplatser och 3+3 kf E18 Stocksundsbron - Danderyds kyrka, ny bro, breddning (prioritera utfartstrafiken) E18 Danderyds kyrka - Arninge, etapp 1 till Lahäll

39 Utredningsfokus potential och möjligheter Successiv anpassning till efterfrågeförändringar Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder Anpassning av transportsystemet för att nå klimatmål

40 2006 Godstransporter 2050 Export Import

41 Godstransporter miljoner ton per år Inrikes Export Import Transit

42 Persontransporter Befolkningsutveckling

43 miljoner personkm JA 2050JA

44 Klimatmålen Index

45 Inriktning Transportsystemet Utredning, projektering och genomförande av nya investeringsåtgärder Investering i ökad kapacitet genom att fullfölja pågående projekt Trimning för att förbättra användningen av kapaciteten Reinvestering för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas Drift och underhåll för att tillgängliggöra befintlig kapacitet med bibehållen leveranskvalitet Styrmedel och samhällsplanering Styråtgärder för att påverka trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Samspel transporter, samhällsplanering och markanvändning

46 Prognoserna som baseras på LU 2008 ger hög trafikökning som kan vara problematisk dels utifrån transportsystemets möjlighet att ta emot ökningen dels ur hållbarhetssynpunkt Ekonomiska och administrativa styrmedel bör användas systematiskt och trafikslagsövergripande Vårda transportsystemet genom att avsätta tillräckliga resurser för drift, underhåll, reinvestering och trimning Hela transportsystemet behöver användas effektivt för att hantera ökningen av godstransporterna Noder och stråk i det strategiska nätet Storstadsregionernas tillväxt ställer stora krav på transportsystemets användning och utveckling Kraftigt ökad andel kollektivtrafik, gång och cykel Samspel i samhällsplanering och aktörssamverkan särskilt viktig Effektivisering av citylogistik/varudistribution Trimning ger goda effekter, även steg 4-åtgärder behövs

47 Väl fungerande långväga persontransporter krävs för att hålla samman Sverige Järnväg för restider ca tre till fyra timmar Flyg på längre avstånd, anslutningar till flygplatser TEN-T vägledande för prioriteringar Regionalt resande utanför storstäderna behöver också utvecklas Personbil fortsatt dominerande, potential att utveckla kollektivtrafik, gång och cykel Trimningsåtgärder Klimatmålen och kraven på transportsystemet I storstadsområdena sammanfaller strävanden i stor utsträckning Godstransporter näringslivet kan drabbas av ökade transportkostnader Användningen av transportsystemet kan effektiviseras Fordon, trafikinformation, ITS Ökad grad av separering av trafiken på järnväg

48 US1 Integrerat system US4 Tyskland Italien Regional marknad US2 Spanien Ändpunktsmarknad US3 Frankrike Japan Separerat system

49 Höghastighetsjärnväg Det finns kapacitetsbrister i järnvägsstråken mellan Stockholm - Malmö och Stockholm - Göteborg Utbyggnad av höghastighetsjärnväg i dessa relationer har studerats liksom utbyggnad av Södra och Västra stambanorna. Alla aspekter har dock inte kunnat belysas inom kapacitetsutredningen. Samhällsekonomiska analyser visar inte lönsamhet för sådan utbyggnad. Utifrån ett kapacitetsperspektiv är det ändå angeläget att stärka kapaciteten framför allt i anslutning till storstadsregionerna Ostlänken och Göteborg Borås är väl utredda och föreslås byggas för att tillgodose angelägna kapacitetsbehov. Dessa banor kan på sikt bli en del i ett eventuellt framtida höghastighetsjärnvägsnät och bör därför förberedas för detta Övriga delar av ett sammanhängande höghastighetsnät Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö bör utredas ytterligare med början i Skåne

50

51 Samhällsekonomi Höghastighetsjärnväg US1 US2 US4 US0 Producentöverskott 10, ,2 20,2 Konsumentöverskott 48,8 47,1 39,3 29,3 Budgeteffekter -4,3-2,4-2,7-0,3 Externa effekter person 4,7 5,4 3 3,7 DoU samt reinvesteringar -10,3-9,6-14,2-9,4 Godsnytta, SOU 2009: Summa nytta 59,2 71,5 51,6 43,5 Restvärde inkl skattefaktor 1 11,3 10,4 9,2 7,6 Diskonterad investeringskostnad inkl skattefaktor Nettonuvärdeskvot -0,42-0,24-0,38-0,

52 Samhällsekonomi Höghastighetsjärnväg med tillkommande nyttor US1 US2 US4 US0 US0 utan korglutning >200 km/h Producentöverskott 10, ,2 20,2 20,2 Konsumentöverskott 48,8 47,1 39,3 29,3 29,3 Budgeteffekter -4,3-2,4-2,7-0,3-0,3 Externa effekter person 4,7 5,4 3 3,7 3,7 DoU samt reinvesteringar -10,3-9,6-14,2-9,4-9,4 Godsnytta, SOU 2009: Utrikesresor SAMLOK Oförändrade kostnader bil o flygtaxor Minskade förseningar Lägre hastighet utan korglutning (US0) -9 Störningar byggtid (US0) -2-2 Summa nytta 72,2 84,5 64,6 53,5 44,5 Restvärde inkl skattefaktor 1 11,3 10,4 9,2 7,6 7,6 Diskonterad investeringskostnad inkl skattefaktor 1 Nettonuvärdeskvot -0,29-0,10-0,23-0,30-0,

53 Finansieringssätt - principer Finansieringsformerna skall främja ett trafikslagsövergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande Skilj mellan slutlig betalare och överbryggande finansiering Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder) bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på ett likartat sätt för samtliga trafikslag Investering för effektiviserad drift bör kunna lånefinansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av minskade driftskostnader. Forts nästa sida

54 Finansieringssätt - principer Investering i infrastrukturen finansieras enligt gällande huvudprincip med statliga anslag och detta bör även fortsättningsvis kompletteras med regional/kommunal och privat medfinansiering Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslagsövergripande synsätt Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering Förbered för särskilda finansieringslösningar för de stora och komplexa projekten