framtida möjligheter och utmaningar

Transkript

1 ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare

2 Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets betydelse Handelsflottans utveckling (10 år) Nationell och regional omfattning En analys av klustrets konkurrenskraft personal- och bemanningskostnader En SWOT-analys

3 Metod Ca 40 intervjuer inom branschen Dokumentstudier Sjöfartsforums strategiprocess Kontakt med parallella utredningar Uppdrag till underleverantörer Lloyds RF (bemanningskostnader och handelstonnagets utveckling över 10 år) WSP (klusterlänkar och regional fördelning) Intersecta (individ och företagsdata)

4 Definitioner Sjöfart/sjötransport/rederier (handelstonnage) Sjöfartssektorn SNI 61 (sjöfarten) SNI (skeppsvarv) SNI (stuverier och hamnföretag, etc) Maritima klustret Transport Tillverkning Tjänster FoU Fritid och turism

5 Världshandelsflottan, (1 000-tal fartyg)

6 Världshandelsflottan per flagg, (procent av antal fartyg)

7 Världshandelsflottan fördelat f påp operatörsland, rsland, (1 000-tal fartyg)

8 EU-flottan per flagg, (1 000-tal fartyg)

9 Den svenskflaggade flottans utveckling, (antal fartyg)

10 Den svenskopererade flottan, (dödviktston) dviktston)

11 Omfattning av svenskt sjöfart Totalt företag (651 aktiebolag) större rederier 969 annan sjötransport Ekonomisk betydelse Omsättning 42 miljarder 2008 (1) Förädlingsvärde 9,2 miljarder 2007 Exportandel 80 % 2005 Valutainkomster 29 miljarder 2009 Sysselsättning landanställda ombordanställda (svenskar) ombordanställda (annan nationalitet) 2009 Skatteeffekter Skatteinbetalningar 533 mkr 2007 (2) Sjöfartsstöd 1,58 miljarder 2008 (1) Avser fartyg med sjöfartsstöd (2) Avser aktiebolag

12 Utveckling i aktiebolag, År Antal bolag Anställda Nettoomsättning Röresleresultet Rörelsemarginal Skatter , , , , , , , , , , , Källa: SIKA (2009:6), Transportbranschen hur står det till? Data från MM Partner

13 Omsättningsutveckling/segment, (fartyg som fått f sjöfartsst fartsstöd) Fartygssegment/år RoRo Torrlast Färjor Kusttank Storrederier Total Källa: Svenska Skeppshypotekskassans rapporter, (egen bearbetning)

14 Kostnadsstrukturen Bunkerkostnader Kapitalkostnader Avgifter och andra kostnader Personal och bemanning Sjöfartsstödet

15 Löner & kostnader för f r manskap per fartyg & år

16 sst Sjöfart fartsstödets utveckling per segment Storrederi Färjor Kusttank Torrlast RoRo

17 Fördelning av ombordsanställd lld,, 2009

18 Regional koncentration, 2008 (FA) Malmö Göteborg Stockholm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Färjetrafik över hav eller i kustsjöfart Övrig havs- och kustsjöfart Sjöfart på inre vattenvägar

19 ssektorn Regional sysselsättning (län) Län Sjöfart 1) (land) Sjöfart 2) (ombord) Hamn o stuveri 3) Skeppsmäklare 4) Skeppsvarv 5) Sjöfartssektorn Västra Götaland Stockholm Skåne Blekinge Kalmar Halland Östergötland Gotland Västernorrland Gävleborg Södermanland Värmland Norrbotten Västmanland Uppsala Dalarna Västerbotten Jönköping Örebro Jämtland Kronoberg Total ) Källa: SCB, RAMS (SNI 61), ) Källa: Transportstyrelsen, Sjöfartsregistret, ) Källa: MM Partner (2009), MM-Branschrapport 4) Källa: Sveriges Skeppsmäklareförening, ) Källa: SCB, RAMS (SNI 35110), 2008

20 ssektorn Sverige största hamnar kv 3, 2008 och 2009 Hamn januari september januari september Föränd ring i % (preliminär) (slutlig) (preliminär) Göteborg ,2% Brofjorden Preemraff ,8% Trelleborg ,0% Malmö ,7% Helsingborg ,9% Karlshamn ,9% Luleå ,9% Gävle ,2% Stockholm ,9% Oxelösunds hamnar ,5% Övriga hamnar ,4% Samtliga hamnar ,2% Källa; SIKA, 2009

21 Det svenska maritima klustret

22 ssektorn SWOT-analys Interna förutsättningar Externa förutsättningar Positiva Styrkor: Lång maritim tradition Hög kompetensnivå och ökad samverkan Kvalitet inom miljö och säkerhet Konkurrenskraftig högskoleutbildning Sveriges hamnar viktiga för sjöfarten Möjligheter: Nya marknader växer fram Intresset för miljö, energi och säkerhet Ökad och effektivare intermodalitet Outnyttjade vattenvägar Potential för innovation och förnyelse Negativa Svagheter: Svag samverkanstradition Lågt intresse hos politik och allmänhet Hög kostnadsnivå inom sjöfarten Svag näringsdynamik Begränsade nationella FoUsatsningar Osäker långsiktig kompetensförsörjning Brister i statistiken Hot: Stora konjunktursvängningar Protektionism och ökad frihandel Ökade krav på miljö och säkerhet Hot inom infrastrukturområdet Konflikter och terrorism

23 ssektorn Varför r behövs svensk sjöfart? Internationell påverkan genom innovation och engagemang Ekonomisk betydelse Kompetensöverföring Försörjnings- och säkerhetsaspekter

24 ssektorn Möjliga näringspolitiska n insatser Utveckla en svensk maritim strategi Öka kunskapen hos beslutsfattare Stimulera förnyelse genom samverkan Se över sjöfartavgifterna Skapa en starkare myndighetsstruktur Ökad de nationell FUD-investeringarna Minska effekterna av svaveldirektivet Säkra kompetensförsörjningen Tidigarelägg infrastrukturinvesteringar