En Maritim Mötesplats ökade fokus på sjöfarten och den maritima näringen

Transkript

1 Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 8, 2012 I detta nummer: - Stort fokus på sjöfarten och den maritima näringen under årets Almedalsvecka - Fullständigt program för Världssjöfartens Dag 2012, 100 år efter Titanic, Göteborg 27 september. Anmäl dig redan nu - Sjöfartsforum önskar trevlig sommar!! Mer sjöfart än någonsin under Almedalsveckan En Maritim Mötesplats ökade fokus på sjöfarten och den maritima näringen Aldrig tidigare har så många seminarier handlat om sjöfarten och den maritima näringen som under årets Almedalsvecka och aldrig tidigare har den maritima näringen haft en egen plats för seminarier och möten. Sjöfartsforum stod i år värd för en Maritim Mötesplats i Gotlandsbolagets fina trädgård på Hamngatan 1 med totalt 16 seminarier samt fem sjöfartspubar med gästtalare. Hamngatan går som namnet antyder från hamnen, där allt fler aktiviteter och arrangemang anordnas, upp till Donners plats som är centrum för det mesta som händer under denna väldigt speciella vecka. Men det var inte bara i den Maritima Mötesplatsen som sjöfarten stod i fokus. Även Sveriges Redareförening anordnade seminarier, liksom t ex Västra Götalandsregionen. Almedalsveckan är ett slags jättestor mässa med seminarier med mingel, mat och festaktiviteter. Allt ämnen täcks, alla är där och alla utrymmen utnyttjas. Minglet, mötena och diskussionerna pågår nästan dygnet runt och det gäller att synas, höras och proffsmingla. Alla konkurrerar konstant med alla och alla försöker attrahera våra ledande politiker och beslutsfattare som talare och deltagare på seminarier och mingel. Med den medeltida inramning som Visby innebär kan hela veckan sägas vara rätt osannolik. Man fascineras, engageras, har trevligt, lyssnar, diskuterar och lär samt blir fullkomligt utmattad av all fakta, alla intryck och alla möten och människor.

2 Seminarierna på den Maritima Mötesplatsen arrangerades dels av Sjöfartsforum och täckte den maritima strategiprocessens fokusområden, dels av medlemmar som hyrt tid för egna seminarier. Tre seminarier var dessutom samarrangemang mellan Sjöfartsforum, Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening. Varje kväll, mellan kl , öppnades grindarna till en Sjöfartspub med en gästtalare per kväll. Sjöfartspuben, som hölls för femte året i rad, arrangeras gemensamt av Sjöfartsforum, Sveriges Hamnar, Sjöfartsverket, Sveriges Skeppsmäklareförening, Skärgårdsredarna, Svenskt Marintekniskt Forum och Lighthouse. Som vanligt attraherade det informella pubminglet med lite mat och dryck många förhandsanmälda både representanter för den maritima näringen och folk från våra målgrupper. Med veckan i lite perspektiv känner vi oss mycket nöjda. Den Maritima Mötesplatsen var helt rätt vi satte fokus på sjöfarten och den maritima näringen. Vi var synliga, hade ett perfekt läge, mycket bra talare, lyfte fram våra viktiga frågor och budskap samt skapade en plats för möten och diskussioner. Liksom många andra arrangörer kan vi dock konstatera att det var färre rikspolitiker och beslutsfattare från departement och myndigheter än vanligt. Trots rekordet av evenemang arrangerade av 930 arrangörskonstellationer såg kanske många 2012 som ett mellanår. Men branschfolket var där, liksom t ex lokal- och regionspolitiker och våra seminarier drog många åhörare (även om det stora tidningskalendariet noterat två seminarier på fel dag). Almedalsvecka och våra satsningar kommer noggrant att analyseras och om allt går i lås hoppas vi kunna utveckla konceptet än mer till nästa år. Tack! Allt förberedelsearbete, alla budskap och programidéer till trots, den Maritima Mötesplatsen skulle aldrig kommit till stånd utan ett antal aktörers ekonomiska bidrag, välvilja och arbete. Gotlandsbolaget öppnade generöst grindarna till trädgården för vår satsning, stod ut med allt spring, våra talare, musik mm och hjälpte oss med mycket nödvändigt praktiskt! Ett mycket stort tack till er!! Tack också till våra sponsorer Sirius Rederi, Viking Line, Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn, Fairwater, SEKO sjöfolk, Sveriges Redareförening, SSPA, Södertälje Hamn, Passagerarrederiernas förening, Swedocean, Gotlands Stuveri, Copenhagen Malmö Port samt Signalpartners. Ytterligare aktörer värda ett stort tack är förstås alla våra talare som tog sig tid att komma över till Gotland och tala på våra seminarier. Vi kan konstatera att alla, utan undantag, gjorde ett fantastiskt jobb. Vad hände, vad sas, vem talade och vem var där? Det maritima klustret är omfattande och täcker vitt skilda områden. Den Maritima Mötesplatsens seminarier började i Ocean Energy och slutade i en kommunal integrerad kollektiv- och turisttrafik med båt. OCEAN ENERGY Anna Jivén, Athena Advisory presenterade ett seminarium om Ocean Energy, ett än så länge fragmenterat branschområde kring energiutvinning från våg, vind, termik och alger. Det är ett område nära knutet till sjöfarten genom behovet av kostnadseffektiva koncept kring specialiserade sjötransportservice för installation och underhåll. Offshoreindustrins servicesektor är inte helt rätt. Anders Carlberg, VGR, pratade om värdet av att utvidga det maritima begreppet och om vikten av sjöfartskunnandet för ocean energys utvecklingsmöjligheter. Han talade också om vikten av att detta blir ett av Sveriges styrkeområden, inte bara ett av VGRs viktiga satsningsområden. Regioner behöver samarbeta och Sverige (och Europa) behöver ett utvecklat havsbaserat energiområde för sin energiomställning. Vattenfall, berättade Oskar Ahnfeldt, investerar huvudsakligen idag i förnyelsebar energi, sedan 2006 inom den vågbaserade. Företaget är i en läroprocess och har fokus främst på UK där energiutvinningen från vågkraft är 10 ggr den i Sverige och där regeringen ger gott investeringsstöd. Tekniken är inte färdigutvecklad.

3 FORSKNING, INNOVATION, INFORMATIONSTEKNIK Lighthouse, Klas Brännström och Björn Södahl pratade om vikten av att alla containrar med doktorsavhandlingar inte bara blir liggande på hyllan utan går vidare till demoprojekt som i sin tur leder vidare till fullskaleprojekt. Open innovation var också ett begrepp som lyftes fram. Man ska arbeta öppet, alla ska se. Forskning är inte bara något som sker initialt i en innovationsprocess. Det ska pågå både före, under och efter demoprojekten. Riskkapital behövs för att innovationsprocesserna ska utvecklas. Informationsteknik är ett område där den maritima näringen har stora möjligheter, både idag baserad på klustrets kompetens och i framtiden om t ex myndighetsdata görs tillgängligt. Informationsteknik är delar inom t ex trafikledning, trafikinformation, it i gods- och logistikkedjan, betalningssystem, dataförsörjning, övervakning mm. Jan Bergstrand, Trafikverket, berättade om regeringens och EUs arbete med en ITShandlingsplan och han påpekade vikten av att se möjligheterna och konkurrensfördelarna inom detta område. Börje Silverfjäll på Broström/Maersk Tankers pratade om det uppkopplade fartyget och möjligheterna för rederiet inom tre områden IT-perspektivet, det kommersiella perspektivet och navigationsperspektivet. Elektroniska bill of ladings kan t ex korta liggetiden i hamn med en timma. Dokumenten signeras på samma sätt som man signerar en betalningsorder i en internetbank. Man kan abonnera på ett sjökort och jobba med elektronisk weather-routing för avsevärda bunker- och kostnadsbesparingar. Det uppkopplade fartyget ger möjlighet till remote IT-support, installation av applikationer, uppdatering av programvara, resultat- och prestandajämförelse mellan systerfartyg, central övervakning, integrering av inköpsprocesser, låta leverantörer ta större ansvar än idag för support och underhåll av utrustning ombord mm. HR-perspektivet med social IT möjliggör att få rätt folk att jobba ombord och stanna där. Maersk Tankers har tre nät ombord; ett business net, ett crew net och ett tredjepartnät. Egen bandbredd möjliggör också att tio fartyg kan poolas så att man får ut mest av bandbredden. En vision är att hamnarna i Europa går samman för att tillhandahålla bredbandsuppkoppling. Det skulle innebära stora möjligheter för fartygen/rederierna. PIRATPROBLEMATIKEN Försvarsmakten/Marinen arrangerade en paneldiskussion kring piratproblematiken och skyddet av de sjöanställda samt den svåra frågeställningen när rederierna tvingas anställa privata vaktbolag ombord för att skydda besättning, fartyg och last i piratområden. Beväpnad skyddsverksamhet är inte något arbetsgivare i land får eller behöver arbeta med för att skydda sina anställda och sin verksamhet, varför måste rederier göra det när arbetsplatsen/verksamheten sker till havs? Inget civilt företag ska behöva hantera kriminella hot. Vi bär ett kollektivt ansvar för att vattenvägarna är öppna. Varför får inte Marinen, med all sin kompetens och erfarenhet användas till detta? Både Gotlandsbolagets Jan-Erik Nilsson och Stenas Carl-Johan Hagman var upprörda över att rederinäringen får ta hand om problemet själva. Vi ska inte behöva ha vakter ombord. Det är inte vår roll att hantera detta sa Jan-Erik Nilsson. Carl-Johan Hagman menade att säkerhetssituationen är helt oacceptabel och jag som chef ska inte ta ansvar för att ha beväpnade vakter ombord. Jag är expert på logistiksystem, inte säga till när någon ska skjuta. Vi betalar bolagsskatt för att myndigheterna ska ha våldsmonopol. Det här är en mycket tydlig uppgift för Försvarsmakten. Marinens vision är, sa Jonas Haggren, Försvarsmakten, en svensk marin närvaro där vi kan jacka in och ut över tid. Alla var överens om att den politiska viljan saknas och behövs och att våldet eskalerar när vakter sätts ombord. Det är inte rederierna som ska hantera detta utan samhället, på ett koordinerat sätt. Hellre en skatt till en stat än en avgift till en privatarmé som jag inte har kontroll över, sa Carl-Johan Hagman som berättade att Stena idag har fått bygga upp en egen avdelning som rekryterar högkvalitativa bevakningsföretag. Det är politiska beslut som saknas. Vi kan gå ner nu, sa Jonas Haggren. HÅLLBAR SJÖTRANSPORT SEKO sjöfolk ordnade ett seminarium om sin kampanj Schysta bananer. I en paneldiskussion ledd av journalisten Britt-Marie Mattsson diskuterade Kenny Reinhold, SEKO sjöfolk med Skogsindustriernas Karolina

4 Boholm, Stina Billinger SPP och Lisa Svensson på Utrikesdepartementet. Med sin kampanj "Schysta bananer på världshaven" vill SEKO sjöfolk att fler företag ska ta socialt ansvar när de köper sjötransporter för att på så sätt förbättra villkoren för världens sjöfolk. Precis som företag ser det som en konkurrensfördel att ta socialt ansvar för en hållbar produktion, vill SEKO sjöfolk bidra till att det också ska gälla i transportledet. Därför har man också tagit fram ett förslag till certifieringssystem, Fair Freight, som ska underlätta transportköp för seriösa företag genom att garantera att en aktuell sjötransport följer internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Läs mer om kampanjen på Stina Billinger menade bl a att shipping är en högrisksektor vad gäller hållbarhet och att näringen måste gå mer hand i hand för att jobba med frågan, vara medveten om gråzonerna och ha kunskap om var man rör sig. Panelen menade att det inte räcker att följa lagar. Vi har inte så starka lagar att vi kan bygga en hållbar värld på bara dem. Diskussion om schysta bananer, om hur den maritima näringen skapar värde samt Börje Silverfjäll om det uppkopplade fartyget. VAD SOM KRÄVS FÖR VÄRDESKAPANDE AV EN MARITIM NÄRINGEN Kristofer Andrén, Kristofer Andrén Consulting AB och Erik W Jakobsen, Menon Business Economics, Norge talade under tisdagseftermiddagen om den maritima näringens värdeskapande. I Norge mäter man regelbundet värdeskapandet, här i Sverige har vi ännu inte börjat. Värdeskapandet handlar om den maritima näringens bidrag till BNP, alltså näringens bruttoprodukt. I Norge mäter man dessutom handelsflottans marknadsvärde, inte flottan i ton. För att en näring ska kunna växa är ett antal parametrar nödvändiga. Det krävs konkurrenskraftiga företag, att landet och regionen är attraktivt för att företag ska etablerar sig och stanna, en tydlig inre klusterdynamik med gott samspel mellan företag samt politiska långsiktiga spelregler. I Norge finns stabila politiska villkor och goda klusterförutsättningar. Den norska politiken handlar om tre stora områden; rederibeskattning, nettolön till sjöfolk och en kunskapspolitik (med FOU och maritima utbildningar). Kompetensresurserna, påpekade Erik Jakobsen, är också oerhört viktiga och Norge är idag helt beroende av Sverige som resursbas. Sverige har hög kompetens inom det maritima området (som tyvärr alltså till stor del försvinner iväg till Norge och skapar värde där). SJÖFARTENS ÖKADE MÖJLIGHETER SOM TRAFIKSLAG Under Sjöfartsforums, Sveriges Redareförenings och Sveriges Hamnars gemensamma seminarier pratade Anders Boman, Wallenius om vikten av goda relationer inom näringen och hur glädjande det är att sjöfarten nu är mer synlig. Vår infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd talade om kapacitetsproblemen och sjöfartens möjligheter, om gemensamma utmaningar inom EU om vikten av effektiva hamnar och terminaler. Det är viktigt att inte tänka gränser, utan istället Sverige i relation till EU och globalt. Vi (Sverige) kan inte urskilja oss, sa hon, vi måste ha likvärdiga villkor om vi ska kunna vara med. Den ambitionen har vi. Det var ett uttalande som bådar gott inför framtiden. Lena Erixon, Trafikverket pratade om sjöfarten i transportsystemet, om kapacitetsproblem i förhållande till investeringar och om hur vi långsamt går mot konkurrensneutrala förutsättningar. På sikt måste transportslagen bära mer och mer av sina kostnader. Det

5 är viktigt med sömlösa byten och att tänka i stråk och flöden, utifrån godset, men vi kan inte satsa överallt, inte till varje hamn. Det krävs mer samarbete mellan hamnar och ökade miljösatsningar. Kollektivtrafik till sjöss nämndes som en utvecklingspotential. Magnus Kårestedt, Göteborgs Hamn, värnade ett utbyggt järnvägssystem samtidigt som han menade att kustsjöfarten kan utvecklas. David Bromander, Sirius Chartering, Katarina Sundvall, Preem och Curt Kristoffersson, Umeå Hamn pratade om närsjöfartens och kustsjöfartens möjligheter och kapacitet samt svårigheter kring utvecklingen främst i form av kostnadsnackdelar. Hur man än ser på närsjöfarten och kustsjöfarten landar man i problemet att sjöfarten bär en större del av sina kostnader än vad väg- och järnvägen gör. Den EU-klassade inlandssjöfarten kan avlasta väg- och järnväg och minska miljöpåverkan i och runt storstäder vid vatten och i kustnära områden, t ex mellan hamnar. En modern trafik med inlandspråmar är en intressant möjlighet tyckte Erik Froste, Södertälje Hamn, Mats Uhrfelt, Sjöfartsverket, Henrik Källsson, Thunbolaget och miljöpartisten och kommunalrådet Karolina Skog i Malmö. Nu krävs fastställande av en zonindelning för de inre vattenvägarna och kustområdena samt ett politiskt beslut. SJÖMANSSPRÅKET OCH SJÖFARTEN I LITTERATUREN Alla föredrag handlade inte om transportfrågor och näringspolitik. Torbjörn Dalnäs, Sjöfartsverket pratade om sjömansspråket och sjöfarten i litteraturen och roade publiken med alla segelfartygstermer som idag är självklara delar av det svenska språket, inte minst inom näringslivet där vi sjösätter en verksamhetsidé, lägger om kursen, inte sackar efter i konkurrensen eller blir akterseglade och helst inte råkar ut för havererade projekt. Det finns sjötermer för allt från vaggan till då vi seglar in i den sista hamnen. En del termer har dock ändrat betydelse som t ex tafsa på, som man kanske inte ska göra (lösa upp garn) eller häckla (avskilja blånor ur garn). LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Margareta Stenbock von Rosen, Ornö Sjötrafik berättade om kampen för en levande ö och hur öborna kämpar tillsammans. Färjan till och från ön är motorn för ett fungerande samhälle och Ornö Sjötrafik har två färjor vilket ger 15 helårsarbetstillfällen och möjligheter för 60 bofasta på ön. Utmaningarna är regelverk kring bemanning (där staten och privata aktörer inte har samma regelverk), myndighetsavgifter, korta upphandlingstider och finansiering. Erik Eklund, Transportstyrelsen berättade om Transportstyrelsens arbete för en effektivare sjöfartsinspektion med regelförenklingar, lägre avgifter, mindre inlåsningseffekter, riskbaserad tillsyn mm. VATTENVÄGEN I URBANA MILJÖER Vattenvägen har möjligheter i urbana miljöer och Johan Axiö, Sjöfartsverket och Fredrik Meurman, Stockholms läns landsting lyfte fram sjöfarten i kollektivtrafiken och godstransporter i städer. Fredrik

6 Meurman berättade att dagens existerande samhällsekonomiska kalkyler inte fungerar eller passar för analys av vattenvägarnas möjligheter. Fredrik beskrev att vattnet, trots att det förenar, ofta blir en tydlig barriär i planeringsmodellerna. Han menade också att vi måste lyfta fram de unika möjligheter som ligger framtidens kollektivtrafik/passagerartrafik till sjöss och nämnde möjligheten till skolfartyg i skärgården där man kan undervisa öbornas barn från norr till söder, möjligheten att arbeta ombord/flytande arbetsplats, äta frukost på väg till jobbet, ha bra bredbandsuppkoppling, afterwork på fredagar, mm. Johan Axiö pratade om vattenvägens möjlighet att skapa genvägar, roligare resande, mer miljövänliga transporter (t ex linfärjor och nya bränslen i Hamburg finns sedan 2008 passagerarfärjor med vätgas/bränsleceller). Nya linjer i kollektivtrafiken till sjöss kan inte bara avlasta vägnätet, de kan också utgöra ett kapacitetstillskott och skapa nya resmönster. Det gäller, menade Johan, att noggrant analysera vilka kostnader och nyttor som läggs in i de samhällsekonomiska kalkylerna. Båda efterlyste bättre beslutsunderlag och relevansmodeller, en långsiktighet, synkromodalitet (ett smidigt flöde) och att se hela resan inkl byten mellan trafikslagen. Vi måste också tänka nytt och utanför existerande ramar möjligheterna finns. Det gäller även för godstransporter av t ex sopor, byggmaterial mm. FLER SEMINARIER Utöver ovanstående hade även Trelleborgs Kommun och Hamn två seminarier på den Maritima Mötesplatsen där man bl a diskuterade hur man med en långsiktig samhällsplanering skapar framgångsrika lösningar för en hamnstad. Stockholms Hamnars seminarium lyfte fram framtidens hamninfrastruktur i Östersjön och hur huvudstadsregionen förbereder sig, bl a med den nya hamnen vid Norviksudden i Nynäshamn. Catherine Legrand, Linnéuniversitetet i Kalmar, pratade om vilka spetsutbildningar som krävs för en innovativ maritim arbetsmarknad kring Östersjön. SJÖFARTSPUBAR MED FEM GÄSTTALARE Måndag fredag arrangerades sjöfartspubar med en gästtalare per kväll och ett maritimt mingel kring näringens viktiga frågor. Följande personer var våra gästtalare i år; Keld Pedersen, APM Terminals Gothenburg, Jonas Vedsmand, Sjöfartsverket, Carl-Johan Hagman, Stena, Anders Werner, Trafikverket Färjerederiet och Lena Dyberg, Karlstad Kommun. Lena Dyberg och Carl-Johan Hagman, två av gästtalarna på Sjöfartspuben med ett maritimt mingel i och runt tältet. I MINGLET På seminarierna och i det maritima minglet på kvällarna syntes hamnföreträdare från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Där fanns små och stora rederier (passagerar- och godstransportrederier samt rederier som arbetar för ocean energysektorn) i huvudstaden, på Donsö och t ex i Vänern. Maritima underleverantörer fanns på plats, liksom många maritima konsultföretag. Lokalpolitiker från kommuner i hela landet besökte oss, liksom några riksdagsmän och många regions- och landstings- samt länsstyrelseföreträdare. Vi skymtade representanter från Näringsdepartementet, liksom tjänstemännen på Trafikutskottet. Organisationsföreträdare från andra trafikslag liksom föreningar inom transportsektorn fanns där. Även media, fackliga företrädare, andra större bransch- och industriorganisationer, varuägare m fl sågs också ta del av våra viktiga frågor.

7 Världssjöfarten Dag, 27 september på Lindholmen Science Park i Göteborg 100 år efter Titanic anmäl dig redan nu

8 Sjöfartsforum önskar alla nyhetsbrevläsare en trevlig, skön och avkopplande sommar och väl mött i höst! Du hittar detta och tidigare nyhetsbrev på vår webbplats Följ oss på Facebook. Gilla oss också och öka spridningen av den maritima informationen Eller på LinkedIn Med vänlig hälsning, Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum,