Hur tar vi den maritima informationshanteringen, utbildningen, kunskapen och innovationen in i framtiden?

Transkript

1 Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 5, 2012 Innehåll Inbjudan till seminarium 31 maj om framtidens maritima informationshantering, kunskap och innovation Vårens sista sjöfartspub maritimt afterwork 31 maj kl 17.15, Rosenvik, Djurgården Rapport från konferensen om den maritima näringens värdeskapande och konkurrensförutsättningar Riksdagsdebatt om sjöfart Internationella evenemang Maritima notiser Vårens sista maritima strategiseminarium i Stockholm 31 maj kl Hur tar vi den maritima informationshanteringen, utbildningen, kunskapen och innovationen in i framtiden? Varmt välkommen till ett eftermiddagsseminarium om maritim informationshantering, forskning och innovation. Seminarium fokuserar på utvecklingsmöjligheter för digitala maritima tjänster och hur vi kan säkerställa ökad forskning och innovation till nytta för såväl oss själva i det maritima klustret, som för vårt totala värdeskapande för industri, handel och samhället i stort. Hur ser den maritima forskningen ut och är vi så bra som vi vill tro i Sverige? Hur kan vi utnyttja vår särställning i Europa och utveckla digitala maritima tjänster? Hur säkerställer vi näringens plats i den framtida papperslösa transportkedjan? Hur arbetar övriga transportsektorn för ökade konkurrensfördelar och större effektivisering? Hur tillvaratar vi vår spetskompetens och hur ser vi till att våra studenters utbildning kommer det maritima klustret tillgodo? Inom vilka områden bör forskningen ske och vad styr och hur finansieras den? Vad krävs för ökad maritim forskning och hur omsätter vi den i ett långsiktigt värdeskapande? Bland talarna märks Bengt Ramne, ScandiNAOS AB, Per-Erik Holmberg, Viktoriainstitutet, Susanne Abrahamsson, SSPA Sweden AB, Jan Bergstrand, Trafikverket, Björn Södahl, Lighthouse m fl. Seminariet är en avrapportering från två fokusgrupper, Informationshantering och Kunskap & Innovation, inom den maritima strategiprocessens arbete. Fokusgrupperna har var sin stark vision: Unik svensk maritim kompetens stärker hela klustrets konkurrenskraft. Utveckling av svensk sjöfart genom innovativ användning av informationsteknik Tidigare har grupperna Infrastruktur och intermodalitet, Närsjöfart och inrikes sjöfart, Konkurrensvillkor och Hållbart värdeskapande rapporterat i tre mycket välbesökta seminarier. Se rapporter från dessa seminarier på Sjöfartsforums webbplats, Tid och plats: 31 maj, kl , Sjöfartsverkets konferenslokaler, hus 4, Rosenvik, Djurgården (af Pontins väg 6, Stockholm) Pris: Välj mellan a) inkl lunch kl 12.00; 825 kr eller b) enbart seminariet; 600 kronor plus moms Anmälan: senast 25 maj till admin@maritimeforum.se. Ange prisalternativ.

2 OBS välkommen också att stanna på det maritima afterwork-minglet som arrangeras i direkt anslutning till seminariet. Läs mer på nästa sida. Sjöfartspub maritimt afterwork på Rosenvik, Djurgården, Stockholm 31 maj Välkommen till ett maritimt afterwork och vårens sista Sjöfartspub på Rosenvik, Djurgården (Sjöfartsverkets anläggning där Sjöfartsforum har sitt kontor). Förhoppningsvis är vädret det bästa så att vi kan vara ute på altanen, med fri utsikt mot farleden och Beckholmen. Puben öppnar kl i direkt anslutning till eftermiddagskonferensen ovan och håller på till Du som arbetar inom det maritima klustret är mycket välkommen. Ta med dina kollegor och kom och stärk ditt maritima nätverk. Denna gång behöver vi din föranmälan senast den 28 maj till admin@maritimeforum.se. Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar rapport från seminariet den 17 april Seminariet ägde rum på Sheraton Stockholm Hotel och samlade närmare 50-talet deltagare. Maritima klustret i Norge Förste talare på programmet var Erik W Jakobsen, doktor i offentlig ekonomi vid Norges Handelshögkola och CEO för Menon Research. Han berättade om hur Norge enades om en maritim strategi år 2007 och därmed lyckades vända en negativ utveckling. År ökade värdet på Norges flotta från 25 miljoner till cirka 60 miljoner dollar. Samtidigt ökade omsättningen i den maritima näringen med 30 procent. Medan oceantrafiken har flyttat utomlands och minskat har offshore växt i Norge och står nu för 70 procent av värdeskapandet och sektorns bidrag till Norges BNP har ökat med 2,9 %. Enligt en enkät bland berörda företag är de viktigaste förutsättningarna en tydlig och förutsägbar politisk strategi. Detta har Stortinget tagit till sig och implementerade en politik 2007, byggd på tre grund fundament; rederibeskattning liknande övriga EU, nettolön för sjöfolk och satsningar på forskning och utbildning. Erik W Jakobsen pekade också på framgångsfaktorer som samverkan inom klustret, ledande aktörer, samarbete kring innovationer, kombinationen erfarenhet/forskning samt närheten till petroleumindustrin. Erik W Jakobsen Sjöfartsnäringen i Norge och Nederländerna Situationen i Norge blev ytterligare belyst genom Johan Axiö som presenterade Johan Axiö Sjöfartsverkets studie av sjöfartsnäringen i Norge och Nederländerna och deras framgångsfaktorer. För det första finns en lång tradition som sjöfartsnationer, med goda geografiska förutsättningar och offshoreindustri. För det andra finns ett aktivt samarbete inom respektive kluster, med ledande aktörer och med en utformad maritim strategi. Staten har varit möjliggörare och man har arbetat mot gemensamma mål. För det tredje har man sett till att det funnits ett administrativt och legalt ramverk som byggt på konkurrensneutralitet, regelförenklingar och långsiktighet. För det fjärde har man satsat på forskning och innovation, med fokus på teknik och miljö och med en tydlig ansvarsfördelning. En sammanhållen politik och fullt utnyttjande av EU-stöd har varit viktiga faktorer för de båda ländernas framgång som sjöfartsnationer, sammanfattade Johan Axiö.

3 CSR i ett litet historiskt företag Efter en paus med förfriskningar presenterade Claes-Göran Österlund, vd för AB Göta kanalbolag , hur CSR och hållbar tillväxt kan utformas på ett mycket konkret och tydligt sätt i en liten organsation som grundades redan Inledningsvis en historiebeskrivning med reflektioner kring Baltzar von Platens ledningsstrategi, med soldater som under 22 år byggde den 20 mil långa kanalen och 58 slussar med hjälp av färgglada ritningar. Det handlade om att förankra visionen, visa samhällsansvar och använda tekniska innovationer. Med avstamp i grundarens motto: Du kan vad du vill och när du säger att du inte kan så vill du inte skapade Claes-Göran sin egen ledningsstrategi: Se till att dina medarbetare har rätt kompetens och delegera ansvar. Lyft fram historien och förankra den i organisationen. Samt slutligen, släpp in lite äventyr och galenskap och utnyttja det i marknadsföringen. Annelie Enochson, UN Global Compact i ett stort företag riksdagsman (KD) Annica Setterberg från Wallenius, berättade hur Wallenius Wilhelmsen Logistics (WWLS) arbetar för att vara ett föredöme inom området CSR med utgångspunkt i UN Global Compact, en policyplattform med en organisation som företag och organisationer runt om i världen kan ansluta sig till. Plattformen inkluderar mänskliga och anställdas rättigheter, miljöfrågor och anti-korruption. År 2007 var cirka företag och 700 organisationer i 100 länder anslutna. Hälften av WWLS större kunder och ett flertal samarbetspartners, samt givetvis konkurrenter, är anslutna till Global Compact. Internt i WWLS organisation innebär det bland annat att personal världen runt deltar i olika välfärdsprojekt och att företaget är med i ett nordiskt nätverk för UN Global Compact. Dessutom sammanställs varje år en Annual Sustainability Report. Annica poängterade samtidigt att arbetet med UN Global Compact inte är så betungande och att organisationen är relativt obyråkratisk. Maritima strategiprocessen avrapportering i fokusgrupperna Därefter presenterade Jaak Meri, Sjöfartsverket, arbetet inom fokusgrupp Hållbar värdetillväxt där ett 20-tal personer träffats och diskuterat ämnet vid tre tillfällen. En viktig fråga är hur värdeskapande och hållbarhet kan mätas. Vilken statistik, vilka indikatorer och vilka redovisningar finns? Det handlar om ekonomiska faktorer som sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde. Men också om sociala faktorer som arbetsskador, ohälsa på arbetsplatsen och livskvalitet. Uppföljning av företagens CSR-arbete, jämförelser mellan sjöfart och andra trafikslag, investeringar i fartyg, företagande och FoI är viktiga, liksom sjöfartens roll i ekosystemet. En vidareutveckling av fokusgruppens arbete är att bilda två expertgrupper, en för statistik och en för hållbarhetsredovisningar. Kristofer Andrén, Andrén Consulting AB, presenterade arbetet i fokusgrupp Konkurrensvillkor. Visionen är att den maritima näringen ska vara en politiskt prioriterad näring med goda konkurrensförutsättningar. Klustret sysselsätter ungefär lika många som fordonsklustret men har större omsättning ( Kristofer Andrén respektive 200 miljarder kronor). Sjöfart är en effektiv transportmetod med mindre miljöpåverkan än andra trafikslag. Konkurrensneutrala avgifter maximerar den samhällsekonomiska nyttan av sjöfarten som trafikslag. Samtidigt behöver den svenska flaggan få internationellt konkurrenskraftiga villkor för att maximera den maritima näringens värdeskapande i Sverige. För att förverkliga visionen föreslår fokusgruppen en handlingsplan i tolv punkter som bland annat inkluderar statliga styrmedel, skattefrågor, arbetsmarknadsfrågor, regelverk, branschsamarbete och finansiering av miljöinnovationer.

4 Handlingsplanen presenteras i en folder som deltagarna kunde ta med sig från seminariet och som även finns att ladda ner på Paneldebatt Dagen avslutades med en paneldebatt anförd av Kristofer Andrén och Anna Hammargren. I panelen deltog Anders Boman från Wallenius Lines, Kenny Reinhold från SEKO Sjöfolk, Erik W Jakobsen från Menon Research, Johan Axiö från Sjöfartsverket, Hans Rothenberg, riksdagsman (m) från Näringsutskottet samt Lars Johansson, riksdagsman (s) från Trafikutskottet. Ett axplock ur diskussionen: Erik W Jakobsen om bakgrunden till den maritima strategin i Norge: När en bransch samlas kring en fråga och arbetar långsiktigt tillsammans brukar de få gehör hos politikerna. Här har både näringen som sådan och Rederiförbundet i Norge arbetat systematiskt under lång tid för att nå resultat. Lars Johansson: Ja, vi tror framför allt på utveckling genom en aktiv dialog mellan berörda, dvs näringslivet och oss politiker. Jag tycker absolut att de tolv punkterna i handlingsprogrammet som presenterats idag är mycket spännande och det ska bli intressant att se hur olika åtgärder kan finansieras. Hans Rothenberg: Nej, vi talar inte om sjöfarten inom Näringsutskottet eftersom det betraktas som ett trafikslag och hör hemma i ett annat utskott. Tyvärr råder allt för mycket stuprörstänk. Men en sjöfartsstrategi är nu på gång och Skatteutskottet ska åter se över tonnageskatten. Hans Rothenberg och Lars Johansson Anders Boman och Kenny Reinhold Anna Hammargren: Låt oss då få komma till näringsutskottet så att vi kan förklara varför det behövs en maritim strategi och inte enbart en sjöfartsstrategi.

5 Anders Boman: Det är roligt att höra att politikerna nu fått upp frågorna på bordet. Från vår sida finns en ganska bred samsyn och vi har gärna en dialog med politikerna. Under många år har vi byggt upp en bred maritim kompetens i Sverige, men den är nu på väg att försvinna till Norge och Danmark. Det vi vill ha är samma spelregler som våra nordiska grannar. Kenny Reinhold: Vi inom facket har insett att om man vill ha förändringar måste man också ta ett ansvar för att åstadkomma dem. Svensk sjöfart har ett starkt varumärke. Innan finanskrisen 2008 hade vi en stark svensk flagga. Vi kan ha världens bästa sjöfart om vi samarbetar och om vi blickar framåt med en vision. Anders Boman: Vi har mycket bra förutsättningar att utveckla världens bästa sjöfart, geografiskt, kompetensmässigt och mycket mer. Men våra investeringar handlar om år, då är det oerhört viktigt med långsiktighet förutsägbarhet. Erik W Jakobsen: När ni tar fram en strategi, politiskt och internationellt, finns två perspektiv. Dels att sjöfarten är en viktig del av infrastrukturen för övriga näringar och dels att det är en näring i sig som ska kunna växa och utvecklas i internationell konkurrens. Då är det viktigt att fokusera på de delar av den maritima näringen som har innovationskraft och potential att stå på egna ben och med en produktivitet som är högre än genomsnittet för alla branscher. Slutligen bör ni fokusera på framtiden och det som har förutsättningar att svara mot framtida behov, och inte hänga kvar i det som var bra förr eller det som har en lång tradition. En videoinspelning av hela paneldebatten finns tillgänglig på Dokumentation från konferensen finns här: Foto: Jonas Forslind Riksdagsdebatt om sjöfart Under den allmänna motionstiden i riksdagen lämnades motioner om bland annat förutsättningarna för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfartens villkor och fritidsbåtar. Den 11 april avslog riksdagen samtliga dessa motioner med hänvisning till pågående arbete. Alliansregeringen har aviserat att en strategi för svensk sjöfart kommer att presenteras under Under den riksdagsdebatt om sjöfarten som föregick beslutet deltog riksdagsmän från samtliga partier. Alla talade om vikten av en livskraftig svensk sjöfart och ökade möjligheter att tillvarata vattenvägarnas resurser. Flera talare nämnde också Sjöfartsforums arbete: Jessica Rosencrantz (m): Regeringen beslutade också i januari 2010 om en särskild utredning för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Till detta kommer allt arbete som sjöfartsbranschen själv gör och som också bidrar med viktiga inspel och underlag i de olika beredningsarbeten som pågår, till exempel det förslag till maritim strategi som Sjöfartsforum har tagit fram. Lars Tysklind (fp): Jag vill också passa på att framhålla det konstruktiva och framåtsyftande arbete som branschen själv gör i den ideella föreningen Sjöfartsforum. Där har man verkligen inte fastnat i diskussionen om tonnageskatt och internationellt register, utan man har lyft upp sjöfarten i ett bredare perspektiv och försökt enas om andra saker som också är väldigt viktiga för sjöfarten. Deras arbete kommer naturligtvis att bidra till att vi får en positiv utveckling. Annelie Enochson (kd): Sjöfartsforum har i sin skrift om inlandssjöfart visat på betydelsen av att Sverige snarast inför EU:s lagstiftning om inlandssjöfart. Som det är i dagsläget styrs all trafik på våra inre vattenvägar och nära kustfart av samma internationella IMO-regler som för öppet internationellt vatten. Dessa regler är omfattande och delvis onödiga för inre vattenvägar. I Europa och EU har man därför i syfte att effektivt utnyttja den transportkapacitet som floder, sjöar, kanaler och skyddade kuststräckor utgör skapat ett särskilt regelverk för inre vattenvägar. Kristdemokraterna anser att detta EU-regelverk ska införas i Sverige, och vi ser fram emot den sjöfartsstrategi som regeringen senare i vår kommer att avlämna.

6 Internationella evenemang Baltic Logistics Conference Den maj arrangeras Baltic Logistics Conference 2012 i Rostock vid Tysklands nordkust. Temat för konferensen är Östersjötransporter och förbindelsen med kontinentala Europa Perspektiv och utmaningar. På programmet finns talare från flera av de nordiska länderna och konferensspråket är engelska och tyska (med simultantolk). Läs mer: eller ladda ner konferensinbjudan på engelska: Shortsea-Euro i Antwerpen juni Det här är en av en serie konferenser för rederier, transportörer och servicepartners. Temat för sommarens konferens, som äger rum den juni på Hilton Hotel i Antwerpen, är närsjöfartens möjligheter och fördelar. Bland annat kommer framgångsrika transportlösningar att presenteras och diskuteras. Läs mer och anmäl deltagande: Press- och faktamaterial om European Maritime Day Regionutvecklingssekretariatet för Västra Götalandsregionen har på sin webbplats lagt ut ett press- och faktamaterial om European Maritime Day den maj i Göteborg. Materialet kan användas av företag och organisationer som vill kommunicera om arrangemanget. Texter, bilder och annonser är fria att användas i sin helhet eller förkortade. Här kan du ladda hem materialet: Delar av materialet, inklusive engelskspråkigt, finns här: Ha pass eller ID-kort i beredskap och registrera ditt deltagande på hela eller delar av European Maritime Day: Maritima notiser: Workshop om LNG och säkerhet Den 19 april arrangerade European Sea Port Organisation, ESPO, en workshop på temat LNG och säkerhet. Workshopen engagerade ett 50-tal deltagare med Zeebrugge hamn och Fluxys LNG terminal som värdar. Myndigheter, hamnar och rederinäringen över hela Europa har höga förväntningar på LNG som det nya miljövänliga fartygsbränsle som kan leva upp till IMOs nya krav på minskade svavelutsläpp. Diskussionen handlade bland annat om att ta hänsyn till allmänhetens oro för LNG som en farlig produkt och att ta säkerhetsfrågorna på allvar vid projektering av bunkringsstationer för LNG. Läs mer: 2fcda06c1f988dfd6135a84e&subid=201-4c02e6d206e38352df fb15d9&tmpl=component Kapacitetsvinster i dagens infrastruktur Att enbart bygga nytt kommer inte att lösa kapacitetsbristerna. De största och snabbaste vinsterna finns i vårt befintliga system som behöver användas effektivare och på ett mer hållbart sätt. För att klara av framtida trafikökningar krävs att dagens vägar, järnvägar, sjöfart och flyg fungerar optimalt. Med ett robust transportsystem möjliggör vi för välmotiverade investeringar på sikt. Det framgår av Kapacitetsutredningen som Trafikverket nyligen lämnade till regeringen.

7 Läs mer: Godkänd försäljning av Ro-Ro-terminal i Göteborg EU-kommissionen har nu godkänt DFDS och C.Ro Ports förvärv av Älsvsborgs Ro/Ro AB från Göteborgs hamn. Redan i oktober 2010 tecknade köparna och Göteborgs hamn ett 25-årsavtal angående övertagandet av Ro-Roterminalen. - Både kunder och anställda välkomnar beslutet om godkännande av affären, säger Sven Hulterström, styrelseordförande för Göteborgs hamn. Läs mer: Gothenburg-Ro-Ro-Terminal/ Mälarhamnar investerar 80 Mkr i tre nya kranar Mälarhamnar AB har beslutat investera 80 Mkr i inköp av tre nya kranar till sina två hamnar i Västerås och Köping. Två hjulgående mobilkranar med en kapacitet om vardera 140 ton ska upphandlas till kajen i Västerås. Kranen i Köping ska hantera storsäckar och bulkgods. Med dubbellyft ska kranarna i Västerås kunna hantera tunggods på upp till 250 ton, förutom styckegods, containrar, virkespaket och bulkgods. De nya kranarna ska ersätta hamnarnas nuvarande ålderstigna kranar och planeras vara på plats till nyåret Service värderas högt av kunder Genom en grundlig kundundersökning har det danska rederiföretaget Maersk fått veta vad varuägarna tycker. Priset är inte alltid avgörande. Servicen är viktig. Nu vill Maersk bemöta sina kunder med bättre service. I första hand läggs fokus på att punktlig hämtning och lämning, miljövänliga transporter och enklare bokningar. Det berättade Ole Pradsgaard från Maersk på en konferens i Oslo i februari Läs mer: Norsk plan positiv för sjöfarten Samferdselsdepartementet i Norge har nyligen presenterat en nationell transportplan för där bland annat sjöfarten utpekas som ett viktigt transportslag som bör utvecklas. Sänkta avgifter, förbättrade vägförbindelser till hamnar och terminaler samt kunskapsutveckling finns med bland åtgärdsförslag riktade mot effektivare transporter. Läs mer: liksom Findus byte från väg till närsjöfart Findus Norge importerar årligen ton råvaror från övriga Europa. Tidigare har transporterna skett med bil men under 2011 inleddes en övergång från väg- till sjötransport för dessa transporter. Hittills har 48 procent av importvolymen från Europa gått över till sjötransport. Det har resulterat i minskade transportkostnader och förbättrad leveranskvalitet. Dessutom innebär det miljövinster genom minskade CO2-utsläpp på 900 ton per år, vilket motsvarar utsläppet från 300 personbilar. - Hade vi känt till den här lösningen tidigare hade vi gjort det här redan för tio år sedan, säger logistikchef Marianne Steenstrup. Läs mer: Amsterdam lanserar världens första hamn-app Den nyligen lanserade iamport App är gratis och kan än så länge bara installeras på Iphone. Genom appen får användaren snabbt tillgång till information om fartyg i Amsterdams hamn, såväl de som ligger vid kaj som de som är på väg in och ut från hamnen. Informationen kan också skickas vidare via e-mejl eller twitter. Appen innehåller även ett nyhetsflöde från hamnen. Amsterdams hamn är först bland hamnarna i världen

8 med en egen app. Det hela är ett led i hamnens strävan att digitalisera servicen till sina kunder. Läs mer: Kostnadsbesparingar och minskade utsläpp Den amerikanska miljöorganisationen EDF (Environmet Defence Fund) har kartlagt logistikarbetet i en rad stora konsumentvaruföretag i USA och visar på flera framgångsrika exempel i sin rapport. Varuägarna strävar efter att minska logistikkostnaderna och sänka utsläppen genom olika åtgärder, som flyttning av gods till intermodal transport, samarbete med leverantörer och användning av specialiserade programvaror. Läs mer: Riksdagen vill tillåta jakt på skarv EU:s regler sätter stopp för allmän jakt på skarv, vars utbredning i den svenska skärgården har haft stor negativ inverkan på naturen och yrkesfisket. Riksdagen vill därför att Sverige arbetar för en översyn av reglerna för att tillåta jakt på skarv. Läs mer: Klartecken för ny godshamn Stockholms hamnars nya godshamn på Norvikudden i Nynäshamn blir verklighet. Det står klart efter Högsta Domstolens beslut att avvisa de överklaganden som kommit på Miljööverdomstolens positiva beslut i december Ärendet går nu tillbaka till Mark- och miljödomstolen där villkoren för den nya hamnen ska fastställas. Planen är att villkoren ska tas upp för prövning inom ett halvår. Läs mer: -HD-tar-inte-upp-malet/ 160 miljoner euro för bättre EU-infrastruktur Trans-European Transport Network Executive Agency, TEN-T EA, anslår 160 miljoner euro till flera stora infrastrukturprojekt, varav tre med intresse för sjöfarten: Ett projekt handlar om att utveckla en gemensam struktur för LNG-bunkring i Östersjöregionen. Nio östersjöhamnar från sex länder samarbetar i projektet. Läs mer: Projekt MonaLisa ligger i linje med den strategi för Östersjöregionen som redan beslutats och syftar till kvalitetsförbättringar inom sjöfarten, säkerhet på havet, maritim dataöverföring samt att underlätta sjöfartens miljöanpassning och införandet av maritima elektroniska applikationer. Projektet kommer att implementeras i Sverige, Danmark och Finland men det är också möjligt för övriga Östersjöländer att ansluta sig. Läs mer: EUs strategi för Östersjöregionen (the Baltic Sea Region = BSR) är ett viktigt verktyg för att åstadkomma ett koordinerat och fokuserat samarbete mellan regionens åtta medlemsländer. Det underlättar för länderna att koordinera sina planer, prioriteringar och åtgärder mot gemensamma mål. Ett steg i den riktningen är den gemensamma Hub and Spokes concept kopplat till Motorways of the Sea, som hamnarna i Århus, Göteborg och Tallinn nu föreslår. Syftet är att erbjuda en effektiv, miljövänlig och attraktiv intermodal transportlösning i Östersjöregionen. Läs mer: p.htm

9 Nederländerna störst på sjöfrakter i EU Eurostat har nu publicerat hamnstatistik för Där framgår att EU:s hamnar totalt hanterade 3,6 miljarder ton gods under 2010, en ökning med 5,7 procent. Holländska hamnar hanterade närmare 15 procent av den volymen och gick därmed om Storbritannien som tidigare hanterade den största andelen sjöfrakter inom EU. För Sverige noteras en ökning av fraktgodshanteringen i hamnarna på totalt 11 procent. Rotterdam, Antwerpen och Hamburg är de tre största hamnarna vad gäller tonnage fraktgods. På 20-i-topplistan finns en svensk hamn, Göteborg på 17:e plats. När det gäller passagerartrafik noteras en nedåtgående trend sedan Mellan 2009 och 2010 var minskningen två procent, till totalt 396 miljoner passagerare (kryssningar ej inräknade). Italien och Grekland är störst vad gäller passagerartrafiken. Dover är största hamn med Helsingfors som nummer sju och Stockholm och Helsingborg på nionde respektive tionde plats. Länk till Eurostats rapport: Belgisk forskare: Intermodala transporter bättre än väntat En nyligen presenterad doktorsavhandling vid Universitetet i Antwerpen belyser de intermodala transporternas konkurrenskraft gentemot järnvägs- och vägtransporter. Forskaren Monica Grosso studerade och analyserade godstransporter från hamnarna i Antwerpen och Genua med destination Basel, Frankfurt och Strasbourg. Trots att vägtransport visade sig vara dyrare än något annat transportsätt fanns en stark benägenhet hos fraktföretagen att välja biltransport, med hänvisning till dess flexibilitet, tillgänglighet och mindre risk för förlust eller skador på godset. En analys av samhällskostnaderna för olika transportsätt, som miljöpåverkan, trängsel och skador på infrastrukturen, visade att vägtransporter är tio gånger dyrare än järnväg och sju gånger dyrare än vattenvägen. Forskningsrapporten visar att frekvens och flexibilitet är viktiga faktorer i valet av transportsätt men också att det redan idag finns anledning att framhäva fördelarna med intermodala transporter i form av lägre kostnader, både för frakten som sådan och för samhället och miljön. Läs mer: Foldrar att ladda ner från vår webbplats Nu finns tre foldrar att ladda ner från Sjöfartsforums webbplats: Konkurrensvillkor, Intermodalitet samt EU-klassad inlandssjöfart. Ytterligare foldrar är på gång Som komplement till våra nyhetsbrev, följ oss på Facebook och få korta, snabba nyheter. Gilla oss också och öka spridningen av den maritima informationen Eller följ de senaste inläggen och delta i Sjöfartsforums diskusionsgrupp på LinkedIn Du hittar detta och tidigare nyhetsbrev på vår webbplats Med vänlig hälsning, Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum, Om du inte längre vill ha vårt nyhetsbrev, skicka ett mejl till nyhetsbrev@maritimeforum.se.