Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Transkript

1 Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

2 Studiens frågeställningar Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan vi lära oss från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 2

3 Sverige är ett innovativt land livsmedelssektorn haltar efter Bloombergs innovationsranking (Europa) Sverige Tyskland Schweiz Finland Danmark Frankrike Österrike Irland Belgien Norge Nederländerna Storbritannien Italien Polen Livsmedelsfokuserad innovationsranking Nederländerna Irland Schweiz Norge Danmark Island Belgien Finland Frankrike Storbritannien Österrike Slovenien Spanien 14 Sverige 3

4 Svenska utmaningar Den svenska livsmedelssektorn präglas av främst små och medelstora företag begränsade investeringar i och lågt fokus på FoU lågt fokus på den globala marknaden hos flertalet av bolagen liten samverkan inom sektorn bristfällig samverkan mellan akademi och företag 4

5 Hur lyckas andra länder? Nederländerna Förutsättningar > Företagsstruktur > Hamnen i Rotterdam > Wageningens universitet Framgångsfaktorer > Nationellt fokus på sektorn > Geografisk koncentration > Trippelhelix Danmark > Historiskt stark sektor > Stor sektor i förhållande till övriga sektorer i landet > Nationellt fokus på sektorn > Produktivitet i värdekedjan > Internationellt marknadsfokus Irland > Förutsättningar för gräsodling > Fragmenterad sektor började samverka under finanskrisen > Nationellt fokus på sektorn > Involvering av sektorn i strategier > Bygger aktivt på förutsättningar 5

6 6

7 Sverige har många sektorer med innovationsförmåga i världsklass Fordon Stål Skog

8 Högre FoU-investeringar i andra sektorer Investeringar som % av BNP Fordon 2,2 Stål 0,5 Skog 0,4 Livsmedel 0,1 8

9 Varför lyckas andra sektorer? Fordon Förutsättningar > Starka svenska företag > Uppmärksamhet från samhället > Innovationsdrivet Framgångsfaktorer > Stark förankring i politiken > Samverkar trots konkurrens Stål > Högvärdeprodukter > Specialisering av företagen > Lång historia av samarbete > Stark samverkan via Jernkontoret > Paraply för innovationssamarbete > Flexibel organisation Skog > Andra material som konkurrent > Konkurrens med andra sektorer om kompetens > Skifte till högvärdeprodukter > Marknadsföring av sektorn 9

10 10

11 Livsmedelsforskning i Sverige Forskningen är fragmenterad Dålig koordination mellan företag och akademi Låg grad av behovsstyrd forskning Produktutveckling snarare än forskning "Vilka universitet gör vad inom livsmedelsrelaterad forskning?" "Vad vill företagen att vi ska forska inom?" 11

12 Områden att samverka kring Kriterier för samverkansområden Gemensamma för hela sektorn Långsiktiga utmaningar Hälsa och smak Cirkulär mat Digitalisering & automation Behovsstyrd forskning Föreslagna ytterligare områden Produktivitet Säkerhet och regleringar 12

13 13

14 Hur kan samverkansarenan säkra innovationsförmågan? Arenans roll Forskning och samverkan Arenans organisation 14

15 Arenans roll > Profilering som enad sektor > Koordinera och kommunicera sektorns behov mot myndigheter > Verka för att sektorn aktivt söker befintliga medel 15

16 Forskning och samverkan > Säkra koordination mellan företagen och akademin > Identifiera områden inom vilka Sverige kan ta en global position > Möjliggör för flexibla finansieringslösningar 16

17 Arenans organisation > Tillåta involvering från andra sektorer i innovationssamarbetet > Fokus på innovationsarbetet, ej administration > Finansieras gemensamt av alla intressenter 17

18 18