Maritim Mötesplats Almedalsveckan 2014

Transkript

1 Maritim Mötesplats Almedalsveckan 2014 Se hela programmet på den Maritima Mötesplatsen här. Se den Maritima Mötesplatsens sponsorer här. Läs om de Maritima Minglen här. Se bildspel från den Maritima Mötesplatsen här. Vad hände och vad sas på den Maritima Mötesplatsen under Almedalsveckan 2014? Under Almedalsveckan 2014 arrangerades nästan 30 seminarier om sjöfarten, vattenvägen och den maritima näringen på den Maritima Mötesplatsen, Hamngatan 1. Mötesplatsen har etablerat sig som en given arena för våra frågor och en uppskattning visar att ca personer besökte Mötesplatsen under fyra dagar. Det var fullt i seminarietältet, liksom i Sjöfartsverket geodom tält, nästan hela tiden. Sjöfartsforum är värd för arenan och arrangerade själv sju seminarier/events och samarrangerade tre. Övriga arrangörer var Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar, World Maritime University, Svenskt Marintekniskt Forum, Skärgårdsredarna, Ostkusthamnar i samverkan, Trelleborgs hamn, Umeå Kommun, Luleå kommun, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Trafikverket Färjerederiet, Energigas Sverige, Vattenbussen och Havsmiljöinstitutet. Sjöfartsforums seminarier Nedan följer en kort sammanfattning av vad som sas på Sjöfartsforums seminarier. Vill du, kan du också titta på de seminarier vi spelade in. Dessa finns listade i slutet av denna sida. Du hittar dem också under fliken Dokumentation Svensk maritim strategi på gång ministern berättar Näringsdepartementet arbetar med en svensk maritim strategi, något som klustret efterlyst i många år och som är den viktigaste punkten i det Maritima Manifestet. En strategi ger riktning och långsiktighet, och stabila förutsättningar för en kraftfull utveckling. Catharina Elmsäter Svärd besökte den Maritima Mötesplatsen två gånger. Den ena gången pratade hon om regeringens arbete med den maritima strategin och satte frågan i ett näringspolitiskt sammanhang. Den andra gången invigde hon nya Lighthouse.

2 Det behövs jobb till menar Alliansen och här kan vår näring och sjöfarten göra skillnad. Ministern beskrev näringen som allt som är på, i, under och runtomkring vattnet. Hon fastslog att vi måste bort från alla stuprör. Frågorna måste hanteras tillsammans. Viktiga områden i arbetet är effektiv planering, enkla tillståndsprocesser och funktionella regelverk. Vi måste också ta vara på och satsa på svenskt kunnande och forskning/innovation. En delrapport har tagits fram och en slutprodukt väntas i höst. Hela regeringen ska stå bakom den. Läs delrapporten Ett maritimt valmanifest med fyra punkter och politikerna säger ett samstämt ja Sjöfartsforum med medlemsorganisationer och Sjöbefälsföreningen står gemensamt bakom ettmaritimt Valmanifest med fyra tydliga punkter en maritim strategi med en politisk vision för Sverige lika näringsvillkor för sjöfarten inom Europa jämförbara förutsättningar med väg och järnväg en infrastrukturstrategi som inkluderar vattenvägen. Fyra politiker med olika partifärg, på riks och regionsnivå, ställde sig samstämt bakom valmanifestets slutsatser. De var Jessica Rosencrantz, M, Karin Svensson Smith, MP, Erika Ullberg, S, Stockholms läns landsting och Kristina Jonäng, C, Västra Götalandsregionen. Karin Svensson Smith, MP, Partistyrelsen, sa inte bara ja till våra punkter utan tyckte vi också att vi inte tagit i ordentligt i kommunikationen om vår energi och miljöeffektivitet. Vi borde tydligare visa på våra miljöfördelar, som är avgörande om vi som samhälle ska kunna nå de uppsatta miljömålen. Vi måste, sa Karin, få över lastbilstrafik på vatten. Erika Ullberg, S, ansvarig för infrastrukturfrågor som oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting tyckte att valmanifestet var bra och konkret. Hon menade att det är viktigt att branschorganisationer arbetar så och också samlat. Även Kristina Jonäng, C, Västra Götalandsregionen ställde sig bakom punkterna och höll med Karin om att vi nog kunnat vara kaxigare i miljö och energifrågan. Kristina sa att politikerna inte haft kunskap om sjöfarten och inte förstått hur miljöeffektiv sjöfarten är. Men när nu pengarna inte räcker till nödvändiga landinfrastrukturinvesteringar så har de fått upp ögonen för sjöfartens möjligheter. Jessica Rosencrantz bekräftade att det idag finns en stor politisk samsyn kring sjöfarten. Jessica menade att alla politiker nu pratar om sjöfart. Läs mer om det Maritima Valmanifestet Maritima Valmanifestet Ladda ner foldern Säg JA till sjöfarten (det Maritima Valmanifestet) Trafikslagsneutralt avgiftssystem övergripande diskussioner och planering behövs Trafikslagen betalar olika mycket och utifrån helt olika principer för sin statliga infrastruktur. Detta snedvrider konkurrensen och minskar, för sjöfartens del, möjligheten att på ett effektivt sätt låta sjöfarten spela en större roll i transportkedjan. Det är olyckligt om trafikslagen ställs mot varandra, tyckte Per Bondemark i panelen, men menade samtidigt att det behövs en mer begriplig och logisk transportpolitik. Vi är på väg åt rätt håll, men det räcker inte. Christel Wiman från tågoperatörerna sa att Sverige, som ett land i periferin, måste ha billiga och fungerande transporter. Hon sa också att järnvägen inte konkurrerar med sjöfarten utan med väg. Christel efterlyste en CSR policy hos kunderna så att de inte bara väljer den billigaste transporten. Berit Blomqvist, Sveriges Skeppsmäklareförening, efterlyste en ordentlig diskussion om konkurrensneutrala avgifter. Moderatorn framhöll vikten av att staten gör

3 ordenliga åtgärdsvalsstudier före investeringar i infrastruktur. Är sjöfart och vattenvägen ett alternativ till nyinvesteringar? Jessica Rosencrantz, M, ville uppvärdera sjöfarten och sjöfartens roll i transportsystemet. Hon lyfte fram att Sverige har Europas lägsta banavgifter och att vi måste vara öppna för höjningar, men att samtidigt kontra med andra företagsfrämjande åtgärder. Anders Ygeman, S, ordförande i Trafikutskottet menade att mer gods måste gå med sjöfart. Vi har stor trängsel och höga kostnader för andra trafikslag. Vi måste också ta rätt betalt för vägtrafiken. 50 % av de utländska åkarna på svenska vägar betalar inte för sig. Sverige har inte råd att subventionera dessa. Sjöfarten måste också, menade Anders, bli duktigare på att visa bra business case för varuägarna och få dem att se fördelarna. Panelen var i stort överens om att det behövs ett ändrat mindset i förhållande till transportsystemet. Det gäller såväl infrastrukturutnyttjandet som logistiken och helheten. Alla måste dra åt samma håll och det finns mycket som vi själva, varuägare och näring måste göra. Som vanligt dök även frågan om hamneffektiviteten upp som en av de viktigaste frågorna för en effektiv och ökad sjöfart. Hamnen måste vara en effektiv hub. Läs mer om Sjöfartsforums serie av dialogmöten för den effektiva hamnen: Dialogmöte Den effektiva hamnen från att tala om till att konstruktivt bidra Forts del 1: Dialogmöte Hamnen som möjliggörare för ökad sjöfart Forts del 2: Dialogmöte Infrastruktur och transportpolitik LNG goda erfarenheter från nya LNG fartyg, men det behövs omställningsstöd Sjöfartsforum och vår medlemsorganisation Energigas Sverige speglade LNG marknaden i ett gemensamt seminarium. En panel berättade om gasen, distributionen, användningen, utmaningarna och visionen. LNG är en naturgas, som frysts ner till ca minus 160 grader och blivit flytande. Den flytande naturgasen är framför allt en transportform för distribution med fartyg (istället för att leda gasen via ledning). Vid användning över går gasen till sin gasform igen. För svensk del kommer gasen till största delen från Norge och i övrigt främst från t ex Qatar och Algeriet. Den ryska naturgasen transporteras framför allt i rörledning och det finns mycket lite rysk LNG. Den som finns, säljs framför allt i Asien. Ryssland är ännu ingen större LNG aktör på marknaden. LNG priset styrs framför allt av gaspriset i Europa, men inte helt, för samtidigt är priset på LNG högst i Asien. LNG marknaden kan därför sägas vara regional. LNG priset påverkas mycket av vad som sker i Japan. En viktig faktor är om de japanska kärnkraftverken drar igång igen. Den amerikanska naturgasen finns ännu inte tillgänglig på den europeiska marknaden. LNG är visserligen ett fossilt bränsle, men det renaste bränslet idag. Svavel och partiklar reduceras nästan helt, NOx minskas stort och CO2 blir ca 20 procent lägre. Detta gör gasen mycket intressant för sjöfarten. Norge är en föregångare, men resten av Europa börjar komma igång, LNG används inte bara inom sjöfarten. Marknaden för LNG har tre ben sjöfarten, tunga fordon och industrin. Naturgasen kan göras ännu miljövänligare genom att blanda in biogas. Naturgas och biogas har exakt samma metanmolekyl, vilket gör detta till ett framtidsscenario. Terminaler finns lite över allt, men är framför allt kopplade till den industriella marknaden. I Sverige finns en i Nynäshamn och en i Lysekil. I Östersjön byggs det på flera ställen och det finns projekt i Gävle. En utmaning är att göra LNG tillgänglig för den maritima marknaden. Då är det inte antalet terminaler som är problemet utan tillgängliggörandet. Där spelar bunkerfartygen en stor och avgörande roll.

4 Svaveldirektivet påverkar sjöfartens val av bränsle och val av LNG. Existerande fartyg behöver en typ av lösning medan nybyggen är mer öppna för olika lösningar. Retrofit är oerhört dyrt, speciellt på färjor och RoRo tonnage. Det finns ett sådant fartyg, Tarbits fartyg Bit Viking, där allt fungerar perfekt, men ombyggnaden kunde endast genomföras pga norskt NOx fondstöd. Terntank och Thunbolaget är exempel på rederier som beställt LNG fartyg och Sverige ligger väl i förkant. Kari Granberg, project manager new buildings, på Viking Line, berättade att rederiet är mycket nöjda med Viking Grace och kör LNG 24/ LNG bunkringar har gjorts, ingen försenad avgång. Miljömässigt innebär LNGdriften en otrolig reduktion en CO2 reduktion på ca 30 procent, trots att fartyget volymmässigt är ca 60 procent större. Dessutom har bränsleförbrukningen minskat och arbetsmiljön ombord är mycket bättre och renare. 80 procent lägre kemikalieförbrukning utgör en av många kringeffekter. LNG priset, berättade Kari Granberg, har varit lite högre än beräknat i pris, men samtidigt har rederiet förbrukat mindre än beräknat. Viking Grace och bunkerfartyget Seagas har väckt en otrolig uppmärksamhet internationellt. Under en tvåveckorsperiod i maj hade Viking Grace 500 besökare i maskinrummet. Det kommer folk från när i fjärran och många seminarier har hållits ombord. Seagas är världens första småskaliga LNG fartyg. Ingen av bunkringarna har behövts avbrytas. Allt har gått jättebar och även här kommer besökare varje vecka för att titta på fartyget. Tryggve Ahlman från Redareföreningen menade att Viking Grace och Seagas båda är state of the art och att han är väldigt stolt att representera detta kluster. Här finns, sa Tryggve, en otrolig kraft att lösa olika tekniska frågor och utmaningar. Nu har vi de tekniska lösningarna, nu behöver vi en större marknad, det är nästa steg och en komplett infrastruktur. Detta kan utgöra en stor potential för det maritima klustret. Panelen var överens om att LNG är ett framtidsbränsle, men ett av flera. Det kommer att ta tid att ställa om efter som LNG framför allt är aktuellt för nybyggen. Inom EU kommer det att finnas % LNG fartyg år 2020 och 40 50% år Att det behövs stöd för omställningen var panelen också överens om. Det behövs stöd till infrastrukturutbyggnaden det är distributionen som är dyr och till rederiernas omställning. Det innebär ett stort åtagande från rederiernas sida och ett LNG fartyg blir ca 20 procent dyrare. En miljöfond kanske eller andra stödåtgärder. Viking Line menade att LNG prismässigt måste vara konkurrenskraftigt med tjockolja och scrubber teknik. Bränslet är den näst största kostnaden ombord efter bemanningskostnaden. Även en marginell förändring kan ge röda siffror i bokslutet. Men, menade Kari Granberg, tillgången bör bli ganska stabil och priset kanskeär nedåtgående. Och så kommer biogasen Framtidens transportsystem en realtidslogistisk utmaning De Maritima Minglen, måndag torsdag, hade i år 2014 ett framtidstema. Våra gästtalare var alla trendspanare inom olika områden. Vi täckte transportsystemet, hamnen, transportköparperspektivet och fartygen. Första dagen talade Per Olof Arnäs, logistikforskare och universitetslektor på Chalmers i Göteborg.Per Olof talade om att godstransportbranschen står inför en revolution där digitaliseringen av transportsystemet möjliggör nya affärsmodeller, högre effektivitet och lägre klimatpåverkan. Utmaning och fokus ligger på vad som kan göras i realtid, något som visat sig lättare sagt än gjort. Utvecklingen händer här och nu, frågan är hur fort det går? Eftersom talarna står ute och talar till en minglande publik fanns inte möjlighet att visa ppt bilder. Per Olof tog därför hjälp av Magnus Kårestedt och Nora Källström, post it lappar mm för att illustrera framtidsutmaningen Framtiden hamn en samhällsbyggare. Läge för en smash Framtidsfrågorna berör förstås alla hamnar, men speciellt Stockholms Hamnar som planerar bygget av en helt ny hamn i Norviksudden i Nynäshamn. En ny storhamn har inte byggts på säkert hundra år i Sverige och den ska, när

5 den är klar, fungera hundra år fram i tiden. Framtidens hamn är alltså något som speciellt Johan Castwall, vd för Stockholms Hamnar har tänkt mycket på. Johan lyfte fram klimat och miljöfrågorna, som kommer att utgöra ett gigantiskt åtagande både för hamnen och samhället. I framtiden måste hamnen också jobba mer med hållbarhetsfrågor och bredda sig från de mer snäva klimat och miljöfrågorna. Staten har en viktig roll att spela och det finns väldigt lågt hängande frukter för staten att plocka, sa Johan. Med små medel och ekonomiska insatser kan man åstadkomma väsentligt bättre utväxling i transportnyttan. Det är konstigt, menade Johan, att staten har ansvar för fyra transportslag och så är det en kommunal uppgift att knyta ihop trafikslagen. Regeringen behöver titta på finansieringen av de statliga myndigheterna som har till uppgift att se till att vi har effektiva hållbara transporter här i landet. Vi vet i mångt och mycket, sa Johan, vad vi vill göra, men nu måste vi leverera oss också. Vi hamnar har gnällt förut, men det är inte synd om oss som är de som hanterar nästan 90 procent av godset in och ut ur Sverige. Det måste vi tänka på och jobba med och jobba mer tillsammans. Hamnen är länk i transportkedjan och ett smörjmedel i samhällsutvecklingen. Hamnen ska vara en samhällsbyggare. Hamnar och sjöfarten kommer att spela en väsentligt större roll i framtiden än den gör idag. Vi har, sa Johan Castwall, ett smash läge, men det gäller att träffa banan också Framtidens transportköpare värderingsstyrd och hållbar Polarbröds vd Karin Bodin var onsdagskvällens gästtalare på den Maritima Mötesplatsen, en ovanlig varuägare i våra sammanhang, där vi oftast möter industriföreträdare för t ex skogs och gruvnäringen. Polarbröd är ett företag som drivs i rakt nedstigande led av en femte generation, med Karin som vd och hennes syster som styrelseordförande. Företaget är värderingsstyrt och har en målsättning att ta bort sin miljöpåverkan så långt det bara går. Ett sätt är att vara självförsörjande på el och Polarbröd har fyra vindkraftverk. Transportkedjan är något som diskuteras mycket internt och ledningen har givit sig själva tio år att komma till rätta med de fel de göra vad gäller transporter, råvaror och emballage. Jämställdhet står också högt på agendan inom företaget och förra året fick de Umeå Kommuns jämställdhetspris. Till skillnad från många andra varuägare signalerade Karin Bodin att det inte bara handlar om att upphandla den billigaste transporten för sin produkt. Det beror på företagets syn på kvalitet. Polarbröd är inget lågprisbolag och det har ett varumärke som bär på starka varumärkesvärderingar. Karin pratade också mycket om vikten av det finns aktörer som går före för att skapa den hållbara utvecklingen och riktade en tydlig uppmaning till oss i sjöfarten att göra just detta. Sjöfarten, menade hon, har stora möjligheter att bli framtidens miljöeffektiva transportmedel. Det duger heller inte att säga att det finns så många andra som inte gör något. Var och en av oss som individer har ett ansvar. Polarbröd vill, sa Karin, jättegärna köpa fossilfria frakter, utan orättvis konkurrens och miljöutsläpp Framtidens fartyg och båtar och transporter som värderas högre Karl Garme, lärare och forskare på KTH, Marina System i Stockholm talade på torsdagens Maritima Mingel och tog upp utmaningen att välja att se världen och att ha den kvar (Robyn i Volvo reklam). Är det möjligt, undrade Kalle, att år 2050 transportera dubbelt så mycket gods och leva i en värld som överkonsumerar både varor och transporttjänster? Det handlar om energi och naturresursuttag. Vi betalar och prissätter inte miljöpåverkan och vi prissätter inte naturuttaget. Detta är framför allt en fråga om värderingar och en fråga som vi allt mer måste ställa oss. Kalle tror på en långsammare handelsflotta i framtiden, helt nya transportmönster för passagerare och delvis andra sätt att ha fritid på vatten. I framtiden kommer fartygen kommer att se annorlunda ut men hur? Wallenius Wilhelmsens konceptfartyg Orcelle är en av flera framtidsvisioner.

6 I framtiden kommer transporter att värderas högre, sa Kalle. Handelsflottans fartyg kommer att köra långsammare, men det kommer vi också att ta betalt för. Bland annat kommer vi att skapa bränsle genom att fånga vindenergin. Vi kommer att fortsätta tillbringa fritiden på vattnet, men utan förbränningsmotorer och kanske i nya farkoster. Vi kommer också att resa bekvämt med fartyg och ha möjlighet att göra något vettigt under tiden, speciellt när vi åker i kollektivtrafiken. Sjö, hav och vattenvägen kommer att vara arenor där vi kan bedriva en stor aktivitet, menar Kalle, men kanske på ett delvis annat sätt. Filmer från olika seminarier på Maritima Mötesplatsen under Almedalsveckan Vill du, kan du titta på de seminarier som finns inspelade från den Maritima Mötesplatsen. Du finner länkarna nedan men du hittar dem också under fliken Kunskapsbanken (webbfilmer). Seminarier inspelade på den Maritima Mötesplatsen i Visby under Almedalsveckan 2014: Regeringens maritima strategi Maritimt valmanifest Trafikslagsneutralt avgiftssystem Trendspaning; Framtidens transportsystem Trendspaning; Framtidens hamn Myter om sjöfarten Vad betyder hamnarna för AB Sverige? Trendspaning; Framtidens transportköpare Hållbar pendling går över vattnet LNG, ett drivmedel på frammarsch Utflaggning av skärgårdstrafiken Trendspaning; Framtidens fartyg och båtar För att se seminariet En konkurrenskraftig och hållbar transportnäring, besök Seko sjöfolks facebook sida. Filminspelning: Per Elerud, Sjöfartsforum förutom Seko sjöfolks seminarium som är filmat av Seko sjöfolk. Bildkälla: Sjöfartsforum/Per Elerud Copyright Sjöfartsforum/Maritime Forum, Sweden. All rights reserved. Dela gärna textmaterial från våra webbsidor men glöm inte att alltid ange källan.