SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN"

Transkript

1 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

2 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra länder. Samtidigt finns det felaktiga föreställningar om sjöfarten: att den är smutsig, släpper ut olja och förstör naturen. I den här skriften besvarar vi de nio vanligaste miljömyterna om sjöfart. Vi ser att ökad sjöfart inte är ett hot utan en möjlighet för att klara klimat- målen. Många av samhällets transportproblem är vattenlösliga! Bland svenska politiker ignoreras sjöfartens roll i transportsystemet. Den senaste nationella planen för transportsystemet sa inte mycket om sjöfarten men desto mer om väg- och järnvägstrafik. Riksdagen har som mål att den svenska fordonsflottan till år 2030 ska vara oberoende av fossila bränslen. Ytterligare 20 år senare, år 2050 ska Sverige vara klimatneutralt och inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Samtidigt väntas transporterna till och från Sverige beräknas öka med 50 procent fram till Trots detta har Sverige en transportpolitik som subventionerar investeringar och underhåll av vägar och järnvägar, men avgiftsbelägger sjöfart och hamnar. Detta är tvärtemot hur andra sjöfartsnationer inom EU gör. Vårt samhälle är beroende av transporter. Ett hållbart samhälle är beroende av miljövänliga transporter. Sjöfarten är inte bara det mest volym- effektiva transportalternativet ett fartyg kan frakta en last som motsvarar upp till lastbilar utan också det bästa miljöalternativet. Sett till mängden gods som transporteras så släpper sjöfarten ut minst koldioxid per kilometer. Den senaste tidens järnvägskaos visar att både gods och pendlare sitter fast när järnvägen fallerar. Låt sjöfarten ta hand om godstransporterna och lämna persontrafiken åt järnvägen. Det är mest miljövänligt, kostnadseffektivt och tidssparande.

3 Myt 1: Sjöfarten står för en stor andel av koldioxidutsläppen och det är bättre att transportera gods på annat sätt, som lastbil eller tåg. Fakta: Sett till mängden gods som transporteras så släpper sjöfarten ut minst koldioxid per kilometer. Siffror från 2010 visar att de totala utsläppen från sjöfarten utgjorde ungefär 1/40 jämfört med vägtrafikens utsläpp. När ett ton varor ska fraktas en kilometer släpper flyg ut 540 g koldioxid och en lastbil 50 g. Motsvarande siffra för ett fartyg är 15 g visade Statens väg- och transportforskningsinstitut i rapporten Externa kostnader och avgifter för fem svenska, gränsöverskridande godstransporter att sjöfarten är det transportslag med lägst externa marginalkostnader per godsenhet. Med externa marginalkostnader menas kostnader för slitage och nedbrytning, trafiksäkerhet, koldioxidutsläpp och andra luftföroreningar. Dessutom bidrar sjöfarten till minskad trängsel på vägar och järnvägar ett fraktfartyg kan frakta en last som motsvarar upp till lastbilar. Myt 2: Förutom koldioxid släpper sjöfarten ut flera andra luft- och vattenförorenande ämnen, till exempel svaveloxider. Fakta: Det är sant att sjöfarten genom att använda svavelhaltiga fartygsbränslen har stått för en stor del av svavelutsläppen. Men den siffran minskar stadigt i takt med att nya bränslen tas fram och när EU:s svaveldirektiv träder i kraft 1 januari 2015 så skärps kraven kraftigt på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön och Nordsjön. FN:s sjöfartsorgan International Maritime Organization har skärpt reglerna ytterligare för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen där utsläppen efter 1 januari 2015 måste ha minskat till 0,1 procent. I övriga EU ska svavelutsläppen från fartyg vara maximalt 0,5 procent från år I dag står den internationella sjöfarten för cirka 4 procent av alla transporters årliga utsläpp av svavel och 7 procent av kväveoxidutsläppen. Samtidigt står sjöfarten för 80 procent av allt inter- nationellt transportarbete. Sjöfarten står för knappt 3 procent av koldioxidutsläppen vägtrafiken för ca 90 procent. Myt 3: För att slippa betala för rening av oljetankar i hamnarna släpper fartyg ut stora mängder olja i havet som förorenar vattnet och dödar djur. Fakta: Sedan mer än 20 år tillbaka förbjuder internationella regleringar utsläpp av oljeblandat vatten. Tankerrederierna har idag mycket strikt kvalitetssäkring ombord. Oftast så gör man rent oljetankarna genom att spola med produkt/olja för att inte fasta rester ska bli kvar. Ibland spolar man med lite vatten som sedan går genom en separator. Tack vare separatorn kan renat vatten gå tillbaka till havet, resten läggs i en särskild tank och lämnas i land. Alla svenska hamnar tar kostnadsfritt emot oljeavfall från fartygen som anländer till hamnen och ser till att avfallet tas om hand på rätt sätt. Men trots förbudet mot oljeutsläpp och trots möjligheterna att kunna lämna ifrån sig oljan finns det fartyg som missköter sig. Mellan år 2005 och 2009 registrerade Kustbevakningen oljeutsläpp i svenska vatten. I endast ett fåtal fall leder registrering av ett utsläpp till straff eller föroreningsavgift för fartyget som genomfört utsläppet. Vi föreslår att regeringen inför hårdare sanktioner mot dem som bryter mot förbudet samt skapar internationella samarbeten för att kunna övervaka fartyg som släpper ut olja. Myt 4: Med ökad sjöfart längs kusterna kommer fartygsolyckor som leder till oljeutsläpp i havet att öka. Fakta: Eftersom nästan all transport av olja sker med sjöfart har flera åtgärder vidtagits för att minska riskerna för oljeutsläpp om fartyget skulle råka ut för en olycka. Svenska farleder, vattenvägar och fartyg är bedömda som säkra vilket innebär att risken för att ett fartyg skulle släppa ut olja oavsiktligt är minimal.

4 Efter olyckan med Exxon Valdez 1989 antog USA en Oil Pollution Act eftersom man ansåg att de internationella normerna för förhindrande av oljeutsläpp vid olyckor inte var tillräckliga. I och med akten infördes ett ensidigt krav på dubbelskrov. FN:s sjöfartsorgan International Maritime Organization följde beslutet och införde 1992 bestämmelser om dubbelskrov i den internationella konventionen. För transporter till Sverige har alla oljebolag krävt dubbelskrov långt innan det reglerades i lag. Genom att använda dubbelskrov omges oljetankarna av ännu en plåt. Den andra plåten sitter invändigt en bit från den yttre plåten så i fall det yttre skrovet rivs upp är tanken fortfarande skyddad. Myt 5: Sjöfartsbranschen gör inte tillräckligt för att göra sjöfarten mer miljövänlig. Fakta: Hamnar, rederier, nationella och internationella sjöfartsorganisationer vidtar alla åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och Skandinavien ligger i framkant. Allt fler hamnar runtom Östersjön erbjuder idag fartygen eluttag så att de kan vara elförsörjda när de ligger i hamn och inte behöver använda något bränsle. Flera rederier arbetar för att kunna använda flytande naturgas (Liquefied natural gas, LNG) för att minska utsläppen. Flytande naturgas är redan idag ett gångbart alternativ för mindre fartyg i kust- och insjöfart och i Norge drivs exempelvis färjor med flytande naturgas. Med flytande naturgas kan utsläppen av svaveloxider och kväveoxider minskas markant. Potentiellt kan även koldioxidutsläppen minska med upp till 20 procent. Ett annat alternativ för att minska utsläppen är eco-driving/slow steaming: att sänka farten. Det kan minska fartygets utsläpp med upp till 30 procent. Myt 6: Fartygstrafiken är ensamt ansvarig för stranderosion som förstör ekosystem, byggnader och kulturarv. Fakta: Stranderosion innebär att havet bryter ner och för bort sanden från stranden. En av processerna som påverkar erosionen är vågor från fartyg. En sträcka som undersökts är den hårt trafikerade Furusundsleden utanför Stockholm. Naturgeografen Lars Granath har undersökt sträckan och menar att genom att sänka fartygens hastigheter med 10 knop kan erosionen minska med procent, vilket innebär att de flesta stränder skulle kunna återhämta sig rejält. Det finns också andra åtgärder som exempelvis vågbrytare som minskar sjöfartens bidrag till stranderosion. Vi anser att regeringen bör ge ett större stöd till forskning om sjöfartens påverkan på stranderosion. Vi ser också gärna att ökade resurser ges till trafikledning i farlederna, så att fartygens hastighet kan justeras där det behövs. Myt 7: Fartyg använder sig fortfarande av giftig bottenfärg som är farlig för djur och växter. Fakta: De giftiga båtbottenfärgernas effekter har inneburit att reglerna mot dem successivt har skärpts i Sverige och det är sedan 1 juli 2003 förbjudet att applicera påväxthindrande system som innehåller tennorganiska föreningar. Förbudet gäller alla svenska båtar, oavsett storlek eller trafik. Men fortfarande gungar många båtar med giftiga skrov på våra svenska vatten. 1 januari 2008 införde EU totalförbud mot förekomst av tennorganiska föreningar som fungerar som biocider på fartyg. Reglerna för båtbottenfärger har skärpts, men giftig båtbottenfärg är fortfarande det vanligaste skyddet mot påväxt. Inom IMO gäller särskilda regler för besiktning och certifiering för fartyg som är över 24 meter långa. De får inte längre använda sig av den giftiga bottenfärgen. Myt 8: Barlastvatten förorenar havet och förstör ekosystem genom att fartygen bär med sig främmande organismer. Fakta: Barlastvatten är havsvatten som tas in för att öka stabiliteten i ett fartyg som går tomt eller är del-lastat. Oljefartygen har alltid dubbelskrov och har barlastvattnet mellan oljetankarna och ytterskrovet. Lastfartyg med enkelskrov har separata

5 barlasttankar. I undantagsfall kan stora bulkfartyg ta barlastvatten i ett av lastrummen. Problemet med barlastvatten kan vara att man tar med sig arter från främmande hav. När sedan tankarna töms i Östersjön om man ska lasta här så får vi ett oönskat tillskott i det lokala ekosystemet. Internationell lagstiftning är under framtagande för att begränsa sådan skaderisk. Fartyg kan idag använda sig av olika metoder för att rena barlastvattnet innan det töms ut i havet, exempelvis genom att rena vattnet med hjälp av filter togs ett steg närmare IMO:s Barlastkonvention då flera länder enades om riktlinjer för att minska spridningen av främmande arter via barlastvatten. För att hålla sig till Barlastkonventionen måste fartygen installera nya rengöringssystem ombord. De har från sommaren 2013 två år på sig innan detta ska vara klart. Myt 9: Östersjöns ekosystem klarar inte mer sjöfart, Östersjön är redan övergödd och nedsmutsad. Fakta: Många förväxlar Östersjöns problem med sjöfartens och ser inte till utsläpp från lastbilstranporter, jordbruk, industri och hushåll. Faktum är att sjöfarten står för en liten del av Östersjöns totala miljöbelastning. Miljöbelastningen kommer dessutom att minska när EU:s svaveldirektiv införs Direktivet reglerar hur mycket svavel sjöfarten får släppa ut i Östersjön och Nordsjön. Miljöbelastningen minskar också i takt med att nya bränslen, som flytande naturgas, införs. Det största hotet mot Östersjön är den övergödning som är en följd av jordbrukets och industrins näringsläckage till havet, orenade avlopp och trafiken. Genom att frakta gods till sjöss istället för med lastbil kan luftutsläppen minska. Om Ostkusthamnar i samverkan Ostkusthamnar i samverkan är en sammanslutning av nio hamnar som verkar för att sjöfarten ska kunna avlasta landinfrastrukturen och på så vis bidra till ett hållbart transportsystem. Vi vill uppmärksamma att dagens ensidiga investeringar i transportsystemet är ohållbara för miljön, transportkapaciteten och för Sveriges konkurrenskraft. Ostkusthamnar i samverkan vill sticka hål på miljömyterna om sjöfarten och visa hur fartygen på ett hållbart sätt kan avlasta infrastrukturen på land. 3 åtgärder för en bättre miljö Undvik onödiga infrastrukturinvesteringar genom att använda den redan befintliga infrastrukturen till sjöss. När sjöfarten fraktar mer gods ökar dessutom utrymmet för persontrafiken på järnvägen. Genom att flytta över godstransporter till sjöfarten minskas också koldioxidutsläppen. Sett till mängden gods som transporteras så släpper sjöfarten ut minst koldioxid per kilometer. Underlätta för redarna att bygga miljövänliga fartyg, till exempel fartyg som går på flytande naturgas (LNG) eller har inbyggda skrubbersystem för att rena utsläppen. Ostkusthamnar i samverkan Norrköpings Hamn och Stuveri, Mälarhamnar, Stockholms Hamnar, Gävle Hamn, Oxelösunds Hamn, Hargshamns Hamn, Södertälje Hamn, Umeå Hamn, Piteå Hamn

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. Nya vindar blåser inom sjöfarten på Östersjön. Natur- och biogas har snabbt erövrat nya användningsområden när miljönormerna har blivit strängare och de traditionella

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete PORT HELSINGBORG Vårt miljöarbete D E T L Ö P E R E N G R Ö N T R Å D G E N O M A L LT V I G Ö R I 200 år har Helsingborgs Hamn varit en strategiskt viktig hamn. Men från att ha varit en enkel liten träbrygga

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län Till Sjöfartsverket Att Tage Edvardsson 601 78 Norrköping Stockholm 2006-06-05 Naturskyddsföreningens i Stockholms län yttrande över miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön

Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön Vi värnar om miljön Vi värnar om miljön Som Östersjöns ledande rederi känner vi ett särskilt ansvar för vår närmiljö. Därför har Tallink och Silja Line som huvudprincip att prioritera miljöskydd. Vi arbetar

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Green Bridge konceptet

Green Bridge konceptet TT-Line Effektiv och miljövänlig transport av gods och passagerare till sjöss Green Bridge konceptet (2:a omarbetade upplagan, december 2008) En informationsbroschyr om Fartyg som miljö- och klimatvänliga

Läs mer

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd

Anmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd 1 (5) Dnr: 2014-2435:1 Anmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd Två regelverk styr anmälningsrutinerna Anmälningsrutiner enligt Kodexen om Schengengränserna(Gränskodex)

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17 Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17 Lina Petersson Sakkunnig miljö Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Vad tycker du? För 50 år sedan hade man en annan syn på

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand 2013-03-08 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande från Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening (DLV) över prövotidsredovisning beträffande utredning av möjligheterna

Läs mer

Sätta dagordningen Fokus

Sätta dagordningen Fokus Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter

Läs mer

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Hamnar en kommunal angelägenhet?

Hamnar en kommunal angelägenhet? Hamnar en kommunal angelägenhet? Hamnar är en del av infrastrukturen Järnväg och väg planeras av statliga myndigheter, hamnar av kommunala bolag Hamnar fungerar inte utan bra infrastruktur som ansluter

Läs mer

Omställningen har redan börjat

Omställningen har redan börjat Omställningen har redan börjat Preems produktion och försäljning i siffror Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65 % av produktionen

Läs mer

Del 1 Miljöledningssystemet

Del 1 Miljöledningssystemet Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sjöfartsverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Sjöfartsverket har ett sektorsansvar för

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig

Läs mer

Framtidens sjöfart. Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering

Framtidens sjöfart. Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering Framtidens sjöfart Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering Hållbar utveckling inom sjöfartsklustret Styrkor, svagheter, hot och möjligheter Viking Grace - LNG Hållbar utveckling inom sjöfartsklustret

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,

Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Årsstämma 2008 Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Fjärde året i rad med förbättrat rörelseresultat Under 2007 höjde styrelsen för Alfa Laval målet för rörelsemarginalen (EBITA) till 15 procent

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt

Läs mer

Miljövägen framtidsvägen Optimal ruttplanering med hänsyn till miljön. Sandor Kiss Johan Stillman

Miljövägen framtidsvägen Optimal ruttplanering med hänsyn till miljön. Sandor Kiss Johan Stillman Optimal ruttplanering med hänsyn till miljön Sandor Kiss Johan Stillman RAPPORT I MARIN MILJÖ 2p Sjöfart och marin teknik Handledare: Göran Tibblin CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Sunt med gas i tankarna!

Sunt med gas i tankarna! Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen

Läs mer

Den typen av fartyg fick dåligt ryckte i samband med den stora oljekatastrofen 1989 med Exxon Valdes i Alaska. Man införde snabbt krav på dubbelskrov

Den typen av fartyg fick dåligt ryckte i samband med den stora oljekatastrofen 1989 med Exxon Valdes i Alaska. Man införde snabbt krav på dubbelskrov 1 2 3 Den typen av fartyg fick dåligt ryckte i samband med den stora oljekatastrofen 1989 med Exxon Valdes i Alaska. Man införde snabbt krav på dubbelskrov genom den amerikanska Oil Pollution Act (OPA)

Läs mer

LNG och LBG i Sverige - en översikt

LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

Säkerheten på fiskefartyg

Säkerheten på fiskefartyg 1 (6) TRAFI/19281/03.04.01.00/2012 Utfärdad: 20.12.2012 Träder i kraft: 1.1.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 21 3 mom.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

EnSaCo Sverige - 2011

EnSaCo Sverige - 2011 EnSaCo Sverige - 2011 Gränsöverskridande Samarbete i Miljö och Säkerhet för Strandnära Oljeskyddsberedskap EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND I N V E S T I N G I N Y O U R F U T U R E The

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom

Läs mer

Barlastvattenkonventionen. 8 september Sjöfartsseminarium Henrik Ramstedt

Barlastvattenkonventionen. 8 september Sjöfartsseminarium Henrik Ramstedt Barlastvattenkonventionen 8 september 2017 Sjöfartsseminarium 170309 Henrik Ramstedt Barlastvattenkonventionen Den internationella konventionen för kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer