jobb Kompetens samhällsnytta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jobb Kompetens samhällsnytta"

Transkript

1 jobb Kompetens samhällsnytta Slutdokument för Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess, Januari 2013.

2 2 Foton och illustrationer: Framsidan: Johan Franzén. Sid 5: Petter Järleskog. Sid 6: Anna Risfelt Hammargren, Chalmers Tekniska Högskola, DFDS Seaways, Försvarsmakten, Göteborgs Hamn, Johan Franzén, Stena, Svenskt Marintekniskt Forum, Seabased. Sid 8: Berg Propulsion. Sid 10: Anna Risfelt Hammargren. Sid 12: Anna Risfelt Hammargren, Kustbevakningen, Sirius Rederi, Sjöfartsverket, Sweboat, Wallenius Lines. Sid 14: Johan Franzén

3 INNEHÅLL Sammanfattning 4 Det maritima klustret 7 företag, offentlig sektor och akademi människor och jobb Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs 9 Maritimt Manifest sju punkter för ett starkt maritimt kluster 13 Nr 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi 15 Nr 2 Konkurrensneutralitet mellan transportslagen 16 Nr 3 Intermodalitet och en hållbar strategi för infrastrukturen 17 Nr 4 Regelverk och myndighetssamordning 18 Nr 5 Kompetens, forskning och innovation 19 Nr 6 Maritim informationsteknik 20 Nr 7 Klustersamverkan och ansvar 21 Ett enat maritimt kluster i samverkan 22 Noter 23 Sjöfartsforum en oberoende, maritim klusterförening Sjöfartsforum är en övergripande intresseförening med syfte att stärka det maritima klustret. Föreningen arbetar för att öka kunskapen om sjöfarten och den maritima näringen samt för att synliggöra och tydliggöra klustrets nytta och värdeskapande för industri och samhälle. Sjöfartsforum skapar mötesplatser inom klustret och ökar förutsättningar för starka nätverk där klustret, politiker, akademi och övrigt näringsliv kan mötas. Detta stimulerar till samverkan som bidrar till ökad dynamik och utveckling. Som klusterorganisation identifierar och driver Sjöfartsforum uthålligt gemensamma nyckelfrågor nationellt såväl som internationellt. Sjöfartsforum arbetar för ett gemensamt ansvarstagande för det nationella maritima klustrets utveckling. Denna trycksak är slutdokumentet från den öppna och klusterövergripande strategiprocess som Sjöfartsforum drivit och faciliterat Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. 3

4 Sammanfattning Det svenska maritima klustrets 1 verksamheter är av stor betydelse för hela det svenska samhället, inte minst för industri och handel. Det maritima klustret skapar värden för Sverige och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar. En näring med spetskompetens, världsledande företag och stor utvecklingspotential. Klustret, definierat av EU, består av sju delområden transport, tillverkning/maritim teknologi, service, resurser från havet, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Alla delar av klustret är beroende av den maritima kompetensen och alla delar påverkar varandra. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar i form av ett robust och samhällsekonomiskt hållbart transportsystem, EUs klimat- och miljömål för transportsektorn, utveckling av förnybar energi, kompetens-, teknik- och innovationsutveckling, sysselsättning och nyföretagande. Den maritima näringen utgörs av klustrets kommersiella delar (exkl offentlig sektor och akademi). I Sverige är det en näring med maritim spetskompetens, många världsledande företag och stor utvecklingspotential. Den är att betraktas som en av landets basnäringar. Aktörerna i det nationella maritima klustret har gemensamt kartlagt och analyserat sina förutsättningar och i en öppen strategiprocess lagt fast vad som är nödvändigt för att utveckla sjöfarten i Sverige, få den maritima näringen att växa och stärka det maritima klustret i sin helhet. Vårt Maritima Manifest slår fast: Sverige är en kustnation som behöver maritim kompetens och Sverige som högkostnadsland behöver spetskompetens för konkurrenskraftiga kunskapsbaserade näringar. Den svenska maritima kompetensen är högt rankad internationellt och en tillgång för Sverige. Kompetensen utgör en näringsgenerator som alla klusterdelar är beroende av. Maritim kompetens ger oss också möjlighet att påverka havens och sjöfartens utveckling internationellt. Sveriges maritima kompetens bör värnas, utnyttjas och utvecklas. Sjöfarten, havet och vattenvägen skapar direkt samhällsnytta och bidrar till en samhällsekonomisk och hållbar utveckling av infrastrukturen och transportsystemet. Sjöfarten bidrar också till industrins konkurrensmöjligheter och handelns utveckling. Det maritima klustret skapar också viktig samhällsnytta genom skydd och övervakning av våra vattenvägar i form av isbrytning, lotsning, sjö- och kustförsvar, sjöräddning mm. Sjöfarten är säker, billig och miljöoch energieffektiv. Vattenvägen finns på plats, är klar att användas och har stor kapacitet. Ingreppen i naturen är små och investerings- och underhållskostnaderna låga. Det maritima klustrets samhällsnytta är av stor vikt för Sverige. Sjöfarten och vattenvägen bör i ökad utsträckning utnyttjas i det inrikes transportsystemet för både gods- och passagerartrafik. Den maritima näringen är kunskapsbaserad och har förutsättningar att utvecklas och stärkas. Näringen skapar värde för Sverige i form av sysselsättning, innovationsutveckling, entreprenörskap, nyföretagande och skatteintäkter. Sysselsättningskoefficienten är hög. På rederisidan genererar en ombordtjänst (dvs 2,2 anställda) 5,28 arbetstillfällen i land 9. Den maritima näringens möjligheter för svenskt näringsliv och sysselsättning bör tas tillvara, stödjas och satsas på. 4

5 Förutsättningarna för ett starkt maritimt kluster och en maritim näring i utveckling är: en tydlig politisk målbild, ett ramverk som ger förutsägbarhet och styrmedel som driver utvecklingen i önskad riktning en förståelse för vikten av en stark maritim näringsgenerator (svensk maritim kompetens med nära koppling till svenska rederier och fartyg) en strategi för infrastrukturen som säkerställer att vattenvägen utnyttjas och finns med i alla planeringsprocesser för transportsystemen konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, något som förutsätter en ny avgiftsstruktur för infrastrukturen, där sjöfarten kan verka på lika villkor som väg och järnväg enkla och anpassade regelverk och bättre myndighetssamordning forsknings- och innovationsresurser som stärker näringsdynamiken maritim klustersamverkan Den Maritima näringen Foton: Kockums, Anna Hammargren, Seabased Industry AB, DNV, Nimbus, Sjöfartsverket och Chalmers (Jan-Olof Yxell) Transport: Rederier (godsoch passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag Tillverkning/maritim teknologi: Teknik-, systemoch underleverantörer, varv, fritidsbåtsindustrin Resurser från havet: Fisket och biomarina livsmedel, energi från havet (Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i den maritima strategiprocessens arbete) Service: Skeppsmäklare, speditörer, logistikföretag, bunkerföretag, klassificeringssällskap, muddringsföretag, maritim mätteknik, finanssektorn, försäkringsbolag, maritim besiktning- och konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, serviceleverantörer, konsultföretag Turism & fritid: Färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdstrafik, kanalturism, kustturism, fritidsfisket, handel med fritidsbåtar och marinor mm Offentlig sektor: Myndigheter, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs, fackföreningar Forskning & utbildning; Gymnasieskolor, universitet och högskolor, forskningsenheter/företag, viss privat konsultverksamhet, centrumbildningar Med rätta förutsättningar kan det maritima klustret på olika sätt bidra till en hållbar samhällsutveckling, ökad sysselsättning, företagande och värde för samhället. Sverige kan bli en stark kust- och sjöfartsnation med en internationellt framgångsrik maritim näring. Med detta Maritima Manifest avslutas det formella, klustergemensamma utvecklingsarbetet kallat den maritima strategiprocessen. Manifestet utgör underlaget för ett fortsatt arbete på den politiska arenan och för vårt eget framtidsinriktade klusterutvecklingsarbete. Sverige behöver ett starkt maritimt kluster och en livskraftig maritim näring. Det maritima klustret behöver politisk beslutsamhet och en långsiktig svensk maritim strategi. 5

6 6

7 Det maritima klustret - företag, offentlig sektor och akademi Det maritima klustret 1 definieras i Sverige, enligt en EU-definition, i sju olika delar. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. De sju maritima delområdena är transport, tillverkning/ maritim teknologi, resurser från havet, service, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Det mest synliga och det område som de flesta förknippar med sjöfart är transport med rederier och hamnföretag. Ett mer dolt, men mycket framstående delområde är tillverkning/ maritim teknologi med bl a underleverantörer och teknikföretag. Beräkningar från Vinnova 3 visar i en första studie att nästan personer arbetar inom detta område, i aktiebolag som till största delen bedriver maritim verksamhet. Inom klusterområde transport finns anställda, men hur många som arbetar i hela det maritima klustret finns ännu inga säkerställda siffror på. Den maritima näringen utgör klustrets kommersiella delar, dvs fem av sju delområden. Områdena offentlig sektor och forskning och utbildning ingår inte i näringen. Rötterna är historiska och den kompetensbas som idag driver utvecklingen framåt härrör från vår tidigare varvsindustri, de många stora rederier Sverige hade fram till slutet av 1900-talet och från Försvarsmakten/Marinen. Här finns grunden till den svenska maritima spetskompetensen som bl a gjort att AIS-systemet 2 utvecklades här i landet. Sverige var först i världen med att bygga havsbaserad vindkraft och vi leder utvecklingen inom lättviktskonstruktioner och kompositfartyg, offshorekonstruktioner, framtidens bränsle mm. RoRo-tekniken (roll on, roll off) och dagens specialbyggda biltransportfartyg har också sina rötter i Sverige, och många sjöburna transportsystemlösningar är framtagna tillsammans med svensk basindustri för att den framgångsrikt skall kunna exportera sina produkter och konkurrera på marknader utanför Sverige. De senaste åren har verksamheter på den offentliga sidan allt mer börjat växa ihop med det övriga maritima klustret. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. och människorna, jobben och kompetensen Mångas första tanke kring yrken inom det maritima klustret är kanske sjömän och hamnarbetare. Men om sanningen ska fram är dessa numera i minoritet. De flesta som arbetar i det maritima klustret finns i den landbaserade näringen och inom den offentliga verksamheten. De ombordanställda fartygsbefälen, fartygsingenjörerna, manskapet och intendenturpersonalen har generellt mycket goda karriärmöjligheter. Den maritima kompetensen efterfrågas inom alla klusterdelar och utgör ofta basen för entreprenörskap och nyföretagande. Kompetensen är i många fall internationell och arbetsmarknaden likaså. Det finns ett stort behov av högutbildad personal inom alla delar av klustret, från hamnföretag, speditörer, logistikföretag, rederier och skeppsmäklare, till tillverkningsföretag, tekniska underleverantörer, konsultföretag, systemleverantörer, varv, småbåtsindustrin, företag inom 7

8 Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator. I Sverige är detta vår maritima kompetens. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. havsbaserad energi, bank/finans, försäkring, klassificeringssällskap, advokatkontor, myndigheter, forskningsenheter mm. Många företag, t ex tillverkningsföretagen, har verksamhet även inom andra näringar. Det gäller stora koncerner som Alfa Laval, ABB, SKF och Rolls-Royce. Göteborgs- och Stockholmsregionerna har störst koncentration av maritima företag och organisationer 3. Därefter följer region Skåne och Blekinge län. Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator som starkt påverkar den samlade klusterutvecklingen. I Sverige är detta vår maritima spetskompetens. Kompetensen är nära kopplad till svenska rederier och fartyg. Näringsgeneratorn driver teknik- och innovationsutvecklingen som lägger grunden för entreprenörskap, företagande och tillväxt. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. Inom sjöfarten råder ett nära förhållande mellan underleverantörer, serviceföretag, varv m fl aktörer å ena sidan och landets rederier å den andra. Det betyder exempelvis att svenska rederier utnyttjar svenska varv, medan rederier i Danmark går till danska (relationen påverkas av fartygens flaggstat). Underleverantörernas möjligheter stärks av en nära koppling till behoven hos en inhemsk rederinäring och rederierna behöver den maritima miljö som underleverantörer, serviceföretag och andra aktörer i klustret utgör. För att säkerställa fortsatt stark maritim utveckling i Sverige behöver därför den svenska maritima kompetensen och svenska rederier och fartyg värnas. Klustrets gemensamma vision: Sverige, alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Klustrets gemensamma mission: Vi utvecklar maritima möjligheter och resurser till nytta för människor, näringsliv och övriga samhället Våra värden: Samverkan ansvar - värdeskapande 8

9 Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs Den maritima näringen hör förstås ihop med havet som infrastruktur och vattnet som naturresurs. Havet ger oss vattenvägen, vår fria infrastruktur. Ur vattnet utvinner vi havsbaserade livsmedel, förnybar energi i form av vind-, våg- och tidvattenkraft och icke förnybara resurser som olja och gas. Den maritima näringen är alla kommersiella produkt- och tjänsterelaterade verksamheter som har med havet som naturresurs eller vattenväg att göra. Samhällsnytta I mars 2012 presenterade Trafikverket den s k Kapacitetsutredningen. Den pekar på stora kapacitetsbrister i delar av transportsystemet, främst inom järnvägen, men även i storstadsregionernas vägnät. Samtidigt förutses en kraftig ökning av både gods- och persontransporter fram till år Att enbart satsa på utbyggnad av den landbaserade infrastrukturen är varken möjligt eller ekonomiskt hållbart. Sjöfarten konstateras ha stort kapacitetsutrymme och en tydlig potential i en ökad samverkan mellan trafikslagen. Den stora kapaciteten till trots sker idag endast 7,7 procent 4 av det inrikes transportarbetet mätt i tonkilometer och sju promille 5 av kollektivtrafiken med fartyg. Sverige har EUs längsta kust och omfattande inre vattenvägar, men denna del av vår infrastruktur är i hög grad outnyttjad. I jämförelse kan nämnas att i Tyskland utförs 20 procent 6 av det inrikes godstransportarbetet med fartyg. Sjöfarten som trafikslag har genom ökad närsjöfart 11, kustsjöfart 12 och inlandssjöfart 13 möjlighet att avlasta väg och järnväg med stora mängder gods och komplettera landinfrastukturen i persontrafiken. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. För svensk import- och exportindustri är sjöfarten av avgörande betydelse. Trafikanalys beräknar att 72 procent 7 av det utrikes godset, mätt i ton, går med fartyg. Kopplingen mellan handel, sjöfart och ett lands välstånd är mycket stort. Sjöfartens nytta märks också i klustrets offentliga delar. Flera myndigheter/verk arbetar med sjöfarten där arbetet ger en direkt samhällsnytta. Försvarsmakten/Marinen arbetar med havs- och sjötrafikövervakning och tillgodoser kontroll av fartygsrörelser. De försvarar den svenska kusten och viktiga s k basområden (hamnar) samt skyddar vattenvägarna och den fria handeln runt Sverige och utomlands (piratbekämpning). Kustbevakningen ansvarar för sjö- och miljöövervakning, kontroll, tillsyn och brottsbekämpning samt räddningstjänst. Sjöfartsverket sköter vattenvägarna, trafikledning, lotsning, isbrytning, fritidsbåtstrafiken och ansvarar för vår samlade sjöräddningstjänst. Inom klusterområde resurser från havet finns den expanderande vind-, våg- och tidvattenkraften där Sverige internationellt sett ligger långt framme. Kraftsystemen erbjuder elproduktion utan utsläpp av CO 2 och installationsområden till havs blir allt mer intressanta för att uppnå EUs energimål. Biomarina livsmedel och vattenbruk är områden som de närmaste åren väntas öka stort. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. 9

10 Statliga beräkningar från Tillväxtanalys visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras inte genom arbetsplatser ombord på fartygen utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter. Näringspolitik Näringsgeneratorn, motorn i klustret, utgörs av den maritima kompetensen som påverkar utvecklingen inom alla klusterdelar. Kompetensen är starkt kopplad till svenska rederier och fartyg. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras dock inte genom arbetsplatserna ombord på fartygen, utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter och i ekonomin som helhet. Det handlar t ex om verksamheter hos maritima underleverantörer, servicesektorn, skärgårdsturismen och det innovationsintensiva området resurser från havet. För underleverantörerna är hemmamarknaden och klustret i Sverige viktigt, för såväl kund- och partnerrelationer, som för forskning och innovationsutvecklingen. Exempelvis utgör svenskkontrollerade fartyg cirka 80 procent 8 av kundunderlaget för våra större reparationsvarv. Statliga beräkningar från Tillväxtanalys 9 visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. En svensk tjänst ombord på ett svenskflaggat fartyg innebär också att 2,2 sjömän får anställning. Det betyder att en sådan ombordtjänst skapar 5,28 arbetstillfällen iland. Sverige är, precis som de flesta länder inom EU, att betrakta som ett högkostnadsland, där vi på en hårdnande internationell marknad konkurrerar med kvalitet och kompetens. Kunskapsbaserad industriell utveckling sker i globala kunskapscentra eller s k superkluster vilka karakteriseras av en hög koncentration av innovativa industriella aktörer i tätt samarbete med avancerade forskningsinstitutioner, riskkapital och kompetent ägarskap. För att en kunskaps- 10

11 baserad näring ska vara konkurrenskraftig krävs en kreativ och stödjande nationell miljö, miljömässigt hållbara utvecklingsstrategier, en kunskapsbaserad industrikoncentration och globala konkurrensförutsättningar. Värdeskapande Konkurrenskraftiga företag skapar på olika sätt värden för samhället. Företagens förädlingsvärde kan mätas i kronor och ören och utgör de anställdas löner och andra förmåner, utdelning eller uppskjuten vinst till ägarna, skatter och avgifter till staten. På nationell nivå blir förädlingsvärdena nationens BNP (bruttonationalprodukt) som är den viktigaste indikatorn på en nations utveckling. I Norge finns ett antal studier 10 som visar hur satsningar på den maritima näringen som på senare år allt mer fokuserats runt offshoreindustrin påverkat landets BNP-utveckling. Under åren mellan 2005 och 2009 ökade den maritima näringens förädlingsvärde med 60 procent. Den maritima näringens andel av BNP i Norge har under samma period ökat med 2,8 procent. En tydlig bakomliggande orsak är den norska, politiskt beslutade, maritima strategin som anger mål och riktning. Även i Danmark och Holland, med politiska maritima strategier, finns en tydlig målbild om högre utväxling av förädlingsvärdet. Hållbarhet För att etablera en hållbar näringsstruktur som skapar tillväxt över tid behövs ekonomisk nytta (såväl samhällsekonomisk som lönsamhetsmässig för företagen) och social och miljömässig hållbarhet. Sjöfarten och den maritima näringen kan bidra med alla tre. Sjöfarten är energieffektiv och den miljömässigt mest effektiva transportbäraren med minst påverkan på naturen. Miljöprestandan kommer dessutom att öka markant när de nya svavelreglerna införs från Vattenvägen som infrastruktur är den billigaste infrastrukturen för samhället och ger genom att flytta gods/resenärer från väg och järnväg reella samhällsbesparingar och nyttor. I det maritima klustret finns mycket goda karriärvägar mellan ombord- och landjobb eftersom den maritima kompetensen är väsentlig inom alla klusterdelar. Förutsägbarhet I samhället pågår ett ständigt samspel mellan politik, akademi och näringsliv. Det krävs förståelse, kunskap och samverkan mellan parterna och från politikernas sida en stabilitet och förutsägbarhet som ger konkurrensmöjligheter. Av samma skäl kan avsaknaden av politiska beslut och tydlig inriktning vara ödesdiger. Ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling och för att attrahera investerare och finansiella institutioner samt i förlängningen för näringens värdeskapande för samhället. Nationell maritim strategi Den maritima näringen och hela det maritima klustret är av avgörande betydelse för kustnationen Sverige och för svensk industri. Samhället behöver den nytta och det värde i transportsystemet som sjöfarten möjliggör. Vattenvägen är en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv infrastruktur för både gods och passagerare. Genom att i högre grad utnyttja den frigörs kapacitet och kapital, och möjligheterna för svensk industri ökar. Mer sjöfart i transportsystemet förbättrar också hållbarheten och minskar transportsystemets totala energianvändning och miljöpåverkan. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. Sverige bör värna utvecklingsbara, kunskapsintensiva näringar. Med en stark maritim näring blir också vår röst i det internationella sjösäkerhetsarbetet starkare. Grunden för en stark maritim utveckling är en tydlig målbild och långsiktiga politiska ramvillkor i en nationell maritim strategi. Det ger den nödvändiga och långsiktiga förutsägbarhet som den maritima basnäringen behöver. Politiska ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. 11

12 12

13 Maritimt Manifest sju åtgärdsområden för ett starkt maritimt kluster Sverige är en kust- och sjöfartsnation. Vår maritima miljö har traditionellt verkat i det tysta. Gamla strukturer har gjort att aktörer jobbat var för sig i olika fack. Det har gällt både på den privata och offentliga sidan. Men för några år sedan förändrades situationen. År 2009 startade den öppna maritima strategiprocessen, ett nationellt klusterövergripande arbete med syfte att öka samverkan, ta ett klustergemensamt ansvar, visa på näringens behov och möjligheter samt öka sjöfarten i det inrikes transportsystemet. I de övergripande målen fastställdes att Sverige, precis som många andra länder, ska och bör ha en nationell maritim strategi och att den maritima näringen ska betraktas som en viktig svensk basnäring. Den maritima strategiprocessen har letts av den ideella, nationella klusterföreningen Sjöfartsforum. Processen har varit öppen för alla att delta i och Sjöfartsforum har drivit arbetet framåt och agerat facilitator i samverkansarbetet. Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i arbetet. Representanter från klustrets branschorganisationer, föreningar, företag, utbildningsenheter och myndigheter/verk har lagt ner tusentals ideella timmar på arbetet med att gemensamt kartlägga och analysera det egna klustret med våra styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Strategiprocessen har arbetat fram handlingsplaner inom olika områden, stimulerat fram nya nätverk inom klustret och startat ett nytt sätt att gemensamt arbeta med våra viktiga frågor. Idag blåser andra vindar. Alla vet att ingen klusterdel längre fungerar för sig själv och att samverkan behövs. Det omfattande arbete som har utförts visar att klustret och den maritima näringen tar utvecklingsfrågorna på största allvar. Viljan att ta ansvar sträcker sig inte bara till det som gynnar den egna verksamheten, utan gäller hela klustret och det värde som klustret skapar för samhället. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. Vi har en vision och vi har gjort ett grundarbete. Nu behöver en politisk process ta vid och i det arbetet vill vi fortsätta att bidra och samverka. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Dokumentet visar också på klustrets eget fortsatta engagemang och åtagande i det arbete som tar vid där processarbetet formellt avslutas. Vi vill speciellt påpeka att det i ett nationellt kluster med sju delområden självfallet finns en mängd frågor som är av stor vikt. I detta sammanfattande dokument har vi koncentrerat oss på det som framför allt ökar sjöfarten och utnyttjandet av vattenvägen, ger näringen utvecklingsmöjligheter och stärker klustret i sin helhet. Ökad sjöfart, ökad forskning och innovation samt informationsteknik ger en maritim klusterdynamik som behövs och är en grund för utveckling inom alla klusterdelar. Vi konstaterar också att vissa av klusterdelarnas viktiga frågor lyfts fram inom angränsande näringar, t ex turismen och energisektorn. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. 13

14 Den politiska processen Politiska beslut och fortsatt aktiv politisk process Samverkan och politiskt beslutade styrdokument Maritim strategi Samling, organisation. kartläggning Analys Vision, mål, värden, strategi Handlingsplaner, slutdokument Fortsatt klusterutveckling Sjöfartsforums strategiprocess och den politiska process som nu har en nyckelroll i arbetet mot en nationell maritim strategi. Dokumentation och mer information För en heltäckande information och beskrivning hänvisar vi till vårt dokument Vision- och strategi för det maritima klustret (2010) med dess bilaga Närsjöfart och inrikes sjöfart samt till nedanstående handlingsplaner och rapporter från våra fokusgrupper (2012). Konkurrensvillkor i harmoni med övriga trafikslag och internationella regelverk Intermodalitet vägen till ett smidigt, flexibelt och robust transportssystem Närsjöfart och kustsjöfart lägre transportkostnader och minskad miljöbelastning Inlandssjöfart en potential för Sverige och för ett hållbart samhälle Kunskap och innovation förutsättningar för en hållbar tillväxt Hållbar värdetillväxt tillförlitlig statistik och redovisning som ger jämförbarhet EU-klassad inlandssjöfart en handlingsplan Inrikes persontransporter en handlingsplan Samtliga dokument finns att ladda ner på: I strategiprocessens arbete med handlingsplaner och åtgärdsområden har följande klusteraktörer deltagit i olika arbetsgrupper. (Ännu fler aktörer har varit delaktiga i det tidigare analys- och strategiarbetet): AB Gigs, Advokatfirman Lindahl, Aug. Leffler & Son, BACAB, Broström AB, Chalmers Tekniska Högskola, Chalmers studentkår, DFDS Tor Line AB, Erik Thun AB, Försvarsmakten/Marinen, Green Consulting Group, Gunnars Båtturer, Gävle Containerterminal AB, Göteborgs Hamn AB, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Hav- och vattenmyndigheten, Högskolecentrum i Bohuslän, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kristofer Andrén Sjöfartskonsult, Kungliga Tekniska Högskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Lighthouse, Lindholmen Science Park, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen/Clean Shipping Index, Marine Benchmark, Mikael Norrman AB, Navigationsgruppen, Next Part, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Oxelösunds Hamn AB, SEKO Sjöfolk, Sirius Shipping AB, Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Stena AB, SSPA Sweden AB, Sten Göthberg Sjökonsult, Stockholms Hamnar, Svenska Skeppshypotek, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Södertälje Hamn AB, TTS Ships Equipment AB, Trafikverket, Trafikverket Färjerederiet, Transportstyrelsen, Vattenbussen AB, Viking Line AB, Viktoriainstitutet, Vinnova, AB Volvo, Vänerhamn och Wallenius Marine AB 14

15 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi Alla näringar, och kluster av aktörer knutna till samma bransch, behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att attrahera kapital, våga satsa och framgångsrikt utveckla verksamheter. Samhället behöver konkurrenskraftig kompetens, jobbskapande lönsamma företag, hållbar tillväxt, nyföretagande och resurseffektiva infrastruktur- och transportlösningar. Med politisk beslutsamhet, en tydlig vision och målbild, konkurrenskraftiga ramvillkor och effektiva styrmedel kan sjöfarten och det maritima klustret bidra med kunskapsintensiva arbetsplatser och ökad sysselsättning i hela landet. Den maritima näringen är kunskapsbaserad. Vi har djupa maritima rötter, spetskompetens, rederier i världsklass och internationellt erkända teknik- och underleverantörer. Sverige har goda förutsättningar att lyckas med ambitionen att vara världsledande inom maritim innovation och hållbar utveckling. Sverige är en kustnation och den maritima kompetensen är en nationell tillgång. Sverige behöver en politiskt beslutad, långsiktig maritim strategi. Punkter av vikt i en maritim strategi: >> Politiskt beslutad vision och tydlig målbild för >> Regelverk, administration och avgifter som alla delar av det maritima klustret och hela den maritima näringen möjliggör internationell konkurrenskraft och enkla, risk- och funktionsbaserade15 regelverk öppna för innovation >> Mål och styrmedel för den maritima näringens utveckling, vattenvägens utnyttjande och klustrets offentliga delars viktiga frågor >> Utveckling av sjöfartens möjligheter i det inri- kes transportsystemet (närsjöfart11, kustsjöfart12, inlandssjöfart13, trafik med vägfärjor, fartygstransporter inom städer, färjetrafik, skärgårdstrafik, vattenburen kollektivtrafik) och satsning på ökad intermodalitet14 >> En nationell infrastrukturstrategi som säkerställer vattenvägens likabehandling i alla planeringsprocesser och en trafikslagsövergripande, konkurrensneutral avgiftsstruktur >> Forskningsanslag i paritet med övriga trafikslags och klustrets värdeskapande >> Myndighetsstruktur med större tydlighet, samordning och fokusering >> Maritim säkerhet med skydd, kontroll och övervakning av vattenvägen, räddningstjänst, sjöförsvar (nationellt och internationellt) samt försörjningsmöjligheter i händelse av ofred. Här hänvisar vi vidare till Kustbevakningen, Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien, avd II:s försvarsstrategiska arbete. 15

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm DEN MARITIMA STRATEGIPROCESSEN Redovisning av fokusgrupperna Konkurrensvillkor och Hållbar värdetillväxt Sjöfartsforum

Läs mer

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran

Läs mer

Kunskap och innovation

Kunskap och innovation Den maritima strategiprocessen Kunskap och innovation förutsättningar för hållbar värdetillväxt Björn Södahl Lighthouse Medverkande i fokusgruppen Jan Bergstrand - Tafikverket Rickard Bergqvist - GU Handels;

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen 2017-01-26 Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen EN SVENSK MARITIM BASNÄRING Anna Hammagren, Fullpage Communications AB Havet som naturresurs Havet som vattenväg -det hållbara

Läs mer

Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden

Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess 2009 2013 Vägen mot en etablerad svensk maritim näring, och en politiskt beslutad, maritim strategi Från frustration till aktion Det är dags nu!!! Sverige

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2012

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2012 Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 För fjärde året i rad har Sjöfartsforums verksamhet till stor del dominerats av det maritima strategiarbetet. Sju fokusgrupper, med

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Det femte trafikslaget Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum De tekniska föreskrifterna är på plats vad händer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Påminnelse sista anmälningsdag 16 mars: Miniseminarium om sjöfarten och CSR/Corporate Social Responsibility den 21 mars i Göteborg

Påminnelse sista anmälningsdag 16 mars: Miniseminarium om sjöfarten och CSR/Corporate Social Responsibility den 21 mars i Göteborg Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 3, 2012 Innehåll Påminnelse Minikonferens om CSR 21 mars sista anmälningsdag 16 mars Sjöfartsforums föreningsstämma 21 mars i Göteborg Fler aktiviteter i kalendariet Närsjöfart

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten Susanna Hall Kihl 2011 11 08 1 Definitionsfrågan Julborden Finlands, Danmarks, Englandsbåtarna Större kryssningsfartyg Bilfärjor (Färjerederiet är Sveriges

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi

MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi Marknadsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Per-Erik Holmberg Viktoriainstitutet Sjöfartsforum Stockholm 20121108 Innovation..the creation and adoption of an idea, a product,

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 1, 2014

Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 1, 2014 Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 1, 2014 I DETTA NYHETSBREV: - Den effektiva hamnen en viktig pusselbit för en konkurrenskraftig sjöfart - Näringsdepartementets arbete med en maritim strategi har identifierat

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Anna Hammargren, Sjöfartsforum

Anna Hammargren, Sjöfartsforum Anna Hammargren, Sjöfartsforum Transocean trafik, Närsjöfart, Kortsjöfart, Europasjöfart, SSS, Short Sea Shipping, International Intra EU 27, Kustsjöfart, Cabotage, Intra EU 27, Feedertrafik, Inrikes sjöfart,

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Stora investeringar i infrastrukturen för att skapa

Läs mer

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward.

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward. Hur kan trafiken på Vänern utvecklas och vad säger varuägarna? Inledning. Vad är Project WaterwaysForward? Vad är skillnaden på inlandssjöfart och kustsjöfart?

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik Stockholm 3 mars 2017 Infrastrukturminister Anna Johansson Näringsdepartementet Sjöfartsverket Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik En Godsstrategi ska tas fram under 2017 och som

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Filip Kjellgren Forums kansli

Filip Kjellgren Forums kansli www.transportinnovation.se Filip Kjellgren Forums kansli 2014-05-15 1 Forums medlemmar 2014-05-15 2 Forums mål: Uppnå ett mer hållbart transportsystem, särskilt genom att bryta trenden mellan transporter

Läs mer

Generella strategier: Innebär att:

Generella strategier: Innebär att: Strategierna och dess innebörd är en hjälp för att nå programmets mål. Det är var och en ansvar som arbetar direkt eller indirekt mot målen i programmet att följa strategierna. Generella strategier: 1.

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 5, 2011 Innehåll Sjöfart i Almedalen: välkommen till Sjöfartspub, Sjöfartseftermiddag mm Sjöfartsforums miljödiplom nominera dina kandidater före 1 augusti Världssjöfartens

Läs mer

Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014

Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014 Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014 I DETTA NYHETSBREV: - Ett maritimt valmanifest; fyra punkter för att stärka sjöfarten som trafikslag och näring - 30 seminarier och aktiviteter på den Maritima Mötesplatsen

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2016-03-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 82 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Vision och strategi för det maritima klustret

Vision och strategi för det maritima klustret Medlem i European Shortsea Network Sjöfartsforums strategiprocess Vision och strategi för det maritima klustret Utarbetad i en öppen klusterprocess 2009 2010. Sjöfartsforum 2010 10 27 Sjöfartsforum, Ropstensslingan

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer