jobb Kompetens samhällsnytta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jobb Kompetens samhällsnytta"

Transkript

1 jobb Kompetens samhällsnytta Slutdokument för Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess, Januari 2013.

2 2 Foton och illustrationer: Framsidan: Johan Franzén. Sid 5: Petter Järleskog. Sid 6: Anna Risfelt Hammargren, Chalmers Tekniska Högskola, DFDS Seaways, Försvarsmakten, Göteborgs Hamn, Johan Franzén, Stena, Svenskt Marintekniskt Forum, Seabased. Sid 8: Berg Propulsion. Sid 10: Anna Risfelt Hammargren. Sid 12: Anna Risfelt Hammargren, Kustbevakningen, Sirius Rederi, Sjöfartsverket, Sweboat, Wallenius Lines. Sid 14: Johan Franzén

3 INNEHÅLL Sammanfattning 4 Det maritima klustret 7 företag, offentlig sektor och akademi människor och jobb Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs 9 Maritimt Manifest sju punkter för ett starkt maritimt kluster 13 Nr 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi 15 Nr 2 Konkurrensneutralitet mellan transportslagen 16 Nr 3 Intermodalitet och en hållbar strategi för infrastrukturen 17 Nr 4 Regelverk och myndighetssamordning 18 Nr 5 Kompetens, forskning och innovation 19 Nr 6 Maritim informationsteknik 20 Nr 7 Klustersamverkan och ansvar 21 Ett enat maritimt kluster i samverkan 22 Noter 23 Sjöfartsforum en oberoende, maritim klusterförening Sjöfartsforum är en övergripande intresseförening med syfte att stärka det maritima klustret. Föreningen arbetar för att öka kunskapen om sjöfarten och den maritima näringen samt för att synliggöra och tydliggöra klustrets nytta och värdeskapande för industri och samhälle. Sjöfartsforum skapar mötesplatser inom klustret och ökar förutsättningar för starka nätverk där klustret, politiker, akademi och övrigt näringsliv kan mötas. Detta stimulerar till samverkan som bidrar till ökad dynamik och utveckling. Som klusterorganisation identifierar och driver Sjöfartsforum uthålligt gemensamma nyckelfrågor nationellt såväl som internationellt. Sjöfartsforum arbetar för ett gemensamt ansvarstagande för det nationella maritima klustrets utveckling. Denna trycksak är slutdokumentet från den öppna och klusterövergripande strategiprocess som Sjöfartsforum drivit och faciliterat Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. 3

4 Sammanfattning Det svenska maritima klustrets 1 verksamheter är av stor betydelse för hela det svenska samhället, inte minst för industri och handel. Det maritima klustret skapar värden för Sverige och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar. En näring med spetskompetens, världsledande företag och stor utvecklingspotential. Klustret, definierat av EU, består av sju delområden transport, tillverkning/maritim teknologi, service, resurser från havet, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Alla delar av klustret är beroende av den maritima kompetensen och alla delar påverkar varandra. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar i form av ett robust och samhällsekonomiskt hållbart transportsystem, EUs klimat- och miljömål för transportsektorn, utveckling av förnybar energi, kompetens-, teknik- och innovationsutveckling, sysselsättning och nyföretagande. Den maritima näringen utgörs av klustrets kommersiella delar (exkl offentlig sektor och akademi). I Sverige är det en näring med maritim spetskompetens, många världsledande företag och stor utvecklingspotential. Den är att betraktas som en av landets basnäringar. Aktörerna i det nationella maritima klustret har gemensamt kartlagt och analyserat sina förutsättningar och i en öppen strategiprocess lagt fast vad som är nödvändigt för att utveckla sjöfarten i Sverige, få den maritima näringen att växa och stärka det maritima klustret i sin helhet. Vårt Maritima Manifest slår fast: Sverige är en kustnation som behöver maritim kompetens och Sverige som högkostnadsland behöver spetskompetens för konkurrenskraftiga kunskapsbaserade näringar. Den svenska maritima kompetensen är högt rankad internationellt och en tillgång för Sverige. Kompetensen utgör en näringsgenerator som alla klusterdelar är beroende av. Maritim kompetens ger oss också möjlighet att påverka havens och sjöfartens utveckling internationellt. Sveriges maritima kompetens bör värnas, utnyttjas och utvecklas. Sjöfarten, havet och vattenvägen skapar direkt samhällsnytta och bidrar till en samhällsekonomisk och hållbar utveckling av infrastrukturen och transportsystemet. Sjöfarten bidrar också till industrins konkurrensmöjligheter och handelns utveckling. Det maritima klustret skapar också viktig samhällsnytta genom skydd och övervakning av våra vattenvägar i form av isbrytning, lotsning, sjö- och kustförsvar, sjöräddning mm. Sjöfarten är säker, billig och miljöoch energieffektiv. Vattenvägen finns på plats, är klar att användas och har stor kapacitet. Ingreppen i naturen är små och investerings- och underhållskostnaderna låga. Det maritima klustrets samhällsnytta är av stor vikt för Sverige. Sjöfarten och vattenvägen bör i ökad utsträckning utnyttjas i det inrikes transportsystemet för både gods- och passagerartrafik. Den maritima näringen är kunskapsbaserad och har förutsättningar att utvecklas och stärkas. Näringen skapar värde för Sverige i form av sysselsättning, innovationsutveckling, entreprenörskap, nyföretagande och skatteintäkter. Sysselsättningskoefficienten är hög. På rederisidan genererar en ombordtjänst (dvs 2,2 anställda) 5,28 arbetstillfällen i land 9. Den maritima näringens möjligheter för svenskt näringsliv och sysselsättning bör tas tillvara, stödjas och satsas på. 4

5 Förutsättningarna för ett starkt maritimt kluster och en maritim näring i utveckling är: en tydlig politisk målbild, ett ramverk som ger förutsägbarhet och styrmedel som driver utvecklingen i önskad riktning en förståelse för vikten av en stark maritim näringsgenerator (svensk maritim kompetens med nära koppling till svenska rederier och fartyg) en strategi för infrastrukturen som säkerställer att vattenvägen utnyttjas och finns med i alla planeringsprocesser för transportsystemen konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, något som förutsätter en ny avgiftsstruktur för infrastrukturen, där sjöfarten kan verka på lika villkor som väg och järnväg enkla och anpassade regelverk och bättre myndighetssamordning forsknings- och innovationsresurser som stärker näringsdynamiken maritim klustersamverkan Den Maritima näringen Foton: Kockums, Anna Hammargren, Seabased Industry AB, DNV, Nimbus, Sjöfartsverket och Chalmers (Jan-Olof Yxell) Transport: Rederier (godsoch passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag Tillverkning/maritim teknologi: Teknik-, systemoch underleverantörer, varv, fritidsbåtsindustrin Resurser från havet: Fisket och biomarina livsmedel, energi från havet (Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i den maritima strategiprocessens arbete) Service: Skeppsmäklare, speditörer, logistikföretag, bunkerföretag, klassificeringssällskap, muddringsföretag, maritim mätteknik, finanssektorn, försäkringsbolag, maritim besiktning- och konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, serviceleverantörer, konsultföretag Turism & fritid: Färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdstrafik, kanalturism, kustturism, fritidsfisket, handel med fritidsbåtar och marinor mm Offentlig sektor: Myndigheter, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs, fackföreningar Forskning & utbildning; Gymnasieskolor, universitet och högskolor, forskningsenheter/företag, viss privat konsultverksamhet, centrumbildningar Med rätta förutsättningar kan det maritima klustret på olika sätt bidra till en hållbar samhällsutveckling, ökad sysselsättning, företagande och värde för samhället. Sverige kan bli en stark kust- och sjöfartsnation med en internationellt framgångsrik maritim näring. Med detta Maritima Manifest avslutas det formella, klustergemensamma utvecklingsarbetet kallat den maritima strategiprocessen. Manifestet utgör underlaget för ett fortsatt arbete på den politiska arenan och för vårt eget framtidsinriktade klusterutvecklingsarbete. Sverige behöver ett starkt maritimt kluster och en livskraftig maritim näring. Det maritima klustret behöver politisk beslutsamhet och en långsiktig svensk maritim strategi. 5

6 6

7 Det maritima klustret - företag, offentlig sektor och akademi Det maritima klustret 1 definieras i Sverige, enligt en EU-definition, i sju olika delar. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. De sju maritima delområdena är transport, tillverkning/ maritim teknologi, resurser från havet, service, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Det mest synliga och det område som de flesta förknippar med sjöfart är transport med rederier och hamnföretag. Ett mer dolt, men mycket framstående delområde är tillverkning/ maritim teknologi med bl a underleverantörer och teknikföretag. Beräkningar från Vinnova 3 visar i en första studie att nästan personer arbetar inom detta område, i aktiebolag som till största delen bedriver maritim verksamhet. Inom klusterområde transport finns anställda, men hur många som arbetar i hela det maritima klustret finns ännu inga säkerställda siffror på. Den maritima näringen utgör klustrets kommersiella delar, dvs fem av sju delområden. Områdena offentlig sektor och forskning och utbildning ingår inte i näringen. Rötterna är historiska och den kompetensbas som idag driver utvecklingen framåt härrör från vår tidigare varvsindustri, de många stora rederier Sverige hade fram till slutet av 1900-talet och från Försvarsmakten/Marinen. Här finns grunden till den svenska maritima spetskompetensen som bl a gjort att AIS-systemet 2 utvecklades här i landet. Sverige var först i världen med att bygga havsbaserad vindkraft och vi leder utvecklingen inom lättviktskonstruktioner och kompositfartyg, offshorekonstruktioner, framtidens bränsle mm. RoRo-tekniken (roll on, roll off) och dagens specialbyggda biltransportfartyg har också sina rötter i Sverige, och många sjöburna transportsystemlösningar är framtagna tillsammans med svensk basindustri för att den framgångsrikt skall kunna exportera sina produkter och konkurrera på marknader utanför Sverige. De senaste åren har verksamheter på den offentliga sidan allt mer börjat växa ihop med det övriga maritima klustret. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. och människorna, jobben och kompetensen Mångas första tanke kring yrken inom det maritima klustret är kanske sjömän och hamnarbetare. Men om sanningen ska fram är dessa numera i minoritet. De flesta som arbetar i det maritima klustret finns i den landbaserade näringen och inom den offentliga verksamheten. De ombordanställda fartygsbefälen, fartygsingenjörerna, manskapet och intendenturpersonalen har generellt mycket goda karriärmöjligheter. Den maritima kompetensen efterfrågas inom alla klusterdelar och utgör ofta basen för entreprenörskap och nyföretagande. Kompetensen är i många fall internationell och arbetsmarknaden likaså. Det finns ett stort behov av högutbildad personal inom alla delar av klustret, från hamnföretag, speditörer, logistikföretag, rederier och skeppsmäklare, till tillverkningsföretag, tekniska underleverantörer, konsultföretag, systemleverantörer, varv, småbåtsindustrin, företag inom 7

8 Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator. I Sverige är detta vår maritima kompetens. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. havsbaserad energi, bank/finans, försäkring, klassificeringssällskap, advokatkontor, myndigheter, forskningsenheter mm. Många företag, t ex tillverkningsföretagen, har verksamhet även inom andra näringar. Det gäller stora koncerner som Alfa Laval, ABB, SKF och Rolls-Royce. Göteborgs- och Stockholmsregionerna har störst koncentration av maritima företag och organisationer 3. Därefter följer region Skåne och Blekinge län. Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator som starkt påverkar den samlade klusterutvecklingen. I Sverige är detta vår maritima spetskompetens. Kompetensen är nära kopplad till svenska rederier och fartyg. Näringsgeneratorn driver teknik- och innovationsutvecklingen som lägger grunden för entreprenörskap, företagande och tillväxt. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. Inom sjöfarten råder ett nära förhållande mellan underleverantörer, serviceföretag, varv m fl aktörer å ena sidan och landets rederier å den andra. Det betyder exempelvis att svenska rederier utnyttjar svenska varv, medan rederier i Danmark går till danska (relationen påverkas av fartygens flaggstat). Underleverantörernas möjligheter stärks av en nära koppling till behoven hos en inhemsk rederinäring och rederierna behöver den maritima miljö som underleverantörer, serviceföretag och andra aktörer i klustret utgör. För att säkerställa fortsatt stark maritim utveckling i Sverige behöver därför den svenska maritima kompetensen och svenska rederier och fartyg värnas. Klustrets gemensamma vision: Sverige, alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Klustrets gemensamma mission: Vi utvecklar maritima möjligheter och resurser till nytta för människor, näringsliv och övriga samhället Våra värden: Samverkan ansvar - värdeskapande 8

9 Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs Den maritima näringen hör förstås ihop med havet som infrastruktur och vattnet som naturresurs. Havet ger oss vattenvägen, vår fria infrastruktur. Ur vattnet utvinner vi havsbaserade livsmedel, förnybar energi i form av vind-, våg- och tidvattenkraft och icke förnybara resurser som olja och gas. Den maritima näringen är alla kommersiella produkt- och tjänsterelaterade verksamheter som har med havet som naturresurs eller vattenväg att göra. Samhällsnytta I mars 2012 presenterade Trafikverket den s k Kapacitetsutredningen. Den pekar på stora kapacitetsbrister i delar av transportsystemet, främst inom järnvägen, men även i storstadsregionernas vägnät. Samtidigt förutses en kraftig ökning av både gods- och persontransporter fram till år Att enbart satsa på utbyggnad av den landbaserade infrastrukturen är varken möjligt eller ekonomiskt hållbart. Sjöfarten konstateras ha stort kapacitetsutrymme och en tydlig potential i en ökad samverkan mellan trafikslagen. Den stora kapaciteten till trots sker idag endast 7,7 procent 4 av det inrikes transportarbetet mätt i tonkilometer och sju promille 5 av kollektivtrafiken med fartyg. Sverige har EUs längsta kust och omfattande inre vattenvägar, men denna del av vår infrastruktur är i hög grad outnyttjad. I jämförelse kan nämnas att i Tyskland utförs 20 procent 6 av det inrikes godstransportarbetet med fartyg. Sjöfarten som trafikslag har genom ökad närsjöfart 11, kustsjöfart 12 och inlandssjöfart 13 möjlighet att avlasta väg och järnväg med stora mängder gods och komplettera landinfrastukturen i persontrafiken. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. För svensk import- och exportindustri är sjöfarten av avgörande betydelse. Trafikanalys beräknar att 72 procent 7 av det utrikes godset, mätt i ton, går med fartyg. Kopplingen mellan handel, sjöfart och ett lands välstånd är mycket stort. Sjöfartens nytta märks också i klustrets offentliga delar. Flera myndigheter/verk arbetar med sjöfarten där arbetet ger en direkt samhällsnytta. Försvarsmakten/Marinen arbetar med havs- och sjötrafikövervakning och tillgodoser kontroll av fartygsrörelser. De försvarar den svenska kusten och viktiga s k basområden (hamnar) samt skyddar vattenvägarna och den fria handeln runt Sverige och utomlands (piratbekämpning). Kustbevakningen ansvarar för sjö- och miljöövervakning, kontroll, tillsyn och brottsbekämpning samt räddningstjänst. Sjöfartsverket sköter vattenvägarna, trafikledning, lotsning, isbrytning, fritidsbåtstrafiken och ansvarar för vår samlade sjöräddningstjänst. Inom klusterområde resurser från havet finns den expanderande vind-, våg- och tidvattenkraften där Sverige internationellt sett ligger långt framme. Kraftsystemen erbjuder elproduktion utan utsläpp av CO 2 och installationsområden till havs blir allt mer intressanta för att uppnå EUs energimål. Biomarina livsmedel och vattenbruk är områden som de närmaste åren väntas öka stort. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. 9

10 Statliga beräkningar från Tillväxtanalys visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras inte genom arbetsplatser ombord på fartygen utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter. Näringspolitik Näringsgeneratorn, motorn i klustret, utgörs av den maritima kompetensen som påverkar utvecklingen inom alla klusterdelar. Kompetensen är starkt kopplad till svenska rederier och fartyg. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras dock inte genom arbetsplatserna ombord på fartygen, utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter och i ekonomin som helhet. Det handlar t ex om verksamheter hos maritima underleverantörer, servicesektorn, skärgårdsturismen och det innovationsintensiva området resurser från havet. För underleverantörerna är hemmamarknaden och klustret i Sverige viktigt, för såväl kund- och partnerrelationer, som för forskning och innovationsutvecklingen. Exempelvis utgör svenskkontrollerade fartyg cirka 80 procent 8 av kundunderlaget för våra större reparationsvarv. Statliga beräkningar från Tillväxtanalys 9 visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. En svensk tjänst ombord på ett svenskflaggat fartyg innebär också att 2,2 sjömän får anställning. Det betyder att en sådan ombordtjänst skapar 5,28 arbetstillfällen iland. Sverige är, precis som de flesta länder inom EU, att betrakta som ett högkostnadsland, där vi på en hårdnande internationell marknad konkurrerar med kvalitet och kompetens. Kunskapsbaserad industriell utveckling sker i globala kunskapscentra eller s k superkluster vilka karakteriseras av en hög koncentration av innovativa industriella aktörer i tätt samarbete med avancerade forskningsinstitutioner, riskkapital och kompetent ägarskap. För att en kunskaps- 10

11 baserad näring ska vara konkurrenskraftig krävs en kreativ och stödjande nationell miljö, miljömässigt hållbara utvecklingsstrategier, en kunskapsbaserad industrikoncentration och globala konkurrensförutsättningar. Värdeskapande Konkurrenskraftiga företag skapar på olika sätt värden för samhället. Företagens förädlingsvärde kan mätas i kronor och ören och utgör de anställdas löner och andra förmåner, utdelning eller uppskjuten vinst till ägarna, skatter och avgifter till staten. På nationell nivå blir förädlingsvärdena nationens BNP (bruttonationalprodukt) som är den viktigaste indikatorn på en nations utveckling. I Norge finns ett antal studier 10 som visar hur satsningar på den maritima näringen som på senare år allt mer fokuserats runt offshoreindustrin påverkat landets BNP-utveckling. Under åren mellan 2005 och 2009 ökade den maritima näringens förädlingsvärde med 60 procent. Den maritima näringens andel av BNP i Norge har under samma period ökat med 2,8 procent. En tydlig bakomliggande orsak är den norska, politiskt beslutade, maritima strategin som anger mål och riktning. Även i Danmark och Holland, med politiska maritima strategier, finns en tydlig målbild om högre utväxling av förädlingsvärdet. Hållbarhet För att etablera en hållbar näringsstruktur som skapar tillväxt över tid behövs ekonomisk nytta (såväl samhällsekonomisk som lönsamhetsmässig för företagen) och social och miljömässig hållbarhet. Sjöfarten och den maritima näringen kan bidra med alla tre. Sjöfarten är energieffektiv och den miljömässigt mest effektiva transportbäraren med minst påverkan på naturen. Miljöprestandan kommer dessutom att öka markant när de nya svavelreglerna införs från Vattenvägen som infrastruktur är den billigaste infrastrukturen för samhället och ger genom att flytta gods/resenärer från väg och järnväg reella samhällsbesparingar och nyttor. I det maritima klustret finns mycket goda karriärvägar mellan ombord- och landjobb eftersom den maritima kompetensen är väsentlig inom alla klusterdelar. Förutsägbarhet I samhället pågår ett ständigt samspel mellan politik, akademi och näringsliv. Det krävs förståelse, kunskap och samverkan mellan parterna och från politikernas sida en stabilitet och förutsägbarhet som ger konkurrensmöjligheter. Av samma skäl kan avsaknaden av politiska beslut och tydlig inriktning vara ödesdiger. Ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling och för att attrahera investerare och finansiella institutioner samt i förlängningen för näringens värdeskapande för samhället. Nationell maritim strategi Den maritima näringen och hela det maritima klustret är av avgörande betydelse för kustnationen Sverige och för svensk industri. Samhället behöver den nytta och det värde i transportsystemet som sjöfarten möjliggör. Vattenvägen är en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv infrastruktur för både gods och passagerare. Genom att i högre grad utnyttja den frigörs kapacitet och kapital, och möjligheterna för svensk industri ökar. Mer sjöfart i transportsystemet förbättrar också hållbarheten och minskar transportsystemets totala energianvändning och miljöpåverkan. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. Sverige bör värna utvecklingsbara, kunskapsintensiva näringar. Med en stark maritim näring blir också vår röst i det internationella sjösäkerhetsarbetet starkare. Grunden för en stark maritim utveckling är en tydlig målbild och långsiktiga politiska ramvillkor i en nationell maritim strategi. Det ger den nödvändiga och långsiktiga förutsägbarhet som den maritima basnäringen behöver. Politiska ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. 11

12 12

13 Maritimt Manifest sju åtgärdsområden för ett starkt maritimt kluster Sverige är en kust- och sjöfartsnation. Vår maritima miljö har traditionellt verkat i det tysta. Gamla strukturer har gjort att aktörer jobbat var för sig i olika fack. Det har gällt både på den privata och offentliga sidan. Men för några år sedan förändrades situationen. År 2009 startade den öppna maritima strategiprocessen, ett nationellt klusterövergripande arbete med syfte att öka samverkan, ta ett klustergemensamt ansvar, visa på näringens behov och möjligheter samt öka sjöfarten i det inrikes transportsystemet. I de övergripande målen fastställdes att Sverige, precis som många andra länder, ska och bör ha en nationell maritim strategi och att den maritima näringen ska betraktas som en viktig svensk basnäring. Den maritima strategiprocessen har letts av den ideella, nationella klusterföreningen Sjöfartsforum. Processen har varit öppen för alla att delta i och Sjöfartsforum har drivit arbetet framåt och agerat facilitator i samverkansarbetet. Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i arbetet. Representanter från klustrets branschorganisationer, föreningar, företag, utbildningsenheter och myndigheter/verk har lagt ner tusentals ideella timmar på arbetet med att gemensamt kartlägga och analysera det egna klustret med våra styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Strategiprocessen har arbetat fram handlingsplaner inom olika områden, stimulerat fram nya nätverk inom klustret och startat ett nytt sätt att gemensamt arbeta med våra viktiga frågor. Idag blåser andra vindar. Alla vet att ingen klusterdel längre fungerar för sig själv och att samverkan behövs. Det omfattande arbete som har utförts visar att klustret och den maritima näringen tar utvecklingsfrågorna på största allvar. Viljan att ta ansvar sträcker sig inte bara till det som gynnar den egna verksamheten, utan gäller hela klustret och det värde som klustret skapar för samhället. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. Vi har en vision och vi har gjort ett grundarbete. Nu behöver en politisk process ta vid och i det arbetet vill vi fortsätta att bidra och samverka. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Dokumentet visar också på klustrets eget fortsatta engagemang och åtagande i det arbete som tar vid där processarbetet formellt avslutas. Vi vill speciellt påpeka att det i ett nationellt kluster med sju delområden självfallet finns en mängd frågor som är av stor vikt. I detta sammanfattande dokument har vi koncentrerat oss på det som framför allt ökar sjöfarten och utnyttjandet av vattenvägen, ger näringen utvecklingsmöjligheter och stärker klustret i sin helhet. Ökad sjöfart, ökad forskning och innovation samt informationsteknik ger en maritim klusterdynamik som behövs och är en grund för utveckling inom alla klusterdelar. Vi konstaterar också att vissa av klusterdelarnas viktiga frågor lyfts fram inom angränsande näringar, t ex turismen och energisektorn. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. 13

14 Den politiska processen Politiska beslut och fortsatt aktiv politisk process Samverkan och politiskt beslutade styrdokument Maritim strategi Samling, organisation. kartläggning Analys Vision, mål, värden, strategi Handlingsplaner, slutdokument Fortsatt klusterutveckling Sjöfartsforums strategiprocess och den politiska process som nu har en nyckelroll i arbetet mot en nationell maritim strategi. Dokumentation och mer information För en heltäckande information och beskrivning hänvisar vi till vårt dokument Vision- och strategi för det maritima klustret (2010) med dess bilaga Närsjöfart och inrikes sjöfart samt till nedanstående handlingsplaner och rapporter från våra fokusgrupper (2012). Konkurrensvillkor i harmoni med övriga trafikslag och internationella regelverk Intermodalitet vägen till ett smidigt, flexibelt och robust transportssystem Närsjöfart och kustsjöfart lägre transportkostnader och minskad miljöbelastning Inlandssjöfart en potential för Sverige och för ett hållbart samhälle Kunskap och innovation förutsättningar för en hållbar tillväxt Hållbar värdetillväxt tillförlitlig statistik och redovisning som ger jämförbarhet EU-klassad inlandssjöfart en handlingsplan Inrikes persontransporter en handlingsplan Samtliga dokument finns att ladda ner på: I strategiprocessens arbete med handlingsplaner och åtgärdsområden har följande klusteraktörer deltagit i olika arbetsgrupper. (Ännu fler aktörer har varit delaktiga i det tidigare analys- och strategiarbetet): AB Gigs, Advokatfirman Lindahl, Aug. Leffler & Son, BACAB, Broström AB, Chalmers Tekniska Högskola, Chalmers studentkår, DFDS Tor Line AB, Erik Thun AB, Försvarsmakten/Marinen, Green Consulting Group, Gunnars Båtturer, Gävle Containerterminal AB, Göteborgs Hamn AB, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Hav- och vattenmyndigheten, Högskolecentrum i Bohuslän, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kristofer Andrén Sjöfartskonsult, Kungliga Tekniska Högskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Lighthouse, Lindholmen Science Park, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen/Clean Shipping Index, Marine Benchmark, Mikael Norrman AB, Navigationsgruppen, Next Part, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Oxelösunds Hamn AB, SEKO Sjöfolk, Sirius Shipping AB, Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Stena AB, SSPA Sweden AB, Sten Göthberg Sjökonsult, Stockholms Hamnar, Svenska Skeppshypotek, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Södertälje Hamn AB, TTS Ships Equipment AB, Trafikverket, Trafikverket Färjerederiet, Transportstyrelsen, Vattenbussen AB, Viking Line AB, Viktoriainstitutet, Vinnova, AB Volvo, Vänerhamn och Wallenius Marine AB 14

15 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi Alla näringar, och kluster av aktörer knutna till samma bransch, behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att attrahera kapital, våga satsa och framgångsrikt utveckla verksamheter. Samhället behöver konkurrenskraftig kompetens, jobbskapande lönsamma företag, hållbar tillväxt, nyföretagande och resurseffektiva infrastruktur- och transportlösningar. Med politisk beslutsamhet, en tydlig vision och målbild, konkurrenskraftiga ramvillkor och effektiva styrmedel kan sjöfarten och det maritima klustret bidra med kunskapsintensiva arbetsplatser och ökad sysselsättning i hela landet. Den maritima näringen är kunskapsbaserad. Vi har djupa maritima rötter, spetskompetens, rederier i världsklass och internationellt erkända teknik- och underleverantörer. Sverige har goda förutsättningar att lyckas med ambitionen att vara världsledande inom maritim innovation och hållbar utveckling. Sverige är en kustnation och den maritima kompetensen är en nationell tillgång. Sverige behöver en politiskt beslutad, långsiktig maritim strategi. Punkter av vikt i en maritim strategi: >> Politiskt beslutad vision och tydlig målbild för >> Regelverk, administration och avgifter som alla delar av det maritima klustret och hela den maritima näringen möjliggör internationell konkurrenskraft och enkla, risk- och funktionsbaserade15 regelverk öppna för innovation >> Mål och styrmedel för den maritima näringens utveckling, vattenvägens utnyttjande och klustrets offentliga delars viktiga frågor >> Utveckling av sjöfartens möjligheter i det inri- kes transportsystemet (närsjöfart11, kustsjöfart12, inlandssjöfart13, trafik med vägfärjor, fartygstransporter inom städer, färjetrafik, skärgårdstrafik, vattenburen kollektivtrafik) och satsning på ökad intermodalitet14 >> En nationell infrastrukturstrategi som säkerställer vattenvägens likabehandling i alla planeringsprocesser och en trafikslagsövergripande, konkurrensneutral avgiftsstruktur >> Forskningsanslag i paritet med övriga trafikslags och klustrets värdeskapande >> Myndighetsstruktur med större tydlighet, samordning och fokusering >> Maritim säkerhet med skydd, kontroll och övervakning av vattenvägen, räddningstjänst, sjöförsvar (nationellt och internationellt) samt försörjningsmöjligheter i händelse av ofred. Här hänvisar vi vidare till Kustbevakningen, Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien, avd II:s försvarsstrategiska arbete. 15

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Det femte trafikslaget Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum De tekniska föreskrifterna är på plats vad händer

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Eftermiddagsseminarium 8 mars i Stockholm dags att anmäla sig När och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

Eftermiddagsseminarium 8 mars i Stockholm dags att anmäla sig När och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 2, 2012 Innehåll 8 mars, om närsjöfart och intermodalitet. Fullständigt program. Dags att anmäla sig. Närmast efter i kalendariet Från okänd till smått etablerad Efter färdiga

Läs mer

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 5, 2011 Innehåll Sjöfart i Almedalen: välkommen till Sjöfartspub, Sjöfartseftermiddag mm Sjöfartsforums miljödiplom nominera dina kandidater före 1 augusti Världssjöfartens

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Vision och strategi för det maritima klustret

Vision och strategi för det maritima klustret Medlem i European Shortsea Network Sjöfartsforums strategiprocess Vision och strategi för det maritima klustret Utarbetad i en öppen klusterprocess 2009 2010. Sjöfartsforum 2010 10 27 Sjöfartsforum, Ropstensslingan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Eftermiddagsseminarium om närsjöfart, infrastruktur och intermodalitet - utmaningar och möjligheter. 8 mars i Stockholm

Eftermiddagsseminarium om närsjöfart, infrastruktur och intermodalitet - utmaningar och möjligheter. 8 mars i Stockholm Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 1, 2012 Innehåll 8 mars, eftermiddagsseminarium om närsjöfart, infrastruktur och intermodalitet Vad är närsjöfart och kustsjöfart? 21 mars, Sjöfartsforums stämma i Göteborg

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången

Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Röster om Mälarsjöfarten den dolda tillgången Mälarsjöfarten den dolda tillgången Regional tillväxt kräver moderna kommunikationer och logistiklösningar som möjliggör effektiva och hållbara transporter.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Svallvåg 2013. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Svallvåg 2013. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg är en strategisk innovationsagenda för det maritima klustret i Sverige. Den har tagits fram av klustrets intressenter i samverkan,

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar.

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar. Inrevattenvägar Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar. Europa tittar på inrevattenvägar som en del av lösningen. Energieffektiva och billiga transporter. EUs vitbok och

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

17 mars, Stockholm Öppet möte om strategiprocessen, klusterutveckling som tillväxtverktyg och vad som är på gång på Näringsdepartementet

17 mars, Stockholm Öppet möte om strategiprocessen, klusterutveckling som tillväxtverktyg och vad som är på gång på Näringsdepartementet Ropstensslingan 11B, 115 42 STOCKHOLM, Tel: 08 410 540 46, Fax: 08 662 78 25, Email: info@maritimeforum.se, www.maritimeforum.se Sjöfartsforum är en intresseförening för det maritima klustret. Föreningen

Läs mer

Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling

Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Ropstensslingan 11B, 115 42 STOCKHOLM, Tel: 08 410 540 46, Fax: 08 662 78 25, Email: info@maritimeforum.se, www.maritimeforum.se Sjöfartsforum är en intresseförening för det maritima klustret. Föreningen

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Den maritima näringen i Västra Götaland JOSEFIN BORG CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Den maritima näringen i Västra Götaland JOSEFIN BORG CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Den maritima näringen i Västra Götaland JOSEFIN BORG CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2014 Sammanfattning Denna rapport är en kartläggning av den maritima näringen i Västra Götaland. Eftersom den maritima näringen

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT ÄNTLIGEN EN MOMSKURS SPECIALANPASSAD FÖR SJÖFARTSNÄRINGEN!

SKEPPSMÄKLARNYTT ÄNTLIGEN EN MOMSKURS SPECIALANPASSAD FÖR SJÖFARTSNÄRINGEN! Nr 6 2012 2012-07-02 SKEPPSMÄKLARNYTT Äntligen en momskurs specialanpassad för sjöfartsnäringen! Inbjudan till work shop: Svensk sjöfart eller sjöfart i Sverige? Sjöfartspub och Maritim Mötesplats i Almedalen

Läs mer

En Maritim Mötesplats ökade fokus på sjöfarten och den maritima näringen

En Maritim Mötesplats ökade fokus på sjöfarten och den maritima näringen Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 8, 2012 I detta nummer: - Stort fokus på sjöfarten och den maritima näringen under årets Almedalsvecka - Fullständigt program för Världssjöfartens Dag 2012, 100 år efter Titanic,

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2009

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2009 Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2009 Sjöfartsforum lägger sitt 14:e verksamhetsår till handlingarna ett år starkt präglat av en tydligt framväxande vilja bland företag och organisationer med maritim

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Hur lyfter vi kompetensen

Hur lyfter vi kompetensen Hur lyfter vi kompetensen ANDERS LINDAHL KTH Järnvägsgruppen Avd Trafik och logistik Swedish Rail Skill Forum 1 Svensk järnväg har problem Systemet räcker inte till för transportbehoven Underhållet har

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Bordsanteckningar från 26 februari 2013

Bordsanteckningar från 26 februari 2013 Bordsanteckningar från 26 februari 2013 Projektidéer från blädderblocket Kommunikationsflöden kring hamn Infohantering runt anlöp framförhållning Agentrollen tydligare Lotstider flexibilitet (lotsplikt/fjärrlots)

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 5, 2010

Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 5, 2010 visa på sjöfartens roll och möjligheter för samhälle och näringsliv. Inom klustret verkar Sjöfartsforum för ökad samverkan, Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 5, 2010 I detta nyhetsbrev: Vem ska få Sjöfartsforums

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Trafikverkets godsstrategi

Trafikverkets godsstrategi Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet

Läs mer