Programrådshandboken

Transkript

1 TYA 2014 ART.NR: H ex, BILDINFO.SE ÅTTA.45 TRYCKERI AB SKO LA ÅD AMR R G YRKES Programrådshandboken PRO D 1 l e Handbok för ledamöter LIV

2 Programrådshandboken Gymnasieskolornas lokala programråd är mycket viktiga för samarbetet mellan skolorna och transportföretagen. Samarbetet tar sig framför allt uttryck i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, som ska vara minst 15 veckor för eleverna. TYA ser gärna att APL kan ske under lite längre tid. Att APL har god kvalitet är avgörande för att eleverna ska få en bra yrkesutbildning. Tre av fyra åkerier anser att bra APL-perioder ökar möjligheterna för eleverna att få arbete enligt TYAs enkätundersökningar. Programrådet är forumet där bransch- och skolföreträdare möts. Här kan ni tillsammans diskutera hur man på bästa sätt kan utveckla transportutbildningen inklusive det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi på TYA hoppas att programrådshandboken kan ge idéer för hur programrådsarbetet kan utvecklas. Bill Rehn, vd

3 Innehåll Del 1 LOKALA PROGRAMRÅD... 4 CHECKLISTA... 7 Utbildningen... 7 Arbetsplatsförlagt lärande, APL... 8 Ansvars- och säkerhetsfrågor... 9 Programrådets arbete UTVÄRDERING ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare Del 2 FÖRDJUPNING OCH KOMMENTARER... 4 Utbildningen... 4 Arbetsplatsförlagt lärande, APL Checklista för säker APL - Riskbedömning TYA-modellen för APL inom inriktning transport Ansvars- och säkerhetsfrågor Programrådets arbete FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Gymnasieskolans styrdokument Yrkesexamen Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare Inriktning transport utgång lastbilsförare Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Grundläggande behörighet NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET BILAGA Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 3(19)

4 Programråd ett gemensamt ansvar Lokala programråd ett gemensamt ansvar! I gymnasieskolan ska finnas ett programråd med representanter från branschen. Programrådets övergripande uppgift är att bidra till att skapa bra kvalitet i utbildningen så att eleverna blir anställningsbara. Rekryteringen av välutbildade transportarbetare från gymnasieskolan är en viktig fråga för branschen. Bra yrkesutbildning kräver därför en utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv. Det är därför viktigt att branschen engagerar sig i programrådens arbete. Gymnasieskolan ansvarar för att programråd är knutna till yrkesutbildningarna. Men det är ett branschansvar att ställa upp med ledamöter i programråden. Saknar skolan ett fungerande programråd finns det risk att utbildningen läggs ned, vilket vore olyckligt då samtliga utbildningar behövs. Fördelar med att vara representant i ett programråd Att medverka i ett programråd ger många fördelar: Du får tillgång till ett stort nätverk som du kan ha nytta av vid rekryteringar och olika kompetensfrågor. Du kan påverka yrkesutbildningen inom gymnasieskolan. Du bidrar till branschens kompetensförsörjning. Programrådets uppgifter i korthet Frågor som återkommande kan behandlas i programråden är till exempel: Lägesrapporter från ledamöterna. Elevernas resultat. Träffar med företagens handledare för arbetsplatsförlagt lärande, APL. Ett starkt gemensamt intresse i programrådet leder till ett djupare engagemang. Programrådets sammansättning I programråden ingår skolledare, yrkeslärare och elevrepresentant, ett flertal företagsrepresentanter samt en representant från Svenska Transportarbetareförbundet. Välutbildade transportelever 4(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

5 Programråd ett gemensamt ansvar Arbetsplatsförlagt lärande, APL Minst 15 veckor av utbildningen ska ske på företag. En viktig uppgift för programrådet är att planera och utvärdera de APL-perioder som genomförs i företagen. En god kvalitet på APL-perioderna gör eleverna mer anställningsbara. TYA har tagit fram en utvecklad APL-modell som bidrar till skolans kvalitetsarbete. TYA-modellen syftar till att kvalitetssäkra APL-perioderna inom inriktning transport. Aktiva programråd Ett aktivt och framgångsrikt programråd kännetecknas av att: Möten sker minst två gånger per år (vanligtvis två till fyra gånger per år). Mötena behandlar viktiga utbildningsfrågor Det som diskuterats och beslutats vid ett möte protokollförs och följs upp på nästa möte. För att skapa balans mellan skola och arbetsliv anser TYA att programrådet gärna kan ha en företagsrepresentant som ordförande. Branschens representation i programrådet ska spegla de utgångar man har på gymnasieskolan, till exempel lastbilsförare och terminalarbetare. Den nya gymnasieskolan har även möjligt att ordna kurser inom hjulutrustningsteknik och taxi. TYAs regionala utbildningsråd TYA har åtta regionala utbildningsråd som består av representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Utbildningsråden arbetar för kvalitet inom det arbetsplatsförlagda lärandet och stöttar skolorna i det lokala programrådsarbetet. TYAs regionala projektledare administrerar TYAs regionala utbildningsråd. TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 5(19)

6 TYAs regionala projektledare TYAs regionala projektledare TYAs regionala projektledare är transportbranschens kontaktpersoner när det gäller yrkesförarutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner inom följande län: BD Norrbotten, AC Västerbotten Y Västernorrland, Z Jämtland AB Stockholm, C Uppsala, D Södermanland, I Gotland S Värmland, T Örebro inkl Skaraborg U Västmanland, E Östergötland, W Dalarna, X Gävleborg O Västra Götaland exkl Skaraborg, N Halland, M Skåne, F Jönköping, G Kronoberg, H Kalmar, K Blekinge Vill du vara med och utveckla samverkan mellan skola och företag? Kontakta i så fall någon av TYAs regionala projektledare. Information finns på TYAs hemsida. BD AC Z Y W X O S T E U D C AB N M F G K H I 6(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

7 Checklista Utbildningen Checklista Checklistan ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i programrådet. Utbildningen Dimensionering Är antalet utbildningsplatser inom inriktning transport/inriktning godshantering tillräckliga i förhållande till arbetsmarknadsbehovet? Bör eleverna bli garanterade en plats på inriktning transport eller inriktning godshantering (inriktningsgaranti) redan när de blir antagna till årskurs 1? Platser Behov Mål för utbildningen Finns det några fastställda mätbara mål för utbildningen och är målen i så fall väl förankrade inom skolan och på de arbetsplatser som tar emot APL-elever? BILD Rekrytering och marknadsföring Hur många elever söker i första hand till inriktning transport och inriktning godshantering? Hur kan skolan bli bättre på att marknadsföra utbildningen och vad kan branschen bidra med när det gäller elevrekrytering? Uppläggning och inriktning Sker det en integrering mellan yrkesämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik? Erbjuder skolan, på ett tydligt sätt, högskolebehörighetsgivande kurser? Erbjuder skolan relevanta fördjupningskurser/yrkesutgångar i förhållande till arbetsmarknadsbehovet? Upplägg Behörighet Fördjupning Integration TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 7(19)

8 Checklista - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsplatsförlagt lärande, APL Uppföljning Sker någon uppföljning av att eleverna får sin rätt till APL tillgodosedd? Vilka kurser eller delar av kurser bör genomföras i form av APL? I vilken omfattning besöker yrkeslärare arbetsplatsen under en APL-period? Vilka resurser avsätter skolan för att möjliggöra arbetsplatsbesök? Kan TYA-modellen ligga till grund för hur det arbetsplatsförlagda lärandet genomförs inom inriktning transport? Handledarutbildning I vilka former bedriver skolorna utbildning av handledare på arbetsplatserna? Behöver de företag som låter medarbetare genomgå handledarutbildning kompenseras ekonomiskt? Hur stor andel av de nuvarande handledarna har genomgått handledarutbildning? Vilka åtgärder behöver eventuellt vidtas? Motsvarar tillgången på APL-handledare behoven? Har APL-handledarna passande utbildning? Kollektivavtal på APL-företag Har APL-företagen, när det är fråga om företag som har anställda medarbetare, kollektivavtal? Övningskörning/körträning på åkeri skolans och företagens ansvar Har de APL-handledare som används för övningskörning/körträning under APL, inom inriktning transport, utbildning som ligger i nivå med TYAs APL-handledarutbildning? 8(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

9 Checklista - Ansvars- och säkerhetsfrågor Ansvars- och säkerhetsfrågor Ansvarsfördelningen mellan skolan och företagen Finns det ett skriftligt avtal/överenskommelse mellan skola och företag innan företagen tar emot APL-elever? Finns det rutiner för att säkerställa att ett avtal/skoldokument medföljer under färd så att den som bedriver uppsikt kan styrka att eleven är under utbildning? Har skolan och arbetsplatsen gemensamt bestämt vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning? Har rådet diskuterat APL-avtalens generella utformning samt ansvars-, arbetsmiljö- och försäkringsfrågor? Elevsäkerhet på arbetsplatsen SKOLA FÖRETAG Har skolan, gemensamt med arbetsplatsen, bestämt vilka uppgifter eleven ska utföra under APL? Har arbetsplatsens skyddsombud informerats om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå? Har arbetsplatsen kännedom om vad det innebär att den har det direkta arbetsmiljöansvaret under APL-perioden? ELEVSÄKERHET UPPGIFTER SKYDDSOMBUD ARBETSMILJÖ INTRODUKTION RUTINER RISKER RAPPORTER Har arbetsplatsen genomfört en tillräcklig introduktion av eleven? Har arbetsplatsen rutiner och planer för hur handledningen ska gå till? Har arbetsplatsen bedömt vilka risker som finns i samband med elevens olika arbetsuppgifter? Finns det rutiner för att rapportera tillbud och skador till skolan? Försäkringsfrågor Vad omfattar kommunens elevförsäkring? Ersätter kommunen även företagets självrisk? Är försäkringsfrågan reglerad i avtalen mellan skolan och företagen? FÖRSÄKRAD TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 9(19)

10 Lördag Söndag Fredag Torsdag Checklista - Programrådets arbete Programrådets arbete Skolans och branschens förväntningar Är syftet med samarbetet mellan bransch och skola väl förankrat i rådet? Har branschens förväntningar tydliggjorts? Har en policy för samarbetet mellan skolan och branschen upprättats för att underlätta det fortsatta arbetet? Organisation och arbetsformer Hur ofta ska rådet sammanträda? 13 Måndag 14 Tisdag Finns förutsättningar att ha ett lokalt programråd per utgång? (Exempelvis lastbilsförare åkerisidan.) 9 Onsdag 8 Tisdag Augusti 7 Måndag 15 Onsdag 18 September Vilket administrativt stöd och andra resurser kommer att knytas till programrådet? 19 Vilka rutiner behövs för ledamöternas kontakter mellan sammanträdena? Finns behov av att få med en representant från Arbetsförmedlingen? Kvalitetsuppföljning Ingår det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) i skolans program för kvalitetsuppföljning? Diskuteras hur många elever som får gymnasieexamen, aktuella behörigheter och elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning? Kommunikation med APL-företagen i viktiga frågor Hur kommunicerar programrådsledamöterna och skolan med de olika APLföretagen? Regional samverkan Finns det behov av regional samverkan eller kanske ett regionalt programråd? SKOLA FÖRETAG 10(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

11 Checklista - Programrådets arbete Förslag till mötespunkter Augusti/September Avstämning av resurser och elevunderlag. Oktober/November Marknadsföring av utbildningen. April/Maj Uppföljning av utbildningens kvalitet inklusive APL. TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 11(19)

12 Utvärdering Utvärdering En gång om året kan ni stämma av hur läget är inom punkterna A-D. Var sätter du ditt kryss? 1 (fungerar dåligt), 4 (fungerar mycket bra) A. Utbildningen på skolan Utbildningsplatserna motsvarar arbetsmarknadsbehovet Fordonen utnyttjas effektivt för att ge eleverna så mycket körtid som möjligt B. Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsuppgifterna är tillräckligt varierade och kvalificerade Lärare och handledare har kontinuerlig kontakt Uppgifterna under APL har koppling till kursplaner och ämnesplaner Bedömning av hur elevernas kunskapsutveckling fungerar (exempelvis via loggboken) Eleven och handledaren diskuterar kring de uppgifter som utförs i ett lärandeperspektiv APL-handledaren har fått en bra handledarutbildning Eleven övningskör på åkerier med stöd av välutbildade handledare (Se vidare TYAmodellen inom inriktning transport, i del 2) C. Ansvars- och säkerhetsfrågor Det finns skriftliga avtal mellan skola och företag D. Programrådets arbete Det görs uppföljning beträffande antal elever som får gymnasieexamen och aktuella behörigheter samt om de är anställningsbara Det görs uppföljning beträffande andelen elever som får jobb efter utbildningen Vilka är styrkorna och vilka är svagheterna på din skola? Hur kan skolan och branschen stärka de svagare delarna? 12(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

13 Anteckningar TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 13(19)

14 Ett programråd i verkligheten Ett programråd i verkligheten Passivt programråd gör ingen nytta Både skolans och branschens representanter vill ha högt i tak och raka rör i programrådet i Sunne. Så säkrar man bäst att de elever som skolan utbildar blir den arbetskraft som branschen behöver rekrytera. TYA-modellen i Sunne har kommit till mot bakgrund av en tradition av samverkan mellan skolan och transportbranschen, förklarar Joakim Guttman, ombudsman på Transport med förflutet som regionalt skyddsombud i Värmland. - Vid Södra Viken har man tidigt visat en lyhördhet för erfarenheter som vi från parternas sida fört fram. Det har både gällt att sätta fokus på mängdträning och att ge ungdomarna en helhetssyn på utbildningen, till exempel när det gäller behovet av matematik för att få godkänt i yrkesämnena. - Bland annat har man ordnat med projekt där eleverna fått räkna på N-värden och godsvikter i realistiska case. På så vis har man även intresserat skoltrötta elever för de teoretiska delarna, säger Joakim Guttman. - Även engelskan har man blandat in i yrkesämnena. Jag vet att det har underlättat för några elever som inte klarat körkortet att fortsätta som speditörer och transportledare. - Jag hoppas att man i programrådet kommer att uppmärksamma behovet av ett arbetsmiljötänk. Om våra ungdomar inte lär sig att lyfta och sitta rätt riskerar de att inte hålla alla år som de har framför sig.... uppmärksamma behovet av ett arbetsmiljötänk... Populärt bland eleverna Att skolan samverkar med åkeriföretagen genom APL - eleverna har därigenom omkring en tredjedel av sin utbildning förlagd till ett åkeriföretag - är inte bara ett nödvändigt, utan även ett mycket uppskattat inslag vid transportutbildningen vid Södra Vikens gymnasieskola i Sunne. Eleverna märker att utbildningen leder till jobb. Ann-Charlotte Carlsson är APL-samordnare och sammanställer bland annat elevernas erfarenheter av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Överlag visar fjolårets APL-enkät positiva omdömen. Nästan alla elever skulle rekommendera en annan elev att göra praktik på det egna APL-företaget. Eleverna framhåller bland annat att de under APL får lära sig hur man ska bära sig åt när det blir stressigt, att det inte skulle gå att i skolan lära ut allt man får göra på APL och att man får lära sig extra tips och trix och se hur företagen fungerar. 14(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

15 Ett programråd i verkligheten Den utbildningen litar vi på. - APL är fruktansvärt viktigt för oss som ska köra, säger andraårseleven Marcus Tönnsen. På skolan lär man sig allt på ett likadant sätt, men på praktiken får vi möjlighet att experimentera lite och att hitta vår egen förarstil. Det märks också när vi kommer tillbaks att lärarna tycker att vi mognat. - Vi lär oss att hantera växeln på ett sätt i skolan, men med den erfarenhet vi får under praktiken lär vi oss att det finns många tekniker. Det som är bra med skolan är att vi lär oss grunden för att kunna utvecklas till att bli säkra bakom ratten. Emma Berg går också årskurs två på transportprogrammet vid Södra Viken. Jobb, det är inget att stå och vänta på. - Arbetsmarknaden är väldigt bra för oss som går ut här, säger Emma. Och det finns jobb. I Hällefors där jag bor går många förare i pension. Och säger man att man har gått på Södra Viken, då är man attraktiv. Det är en bra utbildning - den litar vi på, brukar man få höra. Ställningstagande för branschens betydelse När programrådet för transportutbildningen vid Södra Vikens gymnasieskola i Sunne sammanträder en decemberdag bockar man först av vad som hänt sedan sist. Det handlar bland annat om försäkringsfrågor och hur arbetet fortskrider med en checklista för handledarna. Detta har hänt En av de stående punkterna vid mötet är planering. Fredrik Gustavsson vid Godsservice i Karlstad samarbetar med flera gymnasieskolor i Värmland. Han tog upp problemet som uppstår när praktikperioderna krockar. Även om det finns fjorton handledare i företaget räcker resurserna för APL inte till för elever från två skolor samtidigt. TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 15(19)

16 Ett programråd i verkligheten Rektor Ulf Blomqvist lovade att ta kontakt med sina rektorskollegor för att resonera om hur skolorna ska kunna öka sin effektivitet genom bättre planering. Har vi inte branschen med oss och bra praktikplatser kan vi som skola inte prestera... Samarbetet i programrådet betyder mycket för skolans möjlighet att fullgöra sin uppgift. - Idag är det tydligare framskrivet än tidigare att skolan ska samverka med branschen, konstaterar han. Har vi inte branschen med oss och bra praktikplatser kan vi som skola inte prestera det vi ska. - Att ordföranden i programrådet kommer från branschen gör företagens engagemang tydligt och det är en bra markering. Från skolans sida ska man se det som ett ställningstagande för att branschen är viktig. - Det är klart att vi inte alltid är överens i alla frågor, säger Ulf Blomqvist, men så är det i en arbetsgrupp. Då kan man inte sitta och dela information och hålla med varandra hela tiden. Om man inte vågar lämna kritik och ha synpunkter på det som sker och i någon fråga stå ut med att bli nedröstad, då får man ett passivt programråd som inte är till så mycket nytta. KRITIK FRÅGOR INFORMATION SYNPUNKTER Säkerställa rekryteringsbasen För Godsservice är fördelarna med att samarbeta med skolan i utbildningsfrågor uppenbara. - Det handlar helt krasst om att säkerställa en rekryteringsbas, säger Fredrik Gustavsson, och synergieffekterna i företaget är stora. Vi kan följa eleverna under utbildningen och de får möjlighet att lära känna vårt företag som arbetsplats. ELEV- FORMULÄR - Bland annat slipper vi i stort sett kostnaderna för att lära upp en elev som under sin utbildning kommit in i yrkesrollen här hos oss. Fredrik Gustavsson säger att programrådet är en viktig informationskanal mellan skola och företag. Här kan man gemensamt läsa av branschens och skolans behov. Ett tydligt resultat av samrådet i programrådet är det formulär som följer med varje elev som underlag för den handledare som ska arbeta med eleven. - Vi har spridit idén vidare till andra gymnasieskolor som vi arbetar med och jag funderar också på att göra en likadan blankett om varje handledare så att vi får feedback tillbaks på våra insatser för eleverna. På elevformuläret - det används parallellt till utbildningsloggboken - finns en bild på eleven, kontaktuppgifter, uppgifter om målsman och eventuellt någon kompletterande information. Där finns även uppgifter om elevens utbildningsnivå och utrymme för kommentarer om hur det fungerar under praktiken. 16(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

17 Ett programråd i verkligheten Hårt jobb som gäller Ordförande för programrådet vid Södra Vikens transportutbildning kommer från branschen. - Det är vi som vet vilken erfarenhet som branschen behöver, säger rådets nuvarande ordförande Per Ljungberg, avdelningschef för SITA Sverige AB i Värmland. Han har på ett tydligt sätt sett till att de företag som idag sitter i programrådet aktivt medverkar i transportutbildningen och att dess representanter är beredda att göra en aktiv insats. Det är viktigt att vi kan föra en öppen dialog i programrådet och att de som deltar är aktiva, har handledare och kommer med egna åsikter. - Det är viktigt att vi kan föra en öppen dialog i programrådet och att de som deltar är aktiva, har handledare och kommer med egna åsikter, säger han. - Det är inte skolans roll att vara med och värdera vilka kolleger som ska vara med, utan något som vi i branschen bör klara ut, och det har vi gjort. En annan fördel med att branschen har en stark ställning är att det är lättare för oss att diskutera med näringslivet om vi till exempel behöver pengar till en viss aktivitet. - Sedan är det viktigt att våra möten är informella, säger Per Ljungberg, så att man kan prata om svåra saker. Vi är inte formalistiska vid våra möten. Vi jobbar alla i en tuff verklighet och behöver kunna slappna av när vi träffas och prata om det som är viktigt. - Det ligger ingen status i att vara med i programrådet - sånt tar vi bort på en gång för det beteendet vill vi inte ha. Här är det hårt jobb för det som är viktigt för branschen som gäller. Stöd till lärarna Lars Thyberg, vid Kenneth Thybergs åkeri som arbetar inom skogstransporter, gick in i programrådet för att han ville vara med och säkerställa att skolans utbildning är tidsenlig. - De som är lärare i skolan har ofta inte arbetat ute i verksamheten på flera år, så de kan inte känna till allt som förändrats. De kan behöva stöd för att utbilda på det sätt att arbeta som vi tillämpar idag. Det kan till exempel handla om att man inte kastar kätting som man gjorde förr. Det medför alldeles för stora skaderisker. - Det är viktigt att programrådet inte fungerar alltför stelbent så att man vågar ta upp sådana här saker utan att någon ska känna sig trampad på tårna, säger Lars Thyberg. - Det råder ingen tvekan om skolans och åkeriföretagens roller när det gäller betygsättning av en elev. Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget. I andra frågor, säger rektor Ulf Blomqvist, kan gränsen vara mer flytande, till exempel om vem som har ansvar för att handledarna i APL-företagen är uppdaterade och när skolans eller företagets försäkring ska gälla. Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget. - Men det är sådant som vi tillsammans hittar bra lösningar på. Jag skulle vara mycket mer oroad om vi inte pratade engagerat med varandra. TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 17(19)

18 TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd TYA, Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd TYAs verksamhet TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Cirka företag med ungefär anställda, är anslutna till TYA. Verksamheten bedrivs genom kurs- och projektverksamhet som tar sikte på yrkeskompetens och arbetsmiljö. TYA samverkar med skolor och myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel. TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare TYA har åtta regionala utbildningsråd. Utbildningsråden är partsammansatta med ledamöter från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. (Ledamöterna representerar Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet. Rådens främsta uppgifter är att stärka samverkan mellan skola, företag och arbetsförmedling samt förbättra rekryteringen av välutbildade transportarbetare till TYA-anslutna företag. Många ledamöter i TYAs regionala utbildningsråd sitter också med i skolornas lokala programråd. Beträffande regionindelning se kapitlet Lokala programråd. TYA har fem regionala projektledare. De är TYAs kontaktpersoner gentemot gymnasieskolor med transportutbildning när det gäller yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna har sin bas i TYAs regionala utbildningsråd. De arbetar för en eller flera regioner och administrerar rådens arbete. TYAs regionala projektledare arbetar på uppdrag av TYAs kansli. Kontakta gärna TYAs regionala projektledare (se sid 6) om du har några frågor som du vill diskutera med TYAs regionala utbildningsråd eller behöver stöd i det lokala programrådsarbetet. För mer information, besök gärna hemsidan eller ring oss på eller maila oss på info@tya.se 18(19) Programråd - TYAs handbok, del 1 TYA

19 TYAs Programrådsenkät Ordförande i Lokala programrådet? Skolledare = 60% Branschföreträdare = 30% Politiker = 10% % Skolledare Branschföreträdare Politiker TYA Programråd - TYAs handbok, del 1 19(19)

20 TYA 2014 ART.NR: H ex, BILDINFO.SE ÅTTA.45 TRYCKERI AB Programrådshandboken SKO LA ÅD AMR R G YRKES Fördjupning PRO D 2 l e Handbok för ledamöter LIV

21 Programrådshandboken Gymnasieskolornas lokala programråd är mycket viktiga för samarbetet mellan skolorna och transportföretagen. Samarbetet tar sig framför allt uttryck i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, som ska vara minst 15 veckor för eleverna. TYA ser gärna att APL kan ske under lite längre tid. Att APL har god kvalitet är avgörande för att eleverna ska få en bra yrkesutbildning. Tre av fyra åkerier anser att bra APL-perioder ökar möjligheterna för eleverna att få arbete enligt TYAs enkätundersökningar. Programrådet är forumet där bransch- och skolföreträdare möts. Här kan ni tillsammans diskutera hur man på bästa sätt kan utveckla transportutbildningen inklusive det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi på TYA hoppas att programrådshandboken kan ge idéer för hur programrådsarbetet kan utvecklas. Bill Rehn, vd 2(48)

22 Innehåll Del 1 LOKALA PROGRAMRÅD... 4 CHECKLISTA... 7 Utbildningen... 7 Arbetsplatsförlagt lärande, APL... 8 Ansvars- och säkerhetsfrågor... 9 Programrådets arbete UTVÄRDERING ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare Del 2 FÖRDJUPNING OCH KOMMENTARER... 4 Utbildningen... 4 Arbetsplatsförlagt lärande, APL Checklista för säker APL - Riskbedömning TYA-modellen för APL inom inriktning transport Ansvars- och säkerhetsfrågor Programrådets arbete FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Gymnasieskolans styrdokument Yrkesexamen Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare Inriktning transport utgång lastbilsförare Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Grundläggande behörighet NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET BILAGA Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 3(48)

23 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen Fördjupning och kommentarer Här får du information som ger en bakgrund till de frågeställningar som lyftes fram i checklistan, i TYAs handbok del 1, samt TYAs kommenterar och ställningstaganden i frågor som branschen finner angelägna. Utbildningen Dimensionering PROGRAMRÅDET BÖR diskutera dimensioneringen inom aktuella inriktningar på skolan inför varje nytt läsår genom att följa upp antalet förstahandssökande till utbildningen och arbetsmarknadens behov av nya medarbetare. Exempel på yrkesutgångar Inriktning transport: lastbilsförare, bussförare och taxiförare. Däck- och hjulmekaniker (Hjulutrustningsteknik) Inriktning godshantering: terminal- och lagerarbetare. Däck- och hjulmekaniker (Hjulutrustningsteknik) Mål för utbildningen Anställningsbara och välutbildade elever bör vara det övergripande målet för ditt och rådets arbete. God måluppfyllelse kännetecknas bland annat av att: elevernas kompetens efterfrågas av transportföretagen, APL-företagens sammansättning avspeglar ortens/regionens logistikföretag och för inom inriktning transport även de vanligast förekommande transportslagen. För varje program i gymnasieskolan finns s.k. examensmål. Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. Examensmålen styr utbildningens uppläggning och ligger till grund för planeringen av undervisningen och av gymnasiearbetet. Ytterligare mål finns i yrkesämnenas ämnes- och kursplaner. En utgångspunkt för Skolverkets arbete med ämnes- och kursplanerna har varit att såväl lärare, elever och avnämare ska kunna förstå vilka kunskaper som ska uppnås. Enligt TYA finns det vissa mätbara mål som är viktiga för att bedöma utbildningens kvalitet trots att de inte finns med bland examens- och ämnesmålen. 4(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

24 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen PROGRAMRÅDET BÖR fastställa mätbara mål för utbildningen samt se till att målen är väl förankrade inom såväl skolan som på de arbetsplatser som tar emot elever för APL. Ett mål ska vara lätt att mäta. Exempel på mätbara mål Andel godkända elever med C-behörighet och YKB Andel godkända elever med CE-behörighet och YKB Rekryteringsunderlag och marknadsföring Det är bra om du som rådsledamot inför ett nytt läsår har information om olika grundläggande förhållanden som rör utbildningen, t.ex: Hur många elever som söker i första hand till inriktning transport och inriktning godshantering? Om skolan har tillräckligt med sökande i förhållande till antalet utbildningsplatser? Om antalet utbildningsplatser räcker för arbetsmarknadens behov? Det är också bra om du diskuterat med branschen lokalt om: Hur skolan kan bli bättre på att marknadsföra utbildningen? Vad branschen kan bidra med när det gäller elevrekrytering? Utbildningens upplägg och inriktning Skolor som lyckats integrera undervisningen i de allmänna ämnena svenska, engelska och matematik med undervisningen i yrkesämnena har ofta kunnat visa goda resultat. Elevernas motivation att nå målen i dessa ämnen har ökat och kunskaperna har förbättrats. Inom inriktningarna transport och godshantering kan en ämnesintegrerad undervisning hjälpa eleverna att förstå att det teoretiska och praktiska arbetet går hand i hand. De blir mer engagerade när de känner att uppgifterna de arbetar med ligger inom deras intressesfär. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 5(48)

25 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen En utbildning som utvecklar duktiga blivande transportarbetare anlägger en helhetssyn på undervisningen. Den präglas av samarbete mellan samtliga undervisande lärare på programmet och mellan lärare och APL-handledare. Undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar samt prövar nya vägar att utveckla och använda undervisningsmaterial. PROGRAMRÅDET BÖR diskutera om utbildningen har en bra uppläggning och goda arbetsformer? det sker en integrering mellan yrkesämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik? skolan erbjuder relevanta fördjupningskurser/yrkesutgångar i förhållande till arbetsmarknadens behov? (Var finns de stora behoven inom regionen och lokalt för eleverna inom inriktningarna godshantering och transport? Inom vilken typ av lager- och terminalverksamhet? Är det inom distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter, skogstransporter eller inom några av de övriga transportslagen?) Gymnasiearbetet Varje elev ska genomföra ett gymnasiearbete om 100 poäng motsvarande ca 4 veckors studier/arbete. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på de kunskaper eleven tillägnat sig under utbildningen. På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet även visa att eleven är väl förberedd för det eller de yrken som följer av den valda yrkesutgången. Det innebär att gymnasiearbetet lämpligen genomförs i slutet av utbildningen. Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för verkliga arbetsuppgifter inom yrket. Gymnasiearbetet ska utformas så att eleven får möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande. Arbetet bör så långt möjligt motsvara verkliga uppgifter i arbetslivet. Eleven ska planera, genomföra och utvärdera sin uppgift på ett yrkesmässigt sätt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang, enligt Skolverket, en yrkesmässighet som är anpassad till den gymnasiala nivån vad gäller behärskning av metoder och arbetstempo samt att arbetet är utfört i enlighet med lagar och andra bestämmelser som gäller för yrkesområdet. Varje elev ska bedömas och betygssättas individuellt även om arbetet genomförts gemensamt av fler än en elev. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 6(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

26 I propositionen (2008/09: 199) som ligger till grund för den nya gymnasieskolan GY11, som trädde i kraft hösten 2011: det lokala programrådets uppgifter bör till exempel vara att bistå huvudmannen när det gäller det arbetsplatsförlagda lärandet samt att medverka vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten i samband med yrkesexamen. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 7(48)

27 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen Rättigheter och skyldigheter samt arbetsmiljö- och miljöfrågor Transportarbetare har mer rygg- och belastningsbesvär än många andra yrkesverksamma. Frågor som handlar om kollektivavtal och en anställds rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen är viktiga frågor som bör belysas i utbildningen. I programrådet kan man stämma av att dessa frågor tas upp liksom att skolan informerar om rättigheter och skyldigheter under APL-perioderna. Hur utbildningen generellt behandlar arbetsmiljö- och miljöfrågor bör också vara angelägna frågor att diskutera i programrådet. Men även de specifika frågor som finns inom transportbranschen behöver lyftas upp. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverkets undersökningar visat att transportarbetaren har större frekvens av rygg- och belastningsbesvär än genomsnittet yrkesverksamma. Utöver egen kompetens inom området kan du som ledamot i rådet kanske tipsa om var skolan kan hitta expertkompetens inom branschen. Regionala skyddsombud inom Svenska Transportarbetareförbundet har t.ex. stor erfarenhet inom området. Inom trafiksäkerhetsområdet finns samhällets nollvision. Ungdomar är extra utsatta i trafiken. Att träna defensiv körning är en angelägen uppgift inom transportutbildningen. Transportarbetareförbundets syn på arbetsmiljö- och miljöfrågor framgår av nedanstående citat från förbundets hemsida. Vi har bland annat en arbetsmiljölag, lag om källsortering, krav på miljövänligare bränsle, lagkrav på avgasrening på dieselfordon. Detta gynnar medlemmarna i Svenska Transportarbetareförbundet vilka har både den inre och yttre miljön som arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen vill åstadkomma det goda arbetet som omfattar arbetslivets olika aspekter. Förutom en bra arbetsmiljö fri från olycksfall och arbetssjukdomar ska även ges möjlighet till inflytande över den egna arbetssituationen och att utvecklas såväl personligt som i sin yrkesroll. Arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och arbetstagaren ska se ett sammanhang i de olika arbetsuppgifterna samt känna att han/hon behövs. PROGRAMRÅDET BÖR diskutera de arbetsmiljö- och miljöfrågor som har koppling till elevernas utbildning i skolan och APL-perioder samt hur man kan informera eleverna om deras rättigheter och skyldigheter när de är ute på APL. 8(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

28 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen Elevinflytande Elever som känner sig delaktiga i frågor som rör den utbildning de genomgår och som kan påverka förhållandena inom utbildningen blir mer motiverade för sina studier och lyckas bättre. Elevernas uppfattning om utbildningen är även en viktig utgångspunkt när kvaliteten i utbildningen ska bedömas. Utbildningen kan utvecklas och förbättras om eleverna t.ex. får svara på frågor om hur de upplever tiden på företagen. PROGRAMRÅDET KAN diskutera elevernas synpunkter. (De kan bidra till en bra diskussion om kvaliteten i APL och utbildningen som helhet och vad man kan göra för att höja den.) Exempel på frågor till eleverna Fråga Instämmer Helt Instämmer delvis Instämmer Knappast Instämmer Inte alls Jag får under APL träna det jag har behov av att träna Jag har med mig loggboken och den används under APL Jag förstår syftet med loggboken Jag känner till syftet med APL Jag får delta i verkligt arbete under APL APL-företagets handledare lyssnar på mig Sysselsättning efter avslutad utbildning En viktig aspekt av en utbildningskvalitet är om utbildningen leder till sysselsättning. PROGRAMRÅDET BÖR ta fram en modell för uppföljning av elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 9(48)

29 Fördjupning och kommentarer - Utbildningen Uppföljningen bör avse perioden mellan ett och fem år efter avslutad utbildning. Det kommer alltid finnas behov av transportutbildade ungdomar. Generellt finns det ett stort behov av utbildningsplatser inom gymnasieskolan. Gymnasieskolan täcker endast en del av yrkesutbildningsbehovet. Därför finns det även behov av arbetsmarknadsutbildning och kommunal yrkesutbildning för vuxna. Det kan naturligtvis finnas lokala omständigheter och konjunkturskäl som gör att arbetskraftsbehovet på kort sikt kan gå ned. Men långsiktigt kommer det med stor sannolikhet att finnas efterfrågan på välutbildade ungdomar från gymnasieskolans transportutbildningar. 10(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

30 APL har avgörande betydelse för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. Proposition 2008/09:199 TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 11(48)

31 Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsplatsförlagt lärande, APL Allmänt Syftet med arbetsplatsförlagt lärande, APL är att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. APL ska ge kunskaper som ingår i gymnasieskolans kurser i yrkesämnen. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Av gymnasieförordningen framgår att: Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet. Det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen. På arbetsplatsen utses en handledare som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. PROGRAMRÅDET BÖR varje år följa upp att varje elev fått sin rätt till APL tillgodosedd och diskutera vilka krav som bör ställas på de företag som ställer APL-platser till förfogande samt stimulera deltagande i handledarutbildning då och då kontrollera att nya APL-företag och APL-handledare har fått APL-handboken. 12(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

32 Kursplaner Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Kommunikation och arbetsplatsbesök Det är viktigt att det sker en löpande kommunikation mellan elevens kontaktperson på skolan och handledaren på arbetsplatsen inte bara vid APL-periodens början och slut. Kontakterna bör vara ömsesidiga, så att kontakter tas av såväl arbetsplatsen som skolan. Det är också angeläget att yrkeslärarna gör regelbundna besök på arbetsplatserna. PROGRAMRÅDET BÖR årligen samla in information som visar i vilken omfattning yrkeslärare besöker arbetsplatserna och vilka resurser skolan avsätter för att möjliggöra arbetsplatsbesök om företag och skola har gjort någon form av riskbedömning inför APL. Se Checklista för Säker APL - Riskbedömning. Resurser och kvalitet För att transportutbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det tillräckligt med fordon och utrustning. Samtidigt är det viktigt att fordons-, maskin- och utrustningsdelen drivs så ekonomiskt som möjligt för att säkerställa utbildningen på sikt. PROGRAMRÅDET BÖR försäkra sig om att tillgången på lärare och APL-handledare motsvarar behoven. lärare och APL-handledare har adekvat utbildning och att fordonen inte är för gamla. PROGRAMRÅDET KAN även undersöka möjligheter till leasing och diskutera förutsättningar för ett utökat APL för att minska antalet fordon och därmed drift- och investeringskostnaderna samt ökad flexibilitet i utbildningen. Kursplaner med APL En fråga som kan diskuteras i programrådet är hur APL kan kopplas till skolans kursplaner. Om eleverna förstår hur kursplanerna hänger samman med den lärarledda utbildningen och det arbetsplatsförlagda lärandet ökar utbildningens kvalitet. För att underlätta diskussionen kan skolan fylla i fördelning av APLveckor för respektive årskurs och kursplan enligt exemplet till höger. Fordonsteknik Fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden Yrkestrafik 1a Yrkestrafik 1b Maskinell godshantering Godstrafik Fordonskombinationer Antal veckor 1 ht vt ht vt ht vt TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 13(48)

33 Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Kursplaner Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 ht vt ht vt ht vt Fordonsteknik Fordons- och transportbr. villkor Yrkestrafik 1 a Yrkestrafik 1 b Skolan fyller i fördelning av APL-veckor för respektive årskurs och kursplan. Maskinell godshantering Godstrafik Fordonskombinationer Antal veckor Programrådet kan därefter komma överens om hur de olika kursplaneavsnitten ska fördelas mellan skola Steg 2. och företag. Rektor beslutar. Skola och företag TYA föreslår följande kommer fördelning: överens A Avsnittet hanteras i huvudsak på skolan. B Avsnittet påbörjas på skolan och tränas på APL-företag. C Avsnittet hanteras i huvudsak på APL-företag. Steg 3. Skolan fyller i kursplanebladets Eleven signerar vänstra kolumn. I TYAs Loggbok för arbetsplatsförlagt lärande inom transportutbildning, finns kursplaneblad och exempel på hur lärare, APL-handledare och elev kan fylla i dessa. Exempel på hur man kan gå till Steg 4. väga finns även i APL-handboken. Lärare och handledare skriver under PROGRAMRÅDET BÖR diskutera Kursplaneblad (Exempel) Skolans/programrådets fördelning av kursplaneavsnitten mellan skola och APL-företag markeras i vänsterspalten. A = Hanteras i huvudsak på skolan B = Påbörjas på skolan och tränas på APL-företag C = Hanteras i huvudsak på APL-företag B B A A B B B A C A B C Yrkestrafik 1b Kursen ska behandla följande innehåll: Tekniska egenskaper och funktioner hos bromssystem, bromshjälpsystem och utrustningar på transportfordon. Kraftöverföring: motor, vridmoment, växellåda och differential. Begreppet yrkesmässig trafik och dess olika indelningar samt förutsättningar för gods- och persontrafik. Arbetstidsregler vid vägtransporter samt användning av utrustning för registrering och dokumentation. Lagar och andra bestämmelser som reglerar, och används i samband med, lastvikter på fordon, vägnätets bärighetsklassning och beräkning av lastvikter. Färdvägsplanering med hjälp av olika informationssystem.*) PP Krav och metoder för lastsäkring av gods och lastbärare.*) PP Lagar och andra bestämmelser som reglerar hantering och märkning av farligt gods.*) PP Frakthandlingar och anvisningar som reglerar gods och varudistribution. PP Agerande i kris, olyckssituationer och brand samt första hjälpen till skadade. Ergonomi, riskfyllda rörelser, arbetsställningar och förebyggande av fysiska skador. Kundrelationer och kvalitetsbegreppets innebörd i samband med transportuppdrag. Datum: Lärare: Skola: Datum: Handledare: Företag X: Datum: Handledare: Företag Y: Skola/APL-företag/elev Sign. Sign. Sign. skola företag elev X Y PP PP PP PP PP PP PP PP KK KK KK KK MM JJ KK MM JJ JJ KK JJ MM JJ JJ JJ JJ JJ JJ KK MM JJ KK MM JJ Per Persson (PP) Yrkesskolan Karl Karlsson (KK) Laståkeriet AB Mats Mattsson (MM) Skogsåkeriet AB hur kursplanebladen i loggboken kan användas under APL-perioden. hur man ska signera genomförda kursplaneavsnitt. Möjligt och önskvärt att eleven övningskör med välutbildade handledare på åkerierna. hur ofta handledare och lärare ska stämma av APL. Övningskörning på åkerier I syfte att ge eleverna möjlighet till mer träning i att köra lastbil än vad skolan kan ge är det möjligt för en APL-handledare/lastbilsförare på ett åkeri att låta eleven övningsköra. Det är också önskvärt. TYA rekommenderar då åkerierna och APL-handledarna samt skolan att följa TYA-modellen. Se vidare under TYA-modellen, punkten Övningskörning/körträning på åkeri skolans och företagets ansvar. 14(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

34 Fördjupning och kommentarer - Checklista för säker APL - Riskbedömning CHECKLISTA FÖR SÄKER APL - Riskbedömning Gymnasieskolans och företagets ansvar Att gå igenom elevens arbetsuppgifter innan APL-perioden och göra en riskbedömning. Att det finns ett skriftligt avtal mellan skolan och företaget. Att det finns rutiner för hur kommunikationen ska gå till mellan skolan och företaget. Att det finns rutiner för rapportering av tillbud och skador. Att hänsyn tas till ungdomar under 18 år/minderåriga. (AFS 2012:3) Att elevens handledare kontaktar skolans kontaktperson om eleven är sjuk mer än en vecka, eller sjuk vid fler än fyra tillfällen under en månad och när eleven är borta från arbetsplatsen utan giltigt skäl. (Skolverket Dnr 2012:217) Vid övningskörning/mängdträning Att följande dokument medförs under färd: Skriftligt avtal som styrker att eleven är under utbildning. Elevens körkortstillstånd/körkort för det aktuella fordonet. Elevens loggbok. Röd skylt med vit text ÖVNINGSKÖR. Färdskrivar-/förarkort för elev och APL-handledare, (ska användas under övningskörning). Företagets ansvar Att delge skolan de instruktioner som gäller på arbetet. Att försäkra sig om att eleven förstår instruktionerna på arbetsplatsen. Att utse APL-handledare och bestämma vem eller vilka som genomför APL-introduktionen. Att handledaren har kunskap om riskfyllda arbetsuppgifter och kan visa ett säkert arbetssätt. Att informera skyddsombudet om elevens uppgifter. Vid användning av truck Att eleven har körtillstånd. (Blankett på Vid användning av bakgavellyft Att eleven har körtillstånd. (Blankett på Vid användning av lastbilsmonterad kran Att eleven har körtillstånd. (Blankett på Efter APL-perioden Att kopiering av data från digital färdskrivare och förarkort sker efter avslutad APL-period och innan eleven lämnar företaget. (Kopiering av data ska ske så ofta att inga data går förlorade.) Gymnasieskolans ansvar Att informera eleven om de instruktioner som gäller på arbetsplatsen. Att eleven har med sig personlig skyddsutrustning. Att eleven har loggbok eller motsvarande. (Loggbokens anteckningar kan vara ett viktigt underlag för bedömning av elevens säkerhet, framsteg och betygsättning.) Att informera APL-handledaren om eleven har funktionsnedsättningar, som man inte omedelbart ser, eller om eleven har visat prov på bristande omdöme som kan ha betydelse ur säkerhetssynpunkt. (Skolverket Dnr 2012:217) Vid användning av truck under APL Att eleven får grundläggande truckutbildning. (Samtliga truckinstruktörer som TYA har avtal med erbjuder utbildning enligt TLP10, se Vid användning av bakgavellyft under APL Att eleven får utbildning på bakgavellyft. Vid användning av lastbilsmonterad kran under APL Att eleven får utbildning på lastbilsmonterad kran. Eleven ska vara säkerhetsmedveten och ta reda på de instruktioner som gäller på arbetsplatsen. ha med loggbok eller motsvarande och fylla i sin del samt påminna APL-handledaren att fylla i aktuella avsnitt. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 15(48)

35 Fördjupning och kommentarer - TYA-modellen inom inriktning transport TYA-modellen är flexibel. TYA-modellen för APL inom inriktning transport TYA-modellen ger eleverna möjligheter till övningskörning/mängdträning på åkerierna med välutbildade handledare. Modellen innebär att samarbetet mellan skola och företag formaliseras samt att ansvarsområden tydliggörs. Syftet är att kvalitetssäkra utbildningen med målsättningen att elevernas yrkeskompetens och trafiksäkerhet förbättras. TYA-modellen är flexibel. TYA anser att mer än 15 veckor av utbildningen bör vara arbetsplatsförlagd beroende på lokala och individuella förutsättningar. Modellen ger möjligheter för skola och företag att komma överens om viss ersättning till företagen för att täcka merkostnader i samband med utökat åtagande. Samarbetet mellan skolan och företaget regleras i skriftliga avtal. Godkända företag och handledare. Branschgodkända företag och handledare När skolor och företag genomför utbildningen enligt TYA-modellen ska företag och handledare vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skälet är att TYA-modellen innebär ett utökat åtagande där eleven får träna på yrket som lastbilsförare under övervakning av en utbildad handledare. Under APL-perioden ges eleven möjlighet att övningsköra för körkortsbehörigheten C eller CE och att träna körförmågan under ordnade former. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet har beslutat att det företag som tar emot elever enligt TYA-modellen ska vara: Medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och/eller ha kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet. Juridisk person. Godkänd handledarutbildning. Seriöst och följa god sed på arbetsmarknaden. Lämpligt och ha förutsättningar att genomföra arbetsplatsförlagt lärande inom ungdoms- och/eller vuxenutbildningen. Enligt beslut av Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet krävs vidare att: Handledaren har genomgått en APL-handledarutbildning som är godkänd av TYA. Övningskörning/mängdträning på åkerier. TYA-modellen Kvalitetschecklista Arbetsplatsförlagt lärande APL TYAs verktyg Kvalitetschecklista APL, är ett hjälpmedel och ett stöd för kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet. TYA-modellen 16(48) Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA