Programråd. TYAs handbok, del 2. - Kommentarer. för transportbranschens ledamöter i gymnasieskolans programråd

Transkript

1 Programråd - Kommentarer SKOLA TYAs handbok, del 2 PROGRAMRÅD YRKESLIV för transportbranschens ledamöter i gymnasieskolans programråd

2 Inledning HANDBOKEN består av två delar. Den vänder sig, i första hand, till dig som är utsedd som arbetsgivar- eller arbetstagarrepresentant för företag anslutna till TYA i gymnasieskolornas programråd inom fordons- och transportprogrammet. Vi hoppas att även andra inom transportbranschen med intresse för utbildningsfrågor vill ta del av handboken liksom skolledare och lärare inom gymnasieskolans transportutbildningar. Handboken är anpassad för arbetet i de programråd som har fordons- och transportprogrammets inriktningar transport och godshantering. Dessa båda inriktningar utgör två av programmets fem inriktningar. SYFTET MED DIN MEDVERKAN i skolornas programråd är att bidra till att gymnasieeleverna blir välutbildade och att TYA-anslutna företag får kompetenta medarbetare. Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är en huvudfråga för det lokala programrådet. I gymnasiepropositionen 2008/09:199 säger regeringen följande: APL har avgörande betydelse för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. HANDBOKENS del 1 INLEDS med en kort sammanfattning som kan beställas som separat folder. Checklistan i del 1 ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i programrådet. Kommentarer till checklistan, i del två, går lite djupare in i frågeställningarna. HJÄLP GÄRNA TILL att utveckla handboken genom att höra av dig till oss via exempelvis info@tya.se. 2 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

3 Innehåll Del 1 PROGRAMRÅD ETT GEMENSAMT ANSVAR... 4 CHECKLISTA... 7 Utbildningen... 7 Arbetsplatsförlagt lärande, APL... 8 Ansvars- och säkerhetsfrågor... 9 Programrådets arbete UTVÄRDERING ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND TYAs regionala utbildningsråd Del 2 KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN... 4 Utbildningen... 4 Arbetsplatsförlagt lärande, APL TYA-modellen inom inriktning transport Ansvars- och säkerhetsfrågor Programrådets arbete FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Gymnasieskolans styrdokument Yrkesexamen Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare Inriktning transport utgång lastbilsförare Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Lärlingsutbildning Grundläggande behörighet NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET TYAs RAPPORT: REKRYTERING AV LASTBILSFÖRARE BILAGA Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 3

4 Kommentarer till checklistan - Utbildningen Kommentarer till checklistan i del 1 Här får du information som ger en bakgrund till de frågeställningar som lyftes fram i checklistan, i TYAs handbok del 1, samt TYAs kommenterar och ställningstaganden i frågor som branschen finner angelägna. Utbildningen Dimensionering Programrådet bör diskutera dimensioneringen inom aktuella inriktningar på skolan inför varje nytt läsår genom att följa upp antalet förstahandssökande till utbildningen och arbetsmarknadens behov av nya medarbetare. Exempel på yrkesutgångar Inriktning transport: lastbilsförare, bussförare och taxiförare. (Bussförare är inte TYAs ansvarsområde) Inriktning godshantering: terminal- och lagerarbetare. Som ledamot i programrådet bör du också hålla dig informerad om eventuella förändringar när det gäller skolornas erbjudande av inriktningarna transport och godshantering inom länet eller inom den närmaste regionen. Mål för utbildningen Anställningsbara och välutbildade elever bör vara det övergripande målet för ditt och rådets arbete. God måluppfyllelse kännetecknas bland annat av att: elevernas kompetens efterfrågas av transportföretagen, APL-företagens sammansättning avspeglar ortens/regionens logistikföretag och för inom inriktning transport även de vanligast förekommande transportslagen. För varje program i gymnasieskolan finns s.k. examensmål. Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. Examensmålen styr utbildningens uppläggning och ligger till grund för planeringen av undervisningen och av gymnasiearbetet. Ytterligare mål finns i yrkesämnenas ämnes- och kursplaner. En utgångspunkt för Skolverkets arbete med ämnes- och kursplanerna har varit att såväl lärare, elever och avnämare ska kunna förstå vilka kunskaper som ska uppnås. Enligt TYA finns det vissa mätbara mål som är viktiga för att bedöma utbildningens kvalitet trots att de inte finns med bland examens- och ämnesmålen. 4 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

5 Kommentarer till checklistan - Utbildningen Programrådet bör fastställa mätbara mål för utbildningen samt se till att målen är väl förankrade inom såväl skolan som på de arbetsplatser som tar emot elever för APL. Ett mål ska vara lätt att mäta. Exempel på mätbara mål Andel godkända elever med C-behörighet och YKB Andel godkända elever med CE-behörighet och YKB Rekryteringsunderlag och marknadsföring Det är bra om du som rådsledamot inför ett nytt läsår har information om olika grundläggande förhållanden som rör utbildningen, t.ex: Hur många elever som söker i första hand till inriktning transport och inriktning godshantering? Om skolan har tillräckligt med sökande i förhållande till antalet utbildningsplatser? Om antalet utbildningsplatser räcker för arbetsmarknadens behov? Det är också bra om du diskuterat med branschen lokalt om: Hur skolan kan bli bättre på att marknadsföra utbildningen? Vad branschen kan bidra med när det gäller elevrekrytering? Utbildningens upplägg och inriktning Skolor som lyckats integrera undervisningen i de allmänna ämnena svenska, engelska och matematik med undervisningen i yrkesämnena har ofta kunnat visa goda resultat. Elevernas motivation att nå målen i dessa ämnen har ökat och kunskaperna har förbättrats. Inom inriktningarna transport och godshantering kan en ämnesintegrerad undervisning hjälpa eleverna att förstå att det teoretiska och praktiska arbetet går hand i hand. De blir mer engagerade när de känner att uppgifterna de arbetar med ligger inom deras intressesfär. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 5

6 Kommentarer till checklistan - Utbildningen En utbildning som utvecklar duktiga blivande transportarbetare anlägger en helhetssyn på undervisningen. Den präglas av samarbete mellan samtliga undervisande lärare på programmet och mellan lärare och APL-handledare. Undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar samt prövar nya vägar att utveckla och använda undervisningsmaterial. Programrådet bör diskutera om utbildningen har en bra uppläggning och goda arbetsformer? det sker en integrering mellan yrkesämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik? skolan erbjuder relevanta fördjupningskurser/yrkesutgångar i förhållande till arbetsmarknadens behov? (Var finns de stora behoven inom regionen och lokalt för eleverna inom inriktningarna godshantering och transport? Inom vilken typ av lager- och terminalverksamhet? Är det inom distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter, skogstransporter eller inom några av de övriga transportslagen?) Gymnasiearbetet Varje elev ska genomföra ett gymnasiearbete om oäng motsvarande ca 4 veckors studier/arbete. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på de kunskaper eleven tillägnat sig under utbildningen. På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet även visa att eleven är väl förberedd för det eller de yrken som följer av den valda yrkesutgången. Det innebär att gymnasiearbetet lämpligen genomförs i slutet av utbildningen. Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för verkliga arbetsuppgifter inom yrket. Gymnasiearbetet ska utformas så att eleven får möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande. Arbetet bör så långt möjligt motsvara verkliga uppgifter i arbetslivet. Eleven ska planera, genomföra och utvärdera sin uppgift på ett yrkesmässigt sätt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang, enligt Skolverket, en yrkesmässighet som är anpassad till den gymnasiala nivån vad gäller behärskning av metoder och arbetstempo samt att arbetet är utfört i enlighet med lagar och andra bestämmelser som gäller för yrkesområdet. Varje elev ska bedömas och betygssättas individuellt även om arbetet genomförts gemensamt av fler än en elev. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 6 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

7 Regeringen skriver i proposition (2008/09: 199) som ligger till grund för den nya gymnasieskolan GY11, som trädde i kraft hösten 2011: det lokala programrådets uppgifter bör till exempel vara att bistå huvudmannen när det gäller det arbetsplatsförlagda lärandet samt att medverka vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten i samband med yrkesexamen. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 7

8 Kommentarer till checklistan - Utbildningen Rättigheter och skyldigheter samt arbetsmiljö- och miljöfrågor Transportarbetare har mer rygg- och belastningsbesvär än många andra yrkesverksamma. Frågor som handlar om kollektivavtal och en anställds rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen är viktiga frågor som bör belysas i utbildningen. I programrådet kan man stämma av att dessa frågor tas upp liksom att skolan informerar om rättigheter och skyldigheter under APL-perioderna. Hur utbildningen generellt behandlar arbetsmiljö- och miljöfrågor bör också vara angelägna frågor att diskutera i programrådet. Men även de specifika frågor som finns inom transportbranschen behöver lyftas upp. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverkets undersökningar visat att transportarbetaren har större frekvens av rygg- och belastningsbesvär än genomsnittet yrkesverksamma. Utöver egen kompetens inom området kan du som ledamot i rådet kanske tipsa om var skolan kan hitta expertkompetens inom branschen. Regionala skyddsombud inom Svenska Transportarbetareförbundet har t.ex. stor erfarenhet inom området. Inom trafiksäkerhetsområdet finns samhällets nollvision. Ungdomar är extra utsatta i trafiken. Att träna defensiv körning är en angelägen uppgift inom transportutbildningen. Transportarbetareförbundets syn på arbetsmiljö- och miljöfrågor framgår av nedanstående citat från förbundets hemsida. Vi har bland annat en arbetsmiljölag, lag om källsortering, krav på miljövänligare bränsle, lagkrav på avgasrening på dieselfordon. Detta gynnar medlemmarna i Svenska Transportarbetareförbundet vilka har både den inre och yttre miljön som arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen vill åstadkomma det goda arbetet som omfattar arbetslivets olika aspekter. Förutom en bra arbetsmiljö fri från olycksfall och arbetssjukdomar ska även ges möjlighet till inflytande över den egna arbetssituationen och att utvecklas såväl personligt som i sin yrkesroll. Arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och arbetstagaren ska se ett sammanhang i de olika arbetsuppgifterna samt känna att han/hon behövs. Programrådet bör diskutera de arbetsmiljö- och miljöfrågor som har koppling till elevernas utbildning i skolan och APL-perioder samt hur man kan informera eleverna om deras rättigheter och skyldigheter när de är ute på APL. 8 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

9 Kommentarer till checklistan - Utbildningen Elevinflytande Elever som känner sig delaktiga i frågor som rör den utbildning de genomgår och som kan påverka förhållandena inom utbildningen blir mer motiverade för sina studier och lyckas bättre. Elevernas uppfattning om utbildningen är även en viktig utgångspunkt när kvaliteten i utbildningen ska bedömas. Utbildningen kan utvecklas och förbättras om eleverna t.ex. får svara på frågor om hur de upplever tiden på företagen. Programrådet kan diskutera elevernas synpunkter. (De kan bidra till en bra diskussion om kvaliteten i APL och utbildningen som helhet och vad man kan göra för att höja den.) Exempel på frågor till eleverna Fråga Instämmer Helt Instämmer delvis Instämmer Knappast Instämmer Inte alls Jag får under APL träna det jag har behov av att träna Jag har med mig loggboken och den används under APL Jag förstår syftet med loggboken Jag känner till syftet med APL Jag får delta i verkligt arbete under APL APL-företaget lyssnar på mig Fler exempel finns i TYA-publikationen Kvalitetschecklista för APL arbetsplatsförlagt lärande. Sysselsättning efter avslutad utbildning En viktig aspekt av en utbildningskvalitet är om utbildningen leder till sysselsättning. Programrådet bör ta fram en modell för uppföljning av elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 9

10 Kommentarer till checklistan - Utbildningen Uppföljningen bör avse perioden mellan ett och fem år efter avslutad utbildning. Det kommer alltid finnas behov av transportutbildade ungdomar. Generellt finns det ett stort behov av utbildningsplatser inom gymnasieskolan. Gymnasieskolan täcker endast en del av yrkesutbildningsbehovet. Därför finns det även behov av arbetsmarknadsutbildning och kommunal yrkesutbildning för vuxna. Det kan naturligtvis finnas lokala omständigheter och konjunkturskäl som gör att arbetskraftsbehovet på kort sikt kan gå ned. Men långsiktigt kommer det med stor sannolikhet att finnas efterfrågan på välutbildade ungdomar från gymnasieskolans transportutbildningar. TYA riktar sig, i samarbete med Statisticon, en gång per år till ett stort antal BA-företag i en förhållandevis omfattande enkät. Syftet är att undersöka behovet av lastbilsförare eftersom denna grupp är TYAs enskilt största yrkesgrupp och arbetskraftsbehovet här är störst. Programrådet kan diskutera arbetskraftsbehovet inom regionen med stöd av TYAs rapport Rekrytering av lastbilsförare. I bilagda utdrag ur rapporten Rekrytering av lastbilsförare 2012 har TYA frågat åkerierna inom vilka transportslag man anställt förare under det senaste året, t.ex. distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter. Uppgifterna kan ge viss vägledning när det gäller att välja APL-platser. 10 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

11 APL har avgörande betydelse för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. Proposition 2008/09:199 TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 11

12 Kommentarer till checklistan - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsplatsförlagt lärande, APL Allmänt Syftet med arbetsplatsförlagt lärande, APL är att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. APL ska ge kunskaper som ingår i gymnasieskolans kurser i yrkesämnen. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Av gymnasieförordningen framgår att: Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet. Det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen. På arbetsplatsen utses en handledare som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Programrådet bör varje år följa upp att varje elev fått sin rätt till APL tillgodosedd och diskutera vilka krav som bör ställas på de företag som ställer APL-platser till förfogande samt stimulera deltagande i handledarutbildning. APL SKOLA + ARBETE 12 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

13 Kommentarer till checklistan - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Kommunikation och arbetsplatsbesök Det är viktigt att det sker en löpande kommunikation mellan elevens kontaktperson på skolan och handledaren på arbetsplatsen inte bara vid APL-periodens början och slut. När perioden är slut är det för sent att rätta till eventuella brister! Kontakterna bör vara ömsesidiga, så att kontakter tas av såväl arbetsplatsen som skolan. Det är också angeläget att yrkeslärarna gör regelbundna besök på arbetsplatserna. Programrådet bör årligen samla in information som visar i vilken omfattning yrkeslärare besöker arbetsplatserna och vilka resurser skolan avsätter för att möjliggöra arbetsplatsbesök. Resurser och kvalitet För att transportutbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det tillräckligt med fordon och utrustning. Samtidigt är det viktigt att fordons-, maskin- och utrustningsdelen drivs så ekonomiskt som möjligt för att säkerställa utbildningen på sikt. Programrådet bör försäkra sig om att tillgången på lärare och APL-handledare motsvarar behoven. lärare och APL-handledare har adekvat utbildning och att fordonen inte är för gamla. Programrådet kan även undersöka möjligheter till leasing och diskutera förutsättningar för ett utökat APL för att minska antalet fordon och därmed drift- och investeringskostnaderna samt ökad flexibilitet i utbildningen. Övningskörning på åkerier I syfte att ge eleverna möjlighet till mer träning i att köra lastbil än vad skolan kan ge är det möjligt för en APL-handledare/lastbilsförare på ett åkeri att låta eleven övningsköra. Det är också önskvärt. Möjligt och önskvärt att eleven övningskör med välutbildade handledare på åkerierna. TYA rekommenderar då åkerierna och APL-handledarna samt skolan att följa TYA-modellen. Se vidare under TYA-modellen, punkten Övningskörning/körträning på åkeri skolans och företagets ansvar. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 13

14 Som ledamot i programrådet bör du verka för att: TYA-modellen ligger till grund för hur APL ska genomföras om skola och företag är överens om att eleverna ska övningsköra på åkerierna. 14 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

15 Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport TYA-modellen inom inriktning transport TYA-modellen ger eleverna möjligheter till övningskörning/mängdträning på åkerierna med välutbildade handledare. Modellen innebär att samarbetet mellan skola och företag formaliseras samt att ansvarsområden tydliggörs. Syftet är att kvalitetssäkra utbildningen med målsättningen att elevernas yrkeskompetens och trafiksäkerhet förbättras. TYA-modellen är flexibel. TYA anser att veckor av utbildningen bör vara arbetsplatsförlagd beroende på lokala och individuella förutsättningar. Modellen ger möjligheter för skola och företag att komma överens om viss ersättning till företagen för att täcka merkostnader i samband med utökat åtagande. TYA-modellen är flexibel. Samarbetet mellan skolan och företaget regleras i skriftliga avtal. Branschgodkända företag och handledare När skolor och företag genomför utbildningen enligt TYA-modellen ska företag och handledare vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skälet är att TYA-modellen innebär ett utökat arbetsplatsförlagt lärande där eleven får träna på yrket som lastbilsförare under övervakning av en utbildad handledare. Godkända företag och handledare. Under APL-perioden ges eleven möjlighet att övningsköra för körkortsbehörigheten C eller CE och att träna körförmågan under ordnade former. Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet har beslutat att det företag som tar emot elever enligt TYA-modellen ska vara: Medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och/eller ha kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet. Juridisk person. Seriöst och följa god sed på arbetsmarknaden. Lämpligt och ha förutsättningar att genomföra arbetsplatsförlagt lärande inom ungdoms- och/eller vuxenutbildningen. Enligt beslut av Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet krävs vidare att: Handledaren har genomgått en APL-handledarutbildning som är godkänd av TYA. TYA-modellen Godkänd handledarutbildning. Övningskörning/mängdträning på åkerier. Kvalitetschecklista Arbetsplatsförlagt lärande APL TYAs verktyg Kvalitetschecklista APL, är ett hjälpmedel och ett stöd för kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet. TYA-modellen TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 15

16 Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport Handledarutbildning Att handledaren på arbetsplatsen har genomgått APL-handledarutbildning är en förutsättning för kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Efter skolans grundläggande handledarutbildning erbjuder TYA, till företag som ansluter sig till TYA-modellen, en fördjupad handledarutbildning. En genomgången godkänd APL-handledarutbildning innebär att en medarbetare på åkeriet blir certifierad APL-handledare. Efter en påbyggnadsutbildning kan medarbetaren bli certifierad APL-instruktör. Programrådet bör stimulera deltagande i handledarutbildning, t.ex. genom att följa utvecklingen vad gäller antalet handledare som genomgått handledarutbildning och diskutera skolans arbete med handledarutbildning samt formerna för att ekonomiskt kompensera de företag som låter medarbetare genomgå TYAs fördjupade utbildning. TYAs kurser för blivande APL-handledare Pedagogik och metodik Innehåll: Mål: Pedagogik, grunderna för lärande och arbetsplatsförlagt lärande. Efter genomgången kurs ska deltagaren ha erhållit grundläggande kunskaper i pedagogik för att kunna handleda gymnasieelever och vuxna i arbetsplatsförlagt lärande. Trafiksäkerhetsmetodik Innehåll: Mål: Nollvisionen, trafiksäkerhetspolicy, trafikolyckor samt köroch vilotider. Efter genomgången kurs ska deltagaren ha erhållit ökade kunskaper om trafiksäkerhet och fått ökad förståelse för vikten av trafiksäkert beteende i rollen som handledare. Körträningsmetodik Innehåll: Mål: Praktiska övningar, regler för övningskörning, loggbok och metodisk mängdträning. Efter genomgången kurs ska deltagaren vara väl medveten om sin roll vid körkortsutbildning när det gäller arbetsplatsförlagt lärande. Deltagaren ska kunna genomföra mängdträning med elever under APL. Mer info på 16 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

17 Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport Loggbok Som stöd för god kommunikation mellan skola och företag, och som hjälp för planering och genomförande av APL, har TYA tagit fram en loggbok som vänder sig till APL-eleven. Loggboken fylls i av APL-handledaren (eller APL-instruktören) samt elevens lärare. Ett viktigt syfte med loggboken är att den ska tjäna som ett stöd vid övningskörning/mängdträning på åkerierna och på skolan. Skolan ska ge en bra grund innan övningskörningen på åkerierna. Övningskörning/körträning på åkeri skolans och företagens ansvar Skolan ska ge eleverna en bra grund i att framföra tung lastbil i trafik innan övningskörning/körträning av körförmågan blir aktuell på godkända åkerier under övervakning av APL-handledare som utbildats enligt TYA-modellen. Programrådet kan diskutera fortlöpande hur eleverna kan vidareutveckla sin körförmåga på åkerierna. Trafiksäkerhetsforskningen har betonat vikten av att ge ungdomar möjlighet att öva körförmågan i så stor utsträckning som möjligt för att för att minimera risken för trafikolyckor. Övningskörning med fordon som kräver behörigheten C får inte ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts. Programrådet bör försäkra sig om att de åkerier som används i syfte att utveckla elevernas körförmåga har ett skriftligt avtal/en skriftlig överenskommelse mellan skola och transportföretag samt att avtalet medföljer under färd och styrker att eleven är under utbildning. upprättat ett dokument där eleverna förbundit sig till tystnadsplikt beträffande gods som transporteras. förstått att syftet med körningen under APL är att träna elevens färdigheter. handledare som genomgått TYAs handledarutbildning (eller motsvarande utbildning som är godkänd av TYA). fordon som är försedda med en skylt med texten Övningskör på röd botten i de fall eleven inte har körkortsbehörighet för fordonet. Handledaren är ansvarig för vad som sker i den aktuella trafiksituationen. Därför vill TYA och TYAs ägare Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet att handledaren ska vara utbildad för ett trafiksäkert handledarskap. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 17

18 Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport Programrådet bör vidare försäkra sig om att företagen har rutiner för att se till att eleven har körkortstillstånd/körkort för det aktuella fordonet. har loggboken med under färd. använder eget färdskrivarblad eller förarkort. får tillräckligt antal körtimmar för att bli optimalt trafiksäker. Programrådet bör följa upp att skola och företag sätter upp individuella mål för körträningen och ger feedback till eleverna, samt att eleverna får tillräckligt med körtimmar för att de ska bli optimalt trafiksäkra genom att sätta mål för C- & YKB - Körträning med lärare timmar C- & YKB - Körträning med APL-handledare timmar CE- & YKB - Körträning med lärare timmar CE- & YKB - Körträning med APL-handledare timmar Skälen för TYA-modellen Bakgrunden till TYA-modellen är att branschen under åren efter år 2000 uppmärksammade att många transportföretag ville bli mer delaktiga i yrkesutbildningen för att på så sätt bidra till att höja utbildningskvaliteten. Företagen ville dela med sig av sin kompetens på ett mer utvecklat sätt än tidigare och komplettera skolans utbildning med mer tid på företagen. Antalet transportutbildningar och utbildningsplatser behövde ökas. TYA uppmärksammade att kommuner som var intresserade av att starta transportutbildningar ibland tvekade på grund av dyra investeringskostnader. Kommuner som hade transportutbildning hade svårt att utöka antalet platser på ett flexibelt sätt om antalet sökande ökade. Mer körträning ökar unga förares trafiksäkerhet. TYA-modellen ger förutsättningar för att starta inriktningen transport utan alltför kostsamma investeringar eftersom den senare delen av utbildningen träningen av elevernas körförmåga även kan ske på företagen. Av detta skäl startade TYA utbildningar för APL-handledare och APL-instruktörer (vidareutbildning för APL-handledare). Ökad trafiksäkerhet Det viktigaste syftet med TYA-modellen är att ge eleverna möjlighet till ökad yrkeskompetens och trafiksäkerhet genom utökad övningskörning eller mängdträning på företag. Trafiksäkerhetsforskningen har visat att mer körträning ökar unga förares trafiksäkerhet. 18 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

19 Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport Eftertraktade elever En positiv effekt är också att eleverna blir ännu mer eftertraktade av företagen i och med ett utökat och mer meningsfullt arbetsplatsförlagt lärande. Ökad anställningsbarhet. Mindre investeringar för kommunerna Ett annat syfte är att erbjuda intresserade kommuner en utbildningsmodell som gör det möjligt att bedriva en transportutbildning med mindre investeringar än traditionell yrkesutbildning inom transportområdet. Det blir möjligt att ge eleverna ökad körvana och yrkeskompetens utan att utbildningen blir dyrare. På intäktssidan kan kommunen dessutom räkna med att få tillbaka de investerade pengarna i ungdomarnas utbildning den dagen eleverna får arbete och börjar betala skatt. Anställningsbarheten är högre än i traditionell transportutbildning. Åkerierna mer delaktiga Ett tredje syfte är att ge APL-företagen möjlighet att bli mer delaktiga i utbildningen. Med välutbildade handledare höjs kompetensen i företagen. En ny karriärväg för medarbetare och elever (blivande medarbetare) skapas vilket underlättar framtida rekrytering. Företagens kompetens ökar vilket i sin tur ger förutsättningar för konkurrenskraftiga transportföretag. Erbjuda kommuner en mer kostnadseffektiv transportutbildning. Ger APL-företag ökad konkurrenskraft. Information Mer information om TYA-modellen finner du på TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 19

20 TYAs vision för skolornas lokala programråd: Skol- och branschföreträdare i samverkan för välutbildade och säkra transportelever 20 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

21 Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor Avtal Ansvarsfördelningen mellan skolan och företagen bör regleras i avtal. Regelverket kräver inte att det finns ett avtal mellan skolan, eleven och arbetsplatsen om det arbetsplatsförlagda lärandet. Sådana avtal föreskrivs endast när det gäller lärlingsutbildning. TYA anser dock att ett genomtänkt APL-avtal mellan skolan och företaget är grunden för att APL ska fungera på ett bra sätt. Därför anser TYA att företaget/ arbetsplatsen alltid ska kräva att ett avtal skrivs oavsett om APL ingår som en del i en skolförlagd yrkesutbildning eller som huvudparten i en lärlingsutbildning. Avtalet bör innehålla överenskommelser om vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa, hur kostnaderna för skador som eleven eventuellt kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas (mellan skolan och det företag som tillhandahåller APL-platsen), fördelning av arbetsmiljöuppgifter mellan skola och företag, övriga försäkringsfrågor, dvs. vem som är ansvarig om eleven drabbas av en personskada under APL-perioden, vem som anmäler allvarliga tillbud och olyckor till Arbetsmiljöverket, m.m. Generell lagstiftning som berör elever under APL är Arbetsmiljölagen (AML) Föreskrifter som Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) Lagen om förbud mot kränkande behandling avtalstiden, dvs. under vilken tid som eleven ska genomföra sin APL, villkor för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, samt vilken lärare på skolan och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Vidare bör avtalet kunna innehålla uppgifter om hur bedömningen av elevens prestationer ska gå till. om någon del av APL-perioden ska användas för elevens gymnasiearbete och i så fall hur detta ska gå till. hur uppföljningen av APL ska gå till, dvs. hur genomförandet av det arbetsplatsförlagda lärandet fungerat för eleven, arbetsplatsen och skolan. vad som behöver förbättras till nästa gång. Programrådet bör varje år diskutera APL-avtalens generella utformning samt ansvars-, arbetsmiljö- och försäkringsfrågor. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 21

22 Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor För att få idéer till hur APL-avtal kan utvecklas kan du som programrådsledamot kontakta andra APL-företag som samarbetar med andra skolor och be att få ta del av deras APL-avtal. Programrådet bör vid behov följa upp avtalsmallen/avtalen genom att kontrollera att skriftliga avtal, kontrakt eller överenskommelser är upprättade mellan parterna, samt att avtalen reglerar samarbetet mellan skola och företag när det gäller roller och ansvar. På Skolverkets hemsida finns ett förslag till avtal vid lärlingsutbildning som kan fungera som utgångspunkt även för diskussioner om APL-avtalen. Elevsäkerhet på arbetsplatsen Gymnasieskolan har ansvar för att välja APL-platser. Detta bör helst ske i samverkan med branschen, så att eleverna inte utsätts för risker. När det gäller skolor och företag som bedriver APL enligt TYA-modellen ska TYAs medlemsföretag vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skolan ansvarar för att företaget får information om elevens kunskaper och mognad som förare. Programrådet kan medverka till bra elevsäkerhet genom att följa upp att skolan och arbetsplatsen gemensamt har bestämt vilka uppgifter eleven ska utföra samt formen och omfattningen på handledningen. det är klargjort vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning. arbetsplatsens skyddsombud har informerats om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå. arbetsplatsena ledning och tillsyn fungerar bra. arbetsplatsens introduktion av APL-eleven har varit tillräckligt omfattande. handledningen fungerar. det sker en fortlöpande bedömning av olika riskfaktorer kopplade till APL-elevens arbetsuppgifter. tillbud och skador har rapporterats till skolan. 22 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

23 Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets-, försäkringsfrågor Skolan ansvarar för att allvarliga olyckor och tillbud som berör eleven anmäls till Arbetsmiljöverket, men det är en fördel om det görs direkt av företaget. Det är därför nödvändigt att komma överens om vilka rutiner som ska tillämpas. Programrådet kan Elev under 18 år agera förebyggande genom att informera företagen om att vissa arbetsuppgifter, t.ex. arbete med lyftande truck, bara får utföras under direkt ledning av handledare så länge eleven är minderårig, d.v.s. under 18 år. Försäkringsfrågor Som branschföreträdare i programrådet bör du hjälpa till att bevaka att APLföretagen är medvetna om vad som gäller när en olycka sker. De allra flesta kommuner har en gruppolycksfallsförsäkring för sina elever. I de fall en elev orsakar en skada som täcks genom åkeriets försäkringar ersätter många kommuner åkeriet för självrisken. Observera att kommunens ansvarsförsäkring inte täcker trafikskador. Skador i samband med körning regleras alltid genom trafikförsäkringen och aldrig genom skolans ansvarsförsäkring. Programrådet bör stämma av följande frågor: Innehåll och omfattning av kommunens elevförsäkring. Ersätter kommunen företagets självrisk? Finns försäkringsfrågan reglerad i avtalet mellan skolan och företagen? Huvudregeln är att skolan svarar för ansvars- och olycksfallsförsäkring för eleven under APL. När det gäller skadestånd svarar skolan för eventuella person- eller sakskador som en elev orsakar företaget eller anställda. Elev drabbas av skada. Staten ersätter. Elev skadar en anställd. Ansvarsförsäkring gäller. Elev skadar tredje mans egendom. Huvudregeln är att det är företagets ansvar. (Det är viktigt att eleven fått tillräckliga kunskaper i skolan för att klara arbetet) Minderårigas arbetsmiljö TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 23

24 Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor En kommuns lathund i försäkringsfrågor när det gäller APL kan exempelvis se ut så här: Företaget upptäcker skada på sin egen egendom och personal som elev (på kommunens initiativ placerat) orsakat. 1. Anmälan till företagets försäkringsbolag. 2. Efter att företaget fått svar från försäkringsbolaget, ställer företaget krav (självrisk eller hela skadan) mot kommunen. Kommunen anmäler detta skadeståndskrav till kommunens försäkringsbolag via kommunskyddet. Företaget får skadeståndsanspråk på sig för person- eller sakskada hos tredje person som elev orsakat. 3. Företaget anmäler till företagets försäkringsbolag och informerar kommunen. 4. Om företagets försäkringsbolag avböjer skada gör kommunen, via kommunskyddet, skadeanmälan till kommunens försäkringsbolag. Programrådet bör informera sig om hur informationen om försäkringsfrågor ser ut i kommunen/ gymnasieskolan. Lagstiftning Grundregeln är att APL ska ske inom ramen för det dagliga arbetet i företaget. Eleven är inte arbetstagare eftersom APL är en del av skolarbetet. Däremot betraktas eleven som arbetstagare när det gäller tillämpning av arbetsrätten, miljölagen och föreskriften om minderåriga. Andra delar av arbetsrätten gäller inte under APL eftersom det arbetsplatsförlagda lärandet inte räknas som någon anställning. Utbildningskontrakt ARBETSPLATS? SKOLA 24 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

25 En organiserad och nära samverkan mellan huvudmän och avnämare är avgörande för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet. Proposition 2008/09:199 TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 25

26 Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete Programrådets arbete Det är skolan som äger frågan om utbildningens kvalitet. Det innebär att det är skolans ansvar att tillsammans med branschrepresentanter sätta mål, utvärdera samt förbättra yrkesutbildningen. Som branschrepresentant i programrådet har du en rådgivande roll i skolans arbete. Ordförande i rådet kan vara rektor, någon annan verksam inom skolan eller en branschrepresentant. TYA ser gärna att en företagsrepresentant inom BAområdet (Biltrafikens Arbetsgivareförbund) är ordförande i programrådet. Skolan äger frågan om utbildningens kvalitet. Representation i programrådet I programrådet bör ingå personer som tillsammans gör att rådet har god kunskap om utbildningen, branschen och yrkesområdet. Personer från skolan kan vara rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt elever. Personer från kommunen kan vara politiker. Personer från branschen kan vara företrädare för företag som är anslutna till TYA, företrädare för Biltrafikens Arbetsgivareförbund ( och företrädare för Svenska Transportarbetareförbundet ( Företrädare för branschen kan t.ex. vara åkare, personalansvarig på företag, ombudsman och utbildningsansvarig från Biltrafikens Arbetsgivareförbunds regionkontor, ombudsman från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar, regionalt skyddsombud från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar samt transportarbetare i produktionen, t.ex. APL-handledare (utsedd av Transportarbetareförbundets avdelning). Programrådet kan diskutera om det finns intresse av att få med en representant från Arbetsförmedlingen och om det finns möjligheter att få med en skolpolitiker. Skolans och branschens förväntningar Både skolan och branschföreträdarna har sannolikt olika förväntningar på sin medverkan i programrådet. Dessa förväntningar bör då och då lyftas fram och diskuteras i programrådet så att arbetet i rådet får rätt riktning. Som ledamot i programrådet kan du bland annat medverka till att syftet med samarbetet mellan bransch och skola förankras i rådet. även branschens förväntningar tydliggörs. en policy för samarbetet mellan skolan och branschen upprättas för att underlätta det fortsatta arbetet. 26 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

27 Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete Organisation och arbetsformer Regelverket talar endast om att för varje yrkesprogram ska det finnas ett eller flera programråd. Hur programrådet ska organiseras och arbetet bedrivas lämnas öppet. Det lämnar stort utrymme för att lokalt diskutera och anpassa organisation och arbetsformer. Programrådet bör tidigt ta ställning till bl.a. följande frågor: När? Hur? Vilket? Vad? Hur ofta ska rådet sammanträda? Hur avser skolan att hantera ansvaret, dels för beredning av ärenden inför rådets möten, dels för att diskussionerna i rådets förs vidare och omsätts i de berörda verksamheterna? Vilket administrativt stöd och andra resurser kommer att knytas till programrådet? Bestämma rutinerna för ledamöternas kontakter mellan sammanträdena liksom för ledamöternas kontakter med arbetsplatser och vice versa. Programråd på program-, inriktnings- eller utgångsnivå? Programrådet bör diskutera om programrådet ska vara gemensamt för hela programmet eller om det ska det finnas ett råd för respektive inriktning eller utgång? TYAs uppfattning är att det, helst som alternativ ett, bör finnas ett råd per utgång (t.ex. lastbilsförare och åkerisidan företrädd i lokala programrådet.) Som alternativ två per inriktning. Inriktning transport och inriktning godshantering kan utgöras av ett eller två råd beroende på inriktningarnas omfattning. Programrådet kan diskutera behovet av viss samordning av programrådsarbetet med mekanikersidan. (Där det finns utbildning till lastbilsmekaniker på skolan) Åkerierna är beroende av en väl fungerande utbildning till lastbilsmekaniker. Det råder brist på dessa mekaniker. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 27

28 Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete Kvalitetsuppföljning En viktig uppgift i rådet bör vara att arbeta med kvalitetssäkring av yrkesutbildningen som helhet, dvs. såväl den skolförlagda som den arbetsplatsförlagda delen. Det är ett utvecklingsarbete som bör pågå över tid. Programrådet bör bevaka att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och medverka till att stärka detta arbete, t.ex. genom att: utveckla former för hur branschen kan involveras i kvalitetsarbetet. försäkra sig om att APL har god kvalitet. (En förutsättning är att yrkeslärare och handledare är medvetna om sina roller samt ges tid och förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är t.ex. viktigt att APL-företagen och handledarna på arbetsplatsen återkommande får en feedback på sina utförda insatser.) Programrådet kan följa upp kvaliteten i APL t.ex. genom att elever, lärare och APLhandledare svarar på enkäter en gång per termin eller en gång per år. Regional samverkan När det gäller regional samverkan med transportbranschen är TYAs regionala utbildningsråd en naturlig partner. Som ledamot i programrådet bör du lyfta regionala samverkansfrågor som kan bli aktuella (t.ex. dimensionerings- och inriktningsfrågor) med företrädare för TYAs regionala utbildningsråd och TYAs regionala projektledare. TYA ser gärna att minnesanteckningar från det lokala programrådet översänds till ledamöterna i TYAs regionala utbildningsråd, via TYAs regionala projektledare. På detta sätt skapas naturlig informationsöverföring och möjlighet att sprida goda exempel. Kommuner har ibland inrättat kommunförbund för att möta behovet av regional samverkan i utbildningsfrågor mellan kommunerna i ett län. Det kan också finnas s.k. regionala självstyrelseorgan. I dessa organ samverkar kommunerna och länsstyrelsen i länet bl.a. om utbildningsfrågor. Regional samverkan mellan kommunerna inom en region eller ett län kommer sannolikt att utvecklas för att möta samordnings- och dimensioneringsfrågor. Programrådet kan diskutera följande frågor vid behov: Vad kännetecknar, eller hur definierar man, skolans lokala programråd? Vilket upptagningsområde har skolan och var söker eleverna arbete? 28 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

29 Programrådsenkät Ett lokalt programråd per inriktning? = 60 % för hela programmet? = 40 % Sammanträder 1-2 ggr/år? = 70 % 3-4 ggr/år? = 30 % Lokalt programråd Sammanträden 60% 40% 70% 30% Per inriktning För hela programmet 1-2 gånger/år 3-4 gånger/år TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 29

30 Fordons- och transportprogrammet Fordons- och transportprogrammet Fordons- och transportprogrammet finns i ett stort antal kommuner. Nästan 100 gymnasieskolor har utbildningar inriktade mot godstransporter. Transport Transport Taxi Godshantering Hjulutrustningsteknik Gymnasieskolans yrkesutbildningar är treåriga och består av allmänna, s.k. gymnasiegemensamma ämnen (bl.a. svenska, engelska och matematik) och yrkesämnen. Varje ämne kan innehålla en eller flera kurser. Inriktningar och programfördjupningar Inom fordons- och transportprogrammet finns fem inriktningar: godshantering, transport, karosseri och lackering, personbilsteknik samt lastbil och mobila maskiner. Inom varje inriktning kan eleven även välja ett antal fördjupningskurser som leder till specifika yrkesutgångar. Programrådet bör diskutera vilka fördjupningar som ska erbjudas inom de inriktningar som erbjuds av skolan. (Se t.ex. bilagda utdrag ur TYAs rapport Rekrytering av lastbilsförare Där redovisas regionvis inom vilka transportslag som BA-företagen anställt flest förare. Men lokalt kan naturligtvis arbetsmarknadsbehovet skilja sig från det regionala behovet.) Den nya gymnasieskolan har även möjlighet att anordna kurser inom hjulutrustningsteknik. Dessa kurser kan genomföras inom samtliga inriktningar. 30 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

31 Fordons- och transportprogrammet - Gymnasieskolans styrdokument Gymnasieskolans styrdokument Skollag Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer. Det som särskilt gäller gymnasieskolan regleras i kapitel Riksdagen beslutar. Gymnasieförordning Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar. Skollag Gymnasieförordning Läroplan Examensmål Ämnesplan Läroplan Läroplanen beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Regeringen beslutar. Examensmål Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. Ämnesplan För varje ämne finns en ämnesplan som beskriver de kurser som ingår i ämnet. Regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena. Ämnes- och kursplaner För varje ämne finns en ämnesplan och en kursplan för varje kurs som ingår i ämnet. Ämnes- och kursplanerna finns på Skolverkets hemsida ( I kommande avsnitt får du en överblick över kursplanerna inom inriktning transport och inriktning godshantering. Här kan du också se vilka kursplaner som är obligatoriska för körkortsbehörigheter och yrkesexamen. Ett exempel på en ämnesplan och en kursplan inom inriktning transport finns med i kommande avsnitt. Kursplanerna maskinell godshantering och godstransporter specialisering rymmer ett visst mått av flexibilitet för att kunna spegla arbetsmarknadens behov. Inriktningsgaranti Med inriktningsgaranti menas att en gymnasieskola som anordnar en inriktning som börjar i årskurs 2 kan välja att ge eleven en möjlighet att välja inriktning redan i samband med ansökan till gymnasieskolan. I årskurs 1 har eleverna möjlighet att påbörja kursen maskinell godshantering. Programrådet kan diskutera exempelvis för- och nackdelar med att eleverna blir garanterade en plats på inriktning transport eller inriktning godshantering redan när de blir antagna till årskurs 1. Skolans storlek och antal inriktningar kan ha betydelse för skolans beslut. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 31

32 Fordons- och transportprogrammet - Yrkesexamen Yrkesexamen Den som fullföljt ett yrkesprogram i gymnasieskolan kan få en yrkesexamen. Syftet med en examen är att den ska vara ett dokument som anger en viss kvalitet, dvs. visa att innehavaren generellt uppnått goda kunskaper under sin utbildningstid. Kraven för yrkesexamen är att eleven har 1. Slutfört en utbildning på ett nationellt program som omfattar minst gymnasiepoäng. 2. Godkända betyg på kurser om minst 2250 gymnasiepoäng. 3. Godkända betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk (kursen 1, 100 gp), engelska (kursen 5, 100 gp) och matematik (kursen 1 a, 100 gp). 4. Godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena motsvarande 400 poäng ingår i de poängen. 5. Godkänt betyg på gymnasiearbetet. 32 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

33 Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare Inriktning godshantering utgång lager-/ terminalarbetare Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar. Inriktning godshantering är inte knutet till någon speciell lager- eller terminalverksamhet. Skolor som exempelvis vill profilera sig mot hamn eller lager har möjlighet att göra det i ett tidigt skede av utbildningen För att en elev ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 gp. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (Yrkesexamen). Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med p för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet. Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Engelska/Engelska 5 (YX) Historia/Historia 1a1 Idrott & hälsa/idrott och hälsa 1 Matematik/Matematik 1a (YX) Naturkunskap/Naturkunskap 1a1 Religionskunskap/Religionskunskap 1 Samhällskunskap/Samhällskunskap 1a1 Svenska/Svenska 1 (YX) Gymnasiearbete (YX) Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Fordons och transportbranschens villkor och arbetsområden (YX) Fordonsteknik/Fordonsteknik - introduktion (YX) InriktningsÄmnen/kurser (obligatoriska) Godshantering/Maskinell godshantering ** Lager och terminal/lageradministration och terminallogistik 600 p 50 p 50 p 50 p 50 p 400 p 200 p 200 p 400 p 200 p 200 p TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 33

34 Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare Programfördjupning (kurspaket beslutas av skolan) 800 p Paketet kan bestå av följande ämnen/kurser: Godshantering/Hantering av varor och gods Godshantering/Lastbärare Godshantering/Tunga arbetsmaskiner Lager och terminal/lagerprocesser Lager och terminal/plocklagerhantering 200 p 200 p 200 p 200 p Exempel på andra tänkbara ämnen/kurser i paketet: Service och bemötande/service och bemötande 1 Entreprenörskap/Entreprenörskap Individuellt val 200 p Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordon- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för Däck och hjulmekaniker kan eleverna välja kurser inom detta område. (YX) Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att eleven ska erhålla yrkesexamen. ** Godshantering/Maskinell godshantering kommentarer, se inriktning transport (nästa avsnitt). 34 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

35 Fordons- och transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare Inriktning transport utgång lastbilsförare Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar. Inriktning transport är inte knutet till något speciellt transportslag vilket innebär att skolor som exempelvis vill profilera sig mot skogstransportförare har möjlighet att påbörja den utbildningen i ett tidigt skede. För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 gp Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen). Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet. Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Engelska (YX) Historia Idrott & hälsa Matematik (YX) Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska (YX) Gymnasiearbete (obligatoriskt) (YX) 600 p 50 p 50 p 50 p 50 p Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska för C+YKB) 400 p Fordons- och transportbranschens villkor * (YX) Fordonsteknik * (YX) InriktningsÄmnen/kurser (obligatoriska för C+YKB) Yrkestrafik 1a * Yrkestrafik 1b * Programfördjupningsämnen/kurser (obligatoriska för C+YKB) Maskinell godshantering **, * Godstrafik * Godstransporter - specialisering * Programfördjupningsämnen/kurser Fordonskombinationer (CE) * Lastbilsmonterad kran Godstransporter specialisering*** Entreprenörskap Individuellt val 200 p 200 p 500 p 200 p 300 p 500 p 200 p 200 p 200 p 200 p 200 p TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 35

36 Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för däck- och hjulmekaniker kan eleven välja kurser inom detta område. (YX) Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att erhålla yrkesexamen * Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB. Efter att eleverna har fått sina 1400 poäng i stjärnmärkta kurser (exklusive Fordonskombinationer CE) kan de erhålla körkortsbehörighet C och YKB. ** Maskinell godshantering, 200 poäng. Undervisningen i kursen ska behandla följande områden: Kapacitet hos lyftredskap. Tillsatsaggregat och bakgavellyft. Fraktdokument och godshandlingar. Kapacitetsskyltar och märkning på truckar och maskiner. Godsmärkning och symboler på gods som visar föraren hur godset ska hanteras, till exempel godstyngdpunkt, hanteras varsamt, denna sida upp, och slingas här. Körning och manövrering av truckar och maskiner som väger mindre än tio ton. Hantering och byte av redskap för olika användningsområden. Lyftmetoder, staplingsmetoder och förankringsmetoder. Tyngdpunktsberäkning för lastning, stapling och hantering av gods. Lyftdiagram. Hantering av olika typer av lastbärare, till exempel EUR-pallen, burar och IBC-behållare. Säkerhetsföreskrifter TYAs kommentarer: Kursen kan genomföras med flera maskintyper. Exempel på maskiner kan vara truckar, hjullastare, bakgavellyft och lastbilsmonterade kranar. Till maskinslagen bör olika tillsatsaggregat användas. TYA har uppfattningen att mycket av kursens innehåll kan genomföras ute på företag genom APL. TYAs utgångspunkt är att det regionala behovet styr innehållet i kursen. PROGRAMRÅDET BÖR diskutera vilket eller vilka maskinslag som ska utgöra det väsentliga innehållet i kursen. (Är det regionala behovet stort av kranbilsförare bör kursen fokusera mot den utgången, är behovet stort av distributionsförare bör kursen fokusera mot truck och bakgavellyft). 36 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

37 Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare TYA ser också behovet av att eleven själv ges möjlighet att styra innehållet i kursen. Starkt intresse för en utgång, till exempel timmerbilsförare, bör kunna tillgodoses. En annan elev i samma klass visar ett starkt intresse för utgången distributionsförare, också detta bör kunna tillgodoses. Innehållet i kursen uppfyller de krav som TYA ställer för att utfärda truckoch maskinförarbevis vilket möjliggör för eleverna att ta de förarbevis som är nödvändiga enligt gällande kollektivavtal. För att läraren skall kunna registrera utbildningen i TYAs truck- och maskinförarregister krävs ett gällande avtal med TYA. *** Godstransporter - specialisering, oäng. I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom vald specialisering. Kursen ska behandla följande: Transportledning och rutiner för administration och fakturering av transportverksamhet. Körning och manövrering av vald lastbil inom specialiseringen i skiftande trafikmiljöer med ett avancerat, rationellt och trafiksäkert körsätt. Funktionstillsyn och säkerhetskontroll av fordon och utrustning. Planering och genomförande av transportuppdrag med hänsyn till mängden gods som ska transporteras samt till vikt, volym och fördelningen på fordonets axlar. Rutiner vid lastning och leveranser av gods, med system och metoder för vägning och mätning för att beräkna godsvolym och vikt TYAs kommentarer: Kursen kan läsas en eller flera gånger med olika innehåll och innehållet bör läsas som vald yrkesutgång. Följande yrkesutgångar arbetar TYA med: Distributionsförare Fjärrbilsförare Utlandsförare Bohag- och flyttbilsförare Bygg- och anläggningsförare Kranbilsförare Specialtransportförare Liftdumper- och lastväxlarförare Renhållningsförare Sug- och spolbilsförare Tank- och bulkbilsförare Skogstransportförare Djurtransportförare PROGRAMRÅDET BÖR diskutera vilken eller vilka specialiseringar som ska erbjudas. (Elevens eget intresse ska självklart beaktas. Kursen kan genomföras helt eller delvis ute på företag genom APL.) TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 37

38 Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar Inriktning transport är inte knutet till någon speciell typ av persontransporter, skolor som exempelvis vill profilera sig mot olika typer av persontransporter har möjlighet att påbörja utbildningen i ett tidigt skede För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 p. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen). Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet. Taxi är en valbar kurs och eleverna ska göra sina taxilegitimationsprov på trafikverket efter att ha erhållit YKB för buss. Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Engelska (YX) Historia Idrott & hälsa Matematik (YX) Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska (YX) Gymnasiearbete (obligatoriskt) (YX) Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Fordons- och transportbranschens villkor * (YX) Fordonsteknik * (YX) Inriktningsämnen/kurser (obligatoriska) Yrkestrafik 1a * Yrkestrafik 1b * 600 p 50 p 50 p 50 p 50 p 400 p 200 p 200 p 500 p 200 p 300 p Programfördjupningsämnen/kurser (obligatoriska för D+YKB) 500 p Persontrafik 1a * Persontrafik 1b * Persontransporter - specialisering * Programfördjupningsämnen/kurser Fordonskombinationer (DE) * Taxi Service och bemötande Persontransporter - specialisering** Individuellt val 200 p 200 p 200 p 200 p 38 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

39 Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för Däck och hjulmekaniker kan eleven välja kurser inom detta område. (YX) Kurser som måste vara godkända inom 2250 p för att eleven ska kunna erhålla yrkesexamen. * Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB. ** Persontransporter specialisering kan läsas flera gånger, t.ex. kollektivtrafik, turistbuss, etc. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 39

40 Fordons- och Transportprogrammet - Lärlingsutbildning Lärlingsutbildning ska till minst hälften vara arbetsplatsförlagd. Lärlingsutbildning Från och med hösten 2010 kan en yrkesutbildning genomföras som lärlingsutbildning. Den leder till yrkesexamen och har alltså samma mål som den skolförlagda yrkesutbildningen. En lärlingsutbildning ska till minst hälften av utbildningstiden bestå av arbetsplatsplatsförlagt lärande. En lärlingsutbildning kan börja i årskurs 2 eller 3 eller redan i första årskursen. Det är skolan som står för antagning av elever till gymnasieskolan samt till lärlingsutbildning. Fördelning av lärlingar på olika arbetsplatser bör dock ske först efter samråd med företagen/arbetsplatserna. För varje lärling som deltar i lärlingsutbildning lämnas ett statsbidrag till skolhuvudmannen. Ett belopp om högst kronor lämnas för varje elev/läsår för huvudmannens kostnader för ersättning till den som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Av summan får högst kronor per elev och läsår användas för huvudmannens utvecklingskostnader. (Förordning om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning, SFS 2011:947). Programrådet kan diskutera om det finns lokala förutsättningar för att genomföra gymnasial lärlingsutbildning* inom inriktning godshantering, samt vilka kostnader som kan ingå i huvudmannens utvecklingskostnader, utöver den ersättning som företagen ska ha för sina insatser. Lärlingsutbildning och utgång lastbilsförare TYA anser att den arbetsplatsförlagda delen av en gymnasial lärlingsutbildning inom inriktning transports område, med utgång lastbilsförare, borde vara 30 procent med tanke på att nationella och internationella regler kräver en stor andel skolförlagd utbildning. Även denna procentandel kräver mycket av företagen. TYA vill därför i dagsläget inte rekommendera gymnasial lärlingsutbildning med minst 50 procent som arbetsplatsförlagt lärande även om det är gällande kriterium. * Gymnasial lärlingsutbildning eleven har elevstatus. (Det saknas lärlingsavtal inom transportbranschen.) 40 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

41 Fordons- och Transportprogrammet - Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet För de elever som börjar sina studier i gymnasieskolan från och med hösten 2011, gäller följande krav för grundläggande behörighet för högskolestudier: Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som: Avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan. Yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan innehåller alltså inte alla de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. De kurser som behöver kompletteras är: Svenska 2 (SVESVE02, 100 gp) eller Svenska som andraspråk 2 (SVASVA02, 100 gp) Svenska 3 (SVESVE03, 100 gp) eller Svenska som andraspråk 3 (SVASVA03, 100 gp) Engelska 6 (ENGENG06, 100 gp). Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att komplettera sin utbildning med dessa kurser och därmed skaffa sig grundläggande högskolebehörighet. Detta kan göras på flera sätt: 1. Eleven läser de behörighetsgivande kurser inom det utrymme som finns för individuellt val inom varje program. För vissa program kan kurserna även rymmas i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen. 2. Eleven läser ett utökat program, dvs. läser de behörighetsgivande kurserna utöver de kurser om poäng som tillsammans utgör ett fullständigt program. 3. Eleven läser de behörighetsgivande kurserna i komvux efter att studierna i gymnasieskolan avslutats. Vilka möjligheter som står till buds för den enskilde eleven beror på vilket program eleven går. Inom vissa av yrkesprogrammen ingår de behörighetsgivande kurserna i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen. Eleverna får då den grundläggande högskolebehörigheten utan att behöva läsa ett utökat program. För att eleverna på fordons- och transportprogrammet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet måste de läsa utökat program med minst oäng. Detta förutsätter dock att de väljer att läsa de andra behörighetsgivande kurserna inom ramen för sitt individuella val. Eleven har alltid rätt att läsa in hela den grundläggande högskolebehörigheten. Skolan måste alltid erbjuda svenska 2 och 3 samt svenska som andraspråk 2 och 3 som individuellt val. Dessutom måste skolan erbjuda engelska 6 som individuellt val. Eleven har dessutom alltid rätt att läsa in hela den grundläggande högskolebehörigheten som utökat program. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 41

42 TYAs Programrådsenkät Engagemanget i Lokala programrådet? Kunde vara bättre = 35 % Helt ok = 45 % Mycket stort = 20 % Engagemanget 30% 45% Kunde vara bättre Helt OK 20% Mycket stort 42 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA

43 Nationella rådet för fordons- och transportprogrammet Nationella rådet för fordonsoch transportprogrammet Skolverket har inrättat nationella råd för vart och ett av de tolv nationella yrkesprogrammen. Representanter från TYA ingår i det nationella programrådet för fordons- och transportprogrammet. TYAs representanter verkar för att arbetet i det nationella programrådet ska komma de lokala programråden till del och bli ett stöd i deras arbete. I september 2011 lämnade Skolverket till regeringen en redovisning av verkets arbete med nationella råd för yrkesprogrammen. Skolverket återger bl.a. diskussioner som förts i de olika nationella programråden. Till de frågor som återkommer hör följande: De lokala programrådens roll, uppdrag och hur de kan organiseras behöver vara tydligare. Det behövs stödinsatser för att utveckla det lokala programrådsarbetet. Vilka möjligheter som Skolverket, de nationella programråden och andra branschföreträdare har att påverka de lokala programrådens arbete. Hur kan programråden på nationell nivå och lokal nivå samverka? Vilka möjligheter finns det att påverka antalet elever som utbildas inom olika yrken (dimensioneringen)? Programsrådsarbete ger stora möjligheter att påverka viktiga framtidsfrågor. Handledarutbildningen bör vara obligatorisk. Utbildningskontrakt bör vara obligatoriskt för alla elever, dvs. även för elever som deltar i arbetsplatsförlagt lärande, APL. TYA anser att dessa frågor är av central betydelse för kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar och för arbetslivets inflytande på utbildningarna. Att delta i det lokala programrådsarbetet ger därför stora möjligheter att möta många spännande utmaningar och att påverka viktiga framtidsfrågor. TYA Programråd - TYAs handbok, del 2 43

44 TYAs rapport Rekrytering av lastbilsförare 2012 TYAs rapport Rekrytering av lastbilsförare 2012 Anställningsbehov inom olika transportslag BA-företagens anställningsbehov har varit störst inom distributionstransporter, fjärrbilstransporter, tank- och bulktransporter, skogstransporter samt bygg- och anläggningstransporter. Det finns vissa regionala olikheter. Övre norra Distributionstransporter 21 % Bygg- och anläggningstransp. 20 % Tank- och bulkbilstransporter 16 % Nedre norra Fjärrbilstransporter 25 % Distributionstransporter 22 % Bygg- och anläggningstransp. 18 % Andel nyanställda lastbilsförare inom de tre största transportslagen i förhållande till antalet anställda. Övre mellan Fjärrbilstransporter 31 % Distributionstransporter 24 % Skogstransporter 16 % Mellersta Fjärrbilstransporter 29 % Distributionstransporter 26 % Tank- och bulkbilstransporter 11 % Sydvästra Distributionstransporter 37 % Fjärrbilstransporter 24 % Tank- och bulkbilstransporter 13 % Södra Fjärrbilstransporter 16% Distributionstransporter 16 % Liftdumper- och lastväxlartransporter 11% Östra Distributionstransporter 24 % Fjärrbilstransporter 15 % Specialtransporter 10 % Sydöstra Distributionstransporter 29 % Fjärrbilstransporter 26 % Tank- och bulkbilstransporter 14 % 44 Programråd - TYAs handbok, del 2 TYA