Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (13) Projektnamn KNUT3 Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. KNUT3 är det tredje steget i processen att genom kompetensutveckling utveckla arbetet inom ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser så att fler blir självförsörjande. Övergripande målet med KNUT-samarbetet är att rätt person ska få rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad det vi kallar 5R. Inom KNUT har det första erfarenhetsprövade bedömningsinstrumentet för nybesök utvecklats, Instrument X. En utbildning har skapats där MI Motiverande Samtal som samtalsmetod har integrerats. Deltagande kommuner har under 2010 och 2011 varit Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje. I och med en förlängning 2012 utökades partnerskapet med Nacka, Värmdö och Södermalms stadsdelsförvaltning/stockholms stad. SKL Sveriges Kommuner och Landsting har varit en samverkanspartner under hela perioden. Samarbete har skett vad gäller utveckling av SKLs KAS Kommunal ArbetsmarknadsStatistik utifrån de behovskategorier och den modell för socio-ekonomiska investeringskalkyler som har utvecklats inom KNUT. KNUT 3 organiserades i 4 delprojekt och samspel mellan dessa för att utveckla processer, metoder, arbetssätt och verktyg genom kompetensutveckling. Delprojekten berör evidensbaserad samtalsmetod, samverkansledning, kommunala praktiska verksamheter och socio-ekonomiska investeringskalkyler. Transnationellt samarbete har skett med handelskammaren i Edinburgh och deltagande i OECD Forum on Partnership. En ledningsgrupp bestående av en extern ordförande samt chefer för medverkande enheter har lett arbetet med stöd av processcoacher. Över 600 unika personer, varav 450 kvinnor och 150 män, har under perioden deltagit i utbildningar. Vi har lärt genom utbildningar, av varandra i tvärkommunala fora, genom arbetsplatslärande och av processen - medarbetare, chefer och politiker. I utvärderingen av KNUT presenteras bland annat följande slutsatser: KNUT har skapat en social innovation: Instrument X (och MIX), som mervärde för KNUT-kommunerna. Dessa relaterar till 5R som leder till kvalitetsförbättringar och som på sikt borde sänka kostnaderna. Instrument X som varumärke och koncept som sannolikt kommer att användas av andra kommuner. I detta ligger också spridning och påverkan, vilket ger en kritisk massa, när många använder. KNUT har väckt intresse hos ett 70-tal andra kommuner. Det som främst väcker de andra kommunernas intresse är Instrument X, både som verktyg för bedömning och som metod för att mer systematiskt arbeta utifrån en helhetsbild med de klienter som söker försörjningsstöd. Under 2010 bildades en grupp med politiker och förvaltningschefer som under 2012 har tagit ett allt större strategiskt ansvar för det fortsatta arbetet inom KNUT efter Detta har resulterat i samarbetsavtal mellan kommunerna för att arbeta vidare med Instrument X med tillhörande processer och verktyg samt den MIX-utbildning som skapats genom att integrera MI Motiverande Samtal i arbetet med Instrument X. Intresserade kommuner kan ingå samarbetsavtal och chefer och medarbetare kan få tillgång till utbildningar. Projektets resultat

2 Sid 2 (13) - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Verksamhets- och kompetensutveckling, liksom forskning och utveckling, har länge varit eftersatt inom försörjningsstöd och kommunala arbetsmarknadsenheter (dock inte omorganisationer). Förändringstrycket är högt för att arbeta mer systematiskt och evidensbaserat, mer samordnat och med krav på bättre utredningar och lika-behandling. Förändringar i välfärdssystemet och en lågkonjunktur har medfört ett ökat inflöde av biståndstagare och alltfler personer står utanför arbetsmarknaden och fastnar i ett utanförskap under längre perioder. Utifrån ovan, och föregående steg i KNUT-processen samt genom dialoger inom KNUTkommunerna prioriterades fyra utvecklingsområden i KNUT3. Dessa är direkt kopplade till de delprojekt som presenteras i kommande avsnitt: samverkansledning, evidensbaserade metoder, socio-ekonomiska investeringskalkyler och arbetet med de som idag står längst ifrån den reguljära arbetsmarknaden och befinner sig inom de praktiska verksamheterna. Delprojektens lärdomar och resultat ska samordnas och goda lösningar ska integreras i verksamhetens processer. Generellt sett har projektet följt den planerade verksamheten i projektansökan och projektbudget. Den evidensbaserade metoden MI Motiverande Samtal används idag av medarbetare i deltagande organisationer och MI har byggts in i klientprocessen, bland annat genom det utvecklade bedömningsinstrument för nybesök inom ekonomiskt bistånd - Instrument X byggd på principer om lika-behandling. Ett tvärkommunalt nätverk har etablerats i Stockholms län där MI metodstödjare träffas för att utbyta erfarenheter och definiera fortsatta behov. En ny utbildning för metodstödjare i MI har utvecklats och rollen som metodstödjare har definierats i relation till chefer och medarbetare. Som ett resultat av samarbetet med Karolinska Institutet i KNUT3 deltar en av kommunerna Södertälje i ett forskningsprojekt för att undersöka om stressen minskar när handläggare kan använda sig av MI som metod i sitt arbete. Socio-ekonomiska investeringskalkyler efterfrågas nu som ett underlag för politikens och förvaltningars beslut. En modell för behovskategorisering och socio-ekonomiska investeringskalkyler finns som en ny möjlig del i SKLs KAS Kommunal ArbetsmarknadsStatistik. De kommunala Praktiska Verksamheterna har synliggjorts och flyttat fram sina positioner som en professionell samverkanspart. Utfallet från ett studiebesök i Edinburgh, blev en utbildning för arbetshandledarna i hur en verksamhet arbetade med kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden. I ett par kommuner har utbildningen i samverkansledning fått konkreta genomslag, bland annat har en modell kallad Batman i Nynäshamn används då flera insatser inom kommunen behövs/genomförs för en individ, med syfte att hitta bra lösningar gemensamt för att förhindra att individen hamnar mellan stolarna. Politiker, chefer och medarbetare har vid ett flertal tillfällen deltagit i konferenser och seminarier anordnade av OECD Leed Forum on Partnership, bland annat om situationen för unga. Detta resulterade i att politiker och förvaltningschefer gav i uppdrag till ledningsgruppen i KNUT att göra analyser över gruppen unga vuxna, kvinnor och män, för lärande och jämförelser mellan kommuner. Återigen stöter detta på problem då data från verksamhetssystemen inte är jämförbara och tid saknas för fördjupade analyser.

3 Sid 3 (13) Så här beskrivs några resultat för KNUT i utvärderarnas rapport: Direkta resultat Utveckling av individuell och kollektiv kompetens, utveckling av ändamålsenliga metoder, verktyg, instrument. Nätverkande och struktur för samverkan, politikermedverkan och omvärldsbevakning. Transnationellt utbyte. Resultat på kort sikt Bättre utredningar Instrument X ger bättre kunskap om klienternas behov rätt insats till rätt person i rätt tid av rätt aktör och till rätt kostnad. Bättre kunskap om klienternas behov - inga klienter är diffusa längre. Ökad jämställdhetsintegrering. Behovsanpassade insatser. Kvalitetssystemet ger transparens och ett ökat samarbete mellan enheterna på IFO Individ och Familj. Initiering av LUM Lokala utvecklingsmöten som personalens egen utvecklingsmotor. Generellt ökad medvetenhet om socioekonomiska perspektiv. Resultat på lång sikt Generellt ökad utvecklingskompetens i den egna driftsorganisationen. Etablering av strukturkapital för systematiskt förbättringsarbete. Ökad professionalitet genom delaktighet, stärkt yrkesroll och höjd status på medarbetarnivå. Ökad kvalitet i processerna som leder till bättre resultat med klienterna. Se vidare under rubrikerna: jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, spridning och strategisk påverkan. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektet har bidragit till de övergripande KNUT- målen att ge rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad och att fler ska bli självförsörjande när vi blir bättre. Lärande har skett genom utbildningar, av varandra, genom arbetsplatslärande och av processen - medarbetare, chefer och politiker. Totalt har 866 deltagare genomfört utbildningar inom KNUT3. Då vissa personer gått fler utbildningar kan vi redovisa att 619 unika individer, varav 75,6 % kvinnor, har deltagit. 226 personer har deltagit i träningsgrupper för MI. DELPROJEKT SAMVERKANSLEDNING Syftet var att bidra till kompetensutveckling av chefer med målet att ledarna på olika nivåer skulle få kompetens kring strukturell och operativ samverkan för att klienter i socialtjänsten inte ska falla mellan stolarna. 24 ledare (indikator 20) från tre kommuner Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje har deltagit i en omfattande utbildning (totalt 11 mot planerade 12 dagar under 18 månader) i samverkansledning. De som var aktiva under utbildningen och i arbetet med olika case i kommunerna upplever att de har breddat och fördjupat sin samverkanskompetens samt ökat sin förståelse för samverkande parters uppdrag. Ett exempel är att Nynäshamn utvecklat Batman-modellen som ska förhindra att personer med behov av flera insatser inom kommunen faller mellan stolarna.

4 Sid 4 (13) Ledarna har inte utvecklat nya modeller för samverkan med externa aktörer, som var en målsättning. De case som ledarna valde att arbeta med under utbildningen fokuserade i första hand på intern samverkan mellan olika enheter i kommunerna, vilket också är en förutsättning för att kunna vidareutveckla samverkan externt. De långsiktiga resultaten för klienterna klientnyttan har varit svårt att dokumentera. En av lärdomarna från delprojektet är vikten av förankring av en utbildningsinsats innan den genomförs. En del ledare fick i ett sent skede veta att de skulle delta i utbildningen och några av de kommunspecifika case som deltagarna fick arbeta med upplevdes som konstruerade. Omorganisationer i kommunerna har försvårat genomslaget då deltagare i utbildning har fått andra uppgifter, alt. slutat/bytt enheter. Detta medförde att den 12:e utbildningsdagen inte genomfördes. En lärdom är att i framtiden inte planera för en sammanhållen längre utbildning, utan att arbeta mer med olika avgränsade moduler. DELPROJEKT MOTIVERANDE SAMTAL Syftet med delprojektet var att bidra till kompetensutveckling för socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter och arbetsledare (nedan kallade handläggare) vid socialtjänstens enheter för ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd och arbetsmarknad. Målet var att handläggarna skulle kunna integrera samtalsmetoden MI i arbetat tillsammans med klienterna i socialtjänsten, vilket också har skett i de deltagande kommunerna. 307 handläggare har deltagit i MI grundutbildning (3 dagar) under perioden och 87 handläggare har deltagit i fortsättningsutbildning och/eller metodstödjarutbildning. 51 personer har deltagit i chefsdagar kring MI. Antalet deltagare har överstigit alla förväntningar och intresset är fortsatt stort för MI-utbildningarna i kommunerna. Utbildningarna har nått både de planerade målgrupperna och andra grupper verksamma inom socialtjänsten t ex boendestödjare och flykting- och introduktionshandläggare. Nya material har tagits fram i form av en vägledning för MI och för kodning av samtal. En ny metodstödjarutbildning har utvecklats. Handläggarna upplever att de stärkts i sin roll och att de kan hantera svåra situationer tillsammans med klienterna på ett bättre sätt. Dessutom har förhållningssättet och verktyg i MI integrerats i Instrument X. Istället för att integrera MI i den ordinarie handledning som var en indikator i ansökan finns nu MI träningsgrupper i samtliga kommuner. Detta är också det upplägg som rekommenderas av forskare inom fältet och som tillämpas i andra svenska kommuner. Ett regionalt nätverk med MI metodstödjare har skapats och datum är bokat för nätverksmöte under Delprojektet har inte varit lika framgångsrikt när det gäller att stimulera handläggarna att skicka in inspelade samtal med klienter till Karolinska Institutet (KI) för så kallad kodning. Betydligt färre samtal än planerat har skickats in. Iden ursprungliga ansökan planerades för 300 samtal, denna siffra har dock reviderats under projektets gång. 54 samtal har skickats in för feedback och 3 samtal har skickats in för transkribering - dessa har använts i metodstödjargrupperna. Handläggarna själva upplever att de kan tillämpa metoden men forskning visar att det är svårt att bedöma den egna kompetensen. 60 % av de inskickade samtalen skulle vara godkända av KI, men det är inget vi kan svara på då KI inte lämnar ut dessa uppgifter. DELPROJEKT KOMMUNALA PRAKTISKA VERKSAMHETER Syftet med delprojektet var att bidra till kompetensutveckling för arbetshandledarna i de praktiska verksamheterna. Målet var att arbetshandledarna skulle få bättre förutsättningar att leda deltagare i en rehabiliteringsprocess mot arbete samt att utvecklas som professionell samverkanspart till sina uppdragsgivare. För att hålla samman utbildningarna och lärandet har de praktiska verksamheterna arbetat fram verksamhetsplaner.

5 Sid 5 (13) 45 arbetshandledare (indikator 26 personer) har under perioden fått utbildning inom olika områden (se vidare arbetssätt). Begrepp har definierats och verksamhetsplaner arbetats fram. Dessutom har arbetsanalyser och funktionskrav tagits fram för de arbetsuppgifter som erbjuds inom de praktiska verksamheterna och ett förslag att arbeta mer mot olika program har tagit form. En broschyr har arbetats fram som presenterar arbetet, och en arbetspärm med framtaget material finns för uppföljning av lärdomar och för introduktion av nyanställda chefer och arbetshandledare. Inga avvikelser att rapportera, men några lärdomar. Då det inte funnits verksamhetsplaner för de praktiska verksamheterna har det varit svårt att få fram effektmål utifrån deras förutsättningar och målgrupper. Även svårigheter att få remisser med MI-mål. En arbetsgrupp för jämställd remittering har dock skapats utifrån de jämställdhetsworkshops som genomfördes inom delprojektet. DELPROJEKT SOCIO-EKONOMISKA INVESTERINGSKALKYLER Syftet med delprojektet var att bidra till kompetensutveckling av ekonomer, controllers och nyckelpersoner i metoden socio-ekonomiska investeringskalkyler och bokslut. Målet är att kalkyler och bokslut ska användas som beslutsunderlag före och efter insatser, för utveckling och avveckling av insatser, vilket också har skett. Politiker har nu börjat efterfråga både socio-ekonomiska investeringskalkyler och bokslut. Indikatorer var att 30 personer skulle genomgå en 2-dagars utbildning i strategiskt tänk och 15 personer ytterligare 6 dagar i själva hantverket. Här tänkte vi om lite och erbjöd en introduktion för att fler skulle få tillfälle att veta mer (42 personer deltog), utav dessa 42 deltog 5 personer/politiker deltog under ytterligare dag/dagar och 24 personer gick alla dagar och lärde sig hantverket och bidrog till att utveckla en modell inklusive manual och behovskategorisering. Den modellen har prövats i SKLs KAS Kommunal ArbetsmarknadsStatistik. 4 socio-ekonomiska rapporter har arbetats fram under utbildningen, en från varje kommun. De behandlar utvärderingar av insatser liksom kalkyler för potentiella insatser. Inom delprojektet har pilotrapportering till KAS skett utifrån den behovskategorisering som arbetats fram i samband med Instrument X. Arbetssätt Inga avvikelser men lärdomar är att de verksamhetssystem som finns i kommunerna inte främjar effektutvärderingar eller data utifrån kön. Mycket tid har lagts ned på att handräkna inför rapportering till SKL. En lärdom är också att det krävs tid och kunskapspåfyllning, liksom att kontinuerligt producera socio-ekonomiska rapporter för att få genomslag. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Av erfarenhet vet vi att det inte räcker med utbildning för att få en önskad förändring och genomslag i en organisation. Förutom en utbildning där teori och praktisk träning varvas behöver deltagaren få stöd av sina chefer och ledare att förstå hur den nya kunskapen ska bidra till verksamhetens vision, mål och aktiviteter. Det behövs också en organisatorisk kapacitet att utveckla nya processer, arbetssätt och verktyg utifrån nya lärdomar. Ibland kan nya politiska mål, resurser och policys behöva stödja arbetet. Arbetet i KNUT har hållits samman av en ledningsgrupp med en extern ordförande på deltid. Som stöd har två processcoacher arbetat på deltid. En processcoach har tillsammans med en

6 Sid 6 (13) person i ledningsgruppen från Sundbyberg ansvarat för jämställdhetsintegreringen, då båda har specialkunskaper inom området. Varje ursprunglig KNUT-kommun har en LUG (lokal utvecklingsgrupp) med syfte att i respektive kommun samordna och leda det interna arbetet i de fyra delprojekten, liksom att löpande integrera lärdomar i de egna verksamheterna. Varje delprojekt har haft en intern projektledare finansierad av kommunen. Deltagare i LUG har varit både chefer och involverade projektmedarbetare. 6 tvärkommunala lärseminarier har genomförts med politiker och förvaltningschefer under KNUT-tiden, med ledningsgruppens externa ordförande och processcoach. Teman har varit politikens roll i ett sammanhållet utvecklingsarbete, politiska mål som styrmedel samt försök till jämförande studier för målgruppen Unga vuxna. Kompetensutvecklingen i projektet har byggt på ett processinriktat lärande med en nära koppling till vardagsarbetet. Traditionell utbildning har kombinerats med tvärkommunalt lärande, projektledarmöten, metodutvecklingsgrupper, lokala utvecklingsgrupper och internt arbete med konkreta case. Nya metoder och kunskaper har prövats, utvärderats och integrerats i den ordinarie verksamheten. Kunskap och erfarenheter har även sökts i andra länder och KNUT har delat med sig av sina erfarenheter i transnationella sammanhang. Politiker, chefer och medarbetare har vid ett flertal tillfällen deltagit i konferenser anordnade av OECD Leed Forum on Partnership på teman som handlar om långtidsarbetslösa, unga utanför arbete/utbildning/aktivitet och lokala partnerskaps roll i att hantera krisen/lågkonjunkturen. KNUT har bland annat hållit i rundabordssamtal kring socio-ekonomiska investeringskalkyler. Kontakter från dessa möten har givits vidare till SKL och Arbetsförmedlingen. KNUT-projektet har under hela projekttiden haft som strategi att dokumentera och sprida sina erfarenheter, vilket resulterat i ett flertal publikationer och presentationer för intresserade kommuner och deltagande på olika konferenser. Utvecklade verktyg som Instrument X används idag av flera kommuner än de som medverkat i KNUT och ett 70-tal har efterfrågat information om arbetet inom KNUT. DELPROJEKTEN När det gäller längre utbildningar som inom delprojekten Samverkan och Socioekonomiska investeringskalkyler valde deltagarna konkreta case att arbeta med utifrån sina behov. Mellan varje utbildningstillfälle arbetade sedan deltagarna med olika uppgifter kopplat det valda arbetet inom respektive kommun, vilket sedan diskuterades tvärkommunalt. Arbetssättet i delprojektet Motiverande samtal har utvecklats över tid. Grundutbildningar har genomförts där föreläsningar har varvats med gruppövningar och test av olika verktyg som används inom MI. MI metodstödjare har fått vidareutbildning utifrån definierade behov. MI träningsgrupper har startats i kommunerna där de som deltagit i MI grundutbildning får möjligheter att öva på samtalsmetoden. Grupperna träffas regelbundet: från en gång/vecka till en gång var femte vecka utifrån behov i verksamheten. Dessutom har en utbildning för chefer genomförts, dels för att ge möjlighet att förstå själva metoden dels få diskutera implementering och användbarhet. Handläggarna har haft möjlighet att skicka in inspelade samtal med klienter till Karolinska Institutet för att kunna se hur de utvecklar sin MIkompetens över tid. Varje handläggare har ett eget konto på Mic Labs (kodningslabbet) webbplats där de kan den egna inlärningskurvan. Det har varit svårt att få igång kodningen, medarbetare har inte tagit detta steg i någon hög utsträckning. MI har integrerats i processen att arbeta med Instrument X och en helt ny utbildning har skapats MIX. En av lärdomarna

7 Sid 7 (13) under projektet är att det kan ta flera år innan en handläggare uppnår godkänd nivå för MIkompetens medan andra relativt snabbt kan bli godkända. Hög personalomsättning och omorganisationer har visat på ett kontinuerligt behov av utbildning och metodstöd i MI för att säkerställa att organisationen använder den evidensbaserade metoden och att nyttan når ända till klienten. De regionala nätverksträffar för MI-stödjare för erfarenhetsutbyte, som bland annat definierat rollen MI metodstödjare, kommer att fortsätta och datum är satt till februari I delprojektet för de praktiska verksamheterna har utbildningsinsatser genomförts inom olika områden: utbildning på både grund- och fördjupningsnivå inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, socio-ekonomiska investeringskalkyler, MI Motiverande Samtal, Att leda en person i en rehabiliteringsprocess (med MI), WOW Women onto work - ett program för långtidsarbetslösa kvinnor som utvecklats av ett socialt företag i Edinburgh, Sorgbearbetning av förluster samt jämställdhet. Ett material kring MI i Vardagssamtal som används inom Kriminalvården har köpts in för självstudier inom verksamheterna. Ett sammanhållande arbete för ökat lärande har varit att arbeta fram verksamhetsplaner. Genom detta arbete och tvärkommunalt lärande i projektledargruppen har olika verktyg utvecklats för verksamheten: som arbetsanalyser med funktionskrav, verksamhetsplaner, begreppsdefinitioner och intyg. Brukarundersökningar har bidragit till utveckling av en programtanke och andra resurser finns nu knutna till verksamheterna i ett par av kommunerna. De praktiska verksamheterna har även haft ett utbyte med Edinburgh där Handelskammaren planerade för en två-dagars rundresa till olika projekt och program för långtidsarbetslösa för projektledarna tillsammans med processcoacher. Utifrån detta anordnades studieresor för ett trettiotal arbetshandledare. Största intresset visades för WOW Women onto Work, vilket resulterade i att en utbildning genomfördes i Stockholm. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? har följande aktörer deltagit: Nynäshamns kommun, Salems kommun, Sundbybergs stad och Södertälje kommun samt Sveriges kommuner och landsting tillkom följande kommuner för att medverka i delprojektet MI: Nacka, Södermalms stadsdelsförvaltning (Stockholm Stad) och Värmdö. Södermalm och Värmdö arbetar även med Instrument X. Inom Stockholm stad prövas nu ett anpassat Instrument X i flertalet stadsdelar och Jobbtorg. Transnationell partner har varit Handelskammaren i Edinburgh. Handelskammaren genomför bland annat sysselsättningsprogram och kurser för långtidsarbetslösa, liksom samverkansprojekt med näringslivet för att utbilda och matcha arbetslösa. Handelskammaren i Edinburgh deltar i ett partnerskap med olika aktörer inom välfärdssektorn, med syfte att öka antalet personer som går in i program för ökad anställningsbarhet och vidare till arbete. Det primära målet är att nå personer i arbetsför ålder som inte har kontakt med Job center, är inaktiva men som kan ha kontakt med andra aktörer inom hälsa, social omsorg eller utbildning. KNUT var intresserade av erfarenhetsutbyte vad gäller finansiering, metoder/ arbetssätt, framgångsfaktorer/riskfaktorer, uppföljning/utvärdering, jämställdhet och social ansvarstagande. Transnationellt arbete har även skett i samband med OECD Leed Forum on Partnerships

8 Sid 8 (13) konferenser och seminarier, där KNUT varit aktiva med workshops och runda-bordssamtal. Olika länder presenterar vid dessa möten problembeskrivningar, best practice, och erfarenheter från arbete i lokala partnerskap för att lösa välfärdsproblem. Tillsammans med SKL Sveriges Kommuner och Landsting, har SKLs modell för Kommunal ArbetsmarknadsStatistik utvecklats. Dels genom att KNUT-kommunerna har rapporterat in data från arbetsmarknadsenheterna utifrån den behovskategorisering av insats som utvecklats inom KNUT. Dels har modellen kompetterats med socio-ekonomiska kalkyler vad gäller resultaten arbete och studier. Stort intresse finns för detta arbete ute i landet, samt för Instrument X, enligt SKL. KNUT3 har haft en ledningsgrupp (LG) där chefer från de deltagande kommunerna varit representerade med enhetschefer för försörjningsstöd resp arbetsmarknadsenheter. Gruppen har haft en (och samma) externa ordförande under hela KNUT-processen fram till mars 2012, då en chef ur ledningsgruppen valdes till ordförande projekttiden ut. Varje ursprunglig KNUT-kommun har haft en LUG (lokal utvecklingsgrupp) med syfte att i respektive kommun samordna och leda det interna arbetet i de fyra delprojekten, liksom att löpande integrera lärdomar i de egna verksamheterna. Varje delprojekt har haft en intern projektledare finansierad av den egna kommunen. Deltagare i LUG har varit både chefer och involverade projektmedarbetare. KNUT har haft två processcoacher på deltid som resurser för att samordna och leda olika projekt- och utvecklingsgrupper, stöd i spridning och strategisk påverkan samt för uppföljning och administration. En av processcoacherna har gedigen kunskap inom jämställdhetsintegrering. Engagemanget i ledningsgruppen har i stort varit gott, men varierat mellan kommuner och över tid, beroende på interna faktorer som chefsbyten och omorganiseringar eller/och externa omvärldsfaktorer som man inte själva rår över, ex ett ökat inflöde av klienter pga konjunkturläget och förändringar i övriga välfärdssystemet. Även förmågan att omsätta utveckling och lärdomar gjorda inom KNUT-samarbetet till interna förhållanden har varierat mellan och inom kommunerna. Nacka har varit frånvarande på de flesta möten. Projektledare och medarbetare har som vanligt visat stort engagemang och vilja till att arbeta med förbättringar och utveckling när rätt förutsättningar givits. Projektledarna för varje delprojekt har finansierats av kommunerna själva. Politiker och förvaltningschefer har medverkat under hela KNUT-processen men har under senare delen av projektet klivit fram och tagit ett allt större ansvar för styrningen av KNUT och det fortsatta KNUT-samarbetet efter 2012 då den externa finansieringen upphör. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsintegreringen i projektet har utgått från målen för jämställdhetspolitiken och jämställd medborgarservice. Vi har använt oss av olika metoder i arbetet däribland Trappan som togs fram i den statliga utredningen Jämstöd JämStöds Praktika metodbok för jämställdhetsintegrering. Samverkat har skett med ESF Jämt, SKL samt genusforskare vid Högskolan i Dalarna. Jämställdhetsperspektivet har integrerats i de tvärkommunala grupper som funnits i projektet och i ledningsgruppens arbete. Jämställdhet har varit en punkt på agendan vid de flesta möten i LG och vid tvärkommunala Internat. En person i ledningsgruppen för KNUT3, med specialistkunskaper inom jämställdhet, har bland annat

9 Sid 9 (13) deltagit på aktiviteter anordnade av ESF Jämt i Almedalen Utbildningar och lärande När det gäller att integrera jämställdhet i de utbildningar som genomförts har det ibland varit svårt eftersom många externa utbildare inte har jämställdhetskompetens. Exempelvis var det svårt att integrera jämställdhets/genusperspektivet i MI pga. en bristfällig kunskapsbas och det finns inte utbildare med dubbelkompetens. I gruppen med projektledare från olika kommuner har deltagarna reflekterat kring hur metoden fungerar utifrån kön om samtalsledaren är kvinna eller man, om klienten är kvinna eller man. När medarbetare skickar in inspelade samtal med klienter till Karolinska Institutet skall anges kön på samtalsledaren och klienten. Forskningen kring genus och samtal är ännu i sin linda, KNUT3 inledde 2012 en pilot med Sveriges främsta forskare inom fältet avseende samtal och MI ur ett genderperspektiv. Rapport finns. Ett seminarium anordnades tillsammans med SKLs program för Hållbar Jämställdhet i syfte att kunna integrera ett jämställdhets/genusperspektiv i utbildningen i samverkansledning. En av utbildarna i samverkansledning deltog på seminariet. Det bidrog till ökat fokus på jämställdhet i arbetet med olika case ute i kommunerna och en integrering av perspektivet i den samverkansmanual/checklista som tagits fram i projektet. Däremot visar utvärderingar av utbildningen att flera deltagare inte bedömer att de ökat sin kompetens. Det kan ha sin förklaring i att en separat aktivitet genomfördes istället för att perspektivet var integrerat i utbildningen fullt ut och/eller att ökade kunskaper de facto kan leda till att deltagaren ser att hon/han saknar kompetens, något som är vanligt inom jämställdhetsområdet. Vi kunde konstatera att det idag saknas välutvecklade modeller och metoder för jämställdhetsintegrering för samverkansledning inom den offentliga sektorn, vilket bekräftades av såväl SKL som ESF Jämt. Inom socioekonomin har fokus varit att få fram könsuppdelad statistik och analyser har skett utifrån skillnader i insatser för klienter (kvinnor respektive män) inom socialtjänsten. En grupp arbetshandledare från de Praktiska Verksamheterna har deltagit i föreläsningar, konferenser och en specifik workshopserie för att kunna integrera jämställdhet i sina verksamheter. Projektet resulterade i en arbetsmodell med fyra steg byggd på Trappan anpassad för verksamheten. Ett arbete med jämställdhetsintegrering har påbörjats vad gäller remittering. Hur remitterar vi: skriftligt, muntligt, trepartsmöte eller på annat? Vad grundar sig beslutet på - kartläggningssamtal, Instrument X eller annat? Kartläggningar har genomförts vad gäller ex avslutsorsaker, OSA-anställda (Offentligt Skyddat Arbete) och Kvinnofrids-ärenden. En modell genusträdet KNUT-RUT - är under utveckling och har som ambition att fungera som stöd i en remitteringsprocess. Avvikelser En ambition fanns att belysa ett intersektionellt perspektiv inom ramen för projektet, men det har inte varit möjligt då vi fann att det saknades kunskaper och metodik (både i forskning och i praktik) inom flera av våra delprojekt. Vi genomförde ett seminarium tillsammans med SKLs program för Hållbar Jämställdhet istället för två som planerat. Istället satsade vi på samverkan med genusforskare då SKL hade svårt att bidra med de kunskaper som behövdes i projektet. Vi kunde inte fullt ut integrerat ett jämställdhets/genusperspektiv i den vägledning som vi tog fram för MI pga. bristande kunskapsbas. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

10 Sid 10 (13) Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I början av projektet hade vi kontakt med ESF processtöd för tillgänglighet och vi har arbetat med tillgänglighet utifrån flera perspektiv (fysisk, kommunikativ, informativ och bemötande/ verksamhet). Liksom för jämställdhet har tillgänglighet varit en punkt på dagordningen vid möten i LG och återkommit som tema vid flera av de Internat som genomförts inom ramen för projektet. Vid internaten har delprojektgrupperna och varje kommun redovisat hur de arbetat med tillgänglighet. Tillgänglighet för deltagare i utbildningar Alla medarbetare i kommunerna skall ha möjlighet att delta vid utbildningar och andra aktiviteter (resor, möten etc) inom ramen för projektet. Vi har t ex haft deltagare som varit rullstolsburna, haft dyslexi och haft olika former av allergier. Det har ibland varit en utmaning att hitta konferensanläggningar som kunnat leva upp till de krav som vi ställt, och vid ett tillfälle fick vi boka en annan anläggning. De deltagare som haft funktionsned-sättningar har fått uttrycka sina krav och varit med i dialogen. Vår bedömning är att alla har kunnat delta. Funktionshinderperspektivet i utbildningar och verksamheter Funktionshinderperspektivet har varit integrerat i alla utbildningar, som i stor utsträckning fokuserat på hur långtidsarbetslösa klienter med multiproblematik skall kunna få bättre service från socialtjänsten. Klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har uppmärksammats i samtliga delprojekt och utbildningar har genomförts på detta tema för medarbetare inom de praktiska verksamheterna. Brukarutvärderingar Fokusgrupper med externa konsulter har genomförts där klienter i de praktiska verksamheterna har fått göra sina röster hörda. En fokusgrupp kring Instrument X med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har genomförts, och där fick vi flera förslag till förbättringar. Avvikelser I vissa fall har produkterna i form av olika skrifter inte granskats utifrån Klarspråk eller haft tillräckligt stor text. Ett utvecklingsområde är att utvärdera MI-samtal utifrån ett brukarperspektiv, ett arbete som USA precis påbörjat, de saknar dock ett jämställdhetsperspektiv. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Det övergripande målet för Socialfondsprogrammet i Stockholmsregionen är att med målgrupperna i centrum skapa ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Mål för programområde 1 är bland annat att underlätta för sysselsatta män och kvinnor att utvecklas i takt med arbetslivet krav, vilket KNUT medverkat till genom bland annat implementering av evidensbaserade MI Motiverande samtal och socioekonomiska investeringskalkyler som underlag för beslut och samverkan. Många av de chefer och medarbetare som varit direkt inblandade i KNUT har gått vidare till andra mer kvalificerade arbeten. Ett annat mål och prioritering är att motverka diskriminering och främja likabehandling, här har KNUT utvecklat Instrument X, vilket är det första erfarenhetsbeprövade bedömningsinstrumentet för nybesök inom försörjningsstöd i Sverige. Genom Instrument X säkerställs lika-behandling genom att samma frågor ställs till alla som söker försörjningsstöd

11 Sid 11 (13) oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Genom att alltid sträva mot att ge rätt insats till rätt person i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad och skapa eller ta bort insatser utifrån deltagare och klienters behov kan KNUT bidra till ett ökat arbetskraftsutbud. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? KNUT är vad man inom ESF kallas ett pärlbandsprojekt, dvs fått finansiering i flera steg, och kan därför leverera erfarenhetsbeprövade processer, metoder, verktyg och en ny utbildning. Det systematiska KNUT-arbetet har fått stor uppmärksamhet och i synnerhet Instrument X med tillhörande processer. Instrument X, MI och arbete med socio-ekonomiska investeringskalkyler används nu i KNUT-kommunerna. Alla Sveriges kommuner är KNUTs målgrupp för spridning, liksom Socialstyrelsen, SKL och social- och arbetsmarknadsdepartementet, liksom relevanta utskott. KNUT-arbetet har presenterats i större sammanhang, bland annat på Socionomdagarna och på Kommunförbundet FoU Västernorrland (2010) samt Socialchefsdagar för Stockholms län via KSL (2012). KNUT tog emot studiebesök från Världskonferensen i socialt arbete sommaren 2012, då ett 40-tal personer från hela världen besökte Salems komun. KNUT presenterade socio-ekonomiska rapporter på SKLs arbetsmarknadsdagar i mars KNUT-kommunerna har också tagit emot olika kommuner på studiebesök. En större lärkonferens för nära 300 medarbetare inom KNUT-kommunerna genomfördes i november KNUT har delat med sig av sina erfarenheter vid konferenser och seminarier anordnade av OECD Leed Forum on Partnership och givit vidare kontakter till SKL och Arbetsförmedlingen. KNUT har varit i direktkontakt med ett 70-tal kommuner. Under KNUT2 genomfördes föreläsningar vid olika konferenser och vi hade direktkontakt med ett 20-tal kommuner. Under KNUT3 har vi kontaktats av över 50 kommuner varav 30 under kommuner, förutom KNUT-kommunerna, har fått sin logotype på Instrument X (version 2008) och kan använda detta i arbetet med nybesök inom försörjningsstöd. Kommuner tar nu kontakt och undrar hur det går med NYA Instrument X som nu prövas och förbättras, även inkluderat med MI och de har efterfrågat den nya MIX-utbildningen. KNUT-kommunerna kommer att fortsätta samarbetet med Instrument X och MIX-utbildningen även efter 2012 när den externa finansieringen upphör. Intresserade kommuner bjuds in att samverka och utbilda sina chefer och medarbetare. SKL har inte möjlighet att fortsätta med pilotrapportering och socio-ekonomisk rapportering kopplat till KAS om inte fler kommuner ansluter sig. Det blir ett framtida gemensamt uppdrag. Spår av det gemensamma KNUT-arbetet kan ses i kommunernas mål- och budgetarbete. Socialförvaltningens mål för Arbete och Försörjning i Nynäshamn har som mål att Personer som har behov av Individ och familjeomsorgens verksamhet får rätt insats med indikatorn Andelen utredningar vid nybesök med bedömningsinstrumentet Instrument X. KNUTarbetet finns även integrerat i kommunernas verksamhets- och arbetsplaner. De kunskaper, erfarenheter och verktyg som idag finns inom KNUT skulle kunna bidra till att utveckla regionala och nationella processer/arbetssätt för kommunernas arbete med ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Målet är att bidra till att rätt person får rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad och att samla data för en bättre bild av klienters behov, ingen sådan nationell statistik finns att tillgå idag. KNUT kan bidra till (sam)arbetet inom välfärdssektorn med en dörr in, flera dörrar ut för de personer som söker stöd för sin försörjning och för sin väg mot arbete. Det är inte rimligt att behöva

12 Sid 12 (13) dubbel- eller trippelarbeta med klienten, inte heller att klienter faller mellan (höga) stolar. Ska KNUT-kommunerna ta ett utökat spridningsuppdrag, regionalt och nationellt behövs vidare resurser och finansiering. Publikationer från KNUT: - Boken om KNUT, Rapport från lärkonferens, Skriften om KNUT3, Skriften om Praktiska Verksamheterna, Genus och evidensbaserade instrument och tekniker i socialt arbete: En pilotstudie av motiverande samtal, 2012 Samt del- och slutrapporter från extern utvärderare, APeL FoU. Främja samverkan Samverkan mellan kommunerna har utvecklats och samverkan mellan kommunerna och SKL har fördjupats som ett resultat av projektet. Inför 2012 utökades partnerskapet med tre nya kommuner och ett nytt regionalt lärandenätverk för metodstödjare har etablerats där representanter för nio kommuner deltar och kommer att fortsätta efter projekttiden. Satsningen på Motiverande Samtal (MI) har lett till en bred samverkan mellan olika svenska kommuner, forskare (på KI och Högskolan Dalarna) och andra aktörer exempelvis Kriminalvården. Genom samverkan har implementeringen av en evidensbaserat metod påskyndats i enlighet med ansökan och strukturkapital byggts upp regionalt. MI har integrerats i arbetet med Instrument X och X-et har i sin tur spridits till en rad svenska kommuner. Stockholm Stad provar nu Instrument X som ett svar på det politiska uppdraget att implementera gemensamma bedömningsinstrument för hela staden. KNUT-kommunerna samarbetar för att ta fram ett IT-stöd och därigenom också få in Instrument X i verksamhetssystemen. Intresserade kommuner kommer att bjudas in i den fortsatta utvecklingen och kvalitetssäkringen av Instrument X, MIX samt annan förenlig verksamhet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? KNUT har haft samma utvärderare i andra och tredje fasen i utvecklingsarbetet (KNUT2 och KNUT3). KNUT upphandlade en sk lärande utvärdering, och utifrån resultat i KNUT 2, prioriterades i KNUT 3 att fokusera utvärderingen på projektets genomslag i kommunerna. Medarbetarenkäter genomfördes. Funktionen LUG (lokala utvecklingsgrupper,) med syfte att i respektive kommun samordna och leda det interna arbetet i de fyra delprojekten liksom att integrera lärdomar i de egna verksamheterna, analyserades och utvärderades. Intervjuer med politiker (2011) och förvaltningschefer (2012) genomfördes om resultat och effekter av arbetet inom ramen för KNUT. Koncentrationen av utvärderingen till hållbarhet och aktivt ägarskap har bidragit till att hålla frågorna aktuella. Kommunerna uppskattade särskilt att utvärderarna kom till LUG-grupperna för en dialog kring organisering, utveckling och implementering. Brukarundersökningar med externa konsulter har genomförts vid två tillfällen med klineter/ deltagare i kommunernas praktiska verksamheter. Utifrån detta har förslag på program tagits fram. Södertälje har anställt en resursgrupp inom Praktiska Verksamheterna som består av en person som håller i extern praktik, en språkstödjare/pedagog, en arbetsterapeut med ergonomikunskaper och en socionom/kurator. Vid utformningen av denna grupp togs stor hänsyn till resultaten i brukarutvärderingen. Sundbyberg har fått tillgång till en företagslots.

13 Sid 13 (13) Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egenutvärdering har skett på olika sätt i projektet som underlag för förbättring, förändring eller att fortsätta arbetet som planerat. Vid regelbundna möten i LG Ledningsgruppen och vid internat med delprojektledare från kommunerna samt representanter för lokala utvecklingsgrupper har olika metoder använts för att utvärdera arbetet fortlöpande dialoger i grupper, fiskdamm, partner feedback etc. Vi har vid ett tillfälle arbetat med riskanalyser utifrån den mall som tagits fram av ESF/Stockholmskontoret. Rapporter från den externa utvärderingen har använts som underlag för egna reflektionsmöten utöver de möten som genomförts av APeL FoU. Bokningssystemet Trippus har använts för webbaserade enkäter till deltagare efter utbildningar och andra aktiviteter. Detta har givit underlag för eventuella förändringar i upplägg av utbildningar och/eller beslut om att inte genomföra planerade utbildningar. Varje delprojektgrupp har fortlöpande utvärderat hur processen fortskrider och jämfört pågående arbete med aktiviteter utanför projektet. Brukarundersökningar har initierats. Inom delprojektet Motiverande Samtal bidrog detta till ett beslut om att inte genomföra fler fortsättningsutbildningarna i MI även om deltagarna var nöjda med utbildningen. Erfarenheter från andra aktörer och forskningen visade att effekterna av en sådan utbildning var begränsad i jämförelse med att starta interna kontinuerliga MI träningsgrupper. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Har man ambitioner att arbeta strategiskt och långsiktigt och verkligen göra skillnad utifrån de problem man vill lösa, behövs också ett långsiktigt engagemang från deltagande aktörer och finansiärer externa som interna. Deltagande partnerorganisationer behöver involvera alla som berörs i utvecklingen och göra det kontinuerligt medarbetare, chefer och politiker. Det räcker inte med en kick-off och så ska alla vara med på tåget. Ibland har processen gått framåt och ibland bakåt, både tvärkommunalt i projektet och hos deltagande kommuner. Viktigt är att hela tiden hålla styrfart och fokusera på vilken nytta som ska skapas samt att löpande integrera lärdomar. Att lära av varandra och utveckla tillsammans har varit nycklar. Personalomsättningar, omorganisationer och nämndbyten under hela KNUT-processer har gjort att ingen chef är kvar sedan starten. Men KNUT-arbetet fortskrider och det kan ibland vara svårt att se vad som är resultat av KNUT och det egna kommunala utvecklingsarbetet vilket är precis vad man ska önska sig. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Lena Rogeland, KNUT, lena.rogeland@sodertalje.se.