Nr 4 DECEMBER 2013 Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster INNERSTAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 4 DECEMBER 2013 Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster INNERSTAN"

Transkript

1 Nr 4 DECEMBER 2013 Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm Årgång 44 foto: ari eskelinen Blir 2013 sista året med denna vy?

2 HyresPressen Hyrespressen sköts ideellt av förtroendevalda på vår fritid. Säkraste sättet att nå redaktionen är att kontakta någon i föreningen eller redaktionen, se nedan, eller skriv till: Adress: Krukmakargatan 6 nb, Stockholm Ansvarig utgivare: Birgitta Adamson Redaktör: Bror Sandström Södermalm Redaktion: Nils Gudmundson Östermalm Roger de Robelin, Östermalm Bror Sandström, Södermalm Ralph Kroon, Södermalm Gunila Edin, Norrmalm Housa Govind Palm, Norrmalm Layout: Ateljé Gotica, Maj Sandin Tryck: Bomastryck Hyrespressen distribueras till innerstadens medlemmar som bilaga till Hem&Hyra nr 8 4 december Nästa nummer utkommer som bilaga i Hem & Hyra nr 2, 5 mars Författarna svarar för faktainnehåll. Redaktionen ansvarar bara för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Besök gärna vår hemsida Innerstadens hyresgästföreningar Kungsholmen Hyresgästföreningen Region Stockholm, Box 10117, Stockholm Arenavägen 55 Johanneshov Tel: Hemsida: E-post: Ordförande: Jan Bergström Norrmalm Medlemslokal Vanadisplan 3 D Stockholm Lokalen är bemannad med förtroendevalda ur styrelsen 1:a onsdagen i månaden kl (ej sommar, helg eller dag före helgdag. Vill du låna lokalen kontakta styrelsen.) Tel: vidarekopplad till mobil Hemsida: E-post: Ordförande: Beatrice Eriksson Viktiga förhandlingsfrågor hösten Läget 1 november 1. Privatfastighetsägarna har i sitt krav på ramavtal krävt 2,7 procent hyreshöjning i snitt, men 3,7 i innerstaden. 2. Allmännyttan vill följa privatfastighetsägarna, men Hyresgästföreningen vill förhandla särskilt med allmännyttan. 3. Den 24 oktober strandade fastighetsägarna förhandlingarna, sedan Hyresgästföreningen krävt oförändrade hyror. 4. Såväl privata bolag som allmännyttan har mycket stora vinster både från driften, från försäljningar och från värdeökning. Vinsterna när drift, underhåll och kapitalkostnader räknats från är cirka 30 procent av hyran i allmännyttan och högre i privatbolagen. 5. Kommunen har överfört 3,35 miljarder från allmännyttan i Stockholm till Stockholms stad. Det motsvarar kr per lägenhet. 6. Hyrorna ligger högt i förhållande till inkomsterna. Medianinkomst i Stockholm kr per månad (2011). Medianinkomst för hyresgäster cirka kr per månad. Genomsnittshyra i Svenska Bostäder kr per månad (i snitt 67 kvm, 2012). Medianhyresgästen betalar således cirka 37 procent av inkomsten i hyra. För en rimlig levnadsstandard bör hyran vara högst 25 procent av inkomsten. I privathusen är hyrorna minst 10 procent högre hyror. 7. Vinsterna, hyrornas storlek och överföringarna talar således för minskning av hyran istället för höjning. 8. Skillnaderna mellan innerstadshyror och ytterstadshyror är alldeles för höga. I enkäter till hyresgäster svaras ungefär 4-5 procents skillnad. Nu är skillnaderna över 30 procent. 9. Nyproduktionshyror i allmännyttan på Södermalm cirka 1700 kr per kvm (77 kvm), Äldre hus ej ombyggda cirka Badrumsombyggda 1150 kr per kvm. Totalombyggda under 2000-talet cirka kr. Dessa skillnader är inte rimliga. Många fastighetsägare driver nu att få göra totalombyggnad istället för begränsade åtgärder. I syfte att få höja hyran mycket. Besvärliga samråd. Östermalm Besöksadress: Strandvägen 35 bv Postadress: Strandvägen 35 bv Stockholm Tel Hemsida: E-adress: Ordförande: Gunvor Åkerblom Vice ordförande: Roger de Robelin Södermalm Besöksadress/expedition: Krukmakargatan 6 nb. Postadress: Krukmakargatan 6, STOCKHOLM Tel: Expeditionen är öppen för medlemmar onsdagar klockan Behöver du låna lokal för möten kontakta styrelsen på Södermalm Hemsida: Här hittar du kontaktuppgifter till övriga styrelsen och till lokala hyresgästföreningar på Södermalm E-post: Ordförande. Fredric Ericsson Vice ordförande: Mari-Ann Nilsson Hyresgästföreningen region Stockholm Box 10117, Stockholm Besöksadress: Arenavägen 55 Växel: Öppet: må on , to , fre (maj aug: må to , fre ) Medlemsservice: hyresjuridisk rådgivning enskilda ärenden rättigheter/skyldigheter Förhandlingar: hyresförhandlingar ombyggnadsfrågor kontroll av hyra avtal med privata hyresvärdar avtal med allmännyttan illustration: per lindroos Hyresgästföreningen Riksförbundet Växel, exp: in- och utträden betaländringar namn- och adressändringar 2 HYRESPRESSEN Innerstan

3 Förnyelse när nya ansikten ersätter gamla LEDARE Jag blev vald till ordförande för Hgf Kungsholmen i våras. Men också till regionstyrelsen en månad senare tillsammans med flera andra nya och en ny regionordförande Greger Björkegren. Ofta är förnyelse en möjlighet till utveckling. Inte för att de gamla skulle ha varit dåliga utan därför att man få chansen att vrida på det som kört fast under åren. Det har redan blivit lättare för föreningarna att driva kommunala frågor och vi arbetar på att förbättra föreningslokalsfrågan och föreningarnas ekonomi. Men vi jobbar också på möjligheten att utvecklas i agerandet genom att regionen får en genomarbetad kommunikationsplan integrerad med föreningarnas verksamhet. Politikerdebatter och tala om din lägenhet - möten är en viktig del. Anpassning till nyare tiders behov är viktigt, där Fastighetsägarföreningen också har nytt folk och jobbar på förnyelsetemat och det är en tävling om att påverka politiken. Vi behöver bli effektivare att påverka politikerna och inte minst se till att det byggs tillräckligt i regionen för de nya stockholmarna varje år. Det måste byggas där det är åker idag, 2 nya bostadsförorter på innevånare varje år, evigt. Nya tunnelbanelinjer och nya trafikleder eller så får vi allt sämre och dyrare bostäder och inget bra sätt att ta oss till jobbet. Stockholmsregionen kan bli ett problem och inte en möjlighet. Bostadsbristen är den politiskt enskilt största pressen på hyresförhandlingarna. I år krävde fastighetsägarna flera procent i hyreshöjning trots att vi inte har någon inflation, räntorna är obefintliga och kostnaderna att driva bostäder är lägre i staden än på landet. Det fastighetsägarna kräver är bristspekulationsvinster på hyresgästernas baskostnad därför kommunerna är misskötsamma med samhällsplaneringen. Ett av de stora problemen med regeringens ändrade lagar 2011 är att staden som har samhällsplanmonopol, numera också är kommersiell fastighetsägare. För staden ger det större förmögenhet och inkomster att vara misskötsam som samhällsförsörjare av tomter och byggkonkurrens på marknaden. Vi måste vara effektivare att visa på hur grotesk den situationen är. Till sommaren 2014 har Hyresgästföreningen i hela landet stämma och då skall det väljas en ny förbundsordförande efter många år. En ny förbundsordförande kan bli en stor tillgång i våra möjligheter att förnya vår verksamhet och ge bättre nya arbetsformer och service för anställda, förtreondevalda och medlemmarna. Jan Bergström Ordf. Hgf Kungsholmen De små stegens tyranni Medan villkoren förbättrats för bostadsrättsägare (med rot, ränteavdrag mm) så gäller det omvända för hyresrätten. Ända sedan trepartsöverenskommelsen för drygt tio år sedan har hyresrätten och dess hyresgäster tvingats till kräftgång. Hyresdifferentieringar, presumtionshyror, slopat hyrestak, slopad självkostnadsprincip, marknadsanpassade kommunala bostadsbolag, gigantiska kapitalöverföringar från hyresgästerna osv. I mitten av september togs ytterligare ett varv på den nedåtgående spiralen. Då föreslog nämligen regeringens ansvarige för bostadsfrågor Stefan Attefall att hyror i nyproduktionen ska baseras på individuella avtal mellan hyresgäst och hyresvärd. Avtalet ska ha presumtionsverkan så den överenskomna hyran ska inte kunna användas för jämförelse vid en eventuell bruksvärdesprövning. Förslaget innebär att man skapar en frizon där marknaden ensamt råder. Den avtalade hyran undandras alla möjligheter till kontroll och insyn. Det blir en exklusiv affär mellan hyresgäst och hyresvärd som ingen annan REDAKTÖRen har ordet har med att göra. Det är således en marknadsöverenskommelse i sin renaste form. Från regeringens och Attefalls sida tror man att det här ska göra att det byggs fler hyresrätter. Men hyrorna kommer att bli oerhört höga, till och med högre än de som gäller i dagens nyproduktion och de hyrorna ger redan full kostnadstäckning och lite till. Många experter hävdar att det redan är fråga om marknadshyror. Med förslaget till individuella avtal blir det möjligt att öka hyran för i bostadsbristens tidevarv finns det en hel del människor som är desperata och som inte har något annat väl än hyresrätten. Deras hyreskostnader kommer att vida överstiga till och med den fullbelånade bostadsrättens kostnader. Regeringen tar hela tiden små steg på vägen mot fullständiga marknadshyror ivrigt påhejade av alla opinionsbildare vars enda lösning kan läsas högre hyror sätter fart på byggandet. Det finns faktiskt inget belägg för att det förhåller sig så. Vägen mot marknadshyror är en återvändsgränd. Bror Sandström redaktör HYRESPRESSEN Innerstan

4 Förtroendevalda spår, tjänstemännen rår? Håller Hyresgästföreningen på att bli än mer tjänstemannastyrd? Många medlemmar anser det med hänvisning till att de trots stöd från förtroendevalda och beslut i styrelser och delegationer inte vinner gehör hos föreningens tjänstemän. Ett exempel är den sega dragkampen om husombudens självklara (tycker vi) rätt att få tillgång den så kallade hyreslistan för det egna huset. Hyrespressen har nu förstått att nya regler gäller för att utse förhandlare till olika uppgifter. Förtroendevalda har tidigare beslutat i dessa frågor men i stället har ansvaret gått över till anställda tjänstemän. Det förefaller som om de numera ansvariga tjänstemännen inte ens behöver samråda med förtroendevalda innan beslut. En ordentlig genomlysning av relationen tjänstemän/förtroendevalda skulle rensa luften och visa var skiljelinjen går och om den behöver ändras. Ny förbundsordförande i sommar Till sommaren 2014 har Hyresgästföreningen i hela landet stämma och då skall det väljas en ny förbundsordförande efter många år. En ny förbundsordförande kan bli en stor tillgång i våra möjligheter att förnya vår verksamhet och ge nya, bättre arbetsformer och service för anställda, förtreondevalda och medlemmar. Iskalla hyror (eller frysta) Ordföranden för Hyresgästföreningen Region Stockholm, Greger Björkegren, har i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet kommenterat Fastighetsägarnas utgångsbud på 2,7 procent hyreshöjning i genomsnitt (3,7 procent i innerstaden). Han ställer frågan om hyreshöjningen leder till en bättre samhällsekonomi. Greger skriver att för varje procents hyreshöjning minskar konsumtionsutrymmet för Sveriges hyresgäster med ungefär en miljard kronor. Höjda hyror slår därför inte bara mot hyresgästerna, de drabbar också affärsidkare, restauranger, kultur- och nöjesevenemang. Samhällsekonomin är som kommunicerande kärl. En hyreshöjning innebär att hyresgästernas pengar hamnar hos fastighetsbolagen eller i hyresvärdarnas fickor. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är hyreshöjningar kontraproduktiva eftersom de inte leder till utveckling, vare sig socialt eller ekonomiskt. Greger Björkegrens slutsats är att det bästa för samhällsekonomin är frysta hyror. Det är ett tydligt ställningstagande från ledningen för Stockholmsregionen. Nu återstår att se hur det omsätts i praktiken. illustration: Per Lindroos 4 HYRESPRESSEN Innerstan

5 foto: matton bildbyrå Byggemenskap och kooperativ hyresrätt utmanar Det finns människor som tröttnat på politiker och bostadsföretag och deras eviga snack om att det måste byggas fler bostäder, inte minst hyresrätter, utan att de händer något radikalt. Några har organiserat sig i byggemenskaper med avsikten att själva bygga. Bostäderna ska upplåtas med kooperativ hyresrätt. Föreningen för Byggemenskaper har en hemsida byggemenskaper.se där man kan läsa om erfarenheter från andra håll i Sverige och i Europa. På sabo.se under Kunskapsområden/Boende- och sociala frågor finns ett omfattande material om kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som förenar det bästa från hyresrätten med bostadsrätten. De boende får ett starkt inflytande, boendekostnaden baseras på självkostnad och den kan dessutom hållas nere genom eget arbete, boendet är spekulationsfritt och behöver inte kräva några omfattande kapitalinsatser. Hyrespressen har under årens lopp talat sig varm för den kooperativa hyresrätten. Den borde ha kunnat erbjudas som alternativ vid de bostadsrättsombildningar som under de senaste mandatperioderna vanställt den stockholmska bostadsmarknaden. Den skulle också ha kunnat erbjudas som alternativ i större utsträckning vid de kommunala bolagens nybyggnationer. Den skulle också ha kunnat vara en faktor och villkor att räkna med vid markanvisningar. Kooperativ hyresrätt låter väl alldeles utmärkt, billigt och bra och massor med inflytande. Men det händer inget. Det förefaller som om det finns en beröringsskräck visavi den kooperativa hyresrätten. Även Hyresgästföreningen har en njugg inställning och den delar de med den politiska oppositionen. Det hela är faktiskt ett mysterium. Intresset för byggemenskaper kan kanske skapa ett nytt intresse. I slutet av september uppmärksammades gemenskaperna i några artiklar i Dagens Nyheter (25 och 26 september). Gemenskapernas argument är självklara. De säger: Anvisa oss ett stycke mark så ordnar vi resten. Kompetens finns hos oss och den vi inte har kan vi köpa in. Vi driver projektet gemensamt och vi behöver inte vända oss till byggoligopolen som ska bestämma allt. Vi har koll på kostnaderna och vi rättar mun efter matsäcken. De stora vinsterna gör vi under driftskedet då vi med eget arbete kan hålla nere driftkostnaderna. Byggemenskaperna har det inte lätt. Det finns misstro och okunskap, gemenskaperna motsvarar inte den normala aktören i bostadsracet. I Norra Djurgårdsstaden öronmärktes två tomter för byggemenskaper men erbjudandet drogs tillbaka. Stockholms stad hävdar annars att de behandlar byggemenskaper på samma sätt som övriga aktörer. Stadens markanvisningspolicy är allmänt hållen och den lägger inga hinder i vägen för att anvisa gemenskaperna mark. I deras fall blir det tomträttsavtal och de behöver inte delta i det normala auktionsförfarandet med successivt upptrissade priser. Avgiften för tomträtten återspeglar Tänk om Varje veckoslut går tusentals stockholmare på lägenhetsvisning. Låt oss tänka oss följande: Mäklaren säger att utgångsbudet är kr/m2 men erfarenhetsmässigt kommer priset att öka med 20 procent under budgivningen. Slutpriset ligger någonstans runt kr/m2. Visningen besöks av 30 familjer där nästan samtliga tycker att affären ligger över smärtgränsen. På trottoaren utanför huset efter visningen blir det eftersnack. Låt oss bilda en byggemenskap och bygga vårt eget hus. Då kan vi bygga ett sprillans nytt hus precis som vi vill ha det för runt kr/m2. Vi bildar en kooperativ hyresrättsförening och sköter allt själva. Vi ringer till stan i morgon och hör oss för om mark. Efter ett år kan familjerna flytta in till mindre än hälften av boendekostnaden för visningslägenheten. dock marknadsvärdet så ekonomiskt ges inga favörer. Allt och alla som vill bygga bostäder är välkomna att ansöka om mark, säger staden. I teorin har därför byggemenskaper samma chans som NCC eller Peab. I praktiken är det nog inte så enkelt. Förhoppningsvis kommer många byggemenskaper att ansöka om mark och därmed göra fenomenet mer känt. Hyresgästföreningen bör stödja byggemenskaper och aktivt engagera sig i frågan om markanvisningar till dem liksom stöd för den kooperativa hyresrätten. Kooperativ hyresrätt är mer än SKB och den kan ta många former. Det viktiga är att den är spekulationsfri och erbjuder boende till självkostnad utan spekulation. Byggemenskapen innebär att enskilda i förening tar ett kollektivt ansvar för ett bra boende. Björn Alfredsson HYRESPRESSEN Innerstan

6 Debattsidor! Två omedelbara åtgärder till hyresrättens fromma Den marknadsanpassning som pågår måste avbrytas, om inte för hela hyresbeståendet så åtminstone för det som ägs av de kommunala bolagen. Inom ramen för nuvarande lagstiftning kan två åtgärder vidtas omedelbart för att göra hyressättningen mer självkostnadsbaserad. 1. Komplettera de kommunala bostadsbolagens ägardirektiv så att bolagen ges i uppdrag att verka för kooperativ hyresrätt dels genom att bygga nya, dels genom att ombilda befintliga hyresrätter till kooperativa. Kooperativ hyresrätt är per definition självkostnadsbaserad för det finns ju ingen anledning för en kooperativ hyresrättsförening att gå med vinst. Ägardirektiven kan ändras i samband med behandlingen av nästa års budget i kommunfullmäktige. Vilket parti vågar ta kampen? 2. Stockholms stad och/eller regeringen bör ansöka hos EU om att de kommunala bostadsbolagen ska undantas från marknadsmässiga avkastningskrav enligt SGEI (Services of General Economic Interest/Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse). EU kommer att kräva vissa inkomstgränser för hyresgäster (man får inte tjäna för mycket) men erfarenheten från andra EU-länder visar att gränserna kan vara generösa så merparten av bostadssökande kan accepteras. Det är bara de högavlönade som diskvalificeras. Några kanske tycker att det här är en kapitulation för social housing, ett begrepp som många förknippar med slum och bostäder för fattiga. Det stämmer inte för förslaget bör kallas icke-kommersiellt eller affordable housing, det vill säga uthyrning som människor har råd med. Runt om i EU tillämpas detta. Inte endast i marginell utsträckning utan i ungefär samma omfattning som våra kommunala bostadsbolag representerar i bostadsbeståndet. Så varför inte satsa på affordable housing? Då skulle marknadstänkandet få ge vika för självkostnadsprincipen. Björn Alfredsson Nödvändiga förändringar av allmännyttelagen och hyreslagarna 1. Återinför självkostnadsregler för allmännyttan. Det finns inga skäl att allmännyttan ska gå med vinst. Bostadsrätt och äganderätt drivs med självkostnad efter köpet. Det bör allmännyttan också göra. Underhåll ska ingå i allmännyttans budget. Om allmännyttan behöver kapital för t ex bostadsbyggande ska inte övriga hyresgäster utan kommunen eller banken stå för detta. 2. Klargör att rollen för alla kommunala bostadsbolag är att verka för en god bostadsförsörjning, där rollen för hushåll som inte har råd med bostad på annat sätt är central. I allmännyttelagen måste förtydligas att allmännyttan har en viktig roll för bostadsförsörjningen för hushåll som inte har råd med andra upplåtelseformer. Var ska de annars bo? Det betyder inte att bara de med låga inkomster ska kunna bo i allmännyttan. 3. Återställ allmännyttans hyresledande roll. För några år sedan togs allmännyttans hyresledande roll bort. Det har lett till hyrescirkus, därför bör den rollen återinföras. 4. Inför hyresjämförelser med genomsnittshyror istället för med högsta nivå. Idag ska bruksvärdesjämförelser ske med högsta nivå, vilket lett till en rad orimligheter där fastighetsä-gare letar efter extra höga hyror att jämföra sig med. Inför istället att jämförelser ska ske med genom-snittshyror. Bara så kan bruksvärdesreglerna bli rimliga istället för hyresdrivande. 5. Ta bort påtaglighetsreglerna Påtaglighetsreglerna tillåter att den bostad som ska hyressättas får ha lite högre hyror an de lägenheter som jämförelsen görs med. Det finns inga skäl till detta. Tvärtom leder det till saxning och driver hy-rorna. Det finns heller inga skäl att privatvärdar ska få ha högre hyror än allmännyttan. All statistik visar att privatvärdarna lägger ner väsentligt mindre på drift och skötsel av sina hus. Det ger dem mer än tillräcklig vinst. 6. Alla underhållsåtgärder ska ingå i hyran. Även stambyten och s.k. större underhållsåtgärder måste ingå i hyran och inte föranleda hyreshöjning när de genomförs. Detta är enda sättet att komma ifrån det vansinniga systemet med att ett antal hoplagda underhållsåtgärder kallas ombyggnad och leder till stora hyreshöjningar. Om alla underhållsåtgärder ingår i hyran blir diskussionen om dessa mindre dramatisk och vi slipper fastighetsägare som bara är ute efter att bygga om hyran. 7. Stärk rätten till underhåll och möjligheterna att påkalla underhåll. Det bör finnas normaltider för hur ofta underhåll ska utföras. Idag är bevisbördan hög för hyresgäst som tvingas kräva underhåll via hyresnämnd. Det är inte rimligt. 8. Tekniska förbättringar av hus som t.ex. energibesparingsåtgärder ska aldrig leda till hyreshöjning. Åtgärden ska betala sig genom energibesparingen. T.ex. energibesparingsåtgärd är inte en standardförbätt- 6 HYRESPRESSEN Innerstan

7 ring utan en åtgärd som bör utföras när den leder till en samlad besparing. Därför finns inga skäl att den typen av åtgärder ska ses på annat sätt än vanligt underhåll. 9. Ventilationsåtgärder ska genomföras utan hyreshöjning när den obligatoriska ventilationskontrollen visar att det finns ett behov. Åtgärder efter obligatorisk ventilationskontroll har hittills setts som en brist på husen som ska åtgärdas. Så bör det ses även i framtiden och därför inte kunna leda till hyreshöjning, även om det är större åtgärder som behövs. 10. Standardförbättringar ska aldrig kunna påtvingas en hyresgäst. Det ska inte vara möjligt att påtvinga en hyresgäst standardhöjningar, utan de ska vara valbara för den enskilda hyresgästen i lägenheten och för hyresgästerna samlat i husen. Allt tal om åtgärder som behövs för framtidens hyresgäster ska avvisas. Det får framtidens hyresgäster själva ta ställning till. För standardhöjningar i tomställda lägenheter ska ske en obligatorisk förhandling enligt förhandlingsordningen, där hyresgästorganisationen ska ha samma rättigheter som en boende hyresgäst att avvisa standardhöj-ning. 11. Standardförbättringar ska värderas utifrån värdet för hyresgästen. Stadfäst även att åtgärdsdiskussion och hyresförhandling ska föras samtidigt. Värdering av en standardhöjning ska göras utifrån värdet för hyresgästen. Vid diskussion om standardförbättringar ska alltid hyresdiskussionen/förhandling föras samtidigt. 12. Standardförsämringar ska värderas utifrån försämringen för hyresgästen. Till och från genomförs försämringar för hyresgästrena. Dessa ska också vara valbara för hyresgästerna och värderas samtidigt som diskussionen om åtgärden förs. 13. Förhandlingar om nyproduktionshyror och ombyggnadshyror ska vara obligatoriska. Förhandlingar om hyror i nyproducerade hus ska vara obligatoriska innan bostäderna anvisas och inflyttas. Detsamma gäller hyror efter ombyggnad enligt ovan. 14. Förhandlingsordning ska kunna utfärdas när ett husbygge påbörjas. Redan när ett hyreshus börjar byggas ska normal en förhandlingsordning skapas. Den förhandlingsordningen ska vara grunden för hyresförhandlingen innan lägenheterna börjar anvisas. Efter inflyttningen ska husen inspekteras och eventuella revideringar av hyresnivån göras. 15. Avskaffa systemet med presumtionshyror. Hyror i nyproduktion ska sättas efter deras värde jämfört med äldre hus. Nyproduktionshyror ska inte tillåtas dra iväg långt högre än andra hyror. Därför måste presumtionshyressystemet avskaffas. Hyror i nyproduktion ska istället sättas i proportion till övriga hyror så att den högre standarden i nyproduktion värderas utifrån värdet för hyresgästerna. Med tanke på de höga vinsterna i dagens nyproduktion bör detta inte vara något problem för att klara en god nyproduktion. 16. Inför regler att andrahandshyror ska jämställas med vanliga hyror, samt att besittningsskydd och andra rättigheter som andrahandshyresgäster saknar ska värderas. Andrahandshyror ska förstås sättas efter hyrorna i vanliga lägenheter, även i bostadsrättslägenheter som hyrs ut. Sådant som andrahandshyresgäster inte får som besittningsskydd, bytesrätt, underhållsrätt mm ska värderas och sänka hyran. Det innebär i praktiken att andrahandshyror blir lägre än förstahandshyran. Det är rimligt. Det leder också till att vi inte får okynnesandrahandsuthyrning. Det bör kosta förstahandshyresgästen något att ha kvar en bostad som man inte bor i. 17. Inför en obligatorisk kontroll av andrahandshyror. Vi måste hitta ett system med kontroll av andrahandshyror redan då en lägenhet hyrs ut. Hyresnämnd eller annan organisation kan vara lämplig. 18. Vid prövning av rätt till andrahandsupplåtelse ska också alltid hyran prövas. När hyresnämnd prövar om en hyresgäst har rätt att hyra ut i andra hand så ska också den rimliga hyran fastställas. 19. Inför en självkostnadsregel när allmännytta blockupplåter till kooperativ hyresrätt. Inom några år kommer sannolikt de allmänna bolagen att i stor utsträckning överlåta skötsel och drift av allmännyttan till kooperativa föreningar. Då är det viktigt att hyresregler/arrenderegler för detta fastslås så att det sker till självkostnad. illustrationer: Per Lindroos HYRESPRESSEN Innerstan

8 Överklagande av allmännyttans överföring Stockholms kommuns borgerliga majoritet överutnyttjar möjligheterna i den 2011 försämrade lagstiftningen kring allmännyttiga bostadsföretag till otillständiga överföringar av enorma summor från Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder till stadens kassa. För 2012 är totala beloppet ca 1,3 miljarder och för 2013 ca 3,3 miljarder. För bolagens totalt ca lägenheter är detta ca resp kronor per lägenhet. Pengarna kommer främst från försäljningar och bolagens goda ekonomi på grund av onödiga hyreshöjningar de senaste åren och borde istället stanna i bolagen i form av upprustningar och nyproduktion med måttliga hyror. Att bolagen har råd med detta motivera också att hyrorna i allmänhet sänks eller åtminstone inte höjs de närmaste åren. Begränsningar Från lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag (2010:879), citerar jag följande begränsningar av överföringar av medel från företagen till sin ägare (kommunen), se Värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp motsvarande den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital som ägaren skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Värdeöverföringarna får dock inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Oberoende av begränsningen får ett allmännyttigt bostadsaktiebolag 1. Föra över hälften av det nettoöverskott som uppkommit på grund av avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår. 2. Föra över överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för åtgärder, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, eller 3. göra värdeöverföring mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern. 8 HYRESPRESSEN Innerstan

9 av miljarder till stadens kassa I förarbetena till lagen anges några exempel på åtgärder som skulle kunna utgöra undantag. Det kan vara åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar såsom fotbollsplaner, lekplatser och mötesplatser för att främja integrationen. Överklaganden Alla stockholmare har möjlighet att överklaga kommunala beslut som de anser strider mot lagar och förordningar till Förvaltningsrätten. Många har upprörts av hur borgarna i Stockholm använt lagen för överföring, vilket få andra kommuner gjort, och dessutom överfört mer än vad lagen tillåter. En åtgärd som föreslås i kommunens beslut är bygget av resecentrum i Älvsjö med tåg- och busstation, hotell och butiker. Det är säkert angeläget men kan inte vara ett särskilt ansvar för hyresgästerna att finansiera, utöver de skatter vi redan betalar. Detta och andra exempel i kommunens underlag ska naturligtvis finansieras via skatter och strider mot begränsningsreglerna. Kommunen bryter också mot Kommunallagens bestämmelser om likställighet mellan kommunmedborgare. Kommunfullmäktiges beslut 28 maj 2012 om överföring av 1,3 miljarder överklagades av några kommunmedborgare till Förvaltningsrätten. När rätten efter ett år behandlat överklagandet och avslagit det, gick kommunmedborgarna vidare till Kammarrätten. Kammarrätten beslöt ta upp ärendet, vilket de inte behöver göra. Det betyder att rätten tycker det är principiellt intressant, en liten seger för de överklagande. Kommunfullmäktiges beslut 27 maj 2013 om överföring av 3,3 miljarder överklagades av 78 (!) kommunmedborgare till Förvaltningsrätten. Efter att just (4 november) ha bemött stadens inte särskilt imponerande yttrande över överklagandet, väntar vi nu på Förvaltningsrättens utslag, vilket tar några månader, och kanske avvaktar Kammarrättens utslag. Om inte annat har vi helt rätt moraliskt och stöd av oppositionen i Stadshuset. illustration: per lindroos För de överklagande Yngve Sundblad, medlem i Hyresgästföreningens Lilla förhandlingsdelegationen visavi Svenska Bostäder HYRESPRESSEN Innerstan

10 LH Ormen Större firar att våra SveBo-hus fyller 100 år I kvarteret Ormen Större, snett emot Mariatorget, har Svenska Bostäder kvar, efter de otillständiga bostadsrättsomvandlingarna, fyra hus, Brännkyrkagatan 41, 43 och 47 samt Hornsgatan 58. Dessa hus byggdes ursprungligen av privata fastighetsägare och rustades upp, sedan Svenska Bostäder tagit över, Vi i LH Ormen Större, med verksamhet sedan 1983, ser detta som ett tillfälle till firande och hade en trevlig fest med presentation av minnen och husens historia i augusti Det blev mycket lyckat, med ett 30-tal deltagare från våra 65 lägenheter. Flera kunde berätta erfarenheter av att bo här redan på 1950-talet och, med kamp mot porrklubb och prostitution, 1970-talet. Jag har sammanställt i en 15-sidig skrift med många bilder kvarterets historia sedan första bebyggelsen på 1600-talet. Den finns på Södermalmsföreningens webbplats. Här kommer några exempel som aptitretare. Förhistoria Under 1600-talets första hälft (kartan till vänster) gick gränsen för bebyggelsen på Södermalm ungefär vid Hornsgatan 58 (punkten nära vänsterkanten), med enkla gårdar i trä. Där tog de enligt 1600-talets stadsplanerare ointaglige berg vid. Observera Maria Magdalena kyrka, Södermalms äldsta, invigd 1634, Fatburssjön, nu bostadsbåge och park, och landsvägarna västerut och söderut. Ritningen till höger visar det hus som byggdes på Hornsgatan 58 år 1762, efter ritningar inlämnade några månader efter den brand som ödelade större delen av Maria Magdalena församling Fastigheten sträckte sig till Besvärsgatan (nuvarande Brännkyrkagatan 41 och 43) och snart tillkom gårdshus, stall, bagarstuga, hönsgård, fähus, vedbodar och, en kort tid i början av 1800-talet, ett sockerbruk(!). År 1895 ägdes Ormen Större 4 av vinhandlare Fredrik Löfberg som begär att mot Hornsgatan få inreda butik och sätta in butiksfönster. Han meddelar också vördsamt Byggnadsnämnden att han flyttat avträdet på gården till författningsriktigt avstånd från gatan. 10 HYRESPRESSEN Innerstan Karta över Södemalm Ritning över bostadshus i kvarteret från KARTA: Stockholms Stadsarkiv RITNING: SStockholms Stadsarkiv

11 Tomt nr 4, kvarter Ormen större. Fasad mot Brännkyrkagatan. Fasad mot Hornsgatan, ritning från 1911 RITNINGAR: Stadsbyggnadskontoret Befolkning År 1770 bodde i kvarteret enligt stadens mantalslängder 99 personer. Med nya hus och tillbyggnader och den stora invandringen och trångboddheten i Stockholm växte kvarterets befolkning snabbt: personer, varav 18% barn under 18 år personer, varav 29% barn personer, varav 31% barn Efter exploateringen med nya högre hus bodde i kvarteret personer, varav 25% barn Idag bor i kvarteret Ormen Större personer, varav 16% barn Nybyggnad Tomten vid Brännkyrkagatan 47 var obebyggd grässluttning, Plantaget, tillhörande fastigheten bredvid, när ansökan om nybyggnad gjordes Resultatet från 1912 ser i princip ut som idag. En intressant nymodighet var vattenklosettanläggning i gathuset. Rivning och nybyggnad Hornsgatan 58, Brännkyrkagatan 41-43, klar Bebyggelsen på tomten Ormen Större 4, Brännkyrkagatan och Hornsgatan 58 revs 1910 och 1913 stod husen klara efter ritningarna, Hornsgatan dock en våning högre. De närmaste åren finns dokument om att grosshandlare Brusell 1915 ålagts ersätta en portvaktsbostad på gården med ett rum i en lägenhet och att han stämts till rätten för att ha underlåtit detta fick man tillstånd att inrätta Spirituosaförsäljning i gatuplanet Hornsgatan lät dåvarande ägarinnan, Maria Grill, bygga garage upptäckte Hälsovårdsnämnden att man i 6 av femrumslägenheterna mot Hornsgatan 58 gjort vardera 4 enrumslägenheter, varav en med kök, samt 1 lägenhet om ett rum och kök med ingång från gården. I gårdshuset hade tvårumslägenheterna delats upp i enrummare. Där måste 17 personer dela på ett WC. Ägaren direktör A. Lönnell ålades vid vite att återställa lägenheterna. Varuhuset PUB på Hornsgatan Trafik År 1924 var biltrafiken måttlig, just här inga spårvagnar, utanför PUBs nya varuhus Hornsgatan 54. Fyra spårvagnslinjer stannade vid Adolf Fredriks Torg (nu Mariatorget), den sista innan högertrafikomläggningen, en Mustang på linje 10 år Förslumning, rivningshot och upprustning Tunnelbanebygget vållade vissa sprickskador på fastigheter vid Hornsgatan, främst i kvarteret Mullvaden Första men också i Ormen Större. Kommunen tyckte det var enklare att köpa ett antal av de privatägda fastigheterna i kvarteren än att utsättas för skadeståndsprocesser. Ägare blev kommunala Svenska Bostäder. Avsikten var i många fall att riva och bygga nytt trots att husen, dåligt underhållna, mycket väl kunde renoveras. Detta var bakgrunden till den årslånga konflikten kring fyra hus längs Krukmakargatan i grannkvarteret Mullvaden Första, där många unga ockupanter med full rätt hävdade att husen skulle kunna rustas upp till modern standard med be- HYRESPRESSEN Innerstan FOTO: Stockholms Stadsarkiv >>

12 Linje 10 på Hornsgatan, 1960-tal. foto UR SÖDERTUR 2, TNF >> varade kvaliteter. Till slut lyckades hundratals poliser köra ut ockupanterna, varefter rivning började direkt. Sedan dess har det inte varit politiskt möjligt att riva hus, ens i sämre skick, i området. I början av 1970-talet var Brännkyrkagatan 47 ett mycket nedgånget privatägt hyreshus. I huset fanns bordell och spelhåla. Några av hyresgästerna, som fortfarande bor i kvarteret, beslöt att kämpa mot förslumningen. De bildade en kontaktkommitté och skrev till länsstyrelse och polis för att få bort de olagliga och störande verksamheterna, något som de så småningom lyckades med. Huset såldes på exekutiv auktion i slutet av 1970-talet. Kontaktkommittén hade inför auktionen skrivit till kommunen med begäran att de skulle gå in som ägare, något som också skedde i och med att Svenska Bostäder köpte huset. Svenska Bostäder ansökte i slutet av 1970-talet om att bygga om husen till modern standard. För Brännkyrkagatan 47 uttalade Fastighetsnämnden 1977 att rivning och nybyggnad kunde övervägas. Det aktualiserades aldrig utan 1980 beslöt Byggnadsnämnden om ombyggnad genom sammanslagningar till 12 lägenheter och inrättande av ett daghem. I Fastighetskontorets utlåtande 1977 anses att Ormen Större 4 ska bevaras och ges ombyggnadsrätt. Byggnadsnämnden beslöt 1981 om ombyggnad. År 1983 var husen, med totalt 56 lägenheter, klara för inflyttning. Kontaktkommittén Ormen Större Hyresgästerna i Svenska Bostäders ombyggda och upprustade sex fastigheter i kvarteret Ormen Större, med totalt 127 lägenheter, bildade direkt en kontaktkommitté, som varit aktiv sedan Den är en av de äldsta, fortfarande fungerande, lokala hyresgästföreningarna på Södermalm. Med bas i de gemensamma lokalerna har under åren ordnats barnfilmvisning, studiecirklar, julfester, gårdsfester, samråd med hyresvärden och många möten kring gemensamma angelägenheter. Efter de otillständiga bostadsrättsomvandlingarna återstår som hyresfastigheter i Svenska Bostäder, av de tidigare sex i kvarteret, bara de två som denna skrift handlar om, med totalt 65 hyresgäster. Kontaktkommittén, numera Lokala Hyresgästföreningen Ormen Större, fortsätter sin verksamhet och vill fira husens hundraårsjubiléum till åminnelse av alla de hyresgäster, som bott där under åren. Yngve Sundblad Historiken baseras på de utomordentliga digitalt tillgängliga dokumentsamlingarna hos Stockholms Stadsarkiv, inklusive en universitetsuppsats om kvarteret från 1978, och hos Stadsbyggnadskontoret samt bilder ur några böcker om Södermalm, bl.a. Söder-TUR 2, Väster om Götgatan , Johan Eriksson & Per Lindroos, Trafik-Nostalgiska Förlaget Lennart Ploom har hjälpt till med stadsbilder och uppgifter om några boende och Karin Wahlgren med historik från Brännkyrkagatan 47 under 1970-talet. Jag hoppas detta exempel stimulerar andra till att forska i och skriva ner historien för sina hus och kvarter. Yngve Sundblad 12 HYRESPRESSEN Innerstan

13 Tala om din lägenhet möte i Filadelfiakyrkan Kungsholmen Vi hade på måndagen den 14 oktober för tredje året i rad Tala om din lägenhet -möte i Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan, för hyresgästerna i innerstadens fyra stadsdelar. Varje år kommer det mer folk på mötet och i år fick vi ställa ut 60 extra stolar och beställa mer kaffe och kaka till alla som kom. Här fanns folk från alla delar av hyresgästföreningens organisation och värvarna fick in flera nya medlemmar. Hyresgästföreningarna på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm hälsade sina hyresgäster och medlemmar välkomna. I den stora salen fick man tala bostads och hyresgästpolitik med Hyresgästföreningens regionordförande Greger Björkegren och kommunikationschef Helene Lilja. Och det var inget snack folk ville tala politik på mötet, spelade ingen roll att vi talat politik i två timmar och luften började tryta. Och man krävde av Hyresgästföreningen tydligare och starkare agerande vad gäller försvar av hyresgästernas intressen och bostadsbyggande i regionen. Ett tag kunde man tro att folk hade gått hem efter några timmar, men nej, de hade bara gått ut i rummet bredvid där förhandlarna och de juridiska experterna satt och talade med hyresgäster om deras lägenheter och de problem som dykt upp. Det var helt plötsligt alldeles tjockt med folk där och till slut fick alla chansen att tala med sin förhandlare eller de juridiska experterna. Det kunde vara problem med underhåll, att få tapetserat eller kylskåpet utbytt men också om man skall vara kvar som hyresgäst vid ombildning till bostadsrättsförening av fastigheten man bor i. För många äldre är ombildning bara något som ger högre kostnader eftersom man inte har någon inkomst att dra av räntorna på. För nästan alla är bostadsrättsboende förknippat med mycket högre utgifter och för många är det ganska egalt om man formellt sett är rik eller inte, man måste ju bo någonstans. Det är ibland svåra överväganden och inte sällan trycker släkten på. Andra hade problem med att de ville byta och den nya tilltänkta värden sätter sig på tvären, för de kräver en årsinkomst som man inte har. En del undrar om vad hyran kommer bli efter ombyggnad i fastigheten de bor i. Mötet är väldigt god service till Hyresgästföreningens medlemmar och alla hyresgäster som Hyresgästföreningen förhandlar hyrorna för på uppdrag av staten (hyresförhandlingslagen). Ingen skall säga att hyresgästerna inte haft chansen att tala med sin förhandlare och ingen skall säga att vem som helst kan göra Hyresgästföreningens jobb. Vi har ca medlemmar i våra stadsdelar i innerstaden och det visar ganska klart att man tycker att Hyresgästföreningen behövs och att den är den största garantin för säkerhet och trygghet i boendet. Vi jobbar även på att förnya och förbättra medlemsservicen och tala om din lägenhet -mötena har varit en stor succé. Till våren planerar vi även en bostadspolitikerdebatt för att det är valår och frågorna är heta, det gäller att få politikerna att förstå det också, vi jobbar på att höja temperaturen, säger Jan Bergström ordförande i Hyresgästföreningen Kungsholmen och ledamot av regionstyrelsen. Hyresgästföreningen i de fyra innerstadsstadsdelarna kommer att ha tala om din lägenhet igen nästa år, den 20 oktober 2014 kl 18 och då försöker vi hyra en större lokal. Jan Bergström foto: bror sandström HYRESPRESSEN Innerstan

14 Södermalm Konferens för Lokala hyresgästföreningar i allmännyttan på Södermalm Den 23 oktober samlades cirka trettio representanter för de lokala hyresgästföreningarna i allmännyttan på Södermalm. Det blev en intensiv diskussion om de nyss påbörjade hyresförhandlingarna. Det fanns en stor enighet om att hyrorna har dragit iväg och blivit för höga. Nu måste Hyresgästföreningen sätta ner foten och försöka förhandla fram rimligare hyror. Det fanns också en stor enighet om att hyresskillnaderna mellan innerstad och ytterstad har blivit alldeles för stora. Att privatfastighetsägarna vill ha högre hyror där de har stor del av sina hus är begripligt, men varför ska delar av Hyresgästföreningen verka för detta? Några pekade på att diskussionerna om rättvis hyra lett till att alldeles för stora totala hyreshöjningar har accepterats. Vi gick igenom de aktuella byggplanerna på Södermalm. Den lokala hyresgästföreningen i Plankan (vid Hornsgatans bortre del) berätta om sin långvariga kamp för att slippa ett nytt hus på gården. Ett ärende som nu förs till hovrätten. Den lokala hyresgästföreningen i Linjalen rapporterade om arbetet mot en bussgata genom Rosenlundsparken och en ny ICA Maxi i kvarteret som förstör hyresgästernas (prisbelönta!) gård och ställer till rätt mycken annan oreda i kvarteret. Hur gör man när man inte är överens med fastighetsägaren i samråd? Diskuterades hur lokala hyresgästföreningen kan göra när man inte blir överens med fastighetsägaren i samrådet. Gör så här: Se till att oenigheten antecknas i samrådsprotokollet. Begär hjälp av en ombudsman för att lyfta frågan en nivå till en förhandling med områdeschef eller liknande. OBS! Alla lokala hyresgästföreningar kan skicka en person till de förhandlingsdelegationer som beslutar om hyrorna, men alla LH har inte utsett representant. Vi vill uppmana till att personer utses för varje LH. Om vi ska kunna stå emot höga hyreshöjningar, extra höga innerstadshyror, extra höga hyror i nyproduktion och vid ombyggnad är det viktigt att varje lokal hyresgästförening är representerad i förhandlingsdelegationen. Skicka namn på den person som utses till vår epostadress Aktuella planfrågor på Södermalm Slussen Södermalmsföreningen gillar inte kommunens förslag. Vi vill se mindre hårdexploatering och en plan som är mer vänlig för gång-, cykel och kollektivtrafik. Rosenlundsparken Stora protester mot bostäder i parken och den gata genom parken som föreslås. Södermalmsföreningen instämmer i kritiken. Livsmedelsbutik i Linjalen, Magnus Ladulåsgatan Förslaget innebär också att den prisbelönta gården förstörs. Se här bredvid. Romans park, mellan Högbergsgatan och Fatbursparken Ett bostadshus längs Högbergsgatan föreslås. Södermalmsföreningen har tillstyrkt, men fått mycket kritik för detta. Högalids tunnelbanestation, Högalidsparken Kanten av parken där den östra tunnelbanenedgången ligger föreslås byggas om till bostadshus. Södermalmsföreningen har tillstyrkt. Plankan Förslag att bebygga gården i kvarteret. En av de få barnvänliga gårdarna på Söder. Södermalmsföreningen protesterar. Tobaksmonopolet Förslag att bebygga en bit park i kvarteret. Södermalmsföre-ningen har överklagat. Fastighetsägaren har börjat riva parken och spränga bergknallen! Mårtensdal, Södra Hammarbyhamnen närmast Skanstullsbron Bara kontor. Omdiskuterat höghus. Tunnelbana till Nacka Mycket bra förslag. Bör gå under östra Södermalm och Hammarby sjöstad och gå till Gustavsberg. Lugnet etapp 3 Mindre tillägg av Hammarby sjöstad i öster. OK. Promenadstaden Förslaget innehåller förslag på byggande i parker. Det har Södermalmsföreningen protesterat mot. 14 HYRESPRESSEN Innerstan

15 Motion till Hyresgästföreningens Höstfullmäktige Lär mer om EU:s specialregler för att kunna stödja hyresrätten. Hyresgäströrelsen har under de senaste åren haft en mycket välfungerande kampanj mot bristen på rättvisa mellan de olika upplåtelseformerna. Rättvisa uppnås genom att andra får mindre t.ex. genom att ränteavdragen för bostadsrätter och villor minskas. Men rättvisa kan också uppnås genom att man återinför subventioner för flerfamiljshusen och då framför allt för allmännyttan. Finansiering finns bl.a. genom slopat 5:e jobbskatteavdrag. Ett argument mot bostadssubventioner är att EU regelsystem omöjliggör detta förutom för en mycket snäv sektor av social housing. Går man in och fördjupar sig i hur EU använder begreppet social housing så kan man se att EU använder det betydligt vidare än för de förslummade bostadshus som vi ofta förknippar begreppet med. Subventioner används för att minska hyrorna för familjer, ungdomar och äldre. Danmark använder subventioner för att minska nybyggnadshyrorna i Köpenhamn. Den lagstiftning, som rätten till subventioner utgår från, heter Services of general ekonomic interest (SGEI) och används också för att subventionera hamnar, skärgårdstrafik och flygplatser. Sverige intar en särställning genom att knappast alls utnyttja möjligheten och då enbart för enstaka lokala flygplatser och den svenska rapporten för åren består till största delen av skryt om hur fantastisk den svenska upphandlingslagstiftningen är och att det därför inte behövs några subventioner. Det är lite märkligt att inte ens Hyresgäströrelsen i Sverige tagit upp denna undantagsmöjlighet som finns i EUlagstiftningen. Vi torde väl ändå ha rätt bra internationella kontakter. Jag vill därför föreslå Att vi gör en satsning på att lära oss SGEI och dess användningsområden Att vi i vårt kampanjande tar in möjligheten till undantag från konkurrensreglerna i EU-lagstiftningen och därmed möjligheterna att återinföra statliga subventioner till bostadsbyggande. Dalarö Carin Flemström Kommentar från Hyrespressen till motionen från Carin Flemström Vi tycker att detta låter som ett intressant förslag, och vi bör absolut lära mer om detta. Några frågor kan också vara EU:s lagstiftning handlar ofta om att olika affärsintressen ska behandlas lika. Om privatägd hyresrätt och allmännyttan behandlas lika är det väl inget som hindrar samhällsstöd? Eller är det kanske särskilt angeläget att stödja allmännyttan som ju producerar nya bostäder till skillnad från de privatägda som nästan inte bygger något allas? Stora stöd ges idag till nyproducerad bostadsrätt och äganderätt. Är det förenligt med EU:s regler att prioritera vissa upplåtelseformer, eller har det bara inte prövats än? Konferens för husombud och lokala hyresgästföreningar i det privatägda beståndet på Södermalm Den 30 oktober samlades ett 25-tal husombud och några representanter för lokala hyresgästföreningar i privatägda hus på Södermalm. Mötet kom att handla om de allmänna hyresförhandlingarna och de alldeles för höga hyrorna både totalt sett, men alldeles särskilt i innerstaden. Många husombud beskrev också särskilda problem i sina hus och sina problem att få dem åtgärdade men också att få dem behandlade i hyresförhandlingarna. Vägen till att få fram brister till respektive förhandling föreföll inte särskilt spikrak. Arbetet med hyresförhandlingarna föreföll att behöva ses över. HYRESPRESSEN Innerstan

16 Motioner till Hyresgästföreningen i Storstockholm Sammanfattningar 1. Ta fram ett underlag för att ta ställning till en eventuell delning av Region Stockholm i En Stockholms stads del och en eller två Stockholms läns del. 2. Förstärk stödet till hyresgästerna vid upprustning. Motionen föreslår att Hyresgästföreningen i Stockholm ska förbättra stödet både vid samråd och genomförande samt verka för en rimligare hyressättning. 3. Samla erfarenheterna från den hyresjuridiska verksamheterna och ta fram förslag till att förbättra hyreslagstiftningen för hyresgästerna. 4. Förstärk Hyresgästföreningens IT-stöd. 5. Verka för nyproduktionshyror som kan klaras av en stor del av hushållen. 6. Utveckla hyresstatistiken och säkerställ kompetens för detta. 7. Regionstyrelsen, inte Regionkontoret, ska utse förhandlingsledare för förhandlingsdelegationerna. Motioner till förbundsstämman i Sverige 2014 Sammanfattningar 1. Verka för rimligare nyproduktionshyror, rimligare kalkylsystem och rimligare vinstkrav för att många ska kunna bo i nyproduktionen och för att det ska bli möjligt att bygga bort bostadsbristen. 2. Den lagstiftning för allmännyttan och för hyressättningen som kom till 2011 har inte slagit väl ut. Därför måste Hyresgästföreningen både peka på problemen och ta fram förslag till en ny lagstiftning. 3. Gör varje region till en egen juridisk person istället för att nu hela Sverige är en juridisk person. På det sättet kan Hyresgäströrelsen bli mer demokratisk och mindre centralstyrd. 4. Att Hyresgäströrelsens arbetsfördelning och ledningsstruktur ses över så att ansvaren blir tydligare och i högre grad styrd av förtroendevalda. 5. Gör ett förslag till ny bostadspolitik tillsammans med allmännyttan och bostadskooperationen. 6. Hyressättning vid ombyggnad behöver en ny lagstiftning för att stärka hyresgästernas ställning och ge rimligare hyresförändringar vid större underhållsåtgärder och ombyggnad. 7. Hyresgästföreningen behöver en riktig extern hemsida. Istället för den tämligen innehållslösa hemsida föreningen har idag. 8. Gör husombuden till ett organisationsled och ta fram förslag till stadgar och regler för husombuden. 9. Stärk hyresgästernas ställning i hyreslagen. Vill du bli husombud? Hyresgästföreningen förhandlar om hyrorna för nästan alla hus. Information om hur det är i husen kommer från våra husombud och från enskilda medlemmar som berättar. Ändå saknar en hel del hus ett husombud. Vi vill gärna ha fler husombud, då kan vi förhandla bättre! Inför hyresförhandlingarna blir husombudet tillfrågat om förhållanden, brister, underhållsbehov och förbättringsbehov i huset. Det blir en viktig information för hyresförhandlingen och för eventuella krav på åtgärder. Efter förhandlingen får husombudet information om vad som hände. Husombuden får möjlighet att då och då träffa andra husombud för att utbyta erfarenheter och få information om vad som händer med hus, hyror och bostadspolitik. Anmäl dig gärna via talongen nederst på sidan och lämna in den på mötet. Eller skriv till oss. Vill fler bli ombud för samma hus tar vi kontakt. Kungsholmen: eller Hyresgästföreningen Kungsholmen, Box 10117, Stockholm Norrmalm: eller Hyresgästföreningen Norrmalm, Vandisplan 3D, Stockholm Södermalm: eller Hyresgästföreningen Södermalm, Krukmakargatan 6, Stockholm Östermalm: eller Hyresgästföreningen Östermalm, Strandvägen 35 BV, Stockholm Ja, jag vill bli husombud Namn.. Adress. Telefon E-post.. Kungsholmen Norrmalm Södermalm Östermalm

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla Nytt bostadspolitiskt program 30 december 2013 1(7). Nytt bostadspolitiskt program Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla tillräckligt med bostäder högre boendekvalité attraktiv

Läs mer

Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21. med utlåtanden

Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21. med utlåtanden Motion 17 Motion 18 Motion 19 Motion 20 Motion 21 med utlåtanden 51 Motion 17 Gör ett förslag till ny bostadspolitik tillsammans med allmännyttan och bostadskooperationen Sverige växer med cirka 75.000

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 1 (8) Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag 1. Är förändringarna genomgripande? De förändringar som sker i reglerna för de allmännyttiga

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Trots problemen är bostadsfrågorna och bostadspolitiken rätt osynliga i de politiska programmen och i den allmänna debatten.

Trots problemen är bostadsfrågorna och bostadspolitiken rätt osynliga i de politiska programmen och i den allmänna debatten. 19 motioner till våren 2013 Aktiv Bostadspolitik Bostadsförsörjningen håller på att bli ett stort problem för alla med medelinkomster eller lägre. Det byggs för lite nytt, det som byggs är för dyrt att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 1 HYRESGÄSTFÖRENINGEN s verksamhetsberättelse 2014 inför årsmötet 2015 HGF Lokal: Vanadisplan 3 D, 113 31 Stockholm, telefon 08 24 84 42 e-post: hgf.norrmalm@gmail.com, hemsida: sthlmshyresgast.se/norrmalm

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Sorteras fattiga och gamla bort från hyresrätter i stan? Årsmöten. Bostadspolitisk. debatt. Viktigt i mars: Läs mer på sid 16. Läs insändare sid 6

Sorteras fattiga och gamla bort från hyresrätter i stan? Årsmöten. Bostadspolitisk. debatt. Viktigt i mars: Läs mer på sid 16. Läs insändare sid 6 Nr 1 MARS 2014 Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm Årgång 45 Sorteras fattiga och gamla

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Tre brev till våra politiker sid 5 Vad händer med våra hyror? sid 6 9

Tre brev till våra politiker sid 5 Vad händer med våra hyror? sid 6 9 Nr 2/3 Oktober 2014 Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm Årgång 45 illustration: per lindroos

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Boverket december

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu

Läs mer

Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL

Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL 1 Hyresgästföreningen Sydost Styrelseprotokoll nr 3 Sammanträde på HGF Sydosts expedition, Högdalen Tisdagen den 9:e juni kl 16.30-19.00 ÖPPNANDE, DAGORDNING, NÄRVARO, TIDIGARE PROTOKOLL &1. Sammanträdet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Bromma/Ekerö hyresgästförening 2014. Gullwie Berggren, bildningsansvarig

Verksamhetsberättelse Bromma/Ekerö hyresgästförening 2014. Gullwie Berggren, bildningsansvarig Verksamhetsberättelse Bromma/Ekerö hyresgästförening 2014 Styrelsens ledamöter Britt-Marie Karlsson, ordförande Niclas Bergquist, kassör Leif Kollbrink, sekreterare Elaine Adlertz, vice ordförande Mats

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25 med utlåtanden 63 Motion 22 Stärk hyresgästernas ställning i hyreslagen Hyresgästernas ställning i hyreslagen (JB kap 12) är betydligt svagare än de flesta tror.

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

Till Regionplane- och trafikkontoret

Till Regionplane- och trafikkontoret 2008-11-26 1(5). Till Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, NHB, arbetar med boendefrågor.

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

YTTRANDE ÖVER SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

YTTRANDE ÖVER SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna YTTRANDE 1(9) 2008-09-05 Till regeringen, finansdepartementet registrator@finance.ministry.se YTTRANDE ÖVER SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning, NHB, finner de förslag som presenteras

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm. sep 2010-2011. Accelerating success.

Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm. sep 2010-2011. Accelerating success. Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm sep 2010-2011 Accelerating success. Ombildningar i Stockholm 2010-2011 De boende hos allmännyttan som under analysperioden sålt sin nybildade bostadsrätt har i

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16.

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16. Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 13 juni 2011 1 (11) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdes kl 13.30-16.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Ulf Söhrman Urban Granfeldt Annika

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter 0 (11) Presumtionshyror Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter En utvärdering av systemet med presumtionshyror och förslag till stimulanspaket för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Läs mer

Verksamhetsberättelse. för 2014. Hyresgästföreningen på Södermalm

Verksamhetsberättelse. för 2014. Hyresgästföreningen på Södermalm Verksamhetsberättelse för 2014 Hyresgästföreningen på Södermalm 1 Inledning År 2014 kommer att gå till historien som året då mycket ställdes på sin spets. Hyresgästföreningen Stockholms kontor kom att

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Rapport 6 2008 Miljardrean - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Innehållsförteckning sida Förord... 3 1. Inledning... 4 2. Metod... 5 3. Resultat... 7 4. Sammanfattning och slutsats... 11

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2004 HYRESGÄSTFÖRENINGEN SYD-OST

Verksamhetsplan och budget 2004 HYRESGÄSTFÖRENINGEN SYD-OST Verksamhetsplan och budget 2004 HYRESGÄSTFÖRENINGEN SYD-OST Års- och budgetmöten, styrelsens arbete Föreningens års- och budgetmöten skall göras tillgängliga för så många medlemmar som möjligt. Stor vikt

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Vad vill partierna med hyresrätten?

Vad vill partierna med hyresrätten? Vad vill partierna med hyresrätten? Nitton frågor kring bostadspolitiken för hyresrätten. Partierna i riksdagen svarar på frågor om bostadsbyggandet, bostadsstöden, hyror, upprustning, framtidens upplåtelseformer,

Läs mer

Nr 2-3 OKTOBER 2013 INNERSTAN

Nr 2-3 OKTOBER 2013 INNERSTAN Nr 2-3 OKTOBER 2013 INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm Årgång 44 illustration: per lindroos Kvarteret Plankan på 1960-talet illustrerat av

Läs mer

STYRELSEPROTOKOLL 2013-09-24

STYRELSEPROTOKOLL 2013-09-24 STYRELSEPROTOKOLL 2013-09-24 1 DAGORDNING TILL STYRELSESAMMANTRÄDE TISDAGEN DEN 24 SEPTEMBER 2013 KL. 18:30 VÄSBYHEMS HK ST 34 ST 35 ST 36 ST 37 ST 38 ST 39 ST 40 ST 41 ST 42 Val av justerare Val av sekreterare

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst vad du får och inte får göra 1 Att vara medlem i Hyresgästföreningen har sina fördelar. n Vi kan berätta vilka rättigheter du har som hyresgäst. Vi vet vad du har rätt att själv göra

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen.

Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen. Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen. Denna information skickas till medlemmar när vi hört talas om att stambyte och upprustning / ändrings- och förbättringsarbeten, börjar

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM

Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM 12 februari 2014 Marknadsförutsättningar STORSTOCKHOLM Totalt finns cirka 1 000 000 lägenheter i StorStockholm 50% är hyresrätter 50% är bostadsrätter Hyresrätterna ägs av privata eller kommunala aktiebolag

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Nya villkor ger nya och högre hyror Rapport om en pågående statlig utredning om allmännyttans villkor 1

Nya villkor ger nya och högre hyror Rapport om en pågående statlig utredning om allmännyttans villkor 1 mycket Nya villkor ger nya och högre hyror Rapport om en pågående statlig utredning om allmännyttans villkor 1 1 1 Systemskifte väntar I april 2008 läggs förslag som betyder ett systemskifte för hyresrätten

Läs mer

Nr 4 DECEMBER 2012 INNERSTAN

Nr 4 DECEMBER 2012 INNERSTAN Nr 4 DECEMBER 2012 INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm Årgång 43 illustration: Per Lindroos För 50 år sedan. Kvarteret Plankan i förgrunden

Läs mer

OXELÖSUND AB Sammanträdesdatum Blad STYRELSEN 2005-03-16 1

OXELÖSUND AB Sammanträdesdatum Blad STYRELSEN 2005-03-16 1 STYRELSEN 2005-03-16 1 Plats och tid Kommunföretagens kontor, Sjögatan 28, Onsdag 16 mars 2005, klockan 13.15-16.15 Beslutande Styrelseledamöterna Birger Svensson, ordförande Roland Almlén Maud Linder

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Vilka är förbundet Allt åt Alla? Vad är det här? Första numret av Stad i ljus

Vilka är förbundet Allt åt Alla? Vad är det här? Första numret av Stad i ljus STAD I LJUS Stadsblad om Uppsala #1 Våren 2013 Första numret av Stad i ljus Detta är det första numret av vad vi hoppas blir en lång utgivning av stadsbladet Stad i ljus. I det här numret riktar vi fokus

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 2014-12-11 Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 STATISTIKGRUPPENS DELRAPPORT BASERAD PÅ HYRESGÄST- FÖRENINGENS HYRESDATABAS INLEDNING... 3 INNERSTAD, INRE YTTERSTAD, YTTRE YTTERSTAD... 4 STADSDELAR...

Läs mer