Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät
|
|
- Christoffer Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan gick vidare till det Vetenskapliga rådet som tillsammans med några närvarande medlemmar i styrgruppen diskuterade på sitt tvådagarsmöte i november Vi beslöt då om att gå ut med en enkät till alla aktörerna i Landsbygdsnätverket för att få svar på vilken forskning man anser sig behöva, om sådan forskning idag finns tillgänglig, och hur Landsbygdsnätverket skulle kunna förbättra kommunikationen kring relevant forskning om landsbygdens förutsättningar och problematiker. Maria Gustafsson och Karin Hjerpe vid Jordbruksverket samt Katarina Eckerberg från Landsbygdsnätverkets vetenskapliga råd fick uppdraget att arbeta fram ett enkätförslag, vilket gjordes i juni Detta förslag har sedan cirkulerats för kommentarer bland medlemmarna i Vetenskapliga rådet, och vissa revideringar gjordes. Frågornas utformning behandlades även på styrgruppens möte den 18 september 2012 som föranledde ytterligare korrigeringar. Den slutgiltiga enkäten skickades ut med e-post den 8 oktober 2012 till totalt 604 individer som representerar 370 organisationer. Några av organisationerna har således två eller flera personer inlagda som kontakt. Av de 604 personer som enkäten skickades till svarade 162 personer (tabell 1). Svarsfrekvensen ligger därmed på drygt 25 %. Tabell 1. Antal svarande fördelat på vilken typ av organisation de företräder. Organisation Antal svar nationell myndighet 12 universitet/högskola/forskningsinstitut 8 Organisation (ej myndighet) kopplad till jord- och 7 skogsbruksnäringen organisation (ej myndighet) som företräder företagarintressen (ej 6 kopplad till jord- och skogsbruksnäringen) rådgivningsorganisation kopplad till jord- och skogsbruksnäringen 1 rådgivningsorganisation kopplad till andra sektorer än jord- och 6 skogsbruksnäringen ideell organisation som företräder miljöintressen 4 ideell organisation som företräder lokal utveckling 17 länsstyrelse 19 Leader anställd 37 Leader förtroendevald 32 Övriga samt annat 31 1(6)
2 Det kom en fråga från LRF om svaren skulle samordnas. Vi svarade att det inte var nödvändigt men önskvärt. Vi har alltså både individuella svar (39 %) och gemensamt formulerade svar (60 %). Den låga svarsfrekvensen kan i stor utsträckning förklaras av att majoriteten valt att svara i grupp, och materialet speglar därför en majoritet av de som tillfrågats. Bland de som svarat på enkäten dominerar företrädare för leadergrupperna (43 %) vilket är naturligt eftersom dessa har en central roll i Landsbygdsnätverket. Bland övriga märks statliga myndigheter, inklusive länsstyrelser (19 %) och ideella organisationer (13 %) både inom lokal utveckling och miljö. Relativt få av svaren representerar näringsintressen (4 % vardera från areella näringar respektive övriga) samt forskningsvärlden (5 %). Totalt 18 % har klassificerat sig som övriga, eller annat utan att ange vad detta är. Observera att tabell 1 ovan anger antal svar, och inte procentandelar. 184 av personerna var kopplade till Leader och 63 av organisationerna var leaderområden. Svarsfrekvensen var högre för personer med leaderanknytning, 40 % jämfört med 20 % för övriga. Personer med leaderanknytning angav dock också i högre utsträckning att de svarade i egenskap av individer än för hela organisationen, 65 % för Leader jämfört med 30 % för övriga. Eftersom en så stor andel av de svarande representerar Leader ville vi utröna om deras åsikter skiljer sig från övriga svarande. Genom att dela upp svaren på Leader/icke Leader fann vi att så inte är fallet, vilket betyder att svarande med leaderanknytning har liknande mönster av åsikter som övriga svarande. I det följande kommenteras kort de tendenser som framträder. Det fanns även två frågor med öppna svar där man kunde ange ytterligare idéer. Dessa ger mer konkret vägledning i det fortsatta arbetet. Vilken kunskap söks och hur Intresset för landsbygdsforskning följer ett tydligt mönster: merparten av de svarande söker främst forskning om olika former av ekonomisk utveckling, såsom lokalt entreprenörskap och näringslivsutveckling, byutveckling och turismutveckling som vardera nämns av nära hälften av de svarande (man kunde fylla i flera svar) (figur 1). Därnäst följer frågor kring kommunal politik för landsbygden, landsbygden som livsmiljö och ungdomar och integration. Landsbygdens tekniska infrastruktur, sociala service, utvärdering av programinsatser och jord- och skogsproduktion nämns vardera av cirka en fjärdedel av de svarande. Landsbygden som kultur- respektive naturmiljö nämns av 17 respektive 16 % vardera, medan konflikter på landsbygden anges av 9 %. 2(6)
3 byutveckling lokalt entreprenörskap och kommunal politik för landsbygden landsbygden som livsmiljö landsbygden som naturmiljö landsbygden som kulturmiljö ungdomar och integration jord- och skogsbruksproduktion turismutveckling landsbygdens tekniska infrastruktur landsbygdens sociala service utvärdering av programinsatser konflikter på landsbygden annat Andel (%) Figur 1. Andel (%) svarande som anger att de söker information inom ett forskningsområde. Hos de svarande med leaderanknytning är intresset för forskning om by- och turismutveckling något större (det handlar om några procentenheter) jämfört med övriga grupper medan intresset för jord- och skogsbruksproduktion är något lägre. Mycket få säger att de söker men finner inte den information de söker (13 %), vilket tyder på att mycket information är tillgänglig. De flesta finner den information de söker på Internet (77 % ) eller via kollegor (41 %), följt av dagstidningar respektive facktidskrifter och e-postutskick % vardera). Den stora andel som söker information på Internet är värd att notera. Radio/TV står för en liten del av informationsflödet i detta sammanhang. Svarande med leaderanknytning söker lite oftare information i dagstidningar (5 procentenheter högre andel jämfört med övriga svarande) och i någon mindre mån i facktidskrifter (5 procentenheter lägre andel jämfört med övriga svarande). De flesta söker information rätt oregelbundet och mer sällan högst någon eller flera gånger per år (tillsammans 64 %). Men det finns också de som söker information regelbundet varje månad (16 %), mer än en gång i månaden (8 %) och till och med dagligen (4 %) (figur 2). De flesta svarande med leaderanknytning söker information om landsbygdsforskning högst flera gånger per år eller flera gångar per år (figur 2). För övriga grupper är spridningen större, vilket sannolikt kan förklaras med att det är en mer heterogen grupp. 3(6)
4 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig högst någon gång per år flera gånger per år regelbundet varje månad mer än en gång i månaden nästan dagligen Figur 2. Andel (%) som söker information om landsbygdsforskning av de leadersvarande (blå staplar) och övriga (röda staplar). Bland de få svarande (drygt 7 %) som aldrig söker information uppger 16 % att det beror på att de tror att det finns forskning men att den är svår att finna/förstå, medan 12 % inte tror på att den forskning de behöver finns att tillgå. Resterande säger att forskningen finns men de har inte tid/intresse att leta efter den (9 %) men mycket få att de inte behöver informationen (4 %). Lika många (18 %) anser att det är ett problem att den information de söker saknas som att det inte är ett problem. De flesta tycker dock att det kan vara problem ibland (60 %). Vi fann inget samband mellan huruvida det upplevs som svårt att hitta information och vilken typ av information man söker, vilket betyder att det är lika enkelt/svårt att finna information för alla typer av forskningsområden. Landsbygdsnätverkets roll i kunskapsspridning En stor majoritet vill att Landsbygdsnätverket ska göra något åt spridningen av information om forskning kring landsbygdsfrågor (69 %), och en fjärdedel säger att detta kanske borde göras. Bara knappt 6 % säger nej på denna fråga. Vad vill man då se för ytterligare information på Landsbygdsnätverkets webplats? Svaret är entydigt (81 % av de svarande): aktuella forskningsresultat (figur 3)! Många vill också ha information om pågående forskning i Sverige (66 %) och information om nya forskningsinsatser (35 %) - mindre så i de nordiska länderna (34 %). Man vill även få tips på vilka forskare man kan kontakta i olika frågor (45 %) samt länkar till forskningsmiljöer (29 %) liksom korta inblickar från konferenser (29 %). Här finns ingen skillnad mellan svarande med leaderanknytning och övriga. 4(6)
5 aktuella forskningsresultat svensk pågående forskning nordisk forskning korta inblickar från konferenser namn på forskare man kan kontakta i olika frågor länkar till olika forskningsmiljöer nya forskningssatsningar kommande forskarmöten annat Andel (%) Figur 3. Antal (%) svarande som anger att de söker information inom ett forskningsområde. På frågan på vad Landsbygdsnätverket skulle kunna bidra med för information om landsbygdsforskning har en tredjedel av de svarande lämnat konkreta förslag. Flera pekar på problemet att forskningen mycket sällan kommer dem till del som ska omsätta resultaten i praktiken och det vore bra att stödja kunskapsöverföringen från forskarna eftersom de sällan får projektmedel för detta utan endast till själva forskningen. En lång rad olika konkreta förslag till förbättring ges: seminarier och tankesmedjor där aktuell forskning presenteras; föreläsningsserier; populära kortversioner av forskningsresultat i form av ljudböcker; en bra forskningsportal hellre än fler nyhetsbrev via mejl; överskådliga forskningssammanfattningar på en samlad plats; en särskild FoU-skrift som regelbundet rapporterar forskningsresultat till en bred publik; länkar/kontaktuppgifter till aktuella forskarmiljöer och forskare; förteckning av pågående forskning. Det lyfts också fram att mer forskning borde stimuleras och finansieras inom området landsbygdsutveckling, och ges olika förslag på spännande frågor bl a inom innovativt entreprenörskap, forskning ur ett jämställdhetsperspektiv, landsbygdens roll i omställningsprocesser för mat, energi, ekonomi i samspel med staden samt social-ekonomiska resultat av bredbandsutbyggnaden. En ytterligare forskningsuppgift är att utvärdera hur Landsbygdsprogrammet påverkat Sverige nu och inför framtiden. Någon pekar på att det borde vara enklare att köpa forskningsuppdrag. Likaså att forskningens praktiska användning borde lyftas mer, t ex i form av best practice och goda exempel. Man menar också att det Vetenskapliga rådet skulle kunna kopplas ännu närmare den övriga verksamheten än vad som är fallet idag och någon föreslår att man borde bjuda in forskare till Landsbygdsnätverket att förmedla forskningsresultat. På den sista öppna frågan om det är något ytterligare man vill tillägga ger flera svarande sin uppskattning till initiativet att undersöka behovet av kunskap om forskning inom landsbygdens villkor. En säger att Vi behöver forskning om landsbygden. Staden är norm i så mycket! och en annan framhäver att det borde tas krafttag för att samordna landsbygdsforskningen i Sverige. Enligt en av de svarandes uppfattning är det relativt tunt med forskning inom landsbygdsutveckling i Sverige, särskilt den typ av utvecklingsinsatser som inte direkt är kopplat mot jord- och skogsbruk, och att Landsbygdsnätverket borde initiera att mera sådan forskning kommer till stånd. En annan poängterar återigen vikten av att forskningsresultat sprids på ett bättre och mer 5(6)
6 systematiskt sätt till de som är föremål för forskningen (tex. företag) samt att det är ett viktigt samhällsuppdrag att minska avståndet mellan små företag och forskningen. Det pekas också på att det är viktigt att forskarvärlden är intresserade av vad som görs på landsbygden och vill följa med i olika projekt. En person från Länsstyrelserna menar att dessa borde få resurser för att skapa en regional omvärldsanalys där en direkt koppling finns till den regionala strategin. Detta är ett sätt för att kunna levandegöra den regionala strategin men också synliggöra vilka utmaningar respektive län står inför. Sammanfattningsvis framträder en bild av att medlemmarna i Landsbygdsnätverket har ett stort engagemang och aktivt söker information om landsbygdsforskning. Man vill att Landsbygdsnätverket ska söka initiera forskningsaktiviteter och utgöra en plattform för forskarkontakter. Internet är den största källan till information, och det bör finnas möjligheter att relativt enkelt utveckla korta sammanfattningar och länkar på Landsbygdsnätverkets hemsidor. 6(6)
Information om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merSammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Läs merAktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp
Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp Övergripande mål Övergripande mål Landsbygdsnätverket ska förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet och förstärka programmets insatser
Läs merOm konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program
Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merKort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.
Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland
Läs merLägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism
Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren) tilldelades uppdraget i
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merBedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd
Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merLandsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.
Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils
Läs merNyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Läs merKommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Läs merSydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merLeader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap
Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige
Läs merLänsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt
Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till
Läs merDatum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se
Datum: 20091123 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2008-4651 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merjuli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor
En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever
Läs merBidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs mer::::: De som bestämmer vilka som ska få bestämma :::::
::::: De som bestämmer vilka som ska få bestämma ::::: Leaderträffen - Varberg - 2016 Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Stina Nilss och Josefina Andersson VI Josefina Andersson Coompanion Halland.
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merResvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap
Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning
Läs merKränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare
Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014 Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar,
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merStärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader
Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar
Läs merAnvändning av EU-logotyp och andra informationskrav från fonderna
Leaderguiden 1(5) 2016-10-28 Användning av EU-logotyp och andra informationskrav från fonderna EU ställer krav på att den som har fått stöd ska visa EU-logotypen vid information om stöd, information om
Läs merRiktlinjer för arbetsgrupper. Fastställd av styrgruppen den 10 sept. 2014
Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställd av styrgruppen den 10 sept. 2014 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling
Läs merSödermöres Medborgarpanel
Södermöres Medborgarpanel 30 april-7 maj 2013 Tema: Principer för medborgardialog Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 55 av 136 har svarat, svarsfrekvens 40,5 % Enkät februari 2013, tema service; 66% Enkät
Läs merNOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista
NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Hjärtats fröjd Journalnummer:08016 Kontaktperson i det nominerade förslaget: Ebon
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merLärandeplan ett verktyg i den regionala tillväxtvardagen?
Lärandeplan ett verktyg i den regionala tillväxtvardagen? 20171214 Uppdrag lärandeplan Från RB till länsstyrelserna / villkorsbeslut regionala självstyrelseorgan/samverkansorgan budgetåret 2010 Tillväxtverkets
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs merSlutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Läs merARBETSPLANERNA ÄR BESLUTADE
INFO FRÅN ARBETSGRUPPERNA Kvartal 1 2017 En stor del av arbete genomförs genom olika arbetsgrupper som består av representanter från nätverkets medlemsorganisationer. styrgrupp beslutar varje år vilka
Läs merKommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Läs merSocialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Läs merSeminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU
Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,
Läs merKungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merEnkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete
Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete 2014 En bild av myndigheternas informationssäkerhet 2014 tillämpning av MSB:s föreskrifter Enkätundersökning februari 2014 Utskick
Läs mer455 61 Dingle. Hotel Lab
Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet
Läs merHalland LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merBrukarenkät hemtjänsten 2011
Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Din ansökan är inte fullständigt ifylld. Du behöver komplettera din ansökan. Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan
Läs merAFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL
2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merVälkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant
Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett
Läs merBilaga 2 Enkät till lärare
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merÖstergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt
Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt Madeleine Söderstedt Sjöberg Näringslivs- och tillväxtdirektör Länsstyrelsen Östergötland madeleine.sjoberg@lansstyrelsen.se
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merLandsbygdsnätverket 2014-2020
Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter
Läs merFÖRSLAG TILL NY STADGA: NUVARANDE STADGA:
NUVARANDE STADGA: 1 Namn Föreningens namn är Föreningen för folkbildningsforskning. 2 Uppgift Föreningen som har hela Sverige till arbetsfält har till uppgift att främja och stimulera forskning och studier
Läs merMinnesanteckningar för telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordföranden och Leaders verksamhetsledargrupp den 22 augusti 2011
Minnesanteckningar för telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordföranden och Leaders verksamhetsledargrupp den 22 augusti 2011 Närvarande: Annika Andersson, Leader Sjuhärad Maria Gustafsson, Landsbygdsnätverkets
Läs merRapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn
Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merKunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn. Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson
Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson Barnafrid nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn Identifiera kunskapsbehov hos professionella
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merSpråkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010
Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella
Läs merRör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda
Läs merLokalt ledd utveckling gör skillnad
Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ
Läs merLandsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration på landsbygden
Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration på landsbygden Per Hasselberg, Maria Elinder www.landsbygdsnatverket.se Rikskonferens Naturbruk, 27 april 2018 Västervik Landsbygdsnätverket 2014-2020
Läs merLandsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm
1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,
Läs merGör såhär! Bilaga intressanmälan
LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom
Läs merHANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1
HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merSveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16
Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Min presentation Inledning Generell info Budget Tidsplan Gårdsstöd LFA Miljöstöd Flerfond CLLD Transnationell komponent
Läs merLandsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare
Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merInformation från KF Fasta Beredning
Information från KF Fasta Beredning Vägledningsdebatt Övergripande mål med Medborgarperspektiv Kommunfullmäktige 2011-06-14 1 Uppdraget: Fullmäktigeberedning Bakgrund Enligt av kommunfullmäktige 2009-12-08
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Företagssamma naturbrukselever i autentiskt lärande i landsbygdsutveckling.
Läs merVarför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU
Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte
Läs merStrategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska
Läs merResultat av utvärdering av råd för regionalt LPA
Resultat av utvärdering av råd för regionalt LPA Det regionala lärlingsrådet följdes upp av en enkät för att utvärdera deltagarnas åsikter och för att få feedback för att kunna få lärdom av dessa för att
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merRIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD
RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
1(8) 2010-02-22 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt
Läs merFörutsättningar för innovation
Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra
Läs merKommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Läs mer