Strategi för energieffektivisering

Transkript

1 Strategi för energieffektivisering Slutrapport och uppföljning

2 Sammanfattning År har ett statligt stöd funnits för att stärka kommuner och landstings strategiska energieffektiviseringsarbete. Detta dokument är en slutrapport av arbetet med energieffektivisering i Höörs kommun under stödperioden. Utgångspunkten är dokumentet Strategi för energieffektivisering, Höörs kommun Det strategiska energieffektiviseringsarbetet och t av åtgärder har sedan 2010 skett i samarbete med Energikontoret Skåne en enhet på Kommunförbundet Skåne med inriktning på energieffektivisering och förnybar energi. Elanvändningen i kommunens fastigheter har minskat med kwh år 2014 jämfört med 2010, en minskning med 7,5 %. Oljeanvändning finns kvar i en av kommunens fastigheter (Förrådet 4) och här har användningen ökat från kwh år 2010 till kwh år 2014 en ökning med hela 70 %. Den totala energianvändningen i byggnader år 2010 för kommunen och HFAB var kwh. År 2014 hade energianvändningen i byggnader minskat till kwh, en minskning med 13,2 %. Genomsnittliga energianvändningen per m 2 har från 2010 till 2014 minskat från 160,2 kwh/m 2 till 141,5 kwh/m 2 en minskning med 11,7 %. Detta visar att minskningen inte uppnåtts på grund av försäljning av fastigheter utan till allra största delen beror på effektivare användning av energi. Bränsleförbrukningen för kommunens lätta fordon låg år 2009 på kwh. År 2014 har bränsleförbrukningen sjunkit till kwh en minskning med 17,5 %. Detta trots att körsträckan under samma period ökat något. Jämförs istället energieffektiviteten på fordonen fås en minskning på 24,4 %, från 0,74 kwh/km år 2009 till 0,56 kwh/km år För HFAB finns siffror för bränsleförbrukning först HFAB har ökat bränsleförbrukningen i fordonsparken med 6,7 % mellan år 2011 och Jämförs istället energieffektiviteten på fordonen fås en minskning med 2,1 %, från 0,95 kwh/km år 2011 till 0,93 kwh/km år Kommunstyrelsen i Höör antog den 16 maj 2013 utmaningen 100 % fossilbränslefri kommun Det innebär att Höörs kommun aktivt arbetar för att bli fossilbränslefria vad gäller uppvärmning, elanvändning och transporter. Status för 2014 är att uppvärmningen till 96 % är fossilbränslefri, elanvändningen är 100 % fossilbränslefri och transporterna är till 15 % fossilbränslefria. Bland de åtgärder som genomförts kan särskilt nämnas: Inga byggnader i HFABs fastighetsbestånd har längre olja som huvudsaklig uppvärmning. Under 2013 projekterades för solcellsanläggningar på tre av HFABs fastigheter varav två kom på plats under Under 2013 togs en nya rese- och mötespolicy fram för kommunen. Energiinformationsträffar där ämnet energieffektivisering och arbetet med energieffektiviseringsstrategin presenteras har hållits för olika personal- och chefsgrupper. Andelen miljöbilar i kommunens fordonspark har ökat markant och flera elbilar har införskaffats. Fem laddstolpar för elfordon har satts upp i kommunen, varav tre publika. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 2 av 29

3 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 3 av 29

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Begreppsförklaring... 5 Energianvändning i byggnader... 6 Kommunägda fastigheter... 6 Höörs Fastighets AB - lokaler... 6 Höörs Fastighets AB - bostäder... 7 Höörs Fastighets AB - industribyggnader... 8 Bränslemix fjärrvärme... 8 Energianvändning transporter... 9 Höörs kommuns fordonspark... 9 Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun... 9 Fordon och transporter HFAB-koncernen Uppföljning av bränsleförbrukning Resor i tjänsten med egen bil Med kollektivtrafiken inom Skåne Med fjärrtåg och flyg Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön Övrig energianvändning VA-verksamhet Gatubelysning % Fossilbränslefri kommun Status Uppvärmning El Fordonsbränsle Uppföljning mot angivna mål Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Effektmål för byggnader Effektmål för fordon och transporter Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning VA-verksamhet Åtgärdsarbetet Handlingsplanens åtgärder status Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 4 av 29

5 Begreppsförklaring Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Atemp Byggnadens uppvärmda area, över 10 C, exklusive garageutrymmet. BRA BOA LOA Bruksarea är byggnadens area räknat från byggnadsdelarnas insida. Atemp = BRA Boarean avser den yta som är användningsbar för boende. Atemp = 1,25 * (BOA+LOA) för flerbostadshus med uppvärmd källare över 10 C Atemp = 1,15 * (BOA+LOA) för flerbostadshus med uppvärmd källare som är garage eller som saknar källare. Lokalarea avser bruksarea för lokalutrymmen Energienheter 1 Gigawattimme [GWh] = Megawattimmar [MWh] = kilowattimmar [kwh] Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 5 av 29

6 Energianvändning i byggnader Höörs kommun äger 100 % av Höörs fastighets AB (HFAB) som i sin tur fram till ägde 100 % av Höörs Bostads AB (HBAB) och Höörs industribyggnads AB (HIBAB). Efter första februari 2014 har koncernen fusionerats och består idag enbart av ett bolag, Höörs Fastighets AB som kommunen fortsatt äger till 100 %. Kommunen har också ett mindre fastighetsbestånd i eget ägande. Utöver de ägda byggnaderna finns ett litet antal förhyrda lokaler för kommunal verksamhet hos externa fastighetsägare. Kommunägda fastigheter Det kommunalt ägda beståndet av fastigheter är relativt litet sedan mitten av 2009 då de flesta kommunala byggnaderna övergick i Höörs Fastighets AB:s ägo. I byggnadsbeståndet finns bland annat idrottsplatser och badplatser. I tabellen nedan visas total energianvändning och total yta (ytor utan energianvändning är exkluderade). Värdena är inte normalårskorrigerade vilket innebär att vissa skillnader kan bero på skillnader i väderlek mellan olika år. Inför rapporteringen 2013 uppdagades att olja används till uppvärmning i en av kommunens fastigheter (Förrådet 4), vilket inte har varit känt i tidigare års uppföljningar. I denna slutrapport har åren kompletterats med oljeanvändning. Även 2009 fanns oljeanvändning men denna statistik har inte gått att få tag på i efterhand. Tabell 1, Energianvändning kommunägda fastigheter Yta [m2 BRA] El [kwh] Olja [kwh] Energi per yta [kwh/m2] 81,3 89,1 98,6 100,0 104,0 91,5 Höörs Fastighets AB - lokaler Höörs Fastighets AB (HFAB) äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bland annat skolor och förskolor. Den totala energianvändningen uppgick 2014 till knappt 7,9 miljoner kwh och energianvändningen per kvadratmeter bruksarea (m 2 BRA) har minskat kraftigt både under 2013 och Under 2011 gjordes en omförhandling av hyresavtalen mellan kommunen och HFAB till uthyrning med varmhyra, vilket är en viktig förutsättning för att HFAB ska kunna göra långsiktiga investeringar för energieffektivisering. Tabell 2, Energianvändning HFAB HFAB Total yta [m2 BRA] Olja [kwh] Fjärrvärme [kwh] Pellets [kwh] Elvärme [kwh] El övrigt [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BRA] 167,5 168,8 164,0 154,2 144,6 Oljeanvändningen minskade drastiskt under 2013, till största delen en följd av att Backa förskola och Munkarp skola ersatt oljan. Både 2013 och 2014 var milda år med få köldtoppar vilket gjort att de fastigheter med oljepanna som reserv inte behövt använda reserven så mycket. Den minskade oljeanvändningen är den främsta förklaringen till att energianvändningen per yta har minskat så kraftigt under Under 2014 har ny styrutrustning och nytt ventilationssystem installerats i kommunhuset. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 6 av 29

7 I augusti 2014 stod solcellsanläggningen på kommunhuset färdig. Det är en anläggning på 39 kw vilken årligen kommer producera nära 40 MWh förnybar el som kan användas direkt i fastigheten eller levereras ut på elnätet. Under augusti-december 2014 producerade kommunhusets solcellsanläggning kwh el. HFAB äger även en solfångare som under 2014 producerade kwh värme. [kwh/m2 BRA] 180,0 Energianvändning HFAB- Lokaler 160,0 140,0 120,0 El övrigt [kwh/m2] 100,0 Elvärme [kwh/m2] 80,0 Pellets [kwh/m2] 60,0 Fjärrvärme [kwh/m2] 40,0 20,0 Olja [kwh/m2] 0, Diagram 1, Energianvändning per kvadratmeter , HFAB Höörs Fastighets AB - bostäder HFAB äger och förvaltar även flerbostadshus i kommunen, med en total yta av ca kvadratmeter bostadsyta plus lokalyta. Energianvändningen per yta har minskat mycket både under 2013 och 2014 till att nu ligga på ca 147 kwh/m 2, vilket är en minskning med 10 % jämfört med år HFAB jobbar kontinuerligt med energieffektiviseringar och byte till ny styrutrustning. Tabell 3, Energianvändning , HBAB HFAB bostäder (HBAB) Total yta [m2 BOA+LOA] Olja [kwh] Fjärrvärme [kwh] Pellets [kwh] Elvärme [kwh] El övrigt [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 163,0 169,2 169,3 157,0 146,7 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 7 av 29

8 [kwh/m2 BRA]Energianvändning HFAB- Bostäder 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 El övrigt [kwh/m2] 80,0 Elvärme [kwh/m2] 60,0 Fjärrvärme [kwh/m2] 40,0 20,0 0, Diagram 2, Energianvändning per kvadratmeter , HBAB Höörs Fastighets AB - industribyggnader HFAB äger ett antal industrifastigheter (tidigare HIBAB) med en total yta av kvadratmeter lokalarea. För två av fastigheterna står HFAB för energikostnaderna och i övriga är det hyresgästen som betalar energikostnaderna. I tabellen nedan visas energianvändning och ytor för de två byggnader där HFAB står för energikostnaderna. Energianvändningen per kvadratmeter har i dessa fastigheter minskat med ca 12 % mellan år 2010 och Tabell 4, Energianvändning HIBAB F.d. HIBAB Total yta [m2 BOA+LOA] Fjärrvärme [kwh] El [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 153,5 145,8 136,1 135,4 136,0 Bränslemix fjärrvärme Fjärrvärmeproduktionen i Höörs kommun ägs och drivs av Rindi Energi AB. I produktionen används till största delen träflis med gasol som spetsvärme. Ingående bränslen i produktionen för år visas i diagrammet nedan. Andelen förnybart bränsle ligger år 2014 på 99 %. [MWh/år] Bränslemix fjärrvärmeproduktion Gasol [MWh] Flis [MWh] Diagram 3, Bränslemix fjärrvärme Höörs kommun Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 8 av 29

9 Energianvändning transporter Höörs kommuns fordonspark Höörs kommuns ägda och leasade fordon år framgår av tabellen nedan. Antal personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton), samt dessa fordons körsträckor och drivmedelförbrukning skall årligen rapporteras till Energimyndigheten. De kommunägda bolagens bilar ingår ej i denna tabell. Den 1 januari 2013 trädde en ny miljöbilsdefinition ikraft vilken innebär att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar, som tas i bruk från och med 1 januari 2013 klassas som miljöbil om bilens koldioxidutsläpp inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets tjänstevikt. Det innebär alltså att gränsen för miljöbil är flytande; tyngre bilar får släppa ut mer än lättare bilar. Av de 52 miljöbilar som kommunen hade under 2014 var 5 klassade enligt 2013 års miljöbilsdefinition. Tabell 5, Fordon och miljöbilar Personbilar Lätta lastbilar Totalt varav miljöbilar 2007 och 2013 def. [st] Total andel miljöbilar (2007 och 2013 års definition) [%] % 5% 3% 52% 57% 60% Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun Höörs kommun köpte under åren 2009 till 2014 in följande mängder drivmedel för lätta fordon. Tabell 6, Totalt inköpt drivmedel för lätta fordon, personbilar och lätta lastbilar, Höörs kommun Bensin [liter] Diesel [liter] Evolution Diesel [liter] Etanol [liter] Energi totalt [kwh] kwh/km 0,74 0,73 1,26 0,67 0,64 0,56 Körsträcka [km] * * *Uppskattade utifrån bedömda snittförbrukningar (l/mil) Totalt körda sträckor under 2014 innebar en ökning jämfört med tidigare år samtidigt som energianvändningen per körd sträcka minskade. Totala körsträckor för kommunens personbilar och lätta lastbilar för år 2011 bygger på faktiska mätaravläsningar och är anmärkningsvärt liten jämfört med övriga år, vilket indikerar att underlaget varit bristfälligt eller att det missats att läsa av mätarställningar under detta år. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 9 av 29

10 Till övriga fordon tankades följande mängder drivmedel. År 2014 visar en mycket stor minskning i används mängd diesel. Detta beror till stor del på att många arbetsmaskiner har sålt och tjänsterna köps istället externt. Tabell 7, Drivmedel till övriga fordon och arbetsmaskiner , Höörs kommun Övriga fordon och arbetsmaskiner Bensin [liter] Diesel [liter] Energi totalt [kwh] Fordon och transporter HFAB-koncernen HFAB-koncernen hade under 2014 sexton fordon som sammanlagt rullade kilometer. I tabellen nedan anges total bränsleförbrukning och energieffektivitet i HFAB:s fordon. Tabell 8, Fordon, bränsleförbrukning och körsträcka Antal fordon [st] Bensin [liter] Diesel [liter] Evolution diesel [liter] Energianvändning [kwh] Körsträcka [km] Energieffektivitet [kwh/km] 0,95 0,94 0,77 0,93 Uppföljning av bränsleförbrukning I kommunen används ett system för tankning av bilar där varje bil har ett eget tankkort avsett att används endast för denna bil. Tack vare denna lösning finns det en bra översikt över den årliga bränsleförbrukningen per fordon. En förutsättning för detta är givetvis att det finns bra rutiner för att efterleva detta system så att rätt bil tankas med rätt kort. Från och med år 2011 ingår även HFABkoncernens fordon i detta system för tankning. Resor i tjänsten med egen bil Körning i tjänsten med privat bil år 2014 uppgår till närmare kilometer, en ökning mot tidigare år. Detta kan jämföras med den totala körsträckan för ägda och leasade bilar som 2014 var ca km även denna sträcka en ökning mot tidigare år. Uppgifterna om körning med privat bil i tjänsten för 2009 och 2010 bygger på uppgifter för en av årets månader som sedan skalats upp för att motsvara ett helt år. För gäller uppgifterna för hela året. Uppgifterna gäller för kommunen exklusive bolagen och exklusive förtroendemannaorganisationen. Tabell 9, Körsträcka privatbilar Körsträcka [km] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 10 av 29

11 Nedan visas körsträcka med privatbil per förvaltning för kommunens anställda och för förtroendemannaorganisationen. Ett fåtal personer står för en stor del av körsträckan, vilket kan vara värt att titta närmare på. Tabell 10 Körsträcka privatbilar per förvaltning. Förvaltning Barn- o utbildningssektor Kommunledningskansli Kultur o Fritid Miljö- o byggmyndighet Räddningstjänst Samhällsbyggnadssektor Social sektor Förtroendevalda Totalt Med kollektivtrafiken inom Skåne Höörs kommun tillhandahåller ett antal kollektivtrafikkort som anställda får använda för resor i tjänsten inom Skåne. I tabellen visas användandet av dessa kort och en kalkyl för vilka effekter det medfört i sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan. Antaganden för kalkylen är att en genomsnittlig resa går till Lund, tur och retur. Kalkylkostnad för motsvarande bilresor bygger på att alternativet till resande med kollektivtrafikkort är att resa i privat bil. Att använda kollektivtrafikkorten istället för att köra bil har enligt denna kalkyl inte bara varit en bra ekonomisk affär utan också inneburit en besparing av ca 13,8 ton CO 2. På grund av uppdateringar i bokningssystemet har det inte varit möjligt att få ut statistik på samma sätt under 2013 och Användning av kollektivtrafikkorten sker i samma omfattning som tidigare år och antal kort har utökats något. Tabell 11, Kollektivtrafikresor i tjänsten Kalkyl resor med kollektivtrafik Kort utlånat [antal dagar] Kostnad kollektivtrafikkort [kr] Kalkylkostnad motsv. bilresor [kr] CO 2-utsläpp tågresor [kg CO 2] 0,010 0,012 0,012 0,013 CO 2-utsläpp motsv. bilresor [kg CO 2] Besparing [kr] Minskade utsläpp [kg CO 2] Med fjärrtåg och flyg Resor med flyg varierar kraftigt mellan åren. Tågresorna ökar stadigt. Tabell och Tabell nedan visar att flyg är både mer energikrävande och en större orsak till utsläpp av koldioxid än tåg. Genom att ersätta flygresor med tåg när det är praktiskt möjligt finns det goda möjligheter att minska både energianvändning och koldioxidutsläpp. Informationen om kommunens resor har erhållits från den resebyrå kommunen använder. Tabell 12, Resor med flyg Höörs kommun Flygresor Personresor [st] Sträcka [km] Energi [kwh] CO2 [kg] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 11 av 29

12 Tabell 13, Resor med fjärrtåg Höörs kommun Tågresor Personresor [st] Sträcka [km] Energi [kwh] CO2 [kg] <0,01 <0,01 0,01 0,01 0,4 0,5 Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön För att försöka återställa balansen mellan rovfisk och bytesfisk s.k. vitfisk utför Ringsjöns vattenråd uttrålning av vitfisk vilket finansieras av vattenrådets huvudmän (sydvatten AB, Höörs-, Hörbys- samt Eslövs kommun). Dieselanvändningen för detta fiske för 2009 till 2013 framgår av tabellen nedan. Ökningen år 2012 beror till viss del på att fiske detta år även bedrevs i Vallentunasjön i Täby kommun dieselförbrukning för detta bedöms till ca liter. Under 2013 införskaffades nya trålare till verksamheten. I upphandlingen av dessa båtar har stor vikt lagts vid låg miljöpåverkan och bränsleförbrukning. Tabell 14, Dieselanvändning fiskebåt Ringsjön Fiske Ringsjön Diesel [liter] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 12 av 29

13 Övrig energianvändning VA-verksamhet Tabellen nedan visar den totala energianvändningen i VA-verksamheten Totalt användes drygt 3 miljoner kwh energi under 2014 där 72 % av energin bestod av el, 25 % av gas och 3 % av olja. Energianvändningen har under 2014 minskat för alla tre energislagen. Oljan och gasen används dels till uppvärmning av reningsverkets lokaler och dels till uppvärmning av rötkammaren. Tabell 15, Energianvändning VA-verksamhet VA-verksamhet El [kwh] Gas [kwh] Olja [kwh] Gatubelysning Tabellen nedan visar den totala elanvändningen till kommunens 4200 belysningspunkter för gatubelysningen. Bland belysningspunkterna finns ca 70 kvicksilverarmaturer kvar som behöver bytas ut senast år Under 2013 bytte kommunen el-leverantör vilket har lett till att inga uppgifter för elanvändningen kunde fås för Den stora ökningen i elanvändning för 2014 beror troligen på att tidigare sammanställningar inte varit kompletta. Tabell 16, Elanvändning gatubelysning Gatubelysning El [kwh] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 13 av 29

14 100 % Fossilbränslefri kommun 2020 Klimatsamverkan Skåne driver satsningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 i syfte att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne ska minska sin klimatpåverkan. De som ansluter sig ska aktivt arbeta för att uppnå följande mål till år 2020: Ingen fossil energianvändning i byggnader Ingen användning av fossil el Inget fossilt bränsle i transporter Kommunstyrelsen i Höör antog den 16 maj 2013 utmaningen att bli fossilbränslefri till 2020 (KSF 2013/59). Det finns flera beröringspunkter med övriga mål inom klimat- och energiområdet i kommunen, bl.a. arbetet med energieffektiviseringsstrategin. Status 2014 Uppvärmning Diagram 6 visar andel fossil respektive fossilfri energi använd till uppvärmning exkl. el för Höörs kommunägda fastigheter och Höörs fastighets AB (HFAB) samt oljeanvändning till VA-verksamheten under VA-verksamhetens gasanvändning har inte inkluderats då det är oklart hur mycket som används till uppvärmning av fastigheter respektive uppvärmning av rötgaskammare. 4% Fossilbränslefritt 96% Fossilt Diagram 4, andel fossil energianvändning (exkl. el) till uppvärmning för Höörs kommunägda fastigheter och Höörs fastighets AB (HFAB) samt VA-verksamheten El Diagram 7 visar andel fossil respektive fossilfri el som används av Höörs kommunägda fastigheter, Höörs fastighets AB och VA-verksamheten. Sedan 2014 köps det enbart in miljömärkt el i kommunen och HFAB. 100% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 5, andel fossil/ fossilfri el i Höörs kommunägda fastigheter, Höörs fastighets AB och VA-verksamheten. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 14 av 29

15 Fordonsbränsle Diagram 8 visar hur stor andel av fordonsbränslet till Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar som 2014 var fossilt (85 %) respektive fossilbränslefritt (15 %). Personbilar och lätta lastbilar som tankas med diesel tankas med antingen Preem Evolution Diesel som har låginblandning av tallolja, eller konventionell diesel med låginblandning. Den fossilbränslefria delen av fordonsbränslet är förutom låginblandning även en liten mängd etanol. Det finns även ett par elbilar i kommunen men dessa ingår inte i statistiken då det inte varit möjligt att följa upp deras elanvändning. 15% Fossilbränslefritt 85% Fossilt Diagram 6, Andel fossilt och fossilfritt fordonsbränsle baserat på energiinnehåll som användes till Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar Mest fossil energi används i transporter medan den totala energianvändningen är betydligt större i kommunens fastigheter vilket blir tydligt i jämförelsen nedan. [MWh] El Uppvärmning Transporter Diagram 7, Den fossila respektive fossilfria energin uppdelad på användningsområde Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 15 av 29

16 Uppföljning mot angivna mål Inom ramen för arbetet med strategisk energieffektivisering har ett antal målsättningar angetts som följs upp i denna årliga rapport. Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Kommunens projektmål är att under perioden åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och väsen på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minskande kostnader åstadkoms. Projektmål och uppföljning: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet Uppföljning: För varje år har uppföljningen av statistiken gått smidigare och system har införts för att underlätta uppföljningen, detta gäller generellt över hela organisationen. 2. a processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning Uppföljning: Redovisning och uppföljning har förbättrats från år till år. Fortfarande återstår dock en del oklarheter som går att jobba vidare med. Genom informationsåtgärder i handlingsplanen och spridning av uppföljningsrapporter har alla verksamheter blivit involverade i energieffektiviseringsarbetet. Information och utbildning behöver fortlöpande ske i hela organisationen. 3. Att delta i projektet MILOU 2 med målet att införa energieffektivitetsaspekter m.m. i upphandling- och anskaffningsprocesserna. Uppföljning: Kommunens upphandlingsenhet deltog i projektet MILOU2. 4. Att delta i Energikontorets utvecklingsprojekt och länsstyrelsens nätverksträffar inom projektet Uppföljning: Till viss del har personal från Höörs kommun och HFAB deltagit i nätverksträffar och utvecklingsprojekt. 5. Att 2011 till Energimyndigheten redovisa kommunens mål i MWh och procent för år 2014 samt Uppföljning: genomfört 6. Att årligen till Energimyndigheten redovisa efterfrågade uppgifter om kommunens totala mängd köpt energi i MWh Uppföljning: Genomfört 7. Att arbeta för ett tankställe för biogas inom kommunen Uppföljning: Arbetet med att inrätta ett tankställe för biogas i kommun har hittills inte gett resultat. 8. Info och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Uppföljning: Årlig uppföljning av energistatistik och åtgärdsarbetet har presenterats för ledningsgruppen. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 16 av 29

17 Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Enligt Energimyndighetens föreskrifter för det statliga stödet för energieffektivisering krävs att kommunen anger målsättningar för kommunens totala verksamhet i totalt använd energi till byggnader och transporter jämfört med basåret Kommunen satte följande mål: Tabell 17, Målsättning för köpt energi i byggnader och transporter enligt Energimyndighetens föreskrifter Målsättning för total tillförd energi (basår 2009) Minskning till år 2014 Byggnader 3 % 5 % Transporter 3 % 5 % Minskning till år 2020 Uppföljning: Då energistatistik till stor del saknas för år 2009 har istället 2010 använts som basår för beräkning av måluppfyllnad. Byggnader: Elanvändningen i kommunens fastigheter har minskat med kwh år 2014 jämfört med 2010, en minskning med 7,5 %. Oljeanvändning finns kvar i en av kommunens fastigheter (Förrådet 4) och här har användningen ökat från kwh år 2010 till kwh år 2014 en ökning med hela 70 %. Den totala energianvändningen i byggnader år 2010 för kommunen och HFAB var kwh. År 2014 hade energianvändningen i byggnader minskat till kwh, en minskning med 13,2 %. Målsättningen är med råge uppfylld. Genomsnittliga energianvändningen per m 2 har minskat från 160,2 kwh/m 2 till 141,5 kwh/m 2 en minskning med 11,7 %. Detta visar att målsättningen inte uppnåtts på grund av försäljning av fastigheter utan till allra största delen beror på effektivare användning av energi. Transporter: Bränsleförbrukningen för kommunens lätta fordon låg år 2009 på kwh. År 2014 har bränsleförbrukningen sjunkit till kwh en minskning med 17,5 %. Detta trots att körsträckan under samma period ökat något. Jämförs istället energieffektiviteten på fordonen fås en minskning på 24,4 %, från 0,74 kwh/km år 2009 till 0,56 kwh/km år För HFAB finns siffror för bränsleförbrukning först HFAB har ökat bränsleförbrukningen i fordonsparken med 6,7 % mellan år 2011 och Jämförs istället energieffektiviteten på fordonen fås en minskning på 2,1 %, från 0,95 kwh/km år 2011 till 0,93 kwh/km år Effektmål för byggnader HFAB-koncernen HFAB-koncernen följer målsättningen som satts inom ramen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Målet som satts inom Skåneinitiativet är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument och genom rapportering till SABO. Målet är ursprungligen tänkt att gälla enbart för bostäder, men HFAB har beslutat att målet skall gälla alla koncernens byggnader. HFAB-koncernen har också som målsättning att fasa ut användning av olja för uppvärmning. Målet är: 2. Senast vid slutet av år 2016 skall alla byggnader som använder olja som primär uppvärmning vara konverterade till förnybart bränsle. 3. Senast vid slutet av år 2020 skall all användning av olja för uppvärmning även för spetsvärme och/eller reservändamål vara ersatt med förnybart bränsle. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 17 av 29

18 Status HFAB-koncernens mål år 2014 Mål 1: För HFABs lokaler har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 167,5 kwh/m 2 år 2010 till 144,6 kwh/m 2 år 2014, vilket är en minskning på 13,7 % mellan dessa år. För HFABs bostäder har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 163 kwh/m 2 år 2010 till 146,7 kwh/m 2 år 2014, vilket är en minskning på 10 % mellan dessa år. För HFABs industrilokaler har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 153,5 kwh/m 2 år 2010 till 136,0 kwh/m 2 år 2014, vilket är en minskning på 11,4 % mellan dessa år. Dessa förändringar mellan år 2010 och 2014 får ses som indikationer på utvecklingen mot målet. Enligt målformuleringen ska energianvändningen jämföras med år basåret Uppgifter om energianvändningen per kvadratmeter år 2007 saknas dock i denna uppföljningsrapport. Mål 2 och 3: HFAB har inga byggnader kvar med olja som huvudsaklig uppvärmningskälla. Dock finns ett fåtal oljepannor kvar för tillskottvärme vid effekttoppar och/eller som reservaggregat. Kommunägda byggnader För de kommunägda byggnaderna gäller samma målsättning för energieffektivisering som för HFAB, alltså Skåneinitiativets mål, som är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument. Uppföljning kommunägda byggnader Energianvändningen per kvadratmeter i de kommunägda byggnaderna har ökat från 89,1 kwh/m 2 år 2010 till 91,5 kwh/m , vilket är en ökning på 2,7 %. Energianvändningen är dock inte normalårskorrigerad vilket ger att en viss del av förändringen kan bero på skillnader i medeltemperaturer mellan olika år. Enligt målformuleringen ska energianvändningen jämföras med år basåret Uppgifter om energianvändningen per kvadratmeter år 2007 saknas dock i denna uppföljningsrapport. Effektmål för fordon och transporter För Höörs kommun är målen att 1. Alla personbilar som köps in eller leasas av kommunen skall vara miljöbilar och andelen bilar som drivs med förnybara drivmedel eller el ska öka. 2. Energieffektiviteten i kommunens fordon ska kontinuerligt förbättras genom inköp eller leasing av bränslesnåla fordon. 3. Andelen förnybara drivmedel och/eller el som drivmedel till personbilar och lätta lastbilar skall öka i den kommunala fordonsparken och utgöra minst 15 % vid utgången av år 2015 och 100 % vid utgången av år Andelen resor i tjänsten med bil skall minska till förmån för resor med kollektivtrafik i tjänsten. Mål 1; mäts som andel av nyanskaffade bilar som är miljöbilar enligt regeringens definition och bilar som drivs med förnybara bränslen eller el. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 18 av 29

19 Mål 2; kan mätas som bränsleförbrukning l/mil, kwh/km alternativt g CO2/km. Mål 3; mäts som andel energi i köpt drivmedel som är förnybart. Mål 4; mäts genom uppföljning av körda kilometer med bil och resor med kollektivtrafik. Målen följs upp i den årliga uppföljningen. Status 2014 mål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1: uppfyllt Mål 2: Energieffektiviteten på kommunens lätta fordon har minskat med 24,4 %, från 0,74 kwh/km år 2009 till 0,56 kwh/km år Mål 3: 2014 var 15 % av fordonsbränslet till Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar fossilbränslefritt. Personbilar och lätta lastbilar som tankas med diesel tankas med antingen Preem Evolution Diesel som har låginblandning av tallolja, eller konventionell diesel med låginblandning. Den fossilbränslefria delen av fordonsbränslet är förutom låginblandning i bensin och diesel även en liten mängd etanol. Det finns även ett par elbilar i kommunen men dessa ingår inte i statistiken då det inte varit möjligt att följa upp deras elanvändning Mål 4: Användningen av kollektivtrafik för resor i tjänsten hade ökat under perioden 2009 till Antalet kollektivtrafikkort för resor inom Skåne har utökats under perioden. Även körning i tjänsten med privat bil har ökat under perioden. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 19 av 29

20 Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning För energianvändning (el) i gatubelysning är målet att: 1. Den totala årliga elanvändningen i gatubelysning minskar under perioden från och med år 2009 till och med år Målet kan om möjligt med fördel mätas som elanvändning (kwh) till gatubelysning per totalt antal ljuskällor per år. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning till gatubelysning. Målet följs upp inom ramen för den årliga uppföljningen av denna strategi. Status 2014: Enligt den inrapporterade energianvändningen för gatubelysning har det skett en ökning med 78 % mellan 2009 och Denna drastiska ökning är snarare en följd av att energistatistiken för gatubelysning blivit tillförlitlig och heltäckande först år VA-verksamhet 1. Den totala årliga elanvändningen i VA-verksamheten minskar under perioden från och med 2009 till och med Målet kan, om möjligt, med fördel mätas i förhållande till verksamhetens omfattning t.ex. som total årlig elanvändning per årlig mängd levererat dricksvatten och årlig mängd behandlat avloppsvatten. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning i VA-verksamheten. Status 2013: Den årliga elanvändningen i VA-verksamheten har ökat med ca 16, % från 2009 till Målet har inte uppnåtts. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 20 av 29

21 Åtgärdsarbetet Åtgärder enligt förordning (2009:893) Enligt Energimyndighetens föreskrifter för statligt stöd till energieffektivisering skall kommunen åta sig att genomföra minst två av de åtgärder som finns beskrivna i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energieffektiva åtgärder för myndigheter enligt (2009:893) är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Höörs kommun har valt att genomföra åtgärd 2 och 4 under stödperioden. Status åtgärd 2 och 4 I Höörs kommun finns en inköpsgrupp med representanter från varje sektor. Gruppen samordnas av kommunens inköpssamordnare. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. Under 2013 gick kommunen med i projektet MILOU 2 som ett led i arbetet kring miljöanpassad upphandling. För upphandling av fordon har kommunen tillsammans med de andra kommunerna i samverkansgruppen utarbetat en särskild upphandlingsmodell. Modellen bygger på att man har tecknat ett flerårigt ramavtal med fem fordonsleverantörer. En årlig avropsförfrågan går till dessa leverantörer som har att möta krav på fordonsstorlekar, energieffektivitet och drivmedel. Detta gynnar möjligheterna att för kommunen att kunna anskaffa miljövänliga och energieffektiva fordon på en marknad i snabb förändring. Konkurrensutsättningen under 2012 har gett möjlighet att köpa fyra elbilar. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 21 av 29

22 Handlingsplanens åtgärder status Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering Arbetsgruppen Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Status: pågående Exempel på former för samverkan EE-nätverket (Nätverket för energieffektivisering i skånska kommuner och landsting) som är ett nätverk där de flesta skånska kommuner och Region Skåne ingår. EE-nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Höörs kommun deltar i nätverkets aktiviteter, såsom nätverksträffar, workshops och utbildningar. HBAB deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Energikontoret Skåne driver ett Energioptimeringsnätverk för de skånska kommunernas driftsoch energiansvariga, där kommunen deltar. Kommunen deltar i arbetet med Skånes färdplan för biogas och kommer under de närmaste åren bidra med insatser för att underlätta kunskap om biogaspotentialen i kommunen samt etablering av tankställen i kommunen. Syftet är att bl.a. att minska fossilenergiberoendet. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad årsvis HFAB, teknisk sektor samt kommunens fastighetsstrateg var för sig Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis. Status: Genomförd HFAB-koncernen har bra tekniska system för energiuppföljning av sina byggnader. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 22 av 29

23 2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att konvertera kommunala byggnader som värms med fossila bränslen till uppvärmning från förnybara energikällor HFAB samt teknisk sektor var för sig Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. Status: pågående Inga byggnader i HFABs fastighetsbestånd har längre olja som huvudsaklig uppvärmning, vilket visar sig tydligt i den årliga energiuppföljningen. Kommunens fastighet Förrådet 4 använder fortfarande olja till uppvärmning. 2.3 Kommunikation och information till verksamheter I de kommunala verksamhetslokalerna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips. Kan kombineras med åtgärd 4.2. Tidplan 2012 Ansvarig för Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Förväntat resultat Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter. Status: pågående Åtgärden genomförs i samband med HFAB:s kundmöten med sina hyresgäster. HFAB erbjuder Gröna hyresavtal ännu har dock inga avtal tecknats med hyresgäst. 2.4 Tekniska effektiviseringsåtgärder Genomföra besiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera möjliga tekniska energieffektiviseringsåtgärd er. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. Möjliga tekniska åtgärder att genomföra kan vara uppvärmnings- och ventilationsåtgärder, åtgärder inom belysning samt lokal tillförsel av energi exempelvis solenergi HFAB samt teknisk sektor var för sig Identifiering av energieffektiviserings åtgärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. Status: pågående Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 23 av 29

24 HFAB arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringsåtgärder, under 2012 gjordes en prioriteringsordning för av energieffektiviseringsåtgärder i HBABs samtliga fastigheter utifrån den kartläggning som tidigare genomförts. Under 2013 projekterades för solcellsanläggningar på tre av HFABs fastigheter och anläggningarna varav två kom på plats under Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna HFAB samt teknisk sektor Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Status: pågående HFAB har genomfört förändringar i organisationen för att förbättra sitt energiarbete, med bland annat tillsättning av en ny energiansvarig och en vaktmästare som blivit drifttekniker som utbildats inom bland annat styr- och reglerteknik. 2.6 Kommunen som aktiv hyresgäst I de lokaler eller byggnader som kommunen hyr av externa fastighetsägare (ej HFAB) samverka med fastighetsägaren för att verka för att byggnaden är så energieffektiv som möjligt Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Tydliggöra kommunens roll som hyresgäst i syfte att både veta vad man betalar för, och om möjligt bidra till sänkt energianvändning. Redovisning av genomgång av kommunalt hyrda lokaler, samt beskrivning av upprättad dialog. Status: Ej påbörjad 2.7 IT-åtgärder Utreda möjligheten att minska elanvändningen i ITutrustningen och därtill tillhörande installationer såsom kylning av datorrum och serverhallar. Utredningen bör fokusera på både tekniska åtgärder såväl som beteenderelaterade åtgärder Kommunförvaltni ngen i samverkan med arbetsgruppen Höjd medvetenhet om energianvändning i IT-utrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av genomförd utredning samt plan för av åtgärder. Status: Ej påbörjad Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 24 av 29

25 3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och bränsletyp per fordon, årsvis Bilansvarig samt HFAB Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. Status: pågående Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår för att förbättra rutiner för uppföljning av bränsleförbrukningar och körsträckor. Sedan 2011 ingår HFAB-koncernens fordon i kommunens tankkort-system vilket ytterligare förenklar och förbättrar uppföljningen. 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta en rese- och mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett av policyn. under 2011 Personalkontoret och HFAB var för sig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. Status: Genomförd Under 2013 togs en nya rese- och mötespolicy fram för kommunen. Arbetet skedde i samverkan med ett antal andra kommuner inom ramen för ett projekt som samordnas av Hållbar Mobilitet Skåne. En workshop anordnades av Energikontoret Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne under hösten 2013 för kommunens ledningsgrupp där material till den nya policyn diskuterades. Den nya policyn antogs i kommunstyrelsen 14 november Cykel för resor i tjänsten Underlätta användande av cykel som färdmedel vid (korta) resor i tjänsten genom bättre möjligheter för kommunens personal att använda de tjänstecyklar som finns. Kan med fördel kombineras med kampanjer om att cykla till och från arbetet såsom Skåne trampar. under 2012 Kommunförvaltni ngen och HFAB var för sig Minskad bilkörning vid (korta) resor i tjänsten. Positiva hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Bedömning av användningsgrad av tjänstecyklar, samt om möjligt bedömningar av minskad bilkörning och därav sänkta koldioxidutsläpp. Status: Tjänstecyklar finns tillgängliga för personalen Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 25 av 29

26 4.1 Energi i skolan Informationsinsats riktad till lärare och skolelever om energianvändning, dess miljöpåverkan samt vilka beteenderelaterade och andra faktorer som påverkar energianvändningen. under 2012 Kommunens Energi- och klimatrådgivare, Barn och Utbildningsförvalt ningen och arbetsgruppen Höjd kunskapsnivå hos lärare och elever om energieffektivisering och miljöpåverkan från energianvändning. Redovisning av utvärdering av genomförd insats. Status: Ej genomförd. Åtgärden har prioriterats men ingen skola har visat intresse. 4.2 Beteendefrågor Arbeta med information mot verksamheterna som bedrivs i de kommunala lokalerna i syfte att höja medvetenheten om energieffektiviseringsfrågor och vilken betydelse det egna beteendet har för byggnadens/verksamhetens energianvändning. under 2012 Arbetsgruppen Högre medvetenhet hos personal och brukare i verksamheterna samt minskad verksamhetsenergi. Utvärdering av genomförda informationsinsatser samt om möjligt mätningar av verksamhetsel före och efter genomförd insats. Status: Pågående Energiinformationsträffar där ämnet energieffektivisering och arbetet med ee-strategin presenteras har hållits för olika personalgrupper vid åtta tillfällen. Verksamheter som tagit del av informationen under 2013 har varit den sociala sektorn, Plan- och gis avdelningen, Björkens demenscentra, kökspersonal samt VA-enheten. Totalt har 110 personer deltagit vid träffarna. 4.3 Information till beslutsfattare Att utbilda beslutsfattare inom den kommunala organisationen och kommunala bolag i energieffektivisering under 2011 Arbetsgruppen Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbildnin gar. Status: Aktiviteter genomförda under 2013 Energiinformation har getts vid ett chef- och arbetsledarmöte där arbetet kring ee-strategin presenterades för 50 deltagare. 5.1 Upphandling av fordon Att vid upphandling av nya fordon välja fordon med hög energieffektivitet och låg miljöpåverkan. Detta arbete kan stärkas av en antagen policy med riktlinjer för inköp av fordon. under 2011 Samverkan mellan Bilsansvarig och Upphandlingsans varig samt HFAB Minskad miljöpåverkan samt minskade kostnader för de kommunala fordonen. Redovisning av kriterier för energieffektivitet och miljöprestanda inför leasing av nya fordon samt redovisning av fordonsparken energi- och miljöprestanda. Status: kontinuerligt pågående Andelen miljöbilar i kommunens fordonspark har ökat markant och dessutom har elbilar införskaffats. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 26 av 29