Farmaceuter och stress

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farmaceuter och stress"

Transkript

1 Farmaceuter och stress Stressens påverkan på farmaceuter och deras yrkesutövning Helena Blomqvist Institutionen för farmaci, Uppsala universitet Samhällsfarmaci, VT Högskolepoäng Handledare: Sofia Kälvemark-Sporrong

2 Abstract Background: Stress can be defined in many ways but is associated with the unknown and with lose of control. Several studies have shown that pharmacists working in community pharmacy feel stress. Aim: To study how pharmacists, in community pharmacies, experience stress and if stress and how it effects work performance. Method: Semi-structured interviews were conducted with pharmacist in community pharmacies in different environments. The interviews were audio-taped and transcribed. A thematic analysis was made. Results: Seven pharmacists were interviewed and among them there was an experience of stress as something positive. Many of the stressors they mentioned were associated with things they couldn t influence as a non-working computer-system and many costumers at the same time. The pharmacists had their own ways of handle the stress for example by helping each other and by knowing there will be an end to the stress. Conclusion: The pharmacists often experienced stress but rarely in a negative way. They mentioned different stressors and how to handle them. Advice giving was thought to be affected negatively by stress. 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Vad är stress? s. 3 Vad orsakar stress?... s. 4 Farmaceuter och stress.. s. 4 Omregleringen av apoteksmarknaden.. s. 5 Syfte s. 6 Metod.. s. 6 Resultat... s. 6 Förekomst av stress... s. 8 Stressfaktorer. s. 8 Stressupplevelse s. 10 Stresshantering.. s. 11 Apotekets stresshantering.. s. 12 Stressens konsekvenser för arbetet och patientsäkerheten... s. 14 Stressens påverkan på rådgivningen. s. 14 Förändringar på stressnivån efter omregleringen. s. 15 Är det andra stressfaktorer efter omregleringen?.. s. 16 Har farmaceutrollen förändrats i och med omregleringen? s. 17 Är den nya rollen mer stressande än den gamla?.. s. 17 Övriga teman. s. 17 Diskussion.. s. 18 Slutsats.. s. 20 Referenser... s. 21 Bilaga.. s. 22 2

4 Bakgrund Vad är stress? Stress är inget entydigt begrepp utan har flera innebörder. Hege R Eriksen och Holger Ursin menar att begreppet betecknar fyra fenomen: själva stimuleringen, den fysiologiska och psykologiska reaktionen samt återkoppling och upplevelse av reaktionen. (Eriksen & Ursin 2005) Hur själva stimuleringen uppfattas beror på individens tidigare erfarenheter av vad som är farligt, hotfullt eller krävande. Det är alltså svårt att säga att vissa stimulin alltid är stresstimuli eller stressorer vilket också gör att mätningar av den objektiva påfrestningen inte helt kan användas som mått på stress. Det som kännetecknar stressorer är att de hör samman med det osäkra och det främmande. Stressupplevelsen, alltså hur en individ uppfattar ett stimuli eller en situation, används ofta som ett mått på stress. Detta är något som varierar för olika individer. Samma situation kan upplevas helt olika av två olika personer. (Eriksen & Ursin 2005) Stressreaktionen består av en aktivering av flera olika system i kroppen. I hjärnan syns en ökad metabolism och blodgenomströmning och en ökad vakenhet. Ett desynkroniserat EEG kan också iakttas. Det sker en ökad aktivitet i sympatiska och parasympatiska nerver. Musklerna spänns och beteende, hormoner och immunsystem påverkas. Detta är en alarmreaktion. Enligt Eriksen och Ursin är detta samma aktivering som sker vid andra typer av stimulering men att skillnaden ligger i det kognitiva innehåll som har orsakat aktiveringen och även tolkningen av denna. (Eriksen & Ursin 2005) Att vi upplever stressreaktionerna är också en del i att vi känner oss stressade. (Eriksen & Ursin 2005) Den man som ses som upphovsman till det biologiska stressbegreppet, Selye, ska ha sett stress som minsta gemensamma nämnaren i organismens reaktioner på alla möjliga påfrestningar, utmaningar och krav. (Levi 2005b) Andra har sett stressbeteende som gränslöshet där det inte spelar någon roll hur mycket man gör eller hur fort något går, det är ändå aldrig tillräckligt. (Hertting & Samuelsson 2000) Stressforskare som bl.a. Marianne Frankenhaeuser har sett stress som en obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd egen förmåga att hantera dessa krav. Detta betyder att stress även kan upplevas om kraven från omgivningen är för små. (Lundberg & Wentz 2005) I en modell för stress i arbetslivet har stress definierats som obalans mellan insats och belöning. Med belöning menas inte bara hög lön utan även hög status, bra karriärmöjligheter och uppskattning från arbetskamrater och chefer. Denna stress blir tydligare för personer med stort bekräftelse behov. (Lundberg & Wentz 2005) Känslan av att ha kontroll över sin situation har poängterats när det gäller stresshantering i arbetslivet. Karaseks och Theorells teori om Healthy work anses vara den mest kända modellen för hur hälsa och påfrestningar hänger ihop i arbetslivet. Den säger i huvudsak att om en person utsätts för många krav men har lite kontroll över sin situation finns det en stor risk att denne utvecklar sjukdom. Likadant gäller det omvända att en person som har hög grad av kontroll och kraven är få finns det störst chans att denne utvecklar en god hälsa. Kontroll i detta sammanhang är att uppleva sig ha kontroll. (Eriksen & Ursin 2005) 3

5 Stress kan upplevas både positivt och negativt. Om man känner att man har kontroll över situationen kan stress vara en positiv upplevelse som ger krydda åt tillvaron. (Levi 2005a) Stress behövs för att man ska kunna höja sina prestationer, lära sig nya saker och för träning. Det är om denna aktivering blir kvar på samma nivå som det kan bli skadligt. (Eriksen & Ursin 2005) Ett arbete där det finns utrymme för individen att påverka sin situation kan kroppen komma upp i varv men arbetet är ändå lustfyllt och ger möjlighet till psykisk tillväxt. Detta ger förutsättningar för individen att kunna bemöta kommande påfrestningar. Detta arbete karaktäriseras av positiv stress och är inte skadligt om det inte konkurrerar ut vila. (Levi 2005b) Vad orsakar stress? Stress kan orsakas av olika typer av påfrestningar. Det kan handla om yttre eller inre, fysiska eller psykiska t.ex. tung fysisk belastning, olika händelser i vår vardagsmiljö eller dåliga boende miljöer, men även stora livshändelser och traumatiska upplevelser. Livsstilsfaktorer som dåliga kostvanor, rökning, sömnbrist, mycket stillasittande eller hård fysisk träning kan också utgöra en stress för kroppen. Samma sak gäller för olika sjukdomar t.ex. infektioner. (Lundberg & Wentz 2005) Stress kan uppkomma då det saknas balans mellan våra behov och vår kapacitet och mellan vad omgivningen kan erbjuda oss och dess krav. Till exempel mår vi bra av att ta ett visst mått av ansvar men i vårt arbete finns det inte utrymme för detta eller också tvingas vi att ta på oss ett alldeles för stort. Arbetslöshet eller att behöva jobba för mycket är ett annat exempel på detta. Rollkonflikt är något som också kan orsaka stress (Levi 2005a). Om livsstilsfaktorer och socioekonomisk situation och livsmiljö samverkar stressande brukar man tala om psykosocial stress. Denna form av stress varar ofta under lång tid och dess belastning kan synas tydligt i kroppens reaktioner. Exempel på denna form av stress i arbetet är mycket hög arbetstakt, för höga eller motstridiga krav i arbetet eller repetitiva och monotona arbetsuppgifter, brist på inflytande och kontroll, bristande socialt stöd, minimala utvecklingsmöjligheter, plötsliga förändringar i livet, arbetslöshet, otrygghet, hot och olycksrisker. (Lundberg & Wentz 2005) Farmaceuter och stress En enkätstudie från USA, vilken besvarades av 1737 farmaceuter, visade att 70 procent av dessa upplevde stress i sitt arbete. Trots det var det 65 procent som uppgav att de trivdes med sitt jobb. (Mott et. al. 2004) I en annan amerikansk studie svarade 65 procent av farmaceuterna att de kände sig stressade i sitt arbete och bara 18 procent att de hade gott om tid i sitt jobb. Detta var också en enkätstudie där 653 farmaceuter svarade. (Gaither et. al. 1998) Dessa studier visar att en ganska stor andel av deltagande farmaceuterna upplevde stress i sitt arbete. Runt en tredjedel av farmaceuterna i Gaithers studie upplevde en konflikt mellan olika delar av yrket, så som mellan kommersiella och professionella delar. En del farmaceuter upplevde att de lade för mycket tid på administration. (Gaither et. al. 1998) Det har visats att förhållanden där olika roller eller uppgifter krockar kan ge upphov till stress. (Levi 2005b) I Motts undersökning var det inte så många farmaceuter som upplevde rollkonflikt och inte heller tvetydighet i rollen. (Mott et. al. 2004) 4

6 Gaither et. al. visade att det farmaceuterna upplevde som mest stressande var att inte vara rätt bemannade och att möta arga kunder. (1998) Detta liknar upplevelsen hos farmaceuter på öppenvårdsapotek på Nordirland, där någon upplevde det som mest stressande att ta hand om en missnöjd kund. (McCann et. al. 2009) Studien från Nordirland var en kvalitativ studie där 17 farmaceuter på öppenvårdsapotek intervjuades om vad de upplevde som stressande. Dessa stressfaktorer kunde delas in i tre huvudområden: arbetsplatsförhållanden, professionella aspekter och krav från allmänheten (kunderna). (McCann et. al. 2009) Som stressande arbetsplatsförhållanden nämnde farmaceuterna att bli avbrutna och att inte få tillräckliga raster eller att även få dem avbrutna. Detta var vanligt förekommande situationer. Något som också orsakade stress var att själv vara tvungen att fatta alla beslut och att vara ansvarig för allt som skedde. Även om man jobbade på ett apotek med flera anställda fanns ändå ansvaret där och det fanns inte alltid tillfälle att konsultera en kollega. Det fanns ett krav från myndigheterna på att ha 30 timmars studietid per år. Det upplevdes stressande eftersom man ansåg att det inte fanns något utrymme tidsmässigt för detta. (McCann et. al. 2009) De professionella aspekterna hade mycket att göra med att farmaceutens yrkesroll hade förändrats och lett till ökad arbetsbelastning och ökat ansvar med ökad stress som följd. Till detta kom också rädslan för att göra fel. (McCann et. al. 2009) Kraven från kunderna handlade mycket om att de ville ha så snabb service som möjligt och inte tålde den minsta väntan. Detta ökade pressen på farmaceuterna att jobba snabbt och effektivt och därmed också risken för att göra fel. (McCann et. al. 2009) Runt hälften av farmaceuterna i Mott s studie såg en påverkan på sitt familjeliv och sitt sociala liv på grund av att de hade oregelbundna arbetstider eller genom att de jobbade helg. Ändå var det 90 procent av respondenterna i denna undersökning som menade sig ha sina närståendes stöd i sin yrkesutövning. (Mott et. al. 2004) Gaither et. al. visade i sin studie att hälften av farmaceuterna upplevde stor konflikt mellan arbete och hem. Det framkom också att kvinnor var signifikant mer stressade än män och farmaceuter med mer än ett barn upplevde större konflikt mellan arbete och hem än de som inte hade barn. (1998) Farmaceuter yngre än 46 år upplevde mer jobbstress, tvetydighet i rollen och konflikt mellan hem och arbete än de som var äldre. (Gaither et. al. 1998) En undersökning där man studerade vad som påverkade rådgivningen som farmaceuter gav till HIV-smittade personer som tog antivirala läkemedel visade att tidspress var något som bidrog till att farmaceuterna inte gav råd i samma utsträckning. (Scott et. al. 2004) Detta visar på att tidspress påverkar kvaliteten på farmaceuters arbete. Omregleringen av apoteksmarknaden Den 29 april 2009 fattade Sveriges riksdag beslutet att apoteksmonopolet skulle avskaffas. Den 1 juli samma år trädde beslutet i kraft och den svenska apoteksmarknaden var öppen för konkurrens. (Björkqvist 2010) Detta är bakgrunden till de förhållanden intervjuade farmaceuter befinner sig i. 5

7 Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur farmaceuter på utvalda öppenvårdsapotek upplever stress, vad det är som stressar och om denna stress har fått några konsekvenser för kvaliteten på arbetet. Metod Semistrukturerade intervjuer gjordes med farmaceuter på utvalda öppenvårdsapotek. Förfrågan om deltagande i studien skedde i huvudsak genom personligt besök på utvalda apotek. Vid besöken lämnades också ett informationsbrev om studien och om det var aktuellt gjordes en överenskommelse om vidare kontakt. Till några apotek skedde förfrågan via mail till apotekschefen eller per telefon. Apoteken valdes ut genom strategiskt urval så att de representerade olika storlekar, kedjor och stadsområden. Intervjuer gjordes på centrumapotek, mindre apotek ute i stadsdelar och på apotek i köpcentrum. Respondenterna var farmaceuter med olika lång erfarenhet av yrket men alla hade jobbat som farmaceuter sedan före omregleringen. Intervjuerna utgick från en frågeguide (se bilaga) som tagits fram med utgångspunkt från litteraturen (McCann et. al. 2009). Intervjuerna bandades och transkriberades ord för ord för att kunna analyseras. Analysen skedde genom kategorisering. (Kvale 1995) Huvudkategorierna utgick ifrån frågeguiden (se bilaga) medan underkategorierna utgick från data. Dessa bestämdes utifrån vilka teman som kunde ses i farmaceuternas svar. Varje enskild farmaceut hade en beteckning som följde med deras uttalanden genom hela processen. Analysen bedömdes även av en andra part. Resultat Respondenterna utgjordes av fem kvinnor och två män. Av dessa var sex receptarier och en apotekare. Alla var verksamma vid öppenvårdsapotek och en var chef. De hade jobbat som farmaceuter i tre, sju, 16, 17, 22, 30 respektive 38 år. Intervjuerna varade i ca en halvtimme (variation från 8 minuter till 44 minuter) Huvudrubrikerna i kategoriseringen utgår från frågorna i frågeguiden (se bilaga) och underrubrikerna är framtagna utifrån svaren som farmaceuterna gav. Intervjuerna har delats in i 13 huvudkategorier och 28 underkategorier. De presenteras i tabellen nedan. 6

8 Tabell: Intervjuernas huvudkategorier och underkategorier Huvudkategorier Underkategorier Förekomst av stress Stressfaktorer Stressupplevelse Stresshantering Apotekets stresshantering Kundrelaterade stressfaktorer Datasystem Arbetsuppgifter som stressfaktorer Ekonomi Personalbemanning Övrigt Fysiska symtom Beteendepåverkan Emotionell påverkan Positiv påverkan Inställning Kollegor Jobba på Knep Koppla från Inget Handlingsplan och rutiner Friskvård Bemanning Hantering av datasystemet Inget görs Stressens konsekvenser för arbetet och patientsäkerheten Stressens påverkan på rådgivningen Förändringar på stressnivån efter omregleringen Är det andra stressfaktorer efter omregleringen? Mer Mindre Både och Samma nivå Svårt att avgöra Har farmaceutrollen förändrats i och med omregleringen? Är den nya rollen mer stressande än den gamla? Övriga teman Kötider Personlighet 7

9 Förekomst av stress De flesta av tillfrågade farmaceuter upplevde stress i sitt arbete, i alla fall periodvis. Några svarade klart och tydligt att de upplevde stress, att det ofta är mycket att göra och att stressen var större än väntat innan de började arbeta. Många upplevde stress i princip varje dag. Andra kände av stressen periodvis. Det rörde sig framförallt om speciella tider på året, i månaden och i veckan och kanske även under dagen. Det kunde också vara kopplat till specifika situationer som t.ex. ett krånglande datasystem. Det var en av respondenterna som inte kände av stress lika mycket längre som tidigare. Farmaceuten trodde själv att detta berodde på en personlig mognad som gjorde att denne inte längre såg någon anledning att stressa upp sig. Farmaceuterna lyfte också fram att även hur de själva uppfattar att stressen kan variera. Jaa (skratt) absolut. Jag trodde aldrig att det skulle va så här stressigt som det är. Och jag är van att jobba fort, jag har jobbat i restaurang i flera år, jag har tre barn, jag har liksom alltid massor på gång så jag är ingen liksom lugn person utan jag är van att jobba i högt tempo, men det här, jag trodde aldrig det skulle va särskilt stressigt. Stressfaktorer De stressfaktorer som farmaceuterna nämnde kan delas in i följande underkategorier: kundrelaterade stressfaktorer, datasystem, arbetsuppgifter som stressfaktorer, ekonomi och övrigt. Kundrelaterade stressfaktorer De flesta farmaceuterna nämnde stressfaktorer som hade med kunderna att göra. Det kunde handla om att det var många kunder på samma gång, att man inte kunde ta hand om dem i den tid man önskade eller att alla farmaceuterna körde fast med sin kund så att kötiderna växte. Det kunde också handla om hur kunden var. Om kunden var stressad eller på dåligt humör eller hade en dålig dag var något som ett par farmaceuter nämnde som en stressfaktor. Någon såg det till och med som den största stressfaktorn och ett misslyckande om kunden gick missnöjd från apoteket. Eller att det kanske är väldigt många kunder, samtidigt. Då kan man känna ett visst mått av stress. Det kan kännas ibland som att bussen har stannat utanför apoteket och alla kommer på en gång, och folk kan bli lite irriterade och dom har bråttom och då kan det ju bli ett visst mått av stress. Datasystem De farmaceuter som jobbade på apotek som nyss bytt datasystem uppgav det som en stor stressfaktor. Detta pågrund av att det var något som de själva inte kunde påverka och det orsakade ställtid. Dessutom blev kunderna drabbade och stressade och därmed även farmaceuterna. Vi har fått ett nytt datasystem. Det tar, det tar lite tid, det är lite. Det är egentligen inte så svårt system men, det krånglar för oss krånglar det, då är det ut mot 8

10 kunderna också, man ska försöka vänta o dom blir stressade och vi blir stressade av att man inte kan ta hand om kunden som man behöver. Arbetsuppgifter som stressfaktorer Att ha många arbetsuppgifter nämndes som stressande. Det gjordes även att ha ett speciellt ansvar för något område om detta inte riktigt hanns med, t.ex. egenvårdsavdelningen. Andra stressfaktorer som hade med arbetsuppgifterna att göra var om arbete samlades på hög. Det var inte ovanligt att detta skedde eftersom det kunde komma många kunder på en gång vilka behövde prioriteras framför annat så kallat bakomarbete. Som farmaceut var man en tillgång för många människor, både kunder och kollegor vilket kunde bli en källa till stress. Som en farmaceut uttryckte det: man frågar varann, kunderna frågar. Man är ju en tillgång för alla, man är ju så utsatt. Det var inte bara att ha för mycket att göra som var en stressfaktor utan även att ha lite att göra kunde vara en sådan. Att ha för lite att göra uppfattades dessutom som en större stressfaktor av vissa farmaceuter och sågs som en större fara för att t.ex. göra en felexpedition än om det var fullt upp. Mycket att göra bidrog till att hålla koncentrationen uppe, ansåg man. Ekonomi Att man inte hinner ta hand om kunderna i den tid när man ska så att säga, i tid, och sen, ehm, (paus) allt arbete som ligger kvar sen bakom (paus) och man har ju mycket, alltså siduppgifter, man har ju andra uppgifter än att bara ta hand om kunderna, och hinner man inte med det då blir man stressad alltså. Målsättningen att öka merförsäljningen var något som upplevdes som stressande. Som orsaker till detta nämndes att det var en ovan uppgift och avsaknad av riktig utbildning för den. En annan stressfaktor som hade med ekonomin att göra var om antalet kunder minskade och apoteket skulle börja gå med förlust vilket skulle kunna leda till att man förlorade jobbet. Denna stressfaktor nämndes mer som ett teoretiskt resonemang än något som farmaceuten själv upplevde som stressande. Att man ska sälja mera, varor. Alltså sånt som inte är läkemedel. Och det kan väl i och för sig kännas som ett stressmoment i sig att man ska sälja för minst 150 kr till varje kund, som kommer in i apoteket. Personalbemanning För liten personalstyrka var en stressfaktor eftersom det kunde få långa köer och väntetider som konsekvenser och helt enkelt göra att man inte hann med. Det kunde också skapa en känsla av att sakna tillräckligt med stöd uppifrån organisationen för att klara av sina uppgifter. Bemanningen var inte heller något man som anställd farmaceut kunde göra något åt. Ja, det är när det blir långa köer och långa väntetider (paus) och när vi är för lite personal, för det är ju då dom uppstår dom här situationerna. 9

11 Övrigt Att ha gjort en felexpedition, även om den inte var allvarlig var en situation som orsakade stress. Det lyftes också fram att även farmaceuten, inte bara kunden, kunde ha en dålig dag vilket kunde göra denne mer påverkad av stress. Stressupplevelse Farmaceuternas upplevelse av stress kan delas in i fysiska symtom, beteendepåverkan och emotionell påverkan. Det fanns också de farmaceuter som upplevde stress som något positivt som peppade dem i deras arbete. Fysiska symtom Stressen kunde ge farmaceuterna fysiska symtom så som muntorrhet, spänningar i nacken, huvudvärk, värk i kroppen och yrsel och magont. Ja jag får ju värk i nacken och huvudet (kortare paus) jag får värk i kroppen helt enkelt, det är det alltså. Magen kan kännas senare men framförallt kommer det spänningar i nacken och yrsel då. Beteendepåverkan Tillfrågade farmaceuter talade om att beteendet påverkades av stress. Man kunde t.ex. bli lite irriterad, mindre trevlig och mindre social mot kunden. Andra beteenden som kunde uppstå var att man inte visste vad man skulle göra, man pratade snabbare eller blev lite mer irrationell. Det kunde också bli så att man blev väldigt fokuserad och körde benhårt och bara matade av kunder. Så då man reagerar sådär (kort paus) reaktionen kanske man blir inte så, eh, man ska vara trevlig, kanske svårt o, ah (skratt av båda) och vara trevlig, så där, man. Det blir mycket stirr, stirr på, på bildskärmen såhär o kanske man ska prata med kunden och så vidare. Såna här reaktioner man får. Emotionell påverkan Stress kunde ge en känsla av otillräcklighet men också av frustration. Detta kunde t.ex. orsakas av att datasystemet krånglade eller av att uppleva att man inte hann med sina uppgifter. så blir man frustrerad asså, man, man, saker som inte kan göra så mycket åt där. och sen att man känner sig otillräcklig 10

12 Positiv påverkan Det fanns de som blev positivt påverkade av stressen och tyckte att det var roligt att ha mycket att göra. En farmaceut beskrev hur denne påverkades av stress med orden: jag tycker det är kul det, man blir ju peppad, och en annan sa om stress: jag upplever det som positiv stress och jag tycker det är roligt med mycket att göra, så att, jag upplever den inte som negativ. Stresshantering Farmaceuterna hade olika sätt att hantera stressen. Från att inte göra någonting, till att ha små knep att ta till när det blev riktigt stressigt. Svaren kan delas in i följande kategorier: inställning, kollegor, jobba på, knep, koppla från, inget. Inställning Ett sätt att hantera stressen på var genom inställningen till den. Det kunde handla om att acceptera situationen och lugna ner sig, eftersom man visste att det inte hjälpte att bli stressad. En annan inställning som förekom vara att man kan ju bara göra en sak i taget. Det kunde uttrycka sig i att man la saker på hög tillsvidare och tog itu med det senare. Det lyftes också fram att inte ta på sig själv att datasystemet inte fungerar som det ska. Alltså att veta att det är fel i systemet och att man inte själv är orsaken till det. Kollegor Det är ingen idé man hetsa upp sig och så, det blir inte bättre (småskratt) och går inte snabbare heller. Kollegorna verkade vara viktiga för att hantera stressen. Man förlitade sig på att kollegorna kunde rycka in och hjälpa till och man kallade aktivt på dem för att hjälpa till att ta emot kunder när det blev mycket. Om någon fick ta emot en riktigt arg eller upprörd kund hände det att man bytte farmaceut så att en annan fick ta vid, vilket kunde underlätta situationen. Det kunde ibland räcka att en farmaceut kom och stöttade upp genom att bara närvara. Att prata med kollegorna om stressen lyftes fram som avstressande och som ett sätt att förebygga stressiga situationer. Om det rörde sig om datasystem som inte fungerade så lyftes det fram att prata med både kollegor och kunder. Men sen som sagt så, så gör vi ju mycket själva i och med att vi nu stöttar varann och vi är ett bra arbetsteam här. Och, och vi, vi jobbar verkligen i team och vi hjälper varann och stöttar varann och pratar med varann och. Så om det är nån som tycker det är jobbigt på nått sätt så försöker man, ja, vi hjälper varann mycket så. Om nån känner så här, åh, nu har jag ont i huvet. Men gå ut ett tag, gå och fika du, sådär och så. Jobba på En strategi för att hantera stressen var helt enkelt att jobba på. Det kunde grunda sig i vetskapen att det tillslut lugnar ner sig igen och att man ansåg att det inte fanns så mycket att 11

13 göra åt stressen just när den var som värst. En annan orsak vara att man tyckte om att ha mycket att göra och upplevde stressen som positiv och därför jobbade på. Knep jag jobbar på så bra jag kan. Asså jag upplever det som positiv stress och jag tycker det är roligt med mycket att göra, så att, jag upplever den inte som negativ Vissa farmaceuter hade små knep för att klara av stressen. Ett var att gå iväg där kunderna inte kunde se och ta ett djupt andetag. Detta för att komma i fas med sig själv. En annan farmaceut avreagerade sig genom att säga sin upplevelse just i själva situationen. Det var en farmaceut som var öppen som person och fann detta sätt naturligt. Jag brukar ta ett knep, jag brukar gå liksom, bakom, utom synhåll för kunden och ta ett djupt andetag (båda skratt) och liksom, (djup in- och utandning) sådär va, och då, då, då kommer man liksom i fas med sig själv igen va lite. Det brukar vara ett faktiskt väldigt bra knep. Koppla från En del av farmaceuterna såg det som ett sätt att klara av stressen att de hade förmågan att lämna det som hänt på jobbet när de gick hem på kvällen. Det var något de trodde var viktigt för att må bra. En lite längre resväg hem, t.ex. på cykel kunde hjälpa till att rensa huvudet på tankar från arbetsdagen. Insikten att livet är mer än arbete och att tänka på att få motion, tillräckligt med sömn och nyttig kost sågs som viktigt för att klara av påfrestningar på jobbet. Stressen hanterades också genom att efteråt ta tid för vila eftersom stress ger trötthet. Även gå ut och gå eller träna var sätt att återhämta sig från stress. Inget efteråt om man är stressad då blir man trött och då, antingen vilar man eller annars får man gå ut, då går man ut och går eller annars så tränar man eller annars så, ja. Oftast kan man ju inte göra nånting åt stressen precis när man är stressad. En av farmaceuterna visste inte om någon speciell metod användes för att hantera stressen. Detta sades med ett visst mått av uppgivenhet. jag vet inte om jag gör nånting egentligen. Apotekets stresshantering Det rådde delade meningar om man från apotekens sida gjorde något för att motverka stress. Det fanns de som ansåg att man inte gjorde det och det fanns de som såg olika sätt som detta uttryckte sig på. Svaren kan delas in i följande underkategorier: handlingsplan och rutiner, friskvård, bemanning, datasystemet, inget görs. 12

14 Handlingsplan och rutiner Det nämndes att apotekets handlingsplaner och rutiner fanns som en underlättande faktor i arbetet eftersom man med hjälp av dessa visste hur saker skulle gå till. Detta var något som i vissa fall upplevdes stressreducerande. Friskvård Ja vi jobbar ju med rutinerna här naturligtvis, eller man försöker jobba med rutiner så att man vet vad som ska hända, man får plocka fram allt folk som finns. Alla får släppa det dom gör och ta kunder helt enkelt för att alla ska, vad heter det, slippa hamna i stressade situationer. Det förekom att apoteksföretagen avsatte pengar för friskvård för de anställda vilket sågs som ett led i att förbättra hanteringen av stress. Någon tyckte dock att det inte hade någon riktig effekt. Nu är vi ju ett nytt företag sen förra året då, sen drygt ett år tillbaka och dom har lagt mera pengar på våran friskvård t.ex. som vi kan utnyttja. Så det är ju ett bra sätt. Att man får mer pengar avsatt och göra olika saker så. Och, (paus) ja, det är väl vad dom har gjort här på vårat företag, sen. Bemanning Att se över bemanningen sågs som ett bra sätt för apoteket att minska stressen. Detta genom att se till att det fanns tillräckligt med personal de dagar och tillfällen på året då det brukar vara stor kundtillströmning. På ett apotek fick personalen ut sin ob-ersättning i form av tid istället för i pengar vilket gjorde att de fick mycket ledighet. På det sättet fick de mer tid för återhämtning och var inte så trötta utan klarade av stress och påfrestningar bättre. Detta fungerade genom att de ofta jobbade som ensamma farmaceuter. Att få så mycket ledighet sågs som mycket positivt av farmaceuten som var anställd där. Att behöva jobba själv menade denne inte var något som orsakade stress längre, vilket varit fallet när denne var nyutexaminerad. Farmaceuten jobbade då på ett annat apotek. det är ju till att lägga ett, mmm schema då som man tittar lite på, eh, kundtillströmningarna. Hantering av datasystemet Det nya datasystemet som upplevdes som ett stort stressmoment blev lättare att hantera eftersom det var möjligt att sms:a om det uppstod problem. Från de ansvarigas sida kom det också ut mail och sms om något fel var på gång. Att få bra information och att kunna höra av sig för att få hjälp upplevdes stressdämpande, speciellt som denna kommunikation var snabb. För att lättare kunna hantera datasystemet satsades det också på utbildning om det. Kunskap om hanteringen ansågs också bidra till att minska stress. bra faktor för att minska stress, när man är välinformerade. 13

15 Inget görs Några av farmaceuterna ansåg att man från apotekets sida inte gjorde något för att motverka stress. Någon såg inte hur apoteket skulle kunna göra något åt stressen och hade inte någon direkt önskan att de skulle göra det heller. En annan bar på ett missnöje för att denne inte såg att det som apoteket sa sig göra hade någon praktisk konsekvens för det dagliga arbetet. Na, jag vet inte riktigt, inte riktigt om dom gör nånting. (kort paus) Dom säger att dom ska gör det, det finns handlingsplan men jag tycker inte att den, att man får det, får se det riktigt Stressens konsekvenser för arbetet och patientsäkerheten Frågan om stressen hade fått konsekvenser för arbetet eller patientsäkerheten föll bort i en av intervjuerna. Alla som fick frågan ställd till sig svarade att stressen inte orsakat någon felexpedition på deras apotek. Inte vad de visste om i alla fall. Det förekom en teori om att det var större risk för felexpeditioner om det var lite att göra än om det var mycket. Man menade att stressen håller en också väldigt alert. Man trodde dock att om det skulle vara extremt, extremt, extremt stressigt eller om det var stressigt under lång tid så skulle det kunna bli orsak till felexpeditioner. En farmaceut menade att situationen på dennes apotek inte var så stressad eftersom det var ovanligt med arbetstoppar vilket berodde på att kundunderlaget hade minskat. Detta sågs som en anledning till att felexpeditioner inte hade orsakats av stress där. Nej, det har det inte hörru. Det tycker jag inte, utan det har inte varit några, eh, definitivt inte varit några allvarliga (kort paus) felexpeditioner, utan det har varit såna här smågrejer bara som kan hända oberoende om det är, hur situationen är Stressens påverkan på rådgivningen När frågan istället ställdes om stressen påverkade rådgivningen trodde nästan alla att den gjorde det. Det kunde uttrycka sig i att rådgivningen blev mer kortfattad och inte så utförlig som den skulle varit om man inte var stressad. Det återkom också att om det var någon som fick en viss medicin för första gången så tog man sig tid att förklara lite mer ingående ändå. Informationen sågs som något man inte kunde tumma på. då kan inte man vara, lika, ehh, tydlig och så vidare, helt klart, man försöker att vara professionell o men, men ändå du påverkas, helt klart, det gör det. Kanske man skulle gärna haft, tagit lite mer tid, med den kunden men p.g.a. arbetssituationen, eh, då hoppar man över vissa grejer det är det enda jag känner att vi inte kan tumma på riktigt, det är informationen till kunderna, fast man gör det säkert men, det är det enda jag, det är där, huvud-, kärna i arbetet ligger (paus) så man försöker vara noggrann. Åsikten att rådgivningen inte påverkades förekom också. Man menade att man ändå hade tid att hjälpa de kunder som ville ha råd. 14

16 Förändringar på stressnivån efter omregleringen Det rådde delade meningar om det hade blivit mer eller mindre stressigt sedan omregleringen. Mer Det fanns en upplevelse av att stressen hade ökat efter omregleringen. Den stora orsaken till det var bytet av datasystem och att det inte fungerade helt optimalt än. En annan bidragande orsak var att man nu jobbade med merförsäljning på ett annat sätt än tidigare. Det upplevdes som en stressfaktor i sig, mycket på grund av ovana och brist på utbildning. Mindre Ja, det är ju just mer stressigt i, och det beror helt på, på byte av datasystem. Det är det. Det fanns de som upplevde att det var mindre stressigt nu eftersom det hade öppnat fler apotek vilket hade lett till att antalet kunder per apotek hade minskat. En annan anledning till minskad stress efter omregleringen var att det nu var klart vem som skulle äga apoteket och olika personalfrågor var klara. Det fanns tidigare en osäkerhet kring dessa frågor som ledde till stress. Både och Fast jag, jag upplever det, idag är det lite mindre stressigt än det var förr, för nått år sen så var det mera, mera tryck på apoteken. Det har blivit lite lugnare nu sen det kom fler aktörer. En annan upplevelse av stressen före och efter omregleringen var att det fanns faktorer som påverkade åt båda hållen. Även här var det att det efter omregleringen var färre kunder per apotek som gjorde att det nu upplevdes lugnare. Samtidigt som detta var en orsak till minskad stress kunde det också vara en anledning till ökad stress, kanske framför allt för chefer, menade farmaceuten. Detta pågrund av minskat kundunderlag och risk för sämre avkastning för apoteket. Denna farmaceut var inte chef och upplevde inte direkt denna stress. Det är både och det där, det har ju blivit (kort paus) hm, oftast nu eftersom det har öppnat ganska mycket fler apotek så har det blivit lite mindre kunder men samtidigt är det ju, det är lite stressande att tappa kunder och det är väldigt viktigt att hålla kvar kunderna. Samma nivå Det fanns upplevelsen att stressen inte förändrats utan legat på samma nivå hela tiden. Det antogs bero på att apoteket i sig hade en god balans. Nej, det tycker jag inte hörru, det, det är på samma, eller ja, på samma nivå. Det är, det är asså, det är balans på det, tycker jag. Vi har balans på det här, hos oss. 15

17 Svårt att avgöra En av intervjuade farmaceuter hade varit farmaceut i tre år och var därför helt ny innan omreglering. Det var därför svårt för denne att veta om det blivit mer eller mindre stressigt sedan omregleringen. Som ny var det lättare att bli stressad eftersom erfarenhet saknades i arbetet. En annan farmaceut hade svårt att avgöra om den upplevda stressökningen berodde på omregleringen eller på personliga problem. Är det andra stressfaktorer efter omregleringen? De som upplevde att stressen minskat sedan omregleringen eller ansåg att stressnivån var den samma upplevde inte heller att stressfaktorerna hade förändrats. Möjligen pågrund av bytet av datasystem. Det fanns dock åsikter om att stressfaktorerna hade förändrats på flera sätt. Det kunde handla om att man nu i större utsträckning jobbade med merförsäljning än tidigare. Detta hade inte farmaceuterna riktig utbildning för vilket bidrog till stress. Man pratade också om att stressen hade flyttats från att ha handlat mycket om att ha så bra siffror som möjligt att visa upp utåt, som till exempel att inte ha så dåliga kötider, till att handla om att överleva. Detta pågrund av att kundantalet har minskat när det blivit fler apotek, vilket gör det viktigt att jobba med service, menade man. Det nya datasystemet var en anledning till en större stressupplevelse efter omregleringen. Det fanns dock ett hopp om att det skulle bli bättre med detta så småningom då mer vana fanns och olika problem hunnit åtgärdas. En farmaceut bar på känslan av att inte hinna med sina uppgifter och att sakna tillräckligt med stöd uppifrån för att kunna göra det. Det fanns dock en viss osäkerhet på om det verkligen var stressigare efter omregleringen eller om det varit på samma sätt även tidigare. Det fanns en teori att då det nu mera fanns fler apotek bidrog det till att människor handlade mer, vilket i sin tur skulle innebära mer för farmaceuterna att göra och på det sättet bidra till en ökad stressnivå. Det fanns också en tanke om att det efter omregleringen fanns fler centrumapotek, vilka i sig skulle vara en stressigare arbetsplats än ett apotek i en annan miljö. Olika arbetsplatser ansågs alltså kunna skilja sig i stressnivå beroende på vilka kunder man hade. T.ex. sågs ett apotek med mycket egenvårdskunder som stressigare än ett apotek med mycket doskunder, där många av de som hämtade ut dospåsarna var sjuksköterskor. Ja det är det ju naturligtvis. Konkurrensen är ju en stor, säkerligen, säkerligen för chefer och sånt där och ja, naturligtvis. Ja asså går inte apoteket bra då kan man få kicken, sen det är ju en stressituation i sig. Så man måste jobba med service, det är ju service, service, service, det är ju, det man måste jobba hårt på, och det är även kötiderna då som, vilket jag inte stressar upp mig över längre, men som man borde då kanske men, det är klart att fler apotek, eh, det blir ju inte mer kunder direkt, till apoteket. Allt ska ju fördelas. Så stressen har flyttat sig lite granna att överleva tror jag man kan säga 16

18 Har farmaceutrollen förändrats i och med omregleringen? Det fanns farmaceuter som upplevde att det inte direkt var någon förändring i deras yrkesroll. De upplevde att de hade samma arbetsuppgifter och att deras stora uppgift fortfarande var att ge råd om läkemedel. Andra menade att de såg en förändring i yrkesrollen. En sådan var att man numera fick fungera mer som försäljare. (se ovan) Det fanns en åsikt om att farmaceutrollen förändrats positivt i och med att datasystemet inte gav lika mycket stöd längre och farmaceutens kunskap på så sätt blev viktigare. En annan förändring som nämndes var att folk nuförtiden är mer kunniga och pålästa än tidigare. Det har fått som följd att de kräver mer av farmaceuten. Farmaceuten som såg denna förändring trodde dock inte att den berodde på omregleringen. frågan om det till och med är bättre för eftersom vi inte har riktigt optimalt datastöd så blir man tvungen och agera mer som sina kunskaper då Är den nya rollen mer stressande än den gamla? Av de farmaceuter som tyckte att deras yrkesroll hade förändrats fanns det de som tyckte att den nya rollen var mer stressande. Det kunde upplevas som mycket stressande om man inte hann uppdatera sina kunskaper ordentligt. Detta eftersom det numera krävdes mer av farmaceuten i fråga om kunskap eftersom datorn inte erbjöd samma stöd som tidigare. Denna stress upplevdes dessutom som en av de värsta. MEN om man inte hinner uppdatera sina kunskaper, för att det är så mycket att göra då blir det en enorm stress det, det, det är nästan den värsta stressen att man inte hinner uppdatera sig, ordentligt på kunskaperna. Den nya rollen med mer säljarroll kunde upplevas som mer stressande. Detta för att farmaceuten inte kände sig lika bekväm med den som med den traditionella farmaceutrollen men också för att man inte fått gå någon gedigen säljutbildning. Det förekom också att man inte upplevde den som mer stressande utan försökte tävla med sig själv för att utveckla denna del av yrket. Nej, det tycker jag inte direkt, det är, det, man försöker att tävla med sig själv hela tiden och försöka utveckla den här biten, för det kan ju vara lite svårt o, att ställa om till det när man har varit så länge i branschen då Övriga teman Kötider Det var ett återkommande fenomen att farmaceuterna känt att kötiderna var något som stressade förut, men som numera inte kändes som en stress. Som orsaker till den förändrade upplevelsen nämndes att man hade gått ifrån det strikta fokuset på kötider och numera satsade mer på annan service, men också att man hade blivit mer inkörd på detta arbetssätt och visste hur man skulle göra. Någon såg kötiderna som att de varit ett steg i att öka servicen. 17

19 alltså i början, alltså för några år sen gjorde det här med, ehh, när man byter arbetssätt och så vidare, då upplevdes stressande att vi jagade kötid att vi ska, kunden får inte vänta mer än 5 minuter och då, då upplevs lite, både av mig och andra lite stressande att få ner kötider och så vidare. Det var, det är, det är bättre nu. / / ah, vi har fokus men vi har, det har gått över asså, vi har ehm, vi är inkörda, vi vet ju, hur man ska göra nu. Personlighet Under intervjuerna framkom det att farmaceuternas personligheter verkade påverka hur de upplevde och hanterade stress. Exempel på detta var när stressen upplevdes som positiv eftersom man tyckte om att ha mycket att göra eller att man fungerade som bäst då. Någon såg sig själv som otålig och menade sig därför uppleva det som mycket stressande när datasystemet stod still. En annan såg inte längre någon mening med att stressa upp sig, vilket denne ansåg vara en mognadsgrej. En farmaceut hanterade stressen genom att tala om att det kändes jobbigt. Denne förklarade själv sitt beteende med att vara en öppen person. jag tycker om när det är mycket att göra. Då fungerar jag som bäst. / / Jag kan inte känna att det har blivit för mycket så att det blir, så att man mår dåligt utav det, utan, det, jag tycker bara att det är roligt när det är mycket. Diskussion Det var ett litet antal farmaceuter som deltog i undersökningen vilket gör att mättnad förmodligen inte har uppnåtts. På grund av den korta tiden som fanns till förfogande och att många farmaceuter tackade nej till att delta var det inte möjligt att hinna göra undersökningen större. Den är ändå intressant som pilotstudie. Eftersom många farmaceuter tackade nej till att delta i studien, med hänvisning till att det annars skulle bli för stressigt för dem, ger det en snedfördelning av åsikterna i undersökningen. Det finns ett bias i urvalet. Förmodligen fanns det farmaceuter som var betydligt mer stressade än de som deltog i undersökningen, men som på grund av stressade arbetsförhållanden inte hade möjlighet att berätta sin upplevelse av stress. Då undersökningen inte omfattar så många farmaceuter och den är kvalitativ till utformningen går det inte att dra några slutsatser om i vilken utsträckning studerade fenomen finns bland farmaceuter generellt. För att studera detta krävs att en större, kvantitativ studie görs. De flesta av de deltagande farmaceuterna upplevde stress i sitt arbete och en del dessutom varje dag. Trots detta upplevdes stressen i flera fall inte som något negativt. Den sågs snarare som något positivt som var peppande och bidrog till en extra skärpa. Detta tyder på att flera av farmaceuterna upplevde sig ha kontroll över sin arbetssituation. (Levi 2005a) Att uppleva sig ha kontroll är en viktig faktor för att arbetet inte ska leda till ohälsa. (Eriksen & Ursin 2005) Det kan med detta som bakgrund ses som positivt att farmaceuterna upplever en positiv stress i sitt arbete och därmed har möjlighet att utveckla en god hälsa. Den positiva upplevelsen av stress var något som framträdde mer än förväntat. Det skulle kunna förklaras med att det var flera apotek som tackade nej till att delta i undersökningen med motiveringen att det skulle bli för stressigt för dem om de skulle delta. 18

20 Flera av de stressfaktorer som togs upp var sådana som farmaceuterna själva inte kunde påverka. Det var datasystem som inte fungerade som de skulle, vilket ledde till ställtid, vilket i sin tur stressade både kunder och personal. Det var också om det kom många kunder på en gång, vilket gjorde att det blev mycket att göra. Personalbemanningen var en annan sak som farmaceuterna inte heller kunde påverka (om de inte var chefer) och som de såg som viktig för att skapa balans i tillvaron och motverka stress. Det här kan anknytas till vad som sågs i bakgrunden, att bristen på kontroll leder till stress. (Levi 2005b; Eriksen & Ursin) En annan orsak till stress som farmaceuterna nämnde var att bli avbruten. Detta framhölls även av farmaceuterna från öppenvårdsapotek på Nordirland som en stressfaktor. (McCann et. al. 2009) En farmaceut upplevde det som en stor stressor om det inte fanns tid att hinna uppdatera sina kunskaper. På Nordirland fanns en liknande stressfaktor. Där var det lagstadgat att farmaceuterna skulle ha 30 timmars kompetensutveckling per år, vilket många av dem upplevde som svårt att hinna med. (McCann et. al. 2009) I Sverige finns ingen sådan lag ännu, men då kravet verkar ha ökat på farmaceuten att ha goda kunskaper, när datasystemen inte längre ger samma stöd, är det förståeligt om det känns stressande att inte hinna med kompetensutvecklingen. Någon tyckte att den största stressfaktorn var om en kund gick missnöjd från apoteket. På Nordirland delade vissa farmaceuter denna åsikt och såg det som den största stressfaktorn att behöva ta hand om en missnöjd kund. (McCann et. al. 2009) Även en undersökning från USA visade på att farmaceuterna upplevde arga kunder som en av de största stressfaktorerna. (Gaither et. al. 1998) Då intervjuerna studerats framträder det att de flesta farmaceuterna har någon form av strategi för att hantera stressen. En av dessa var med hjälp av inställningen. Genom att tänka att stressen skulle ta slut klarade farmaceuterna av att ta sig igenom den intensiva perioden. Det här är en form av coping eller bemästring. Begreppet innefattar hur en person löser ett problem men också personens tro på sin förmåga att lösa problemet (Eriksen & Ursin 2005) En farmaceut blev inte längre stressad så lätt. Denne menade att det berodde på att hon inte ansåg det lönt att stressa upp sig längre och att detta på ett sätt var en form av att ha lärt sig att hantera stressen. Även detta är en form av coping eller bemästring. Farmaceuterna betonade hur de hjälpte varandra för att hantera stressen. Det har visats att det är viktigt för människan med goda sociala nätverk och att dessa verkar skydda mot ohälsa och vara till hjälp i olika slags påfrestningar. Detta gäller även i arbetslivet. (Levi 2005b) Därför är det glädjande att se att detta verkar fungera ute på apoteken. Det verkar som om stressen minskar ju mer erfarenhet som erhålls av yrket. Flera farmaceuter nämner hur de tidigare lättare blivit stressade av olika faktorer. En av dessa var att klara sig mycket själv och ta mycket eget ansvar. Det upplevdes av en farmaceut som stressande när denne var nyutexaminerad, men nu var det inget problem längre eftersom denne kände sig säkrare i sin yrkesutövning. I studien från Nordirland togs det här med att få klara sig mycket själv upp som en stressfaktor. (McCann et. al. 2009) Det är ganska lätt att förstå att det kan upplevas som stressande av en nyexaminerad att ta mycket eget ansvar. Även om man under 19

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du?

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du? Ugglapraktiken har genomfört Sveriges mest omfattande undersökning av massagens effekter på personalens hälsa. 2,835 personer på 67 av våra kundföretag har besvarat enkäten och svaren visar att företagsmassage

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005 Lars Westman Stress hos brandmän i Helsingborg 25 Lars Westman Handledare : Lars Havewald, Yrkesmedicinska kliniken Lund Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer