Att undersöka klienters känsla av delaktighet i Brogårdens utredningar - rapport från utvärderingsverkstad 2014

Transkript

1 VÅRD & BILDNING DIVISION VÅRD & OMSORG BARN, UNGDOM OCH FAMILJ BROGÅRDEN AKUT- OCH UTREDNING Att undersöka klienters känsla av delaktighet i Brogårdens utredningar - rapport från utvärderingsverkstad 2014 Av Ylva Danielsson och Katrin Cárdenas Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Postadress: Uppsala kommun, Vård & bildning, Brogårdens akut- och utredningshem, Uppsala Besöksadress: Brogården 69, Jälla Telefon: Fax:

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 5 FORSKNING OCH TIDIGARE ERFARENHETER... 5 METOD... 7 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 8 BILAGOR. 9 2

3 Inledning Familjer och barn placeras på Brogården av flera olika anledningar. Gemensamt är att de vanligtvis befinner sig i en svår social situation och ofta i en akut kris. För många av familjerna har brister i föräldrarnas omsorgsförmåga skapat oro för barnens omvårdnad och utveckling. Brogårdens verksamhetssyfte är i korthet att tillgodose socialtjänstens behov av akut- och utredningsplatser för de mest utsatta barnen samt att våra tjänster ska vara kvalificerade, lättillgängliga och anpassade efter socialtjänstens och det enskilda barnets/familjens behov. Uppdragen från socialtjänsten består främst av utredning av barnens behov och föräldrarnas omsorgsförmåga. De familjer som blir utredda av Brogården är oftast under mer eller mindre tvång. Många av barnen är omhändertagna enligt LVU (lagen om vård av unga) och i andra fall finns ett överhängande hot om LVU. Vår ambition är att utredningen, trots dessa förutsättningar, ska kännas meningsfull för föräldern. Enligt Antonovsky (1991) kan en utmaning kännas meningsfull, begriplig och hanterbar även om den inte är önskvärd. Det finns många samverkande faktorer som påverkar en persons KASAM och flera av dessa kan vi inte påverka såsom tidiga erfarenheter, yttre faktorer osv. Det vi kan påverka är dock vårt bemötande och klienters delaktighet i utredningsprocessen. Vi arbetar därför aktivt med vårt bemötande inom flera områden och försöker göra familjerna delaktiga i utredningsprocessen. På Brogården har vi under många år genomfört utvärderingar av verksamheten. Vi har använt oss av intervjuer med föräldrar, med barn och med uppdragsgivare. Vi har också genomfört utvärderande diskussioner i teamen efter varje avslutad utredning. Utvärderingarna har varit processinriktade och formativa och de har till stora delar varit brukarorienterade. Vi har behov av att se över alla ovanstående utvärderingar men valde att börja med den intervju som riktar sig till föräldrar (kommer hädanefter att benämnas klienter) till placerade barn. Den utvärdering som vi tidigare har använt för att fånga klienters synpunkter var kvalitativ och genomfördes i form av en intervju med öppna frågor. Klienterna hade ibland svårt att formulera sig kring de olika teman vi frågade om och intervjuaren behövde ofta ge exempel vilket resulterade i att intervjun blev alltför styrande. Resultatet av intervjuerna blev ett material som var svårt att sammanställa. Synpunkterna från de olika klienterna blev också svåra att jämföra. Många hade vidare svårt att svara på frågorna och vi upplevde att de inte hade mycket att säga. Vi misstänkte ibland att de inte kunde svara ärligt, troligtvis på grund av att de ofta intervjuades av samma personer som hade utrett dem. 3

4 Programteori Brogården Resurser Mellanlig gande målgrupp Åtgärder Slutlig målgrupp Utfall Mål Brogården Klienter Uppdrag Riktlinjer Personal Miljöarbete Samtal Observation er Spontana möten Klienter Delaktiga klienter Rättvisande utredningar. Klienter med upplevelse av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Utomliggande faktorer: Socialtjänstens handläggare, andra rådgivare, tidigare erfarenheter osv 4

5 Syfte och frågeställning Vi ville utforma en utvärderingsmodell som mäter klienternas uppfattning av vårt bemötande och deras känsla av delaktighet under utredningsprocessen. Inledningsvis resonerade vi om att göra en ren brukarundersökning med öppna frågor då det vi ville ha svar på var våra klienters upplevelser. Dock föll detta bort då vi såg flera svårigheter med att utvärdera förälderns egen upplevelse förutsättningslöst vilket beskrevs ovan. Eftersom vi ville ta reda på klienternas uppfattning men samtidigt hade en tanke om vad vi vill ha svar på var det inte möjligt att utvärdera klienters upplevelse förutsättningslöst. Vi kom fram till att använda en brukarorienterad utvärderingsmodell med förutbestämda frågor. Syftet med utvärderingen är att undersöka graden av delaktighet hos våra klienter under utredningstiden. Vi kom slutligen fram till att vi skulle göra en formativ utvärdering som fångar klienters upplevelse. Det vill säga att vi mäter det som vi tror oss veta är viktiga aspekter för känsla av delaktighet. Frågeställningarna är således formade utifrån dessa aspekter: Upplever klienterna att de har blivit respektfullt bemötta i samtal och i miljön? Tycker klienterna att de har blivit lyssnade på under utredningsprocessen? Har klienterna upplevt att de har kunnat påverka utredningens utformning? Forskning och tidigare erfarenheter Vi har inte funnit någon tidigare forskning som behandlar klienters upplevelser av delaktighet i barnavårdsutredningar. Närliggande forskningsmaterial som vi funnit har behandlat klienters delaktighet i behandling samt klienters syn på betydelsefylla faktorer i kontakten med professionella. En brukarutvärdering av Nyckelgårdens behandlingshem, genomförd av Axelsson och Vikström (2012), visar bland annat att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Carlsson (2003) framhåller i boken Så blir det hjälp- om hjälpprocesser i socialt arbete, att internationell forskning och utvärdering påvisat att komponenter som klienter anser betydelsefulla i kontakten med professionella är en förstående attityd samt stöd under processens gång, och att ett framstående hinder under en behandlingsprocess är brist på klientinflytande. Det senare resultatet är från en kvalitativ studie som fokuserat på möten mellan socialsekreterare och klienter som ägt rum på ett socialkontor. Av ovanstående forskningsrapporter framgår att känsla av delaktighet är motiverande under behandlingsprocesser samt att brist på klientinflytande är hinder i kontakten med professionella. Personalens förmåga att lyssna, att visa empati samt att ge stöd är viktiga delar i en lyckad behandling. Det är rimligt att anta att dessa delar är viktiga även i utredningsarbete med familjer. 5

6 I boken Delaktighet- barnavårdsutredningen som gemensamt projekt av red Söderqvist och Suskin-Holmqvist (2006) framhålls vikten av delaktighet. Just känslan av delaktighet är något som ofta nämns som väsentligt och till och med avgörande i kontakten mellan klient och utredare. Då beslut går emot klientens önskan, är det inte mindre viktigt att klienten känner sig delaktig och lyssnad till. (Claezon, 2004; Sundell och Egelund, 2000). I samma bok resoneras kring tydlighet och öppenhet som ett sätt att uppnå delaktighet. I en utredningssituation är det extra viktigt och absolut nödvändigt att det är fullständigt klart att för alla berörda vad som ska göras tillsammans och varför. Ibland behöver utredaren tala med klienten flera gånger och i detalj för att det ska vara tillräckligt klart för alla att en utredning måste och ska göras, varför denna ska göras och hur den ska genomföras. Vidare framhålls den maktobalans som finns i utredningssituationer. Ytterst är utredningar en fråga om makt och politik. Som utredare har vi makten att påverka människors liv; kanske för all framtid. Hur vi använder den makten har avgörande konsekvenser för oss själva och andra. Trots att vi inte funnit mycket forskning om betydelsen av föräldrars känsla av delaktighet i barnavårdsutredningar, har vi valt att fokusera på just delaktighet i våra utvärderingsfrågor. Vår erfarenhet är att föräldrarna ofta hamnar i en krissituation, när deras föräldraförmåga ifrågasätts. När man söker efter faktorer som verkar skyddande i sådana situationer, förekommer ofta begreppet KASAM (känsla av sammanhang) som myntades av Aron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. KASAM innebär en grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet) (Antonovsky 1991). Vi har inte funnit någon forskning som visar ett samband mellan föräldrars upplevelse av KASAM och känsla av delaktighet i barnavårdsutredningar, men tycker ändå det är rimligt att anta att det finns ett sådant samband och att det påverkar föräldrarnas förmåga att hantera utredningssituationen. Vidare är vår egen erfarenhet utifrån långvarigt utredningsarbete med utsatta familjer att klienternas delaktighet är en av de viktigaste komponenterna för att åstadkomma kvalificerade utredningar, av flera skäl. Utredningen ska resultera i ett nyanserat och allsidigt beslutsunderlag, vilket förutsätter att föräldrarna bidrar till utredningen. Föräldrars delaktighet är också viktig eftersom utredningsprocessen även syftar till förändring. Förändring förutsätter delaktighet och möjlighet att kunna påverka sin situation. Delaktighet ökar föräldrars motivation och kan mobilisera deras resurser. Vår erfarenhet är också att om familjen får goda erfarenheter av samarbete och upplevelser av meningsfullhet under utredningstiden, gynnar det den fortsatta kontakten med socialtjänsten. Brogården kan på så vis påbörja ett arbete som blir en brygga till socialtjänstens fortsatta samarbete med familjen. 6

7 Metod En brukarorienterad utvärderingsmodell blir den mest användbara modellen för oss när det gäller att utvärdera delaktighet. Brukarorienterade utvärderingsmodeller inriktar sig på mötet mellan verksamheten och dess klienter, och fokuserar på klienternas förväntningar/önskemål eller deras behov. Det blir både en processutvärdering, som behandlar genomförandet av våra utredningar, och en formativ utvärdering, som förväntas ge underlag för att förändra vår verksamhet under tiden den pågår. När vi började diskutera formerna för utvärdering, fick vi först en idé om att träffa klienter gruppvis, för att de skulle kunna inspirera varandra och vi skulle få mer utförliga svar än hittills. Vi ville också prova att ställa väldigt öppna frågor, t ex Vad tycker du är viktigast för dig under en utredning?. Syftet var att få en idé om vilka områden som var viktigast för oss att fokusera på, när vi framöver skulle utforma utvärderingen. Idén om gruppvis intervju övergav vi ganska snart, då vi kom fram till att det skulle vara svårt att genomföra av olika anledingar, till exempel på grund av sekretesskäl och för att klienterna sinsemellan har så olika resurser. Vi provade dock mer öppna frågor vid två intervjuer under sommaren Vi fick inte särskilt mycket mer material och gjorde bedömningen att det blir för svårt med alltför öppna frågor. Dels för att många av våra klienter har egna kognitiva svårigheter, dels för att de befinner sig i en utsatt position och ofta är i kris, även efter avslutad utredning. Vi drog därför slutsatsen att klienterna behövde mer styrning för att kunna ge uttömmande svar. Vi bestämde oss så för att ha mer styrda frågor än vi haft tidigare. I huvudsak ville vi behålla samma frågor som i de utvärderingar vi gjort hittills på Brogården, men omformulera dem så att de går att koda och sedan sammanställas för. Detta för att vi ska kunna dra mer övergripande slutsatser av svaren. Samtidigt ville vi behålla möjligheten till kommentarer och fylligare beskrivning av klienternas upplevelser och åsikter. Vid kontakt med Övernäs utredningshem fick vi ta del av deras formulär för brukarundersökning och inspirerades av den. De har en högstrukturerad intervju med obligatoriska frågor och tydliga instruktioner till intervjuaren om genomförandet. I vår intervju har vi lämnat utrymme till kommentarer och beskrivningar av klienternas upplevelser, den är därmed att betrakta som halvstrukturerad. Resultat Istället för att välja mellan en kvalitativ och en kvantitativ utvärdering, har vi gjort en kombination. Vedung skriver i Socialvetenskaplig tidskrift (2002) att Skillnaderna mellan en kvalitativ och en kvantitativ utvärdering ligger i genomförandet. Något förenklat kan man säga att den kvalitativa utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer medan den kvantitativa genomförs med hjälp av enkäter. ( ) Vid den kvalitativa utvärderingen kan en 7

8 djupare förståelse för ett fenomen erhållas. Dock kan man inte alltid säga att detta är ett representativt resultat då man oftast har en starkt begränsad population. Vid den kvantitativa utvärderingen kan däremot ett representativt resultat erhållas, men på bekostnad av den djupare förståelsen. Då vi intervjuar i stort sett alla föräldrar, som varit föremål för utredning på Brogården, bedömer vi att vi kan få både ett representativt urval och en djupare förståelse. När det gäller formerna för intervjun i övrigt, kommer vi förbereda klienterna på utvärderingen tidigt under utredningstiden. Det är viktigt att de förstår att deras synpunkter är viktiga för oss så att de ska ha utvärderingen i åtanke redan från början. Utvärderingen ska sedan genomföras av någon som inte varit involverad i utredningen, för att klienterna ska kunna uttrycka sig så fritt som möjligt. Dock behöver intervjuaren känna till familjen för att på bästa sätt kunna fånga upp sådant som hänt under utredningstiden. Vi har formulerat två förslag till frågeformulär, ett till de föräldrar som utretts på institutionen Brogården och ett till de föräldrar som utretts i öppenvård av Brogården. Se bilagor. Två intervjuer har genomförts, båda i öppenvården. Vi känner igen synpunkterna, som dessa båda föräldrar för fram. Det är moment i utredningen som vi har en pågående diskussion om. De personer som genomförde intervjuerna tyckte att det gick smidigt och lätt att få svar på intervjufrågorna och att de fick mycket information. Vår reflektion är att vi troligen inte hade fått lika ärliga svar om vi hade intervjuat själva. Diskussion Våra två formulär är resultatet av vårt arbete under tiden i Utvärderingsverkstaden. Vi har fått några synpunkter av kollegor, som vi kommer att ta hänsyn till. Då vi under det senaste året ha arbetat med temat etnicitet och normer på Brogården, vill vi framöver också lägga till frågor om eventuell diskriminering utifrån kön, ursprung, sexuell läggning osv i våra utvärderingsformulär. Formulären kommer att vara ett levande dokument, som löpande kommer att granskas och utvärderas. Klienternas svar kommer kanske också att medföra ändringar, till exempel genom att vissa områden visar sig viktigare än andra och därmed i behov av fördjupande frågor. Dessa två formulär kommer att bli viktiga delar i det utvecklingsarbete som alltid pågår på Brogården. I Brogårdens programteori anges önskvärt utfall som känsla av delaktighet hos klienter som utreds i Brogårdens regi. Målet som anges är att klienterna ska kunna känna en meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet trots att utredningen inte är en önskad utmaning. Målet är också att göra rättvisande utredningar och på så vis få nöjda kunder. Vår ambition med utvärderingsformulären är att de ska bli ett redskap för att vi ska kunna förbättra vårt arbete och uppnå dessa mål. 8

9 Bilaga 1 Utvärderingsfrågor till förälder öppenvård Instruktion till intervjuaren: Innan du börjar med intervjun behöver du ha grundläggande fakta om familjen, fakta som du tar reda på genom att läsa journal och/eller den färdiga utredningen. Du behöver till exempel veta: - Vilken socialsekreterare som har varit ansvarig under utredningstiden - Vilka utredare som har träffat familjen - Vilka referentsamtal som gjorts - Vem som har haft samtal med barnen - Om psykologen har träffat barnet eller familjen All text i fetstil ska läsas som den är. Utifrån de svar du får så kodar du rätt svarsalternativ. Om personen kommenterar spontant på någon fråga så anteckna det. Om personen ger ett svar som du kodar annat än Ja eller bra så be personen utveckla svaret och/eller ge exempel och gör en anteckning om vad som inte fungerat/ på vilket sätt personen är missnöjd. Den här intervjun är till för att vi på Brogården ska kunna bli bättre på hemutredningar. Jag kommer ställa olika frågor om utredningen som gjordes i din familj, och jag vill att du svarar ärligt så som du tycker. Svaren kommer läggas ihop med hur andra har svarat som har utretts, både på Brogården och i hemmet, och sedan kommer vi att resonera om vilka förändringar vi eventuellt behöver göra för att bli bättre. Intervjun kommer ta mellan en halvtimme och en timme. Har du några frågor innan vi sätter igång? Inledningsvis kommer ett par frågor om hur du har känt dig bemött under utredningstiden. 1. Har du känt dig respektfullt bemött av utredarna (namn) under utredningstiden? Kommentarer:.. 2. Finns det något som utredarna borde gjort annorlunda? Kommentarer:. 9

10 Som du kanske minns så var det första tillfället ni träffades ett så kallat uppdragsmöte som hölls tillsammans med socialsekreterarna. 3. Vad tycker du om uppdragsmötet som helhet? Bra Varken eller Dåligt Kommentarer Fick du tillräcklig information från socialsekreterarna (namn) om varför de tyckte att det skulle göras en hemutredning? Kommentarer:. 5. Blev det tillräckligt tydligt vad uppdraget till hemutredarna var? Kommentarer:.. 6. Fick du tillräcklig information från hemutredarna (namn?) om hur hemutredningen skulle gå till? Kommentarer:.. 7. Fick du ställa de frågor du behövde på uppdragsmötet? Kommentarer:.. 8. Blev du lyssnad på under uppdragsmötet? Kommentarer:.. 10

11 Nu kommer jag ställa några frågor om planeringen av utredningen 9. Kändes planeringen okej (tider, vad ni skulle göra)? 10. Kändes det okej med de kontakter som skulle tas (referenser, läsning av gamla journaler)? 11. Kunde du påverka planeringen? Nu kommer jag att ställa några frågor om vad du tycker om de olika samtal som ni har haft, vi börjar med de utredande samtalen. Det är de samtal där utredarna har intervjuat dig kring olika saker. 12. Vad tycker du om antalet samtal? För många Lagom För få 13. Förstod du syftet med samtalen? 14. Kändes samtalen meningsfulla? 15. Finns det något som du hade velat prata (mer) om? Ja Nej 16. Kände du dig lyssnad på/förstådd under samtalen? 11

12 Nu kommer jag att ställa några frågor om de återgivande samtal som ni har haft, de återgivande samtalen är de där vi har haft i mitten och på slutet där utredarna har lämnat sina tankar till dig. 17. Förstod du syftet med återgivande samtal? 18. Kunde du framföra dina synpunkter på det som utredarna återgav? 19. Blev du lyssnad på under de återgivande samtalen? Nu kommer några frågor om referentsamtalen, de samtal som vi har haft med (namnge) 20. Blev du tillfrågad om att närvara vid referentsamtalen? 21. Kändes referentsamtalen meningsfulla? Nu kommer jag att ställa några frågor om hur du upplevde att bli observerad. 22. Förstod du syftet med observationerna? 12

13 23. Hur kändes det att bli observerad i hemmet? 24. Kunde du påverka observationerna (tider, vad ni skulle göra)? 25. Kändes observationerna meningsfulla? Nu kommer jag att ställa några frågor om hur du tror att barnet/barnen har upplevt kontakten med oss. 26. Vad tycker du om hur vi presenterade oss och vårt uppdrag för barnet/barnen? 27. Vad tycker du om barnsamtalen? 28. Vad tror du barnet/barnen tyckte om samtalen? 29. Vad tror du barnet/barnen tyckte om observationerna? 30. Hur tycker du att utredarna bemötte barnet/barnen? 13

14 31. Har Brogårdens psykolog, Christina, träffat ditt barn under placeringstiden? Om nej, gå vidare till fråga 39. Ja Nej 32. Hur blev du bemött av Christina? 33. Hur blev ditt barn bemött av Christina? 34. Fick du tillräckligt med information av Christina om vad hon skulle göra med ditt barn? 35. Fick du information om vad Christina har sett i kontakten med ditt barn? 36. Har Christinas kontakt med ditt barn hjälpt dig som förälder att förstå något mer om barnet? Slutligen kommer jag nu att ställa några frågor om dokumentation och synpunkter. 37. Fick du information om dina journaler och din rätt att läsa dem? Ja Nej Minns ej 38. Fick du information om annat skriftligt material (referentsamtal, gamla utredningar och journaler) och din rätt att läsa det? Ja Nej Minns ej 39. Har du läst redogörelsen? 40. Vad tycker du om hur redogörelsen är skriven? 14

15 41. Kände du igen att utredarna pratat med dig om det som står i redogörelsen? 42. Känns den skriftliga redogörelsen meningsfull för dig att läsa? 43. Har du fått information om hur du kan framföra synpunkter? 44. Har du lämnat synpunkter under utredningstiden? Ja Nej - om ja, hur togs synpunkterna emot? 45. Vad skulle du vilja hälsa till utredarna? Då var vi klara! Tack så mycket för att du ställde upp! 15

16 Bilaga 2 Utvärderingsfrågor till förälder Instruktion till intervjuaren: Innan du börjar med intervjun behöver du ha grundläggande fakta om familjen, fakta som du tar reda på genom att läsa journal och/eller den färdiga utredningen. Du behöver till exempel veta: - Vilken socialsekreterare som har varit ansvarig under utredningstiden - Vem tog emot familjen och vem höll i inskrivningsmötet - Vilka som har varit familjens kontaktpersoner (behandlingsassistenterna i teamet) - Vilka som har varit utredare i teamet - Vem som har haft samtal med barnen - Om psykologen har träffat barnet eller familjen All text i fetstil ska läsas som den är. Utifrån de svar du får så kodar du rätt svarsalternativ. Om personen kommenterar spontant på någon fråga så anteckna det. Om personen ger ett svar som du kodar annat än Ja eller bra så gör en anteckning om vad som inte fungerat/ på vilket sätt personen är missnöjd. Den här intervjun är till för att vi på Brogården ska kunna bli bättre. Jag kommer ställa olika frågor om din tid på Brogården, och jag vill att du svarar ärligt så som du tycker. Svaren kommer läggas ihop med hur andra som har varit placerade på Brogården har svarat och sedan kommer vi att resonera om vilka förändringar vi eventuellt behöver göra för att bli bättre. Intervjun kommer ta ungefär en halvtimme. Har du några frågor innan vi sätter igång? Först kommer jag att fråga dig lite om hur du blev mottagen och informerad när du kom till Brogården. 1. Har du förstått varför du har varit på Brogården? 2. Hur blev du mottagen av personalen den första dagen? Bra Varken eller Dåligt 3. Fick du tillräcklig information av avdelningspersonalen om hur det fungerar på Brogården? 16

17 4. Vad tycker du om inskrivningssamtalet? Bra Varken eller Dåligt 5. Fick du tillräcklig information på inskrivningssamtalet av (namn?) om Brogården/din placering? 6. Om nej, vad var det som saknades? 7. Fick du ställa de frågor du behövde på inskrivningssamtalet? 8. Blev du lyssnad på under inskrivningssamtalet? Nu kommer jag att ställa några frågor om vad du tyckte om uppdragsmötet 9. Vad tycker du om uppdragsmötet som helhet? Bra Varken eller Dåligt 10. Fick du tillräcklig information från socialsekreterarna (namn) om varför de tyckte att ni skulle vara på Brogården? 17

18 11. Blev det tillräckligt tydligt vad uppdraget till Brogården var? 12. Om nej, vad var det som saknades? 13. Fick du ställa de frågor du behövde på uppdragsmötet? 14. Blev du lyssnad på under uppdragsmötet? Nu kommer jag ställa några frågor om hur du och dina barn har blivit bemötta på Brogården 15. Har du känt dig respektfullt bemött av personalen i allmänhet? 16. Har du känt dig respektfullt bemött av utredarna (namn)? 17. Finns det något som utredarna borde gjort annorlunda? 18

19 18. Har du känt dig respektfullt bemött av kontaktpersonerna (behandlingsassistenterna)? 19. Finns det något som kontaktpersonerna borde gjort annorlunda? 20. Fanns det personal på avdelningen när du behövde dem? 21. Har du fått information om hur du kan framföra synpunkter? 22. Har du lämnat synpunkter under placeringstiden? Ja Nej - om ja, hur togs synpunkterna emot? 19

20 23. Vad tycker du om hur vi presenterade oss och vårt uppdrag för barnet/barnen? 24. Hur tycker du att personalen bemötte barnet/barnen på avdelningen? 25. Vad tycker du om barnsamtalen? 26. Vad tror du barnet/barnen tyckte om samtalen? Nu kommer jag ställa några frågor om utredning på Brogården. Om ej utredning, gå vidare till fråga Fick du tillräcklig information från utredarna (namn) om hur utredningen skulle gå till? 28. Kändes planeringen okej (tider, vad ni skulle göra)? 29. Kändes det okej med de kontakter som skulle tas (referenser, läsning av gamla journaler)? 20

21 30. Kunde du påverka upplägget av utredningen? 31. Har du fått veckoschema varje vecka? Ja Nej /Vet ej 32. Har du haft användning av ditt veckoschema? Ja Nej Delvis Nu kommer jag att fråga om de utredande och återgivande samtal som du har haft med utredarna (namn) under utredningstiden 33. Vad tycker du om antalet samtal? För många Lagom För få 34. Förstod du syftet med de utredande samtalen? 35. Förstod du syftet med återgivande samtal? 36. Kunde du framföra dina synpunkter på det som utredarna återgav? 37. Blev du lyssnad på under samtalen? 21

22 38. Kändes samtalen meningsfulla? 39. Finns det något som du hade velat prata (mer) om? Ja Nej 40. Kände du dig lyssnad på/förstådd under samtalen? Nu kommer jag fråga lite om observationerna 41. Förstod du syftet med observationerna? 42. Hur kändes det att bli observerad på avdelningen (spontant)? 43. Hur kändes det att bli observerad under de inplanerade/strukturerade observationerna? 44. Kunde du påverka observationerna (tider, vad ni skulle göra)? 45. Kändes observationerna meningsfulla? 22

23 46. Vad tror du barnet/barnen tyckte om observationerna? 47. Fick du ta del av sammanfattningar av observationer? 48. Om ja- hur tycker du det var att läsa sammanfattningarna? 49. Om ja - gav sammanfattningarna en rättvisande bild? 50. Har Brogårdens psykolog, Christina, träffat ditt barn under placeringstiden? Om nej, gå vidare till fråga 56. Ja Nej 51. Hur blev du bemött av Christina? 52. Hur blev ditt barn bemött av Christina? 53. Fick du tillräckligt med information av Christina om vad hon skulle göra med ditt barn? 54. Fick du information om vad Christina har sett i kontakten med ditt barn? 23

24 55. Har Christinas kontakt med ditt barn hjälpt dig som förälder att förstå något mer om barnet? Nu kommer jag fråga om de veckosamtal som du har haft tillsammans med kontaktpersonerna (namn) 56. Har du haft veckosamtal varje vecka? 57. Förstod du syftet med veckosamtal? 58. Kändes veckosamtalen meningsfulla? 59. Blev du lyssnad på under veckosamtalen? Dokumentation 60. Fick du information om dina journaler och din rätt att läsa dem? Ja Nej Vet ej 61. Har du läst redogörelsen/sammanfattningen? 62. Vad tycker du om hur redogörelsen/sammanfattningen är skriven? 24

25 63. Kände du igen att utredarna pratat med dig om det som står i redogörelsen/sammanfattningen? 64. Känns den skriftliga redogörelsen/sammanfattningen meningsfull för dig att läsa? Nu kommer jag att ställa frågor om samarbetet med socialtjänsten 65. Fick du tillräckligt med information på samverkansmötena? 66. Kunde du framföra dina synpunkter/frågor? 67. Blev du lyssnad på under samverkansmötena? Nu kommer jag fråga några frågor om hur det praktiska har fungerat 68. Vad tycker du om lokalerna sammantaget (boenderum, vardagsrum, kök, lekrum) 69. Hur har det fungerat att dela lokaler med andra familjer? - Om dåligt, har personalen kunnat underlätta samvaron med andra? 25

26 70. Har du fått information om de aktiviteter som Brogården erbjuder? 71. Vad tycker du om de aktiviteter som Brogården erbjuder? 72. Har du fått tillräckligt med stöd/avlastning av personalen under din tid på Brogården? 73. Vad tycker du om den mat som serveras till lunch på Brogården? 74. Vad skulle du vilja hälsa till personalen? Då var vi klara! Tack så mycket för att du ställde upp! 26