Sämre vindlägen ökar elkonsumenternas kostnader för vindkraften. Resultatet av en studie från Pöyry och tre förslag till åtgärder

Transkript

1 Sämre vindlägen ökar elkonsumenternas kostnader för vindkraften Resultatet av en studie från Pöyry och tre förslag till åtgärder December 2010

2 Förord Alliansregeringen betonade i sitt valmanifest 2010 att elkonsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen, inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet, bör hållas nere. Det är en lovvärd ambition. Ett sätt att hålla nere dessa kostnader är att säkerställa att vindkraften får byggas ut i bra vindlägen, enligt en ny studie från konsultbolaget Pöyry. För att möjliggöra utbyggnad i bra vindlägen bör regeringen: Främja lokal delaktighet och andelsägande i vindkraftutbyggnaden. Ta initiativ till att avskaffa kommunernas vetorätt mot vindkraft, och i stället ge kommunerna en annan typ av inflytande vid vindkraftetableringar. Ifrågasätta Försvarsmaktens generella förslag till stopp för vindkraft nära millitära flygplatser. Det är mycket positivt att näringsministern nu har gett ett utredningsuppdrag om försvarets stoppområden. Denna promemoria om tillståndsprocesser och bra vindlägen fokuserar främst på frågan om lokal delaktighet och andelsägd vindkraft, som inom kort kan avgöras av riksdagen, medan det kommunala vetot och Försvarsmaktens beslut behandlas mer utförligt i separata och redan publicerade promemorior. Frågan om tillståndsprocesser och bra vindlägen är ett av de prioriterade områden som Svensk Vindenergi fokuserar på för att få till stånd en omfattande och kostnadseffektiv utbyggnad av vindkraften. De andra två områdena handlar om elcertifikatsystemet och elnätfrågor. December 2010 Annika Helker Lundström Vd, Svensk Vindenergi 2

3 Inledning Regeringen vill hålla nere kostnaderna för den förnybara elproduktionen. Det är en bra ambition. Den viktigaste åtgärden är att säkerställa att vindkraften får byggas i områden där det blåser bra. Om vindhastigheten minskar med 0,5 meter per sekund ökar konsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen med 1,5 miljarder kronor om året, enligt en ny studie. Regeringen bör därför främja den andelsägda vindkraften, ersätta kommunernas veto med andra former av inflytande samt låta göra en samhällsekonomisk bedömning och oberoende analys av Försvarsmaktens stoppområden för vindkraft. Energimyndigheten har pekat ut drygt två procent av Sveriges yta som riksintressen för vindkraft. Ett stort antal av dessa områden har goda vindlägen och ofta en medelvind om minst 7,0 meter per sekund. Men sedan kommunerna nyligen fått vetorätt mot vindkraft, samtidigt som det lokala delägarskapet i vindkraft stagnerat, stoppas en rad projekt och vindkraften förpassas till områden med sämre vindförhållanden. Dessutom hotar Försvarsmaktens stoppområden utbyggnad av vindkraft i områden med bra vindlägen. Denna utveckling kan bli dyr för elkonsumenterna. Enligt en ny studie av konsultbolaget Pöyry ökar elkonsumenternas kostnader för den förnybara elen inom elcertifikatsystemet med 36 miljarder kronor (i genomsnitt 1,5 miljarder per år fram till 2035) om vindhastigheten för nya vindkraftprojekt skulle minska från referensnivån 7,0 till 6,5 meter per sekund på 72 meters höjd. Regeringspartierna uppgav i valmanifestet att man vill hålla nere konsumenternas kostnader för förnybar el bland annat genom att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna. Nu är det upp till regeringen att gå från ord till handling och undanröja de hinder som motverkar att vindkraften kan byggas i bra vindlägen. Vi har tre dagsaktuella förslag till regeringen om hur kostnaderna kan reduceras: För det första bör regeringen främja lokal delaktighet och andelsägande i vindkraftutbyggnaden. Hela 13 av de 15 vindkraftprojektörer som har en uppfattning i frågan tror att en expansion av vindkraftkooperativ och lokalt delägande av vindkraft kan reducera kommunernas framtida användning av sitt veto mot vindkraft. Det lokala delägandet är alltså viktigt för att underlätta utbyggnad i områden med bra vindlägen och reducera kostnaderna för den förnybara elproduktionen. Försäljningen av vindandelar har dock rasat sedan Skatteverket för drygt två år sedan angav att vindkraftkooperativ ska uttagsskattas. Det finns ett brett politiskt motstånd mot denna försämring av villkoren för andelsägd vindkraft. Regeringen och riksdagens skatteutskott bör så snart som möjligt ta initiativ till att den negativa effekten av uttagsskatten neutraliseras, i enlighet med Centerpartiets förslag. 3

4 För det andra bör regeringen ta initiativ till att ändra formerna för kommunernas inflytande vid vindkraftetableringar och avskaffa det kommunala vetot. Detta veto mot vindkraft har redan stoppat eller hotar minst 7,5 TWh vindkraftsel, två och en halv gånger så mycket som den nuvarande produktionen. Det framgår av en enkätundersökning från Svensk Vindenergi. En klar majoritet av vindkraftprojektörerna, 76 procent, anser till och med att de nya reglerna har gjort det svårare att bygga vindkraft i goda vindlägen tvärt emot avsikten. Kommunerna har inget veto mot utvinning av fossil energi som olja och gas, och det är inte rimligt att de har veto mot förnybar vindkraft. Speciellt inte när det ökar elkonsumenternas kostnader. Kommunernas inflytande över vindkraftärenden bör därför förändras och kravet på tillstyrkande tas bort. Kommunernas remissyttrande bör väga tungt i besluten och kommunerna måste både redovisa och motivera sin inställning till den sökta vindkraftetableringen. Om inte detta går att fastslå i miljöbalken så bör regeln om kommunernas veto ersättas med en återinförd bygglovsplikt. Först med en sådan förändring får vi den förenklade och rättssäkra tillståndsprocess för vindkraft som regeringen ville uppnå. För det tredje bör regeringen ifrågasätta Försvarsmaktens generella förslag till stopp för vindkraft nära millitära flygplatser. Det är mycket positivt att näringsministern nu har gett ett utredningsuppdrag om försvarets stoppområden. Försvarsmaktens nya beslut om att stoppa vindkraft runt militära flygplatser innebär att en yta lika stor som Danmark inte får användas för vindkraft. En enkät och kartläggning som gjorts av Svensk Vindenergi visar att minst 741 planerade vindkraftverk inom Försvarsmaktens stoppområden redan fått avslag eller riskerar att få det till följd av Försvarsmaktens nya beslut. Därutöver har Försvarsmakten börjat överklaga redan beviljade vindkraftverk, trots att de tidigare lämnat positivt yttrande. Hittills har Försvarsmakten överklagat bygglov för 50 vindkraftverk och totalt kan det handla om 278 vindkraftverk. Sammantaget berörs över vindkraftverk, med investeringar på över 25 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 5,4 6,0 TWh vindkraftsel, cirka dubbelt så mycket som nuvarande elproduktion från vindkraft. När Försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra bör en oberoende part granska och fatta beslut om huruvida utbyggnad kan godkännas. Regeringen bör leva upp till sin ambition om att hålla nere elkonsumenternas kostnad för den förnybara elproduktionen. Det enklaste sättet är att främja lokalt delägd vindkraft, avskaffa det kommunala vetot och avvisa Försvarsmaktens stopp för vindkraft inom stora områden! 4

5 Innehållsförteckning 1 Alliansens valmanifest: håll nere kostnaderna Energimyndigheten: begränsning av vindkraft ökar kostnaderna Pöyry: sämre vindlägen ökar kostnaderna Tre förslag om att förhindra kostnadsökningar Uppmuntra det lokala delägandet Problemet Politisk vilja att lösa problemet Allmänhetens uppfattning Svensk Vindenergis förslag Avskaffa det kommunala vetot Problemet Politisk vilja att lösa problemet Allmänhetens uppfattning Enkät till projektörer Svensk Vindenergis förslag Säg nej till Försvarsmaktens krav Problemet Politisk vilja att lösa problemet Allmänhetens uppfattning Enkät till projektörer Svensk Vindenergis förslag

6 1 Alliansens valmanifest: håll nere kostnaderna Alliansen betonade i sitt valmanifest att konsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen bör hållas nere: Samtidigt är det viktigt att kontinuerligt analysera den framtida kostnadsutvecklingen för elcertifikaten och utformningen av insatser för att motverka risken för eventuellt kraftigt höjda kostnader. Alliansen kommer om det behövs att vidta lämpliga åtgärder för att hålla kostnaderna för konsumenterna nere. Tillståndsprocesserna för både ny energiproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas. 1 Detta är en lovvärd ambition, och ett mycket effektivt sätt att hålla nere kostnaderna är att säkerställa att det får byggas vindkraft i områden med bra vindlägen. 2 Energimyndigheten: begränsning av vindkraft ökar kostnaderna Energimyndigheten skrev nyligen i en rapport att faktorer som begränsar utbyggnaden av vindkraft bedöms nu få större påverkan på elcertifikatpriset. Myndigheten utgår från att priset för elcertifikat kommer att ligga mellan 150 och 550 kronor, men varnar för att problem med utbyggnaden av vindkraft kan göra att priserna på elcertifikat till och med överträffar 550 kronor. 2 I dagsläget, november 2010, uppgår priset till cirka 250 kronor (25 öre per producerad kwh). Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2011 att det är angeläget att årligen följa upp tillståndsprocessen för etablering av ny förnybar elproduktion. 3 Energimyndighetens uppföljning bör enligt vår mening i hög utsträckning fokusera på vikten av vindkraften får byggas ut i bra vindlägen, och på faktorer som motverkar detta. 3 Pöyry: sämre vindlägen ökar kostnaderna Svensk Vindenergi har uppdragit åt konsultföretaget Pöyry att bedöma kostnadseffekterna för konsumenterna av att vindkraft förläggs till sämre vindlägen. Detta har gjorts genom känslighetsberäkningar som studerar kostnadsförändringarna i certifikatsystemet när vindlägena försämras respektive förbättras. Referensfallet är ett scenario där det blåser 7,0 m/s på 72 meters höjd (se tabell nedan). Utifrån detta jämförs kostnaderna för konsumenterna när medelvinden successivt minskar till 6,5 m/s. Som jämförelse studeras även ett fall då det blåser 7,5 m/s. Kostnaden för konsumenterna har beräknats 1 Alliansens valmanifest, 2 Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet, ER 2009:35, 3 Budgetpropositionen för

7 genom att multiplicera certifikatpriserna med den kvotpliktiga elen samt aktuell kvot och har summerats för varje år under perioden Sammantaget innebär sämre vindlägen för marginalprissättande vindkraftverk att kostnaderna ökar för kvotpliktiga elkonsumenter. Kostnadsökningen (2009 års prisnivå) uppgår till 5,1 miljarder (i genomsnitt 210 miljoner kronor per år) om vindhastigheten sjunker från 7,0 till 6,9 m/s, medan kostnadsökningen uppgår till 36 miljarder kronor (i genomsnitt 1,5 miljarder per år) om vindhastigheten sjunker till 6,5 m/s. I fallet då vindhastigheten i stället ökar till 7,5 m/s minskar kostnaderna med 20 miljarder kronor (i genomsnitt 830 miljoner kronor per år). Pöyry har även gjort en beräkning där ovanstående kostnader för konsumenterna har diskonterats med fem procent för perioden , vilket innebär att kostnadsförändringarna blir lägre (se högerkolumnen nedan). Kostnadsförändringar för kvotpliktiga konsumenter av ändrade vindlägen Medelvind vid 103 meter (m/s)* Medelvind vid 72 meter (m/s)* Kostnad, miljarder kronor Nuvärde, miljarder kronor 7,5 7,0 Referensnivå Referensnivå 7,4 6,9 5,1 3,0 7,3 6,8 11,5 7,2 7,2 6,7 19,3 13,8 7,1 6,6 23,5 17,3 7,0 6,5 36,0 22,9 8,0 7,5-20,0-12 *Pöyrys beräkningar baseras på medelvinden vid 103 meters höjd över nollförskjutningsplanet, vilket grovt motsvarar angivna medelvindar vid 72 meter över nollförskjutningsplanet (72 meter är utgångspunkten bland annat vid utpekande av riksintressen för vindkraft) Vid sämre vindlägen ökar dessutom konsumenternas kostnader för vindkraft när alliansregeringen utökar ambitionsnivån i elcertifikatsystemet efter 2020, i enlighet med deras miljö- och klimatrapport inför riksdagsvalet: Den långsiktiga inriktningen är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. 4 När ovanstående är sagt är det viktigt att poängtera att elcertifikatsystemet är ett mycket effektivt sätt att uppnå Sveriges förnybarhetsmål, hålla nere elpriserna och minska de globala utsläppen av koldioxid. Som allianspartierna skrev om elproduktionen i sitt valmanifest: Med Alliansens politik kommer Sverige att få ett överskott av kolsnål el. Det kommer att hålla nere de svenska elpriserna samtidigt som ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen. 5 4 Alliansens miljö- och klimatrapport, juni 2010, 5 Alliansens valmanifest, 7

8 Energimyndigheten bedömer att det kommer att produceras 12,5 TWh vindkraft år 2020 inom ramen för elcertfikatsystemet. Enligt regelverket får en anläggning elcertifikat i 15 år. Med dagens priser på elcertifikat, 25 öre/kwh, ger det en bruttokostnad på 46 miljarder kronor exklusive moms mellan 2010 och 2035, i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år. Det bör noteras att beloppet inte är diskonterat trots att kostnaden är sammanräknad från många år fram i tiden. 25 öre om 15 år är mindre i dagens penningvärde. Under samma tidsperiod kommer det, med en jämn utbyggnadstakt till 2020, att produceras 273 TWh ny el från vindkraft inom ramen för elcertifikatsystemet. Om man antar att denna förnybara elproduktion ersätter kolkraft på marginalen skulle det innebära att koldioxidutsläppen minskar med cirka 272 miljoner ton, eller i genomsnitt 10,5 miljoner ton per år. 6 Det motsvarar 16 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser 2008 (64 miljoner ton). Kostnaden för att minska utsläppen via elcertifikatsystemet skulle bli 169 kronor per ton, vilket är en mycket hög effektivitet. Om man i stället antar att denna förnybara elproduktion ersätter gaskombianläggningar på marginalen minskar koldioxidutsläppen med 108 miljoner ton, eller 4,2 miljoner ton per år. När vindkraften byggs ut hålls dessutom elpriserna nere. Energimyndigheten bedömer att det kommer att byggas 12,5 TWh vindkraft år 2020 inom ramen för elcertfikatsystemet. Svensk Vindenergi har föreslagit att planeringsramen för vindkraft om 30 TWh år 2020 omvandlas till ett utbyggnadsmål. Det skulle ytterligare kunna sänka det svenska elpriset. Professor Lennart Hjalmarsson uppgav nyligen att ytterligare 30 TWh svensk vindkraft i det nordiska systemet sänker elpriset med procent (vid en priselasticitet på 0,3 0,5). 7 Slutsatsen är att kostnaderna för elcertifikatsystemet påverkas om vindkraften får byggas i bra vindlägen. För att hålla nere elkonsumenternas kostnader och underlätta en utökad ambitionsnivå för den förnybara elen är det alltså av mycket stor betydelse att regeringen skapar förutsättningar för att vindkraften får byggas i områden med bra vindlägen. Nedan lämnas tre konkreta och dagsaktuella förslag. 6 1 TWh förnybar elproduktion ger enligt Energimyndigheten upphov till 0,005 miljoner ton CO2, medan kolkondens ger upphov till 1,0 miljoner ton CO2 och gaskombi ger upphov till 0,4 miljoner ton CO2, se rapporten Koldioxidvärdering av energianvändning, sid 24, dering%20av%20energianvandning.pdf) 7 Lennart Hjalmarsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, PowerPoint-presentation Svenska EnergiEkonomiska Föreningen den 30 september

9 4 Tre förslag om att förhindra kostnadsökningar 4.1 Uppmuntra det lokala delägandet Problemet Genom att öka delaktigheten hos allmänheten och elkonsumenterna stärks engagemanget och den folkliga förankringen i utbyggnaden av vindkraft. Det gör att tillståndsprocessen kan snabbas upp och att vindkraft kan byggas i de bästa vindlägena till en lägre samhällskostnad. En studie från Vindval visar att vindkraften, genom delägarskap och kooperativ, har haft en tydlig förankring hos befolkningen i de länder som haft en positiv utveckling av vindkraften. Genomgången visar att vindkraften har haft en tydlig förankring hos befolkningen i de länder som haft en positiv utveckling av vindkraften. I Tyskland och Danmark har förankringen haft en grund i delägarskap och kooperativ medan den i Spanien har förankrats bland annat genom att den tillfört lokalsamhället arbetstillfällen och tillväxt. I Storbritannien och Sverige har det folkliga motståndet mot vindkraft däremot varit större. Befolkningens syn på vindkraft har betydelse för vindkraftens utvecklingspotential och bidrar därmed till att förklara ländernas olika utvecklingstendenser. 8 Att privatpersoner, kommuner, organisationer och företag deltar i vindkraftutbyggnaden breddar dessutom ägandet på elmarknaden och ger nytt kapital till denna utbyggnad. I början av 2009 var omkring tio procent av vindkraften andelsägd och det fanns nästan andelsägare, enligt Energimyndigheten. Antalet andelsägare förväntades då fortsätta att växa kraftigt under 2009 och Om antalet andelsägare skulle öka i samma takt som Svensk Vindenergis mål för vindkraftproduktionen fram till 2020, det vill säga tiodubblas från tre till 30 TWh, skulle Sverige inom tio år ha cirka andelsägare. Detta skulle väsentligt öka den lokala delaktigheten och möjliggöra att vindkraften kan byggas i områden med bra vindlägen. Efter beslut om att vindkraftkooperativen ska uttagsbeskattas hösten 2008 har dock i stället försäljningen av vindandelar minskat kraftigt. Uttagsbeskattning innebär att om en vara eller tjänst tillhandahålls till ett pris som understiger marknadspris, så ska uttagsbeskattning ske om inte affärsmässiga skäl föreligger. Sommaren 2008 fick Skatteverket en fråga från ett företag om vad som gäller för en ekonomisk förening som producerar el med vindkraftverk. 10 Hösten 2008 gjordes så en nytolkning av skattelagstiftningen. 8 Vindval, Erfarenheter av vindkraftsetablering Förankring, acceptans och motstånd, september 2008, 9 Energimyndighetens webbplats, Vindkraftkooperativ på stark frammarsch, , 10 Skatteverkets skrivelse, Ekonomiska föreningar som säljer el till sina medlemmar, , html 9

10 Skatteverket menar att priset på elbörsen Nord Pool utgör marknadspriset och att andelsägarnas pris därmed understiger marknadspriset och därför ska uttagsbeskattas. Detta kritiserades av Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening. 11 Problematiken med Skatteverkets tolkning är att elbörsen Nord Pool är till för de elkonsumenter som inte äger sin el. Nord Pools pris inkluderar att kraftbolagen ska få sina kapitalkostnader för elproduktionen täckta. En andelsägare bär i stället själv sin kapitalkostnad genom att hon eller han själv har investerat i sin del av vindkraftverket. Under perioden 2006 september 2010 har det, på grund av den stora kapitalinsatsen och det låga elpriset, inte varit ekonomiskt lönsamt att låna pengar för att bli andelsägare i vindkooperativ. I genomsnitt för hela perioden har man, om man lånat till sin kapitalinsats, fått betala 4 5 öre mer per kwh, jämfört med Nord Pools spotpris. Detta är ett pris man fått betala för att få en stabil och långsiktig elkostnad, samt för att stödja den förnybara vindkraften. Men en uttagsbeskattning vars effekt inte neutraliseras av andra åtgärder skulle innebära att priset på andelselen skulle behöva höjas med ytterligare 5 10 öre/kwh. Svensk Vindenergi gav hösten 2009 docent Thomas Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning i uppdrag att utreda vad som egentligen utgör ett marknadspris på el. Studien visar att enligt nationalekonomiska kriterier är andelsägarnas pris att betrakta som marknadspris. Priserna är marknadsmässiga när de leder till marknadsklarering, det vill säga att utbudet är lika med efterfrågan. Den svenska marknaden för vindkraftkooperativ uppfyller kriterierna för en fri marknad. På en fri marknad kan man förvänta sig att priserna anpassar sig för att klarera marknaden och därmed är marknadsmässiga. Slutsatsen är att vindkraftkooperativens priser är marknadsmässiga Politisk vilja att lösa problemet Det finns en starkt politisk vilja att komma till rätta med problemet med uttagsbeskattningen och främja lokalt delägarskap. Centerpartiet gick till val på att man vill införa ett avdrag som kan neutralisera den negativa effekten av den nya skatten: Centerpartiets förslag går ut på att alla kooperativa företag ges möjlighet att välja om de vill göra avdrag baserat på insatt kapital eller för omsättning innan kooperativets skatt räknas fram. I dag kan kooperativa företag bara göra detta schablonavdrag utifrån omsättningen i kooperativet. Vårt förslag är alltså en generell regel där alla kooperativa företag ska kunna välja att basera sitt avdrag på insatt kapital eller omsättning. Eftersom det är en generell regel får vi inte problem med 11 Se promemoria från Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening: Uttagsbeskattning på vindkraftskooperativ en dålig idé, 12 Tangerås, Thomas, Är vindkraftkooperativens priser marknadsmässiga? Institutet för Näringslivsforskning, , samt Svensk Vindenergis pressmeddelande , 10

11 statsstödsregler. Effekten av centerpartiets förslag blir att uttagsskatten för vindkraftskooperativ neutraliseras. 13 Kristdemokraterna angav i en riksdagsdebatt att man vill att Centerns förslag ska vinna framgång. 14 Folkpartiet skriver i sin klimatrapport: Vindkraftens fördelar finns framför allt i småskalig och lokalt inriktad energiproduktion. Det ger möjligheter för nya aktörer på energimarknaden, som enskilda, småföretag, kooperativ och bostadsrättsföreningar. Den elprisdämpande effekten kan för dessa aktörer bli betydande. 15 Enskilda riksdagsledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet poängterar att det inte finns ett marknadspris som alla betalar och att vindkraftkooperativen har höga kapitalkostnader på grund av den initiala investeringen. Deras slutsats är att det inte finns förutsättningar för en uttagsskatt av det slag som Skatteverket föreslagit. 16 Också oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har drivit på för att lösa problemet. 17 Inför valet ställdes denna fråga till 494 riksdagskandidater uppsatta på valbar plats: Cirka tio procent av den svenska vindkraften ägs av medlemmar i vindkraftskooperativ. Tycker du det är viktigt att den andelsägda vindkraften ges goda förutsättningar att fortsätta växa? Av totalt 277 svarande riksdagskandidater (56 procent) ansåg 59 procent att det var mycket viktigt och 31 procent att det var ganska viktigt. Bara tre procent ansåg att det inte är viktigt, medan sex procent angav Tveksam/vet ej/vill ej svara. En mycket klar majoritet inom samtliga partier anser att det är viktigt att den andelsägda vindkraften ges goda förutsättningar att fortsätta växa: Miljöpartiet (100 procent), Vänsterpartiet (96 procent), Centerpartiet (95 procent), Socialdemokraterna (93 procent), Kristdemokraterna (87 procent), Folkpartiet (84 procent) och Moderaterna (83 procent). 18 Det skulle i dagsläget bara kosta cirka tio miljoner om året att genomföra Centerpartiets förslag om att neutralisera den negativa effekten av uttagsskatten genom att möjliggöra ett avdrag baserat på kapitalinsats. Om antalet andelsägare femdubblas till ökar kostnaden till 50 miljoner kronor om året. Det ska jämföras med alternativet, en svag lokal förankring och ökat motstånd som leder till 13 Debattartikel publicerad i en rad länsversioner, 14 Riksdagsdebatt den 10 mars, 15 Klimatrapport inför landsmötet 2009, 16 Dagens Nyheter, debattartikel, Skatteverket hotar vindkraften, , 17 Gemensam rödgrön motion i riksdagen, 18 Pressmeddelande från O2 den 15 juli 2010, 11

12 att vindkraft inte kan byggas i de bästa vindlägena. Detta leder till väsentligt högre kostnader för elcertifikatsystemet Allmänhetens uppfattning Två av tre svenskar, 68 procent, kan tänka sig att bli andelsägare i vindkraft om det byggs vindkraft i den egna kommunen. Det framgår av en Sifoundersökning beställd av Svensk Vindenergi. Sifoundersökningen genomfördes den 7-9 september personer fick frågan: Om det byggs vindkraft i din kommun, skulle du då kunna tänka dig att bli andelsdelägare i vindkraftverken? 43 procent svarade ja, 25 procent svarade ja, men bara om det sänker min samlade elräkning, 28 procent svarade nej och fem procent visste inte eller var tveksamma Svensk Vindenergis förslag Svensk Vindenergi föreslår: Att regeringen sätter som mål att andelen andelsägd vindkraft ska uppgå till minst tio procent. Att Skatteverket fattar beslut om att priset för andelsägd el ska betraktas som ett marknadspris, Eller Att riksdagen fattar beslut om kooperativa företag ska ges möjlighet att välja om de vill göra avdrag baserat på insatt kapital eller för omsättning innan kooperativets skatt räknas fram. 4.2 Avskaffa det kommunala vetot Problemet Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla och påskynda tillståndsprocessen för vindkraft. Nu ser vi resultatet en helt oförutsägbar tillståndsprocess som redan stoppat eller hotar minst 7,5 TWh vindkraftsel, två och en halv gånger så mycket som den nuvarande produktionen. Skälet är att kommunerna fått vetorätt mot vindkraft. En ny undersökning från Svensk Vindenergi visar att en klar majoritet av vindkraftprojektörerna, 76 procent, anser att de nya reglerna gjort det svårare att bygga vindkraft i goda vindlägen, tvärt emot avsikten. Regeringens intentioner var goda när Miljöprocessutredningen i december 2007 fick i uppdrag att se över regelverket för vindkraft. Utredningens betänkande som presenterades i oktober 2008 välkomnades också av vindkraftbranschen. De föreslagna förändringarna hade goda förutsättningar att bidra till att få fart på vindkraftsutbyggnaden. När regeringen några månader senare lade fram sitt förslag sa miljöministern i en kommentar att "Nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen". 12

13 Det var bara ett problem, i slutskedet tillkom förslaget om att kommunerna skulle få vetorätt mot vindkraft. Det innebar att kommunerna aktivt måste tillstyrka planerna på vindkraftverk för att tillstånd ska kunna ges. En kommun som är negativt inställd till vindkraft, tveksam eller ointresserad kan helt enkelt låta bli att ta upp ärendet och därmed i praktiken förbjuda anläggningen. Kommunen behöver inte ens motivera sitt ställningstagande på något sätt. Svensk Vindenergi har genom en enkät till sina medlemsföretag undersökt hur vetot påverkar vindkraftsutbyggnaden. Svaren från 23 vindkraftsprojektörer visar att kommunernas veto kan få en förödande effekt. Minst 380 planerade vindkraftverk, med en samlad effekt på omkring 1000 MW, har redan stoppats av vetot. Ytterligare 750 vindkraftverk i pågående projekt, med en sammanlagd effekt på runt 2000 MW, löper stor risk att stoppas. Tillsammans skulle de vindkraftverk som redan stoppats eller riskerar att stoppas kunna producera minst 7,5 TWh förnybar el. Det är två och en halv gånger så mycket som hela dagens vindkraftproduktion. Många av de projekt som stoppats ligger i områden som kommunerna i befintliga eller tidigare planer pekat ut som lämpligt för vindkraft. Och många kommuner ändrar nu i sina planer och tar bort områden med goda vindlägen. Enkäten visar också att vindkraftprojektörerna tror att vetot kommer att användas allt oftare framöver. Sverige har mycket goda förutsättningar att producera el från vindkraft till låga kostnader, bland de lägsta i världen. Men om vindkraften inte får byggas i goda vindlägen blir den dyrare, vilket i slutändan drabbar konsumenterna. Den osäkerhet som kommunernas veto innebär försämrar dessutom villkoren för belåning av investeringar, vilket ytterligare ökar kostnaderna. Problemen med det nya regelverket framgår också av en rapport som Energimyndigheten överlämnade till regeringen i början av december. Energimyndigheten skriver: Sammantaget kan slutsatsen dras att tillämpningen av den nya lagstiftningen har resulterat i att prövningen av vindkraft försvårats och att rättsäkerheten kan ifrågasättas. 19 Avseende handläggningstiden skriver Energimyndigheten bland annat: Enligt en uppskattning som gjorts av länsstyrelsen i Skåne län har handläggningstiden fördubblats efter införandet av det nya regelverket. En förlängd handläggningstid påverkar utbyggnadstakten på nationell nivå, något som kan leda till en höjning av elpriset. Det påverkar även Sveriges möjlighet att uppnå EU-målen avseende förnybar energi negativt. Samma bild ges enligt Energimyndigheten av den av regeringens vindkraftssamordnare som har arbetat med samspelet mellan olika vindkraftaktörer. Denne anser att det nya regelverket har 19 Energimyndigheten, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, december 2010, a7%20%20milj%c3%b6balk.pdf 13

14 bidragit till kraftigt ökade handläggningstider vilket både fördyrar, försvårar och ibland omöjliggör projektering. Ett annat problem som Energimyndigheten uppmärksammar är de uttalade krav på ekonomisk ersättning till kommuner för att tillstyrka vindkraftsetableringar som bl.a. förekommit i kommunala översiktsplaner. I de remisser gällande kommunala vindbruksplaner som Energimyndigheten handlagt under 2010 har krav på ekonomisk ersättning till kommuner för tillstyrkande förekommit i ca 20 procent av dessa ärenden. Energimyndigheten bedömer sammantaget att det finns starka skäl för att göra en översyn av regelverket. Svensk Vindenergi anser att det är självklart att kommunerna ska ha ett stort inflytande över vad som sker inom dess territorium. Men det är helt orimligt att kommunerna ska ha veto mot förnybar, utsläppsfri vindkraft. I synnerhet när de inte har vetorätt mot utvinning av fossil och klimatpåverkande energi som olja och gas. Om regeringens ambition om en rättssäker och noggrann prövning av vindkraftärenden ska upprätthållas, måste formerna för kommunernas inflytande över vindkraftsärenden förändras och kravet på tillstyrkande tas bort. Kommunernas remissyttrande bör dock väga tungt i besluten och kommunerna måste både redovisa och motivera sin inställning till den sökta vindkraftetableringen. Om inte detta går att fastslå i miljöbalken så bör regeln om kommunernas veto ersättas med en återinförd bygglovsplikt. På så sätt får vi den förenklade och rättssäkra tillståndsprocess för vindkraft som regeringen ville uppnå. Då kan vindkraften byggas ut samtidigt som kostnaderna för konsumenterna hålls nere. Ett överskott av el med låga koldioxidutsläpp håller inte bara nere de svenska elpriserna utan möjliggör också regeringens ambitioner om en kolsnål elexport från Sverige till övriga Europa Politisk vilja att lösa problemet Miljöminister Andreas Carlgren (C) har uppmärksammat och kritiserat kommunernas agerande och sagt att en lagändring kan bli nödvändig: Det är inte acceptabelt när en fullmäktigeförsamling på lösa boliner bara säger nej. Det är inte det som lagstiftningen syftar till, då undergräver man trovärdigheten för det lokala beslutsfattandet och skulle det fortsätta så tycker jag att man behöver se över reglerna i lagstiftningen Allmänhetens uppfattning Sveriges kommuner kan stoppa utbyggnad av vindkraft, men de har inte motsvarande vetorätt när det gäller fossil energi som olja och gas. Två av tre svenskar, 66 procent, tycker inte att Sveriges 20 Dagens Industri, Miljöministern redo ändra vindkraftslag, 16 augusti 2010, ArticlePageProvider 14

15 kommuner ska kunna stoppa just vindkraften. Det framgår av en Sifoundersökning beställd av Svensk Vindenergi. Sifoundersökningen genomfördes den 7 9 september och personer fick frågan: "En kommun kan stoppa utbyggnaden av vindkraft i den egna kommunen. Motsvarande vetorätt gäller inte fossil energi som olja och gas. Tycker du att Sveriges kommuner ska kunna stoppa just vindkraft, när de inte kan stoppa utvinning av fossil energi som olja och gas?" Av respondenterna svarade 66 procent "nej", 23 procent svarade "ja" och 12 procent var tveksamma eller visste inte Enkät till projektörer Svensk Vindenergi lät under oktober november 2010 sina medlemmar svara på en enkät om hur det kommunala vetot påverkar vindkraftutbyggnaden. Totalt svarade 23 medlemsföretag på enkäten och 21 företag svarade på samtliga frågor. 22 Enkätsvaren visar följande: 9 av 23 projektörer har redan varit inblandade i projekt där kommunen redan har använt sitt veto. Totalt har 17 projekt, omfattande 381 vindkraftverk, stoppats av vetot. Den sammanlagda effekten uppgår till minst MW. Tio av projekten anges ligga i områden som kommunen i befintliga eller tidigare planer pekat ut som lämpligt för vindkraft. 16 av 23 projektörer anger att de är inblandade i projekt där de bedömer att det finns risk att kommunen kommer att använda sitt veto. Totalt handlar det om minst 30 projekt, omfattande 750 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka MW. Elva av projekten anges ligga i områden som kommunen i befintliga eller tidigare planer pekat ut som lämpligt för vindkraft och/eller inom riksintresse för vindbruk. 18 av 23 projektörer anger att kommunen tar hänsyn till en lokal opinion som anledning till kommunens ställningstagande. Tio av projektörerna anger att kommunen vill ha en motprestation (exempelvis bygdepeng, att man bygger med lokal arbetskraft etc). 17 av 21 projektörer tror det kommunala vetot kommer att användas oftare framöver. 13 av 21 projektörer tror att en expansion av vindkraftkooperativ och lokalt delägande av vindkraftverk kan reducera kommunernas framtida användning av sitt veto. Bara två svarar att man inte tror det. 21 Svensk Vindenergi, Kommunerna ska inte få stoppa vindkraften, 28 september 2010, 22 Svensk Vindenergi, pressmeddelande , 15

16 16 av 21 projektörer angav det faktum att kommunens beslut inte går att överklaga som största hotet mot vindkraftutbyggnad i bra vindlägen. Övriga fem angav att det faktum att det inte finns en tidsgräns för kommunens beslut som det störta hotet (vid val mellan de två faktorerna). 11 av 21 projektörer tror inte att en lagändring som innebär att kommunerna tvingas lämna besked inom en viss tidsgräns skulle förbättra förutsättningarna att få ett positivt besked. Sju tror att det skulle förbättra förutsättningarna, men bara i liten utsträckning, medan tre tror att det skulle förbättra förutsättningarna i stor utsträckning. 16 av 21 projektörer anger, som samlad bedömning, att det har blivit svårare att få tillstånd att bygga vindkraft sedan de nya reglerna trädde i kraft i augusti Bara två tycker att det har blivit lättare. Hela 17 av 21 projektörer anger att kommuner under senaste året/åren har ändrat i sina planer avseende lämpliga områden för vindkraft samt att goda vindlägen exkluderats vid ändringarna Svensk Vindenergis förslag Svensk Vindenergi föreslår: Att regeringen föreslår riksdagen att ta bort MB 16:4. o Kommunernas remissyttrande bör väga tungt i besluten och kommunerna måste både redovisa och motivera sin inställning till den sökta vindkraftetableringen. Om inte detta går att fastslå i miljöbalken så bör regeln om kommunernas veto ersättas med en återinförd bygglovsplikt 4.3 Säg nej till Försvarsmaktens krav Problemet Försvarsmaktens nya beslut om att stoppa vindkraft runt militära flygplatser innebär att en yta lika stor som Danmark inte får användas för vindkraft. Över vindkraftverk med investeringar på över 25 miljarder kronor hotas och för den enskilda elkonsumenten kan beslutet bli kostsamt. Branschorganisationerna Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening och Lantbrukarnas Riksförbund har uppmanat regeringen att låta göra en samhällsekonomisk bedömning och oberoende analys av Försvarsmaktens beslut. 23 I våras införde Försvarsmakten ett temporärt förbud för all ny vindkraft inom en 40 kilometers radie från samtliga tio militära flygplatser i landet. Skälet angavs vara funktionsproblem med JAS 23 Pressmeddelande, debattartikel och promemoria från Svensk Vindenergi, , 16

17 radarsystem, ett problem som enligt leverantören SAAB Aircraft går att lösa utan tekniska svårigheter. Försvarsmakten har nu, efter en egen utredning, anpassat förbudet till de lokala förutsättningarna kring varje flygplats. 24 Det nya beslutet innebär att stoppområdena minskar från tolv procent till tio procent av Sveriges totala yta, en obetydlig skillnad. Företagen har vart och ett lagt ut miljontals kronor i varje projekt på förstudier, vindmätningar och miljökonsekvensbeskrivningar som är oåterkalleliga och därmed en ekonomisk förlust för företagen. Att återkalla tidigare positiva yttranden innebär även företagsekonomiska konsekvenser för branschen och det påverkar även tilltron hos näringsliv och investerare. Får Försvarsmakten sin vilja igenom är det en katastrof ur rättssäkerhetssynpunkt, då den offentliga förvaltningens roll som beslutsfattande organ starkt kan ifrågasättas. Även om flera av de hotade projekten kan ersättas av andra projekt kommer Försvarsmaktens stoppområden att innebära att de genomsnittliga vindlägena försämras samt att tiden för driftsättning blir försenad. Projekt som varit nära ett beslut om tillstånd och som inte går att genomföra medför också att nya resurser hos prövande myndigheter tas i anspråk och att det tar ytterligare flera år innan nya projekt gått igenom tillståndsprövningen. Försvarsmaktens nya stoppområden riktar sig enbart mot vindkraftverk, trots att vindkraftverkens inverkan i de flesta avseenden inte skiljer sig från exempelvis telemaster, vilka förekommer i betydligt större antal och ibland är dubbelt så höga som vindkraftverken. Försvarsmakten hävdar genom beslutet sin ensamrätt till nyttjande av luftutrymmet på mer än 20 meters höjd inom stoppområdena, trots att en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning också är av nationellt intresse. Svensk Vindenergi har låtit granska skälen till Försvarsmaktens beslut och funnit att kraven på hinderfrihet runt de militära flygplatserna i många fall är överdrivna med avseende på molngenomgång, visuell flygning och flygning på låg höjd. Enligt formuleringarna i miljöbesluten för flygplatserna Såtenäs och Ronneby ska exempelvis flygning på under 500 meters höjd ske i så liten omfattning som möjligt, framförallt med hänsyn till buller. Hittills byggda vindkraftverk i Sverige har en total höjd på högst 150 meter. Sverige har ovanligt goda förutsättningar att producera el från vindkraft. Kostnaden i Sverige är bland de lägsta i världen. Detta förutsätter dock att vindkraften kan sättas upp där det blåser mycket. Energimyndigheten har pekat ut knappt två procent av Sveriges yta som riksintresse för vindbruk, där det bland annat blåser minst 6,5 meter/sekund vid 72 meters höjd. Vår granskning visar att många av Försvarsmaktens stoppområden har bra vindlägen. 24 Försvarsmakten , 17

18 Det finns goda möjligheter för försvar och vindkraft att kunna samexistera. Det har bevisligen fungerat tidigare, och i andra länder med mindre yta och mer vindkraft än i Sverige tycks detta fungera utmärkt. Dessutom har Försvarsmakten i sitt regleringsbrev från regeringen i uppdrag att bidra till att nå det nationella planeringsmålet för vindkraft. Om vindkraften inte får byggas i bra vindlägen blir den dyrare. Dessutom innebär Försvarsmaktens agerande att osäkerheten ökar, vilket försämrar chanser och villkor för belåning av investeringar. Båda dessa faktorer ökar kostnaderna för vindkraft och skulle direkt motverka alliansregeringens vallöfte om att försöka hålla nere konsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen Politisk vilja att lösa problemet När det gäller frågan om stoppområdena för redan givna tillstånd har kritiken från regeringen varit hård: Jag tycker det är ytterst bekymmersamt, folk som har investerat i det här och har levt med utbyggnaden i tio års tid. Att då få beskedet från försvaret att man ifrågasätter tillståndet och byggnationerna. Det ger väldigt otydliga signaler, sade näringsminister Maud Olofsson i en kommentar till att Försvarsmakten överklagar redan givna byggnadslov för vindkraft. På frågan Men borde Försvarsmakten acceptera läget? svarade ministern Ja, jag tycker det är väldigt märkligt. Ministern ansåg också att de är en rimlig hållning att entreprenörer som fått tillstånd får fortsätta sin verksamhet. 25 Försvarsminister Sten Tolgfors uppgav i riksdagen den 26 november 2010: Jag noterar att Försvarsmakten har framhållit, till exempel i en text på hemsidan, att de vindkraftverk som har byggts på grundval av den enligt Försvarsmakten bristfälligt tillämpade processen i de ärenden som har överklagats på grund av sin placering kan leda till begränsningar av Försvarsmaktens verksamhet men att begränsningarna i de specifika fallen enligt myndigheten kan accepteras utan avgörande nackdel för Försvarsmakten. Det beror enligt Försvarsmakten på att det rör sig om ett i sammanhanget begränsat antal anläggningar på ett avgränsat antal platser. Försvarsmaktens intresse i detta ligger alltså enligt dem själva inte i att existerande kraftverk rivs utan i att man får till stånd respekt för processen. När det gäller nya projekt, där Försvarsmakten inte yttrat sig, uppgav försvarsministern i riksdagen att det finns en instansordning som har i uppgift att väga samman olika och stundom motstående samhällsintressen till ett sammanvägt beslut. Det är inte i första hand politiken som gör det, inte heller Försvarsmakten, utan kommuner, länsstyrelser och förvaltningsdomstolar Sveriges Radio, , 26 Riksdagen , 18

19 Regeringen har fattat beslut om att låta göra en internationell jämförelse av olika försvarsmakters, särskilt flygvapnets, verksamhet och vindkraftutbyggnad vid militära flygplatser. I uppdraget ingår att belysa förhållandet i Sverige mellan det civila och det militära flygets verksamhetsförutsättningar ställt i relation till vindkraftutbyggnad. 27 Svensk Vindenergi har välkomnat detta utredningsuppdrag Allmänhetens uppfattning En Sifoundersökning visar att 61 procent av svenskarna anser att en oberoende part bör granska och fatta beslut om utbyggnad när Försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra. Svensk Vindenergi genomförde i september 2010 en Sifoundersökning där personer fick frågan: "Försvarsmakten har lagt fram ett förslag som kan stoppa nya vindkraftverk inom fyra mil från alla militära flygplatser. Tycker du att en oberoende part bör granska och fatta beslut om utbyggnad, när Försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra?" En klar majoritet, 61, procent, svarade "ja" medan 23 procent svarade "nej" och 15 procent var tveksamma eller inte visste Enkät till projektörer I en enkät till sina medlemsföretag har Svensk Vindenergi frågat hur många verk och hur många MW som berörs av försvarsmaktens beslut. Enkäten visar att totalt 741 planerade verk inom Försvarsmaktens stoppområden antingen redan har fått avslag eller riskerar att få det till följd av Försvarsmaktens beslut. Projekten hade kommit så pass långt att tillståndsansökningar lämnats in eller var på väg att skickas in och projektörerna hade inte erhållit negativa yttranden från Försvarsmakten sedan tidigare. För tre projekt med totalt 35 verk och en effekt på 101 MW har Försvarsmakten ogiltigförklarat tidigare fortfarande bindande positiva yttranden. Därutöver har Försvarsmakten börjat överklaga redan beviljade vindkraftverk, trots att Försvarsmakten tidigare lämnat positivt yttrande. Hittills har Försvarsmakten överklagat bygglov för 50 vindkraftverk. Totalt kan det handla om 278 vindkraftverk. Sammantaget berörs alltså över vindkraftverk, med investeringar på över 25 miljarder kronor. Det kan jämföras med att det under hela 2009 installerades 198 verk. De över vindkraftverk 27 Pressmeddelande näringsdepartementet, , 28 Pressmeddelande Svensk Vindenergi, , 29 Pressmeddelande Svensk Vindenergi, , 19

20 som hotas kan producera cirka 5,4 6,0 TWh vindkraftsel, cirka dubbelt så mycket som nuvarande elproduktion från vindkraft. Energimyndigheten har pekat ut knappt två procent av Sveriges yta som riksintresse för vindbruk, där det bland annat blåser minst 6,5 meter/sekund vid 72 meters höjd. Många av Försvarsmaktens stoppområden har bra vindlägen och stora andelar är utpekade riksintresseområden för vindbruk. Andel RO av länets yta Andel RO inom stoppområde Antal planerade verk Planerad produktion inom stoppområde [GWh/år]** Planerade verk i miljarder kr Antal befintliga verk* Befintlig produktion inom stoppområde [GWh/år] * Befintliga verk i miljarder kr* Gotlands län 1,10% 10% , ,7 0,39 Jönköpings län 4,00% 24% , ,07 Norrbottens län 0,60% 12% , Värmlands län 1,20% 29% , Västra 1,40% 7% , ,7 3,16 Örebro län 3,60% 15% , Östergötlands 1,00% 19% , ,6 1,48 Blekinge län 1,90% 0% , ,8 0,475 Uppsala län 0,50% 0% ,06 3 4,95 0,03 Totalt verk GWh 22,1 miljarder 278 verk 893,8 GWh 5,6 miljarder *eller under ** Antar 2500 fullasttimmar uppförande Tabellen visar andel riksintresseområde för vindbruk av länens respektive stoppområdenas yta. Den visar även hur mycket vindkraft som finns och eller planeras inom Försvarsmaktens stoppområden, uttryckt i antal verk, årsproduktion och investeringsbelopp. Notera att tabellen uppdateras fortlöpande, varför summorna nödvändigtvis inte stämmer överens med uppgifter i publicerad debattartikel och pressmeddelande Svensk Vindenergis förslag Svensk Vindenergi föreslår: Att regeringen ifrågasätter Försvarsmaktens generella förslag till stopp för vindkraft nära millitära flygplatser. Att regeringen tillsätter en oberoende part som granskar och fattar beslut om utbyggnad, när Försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra. Att regeringen ger Försvarsmakten i uppgift att ge tidiga besked till vindkraftprojektörerna samt att lämnade positiva remissvar ska betraktas som gynnande förvaltningsbeslut. Att regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att undersöka möjligheterna att medge samlokalisering av vindkraftsparker och kompletterande radarstationer. 20

21 Att regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att försöka hitta gemensamma lösningar och tillvägagångssätt för bästa möjliga process, liknande det Memorandum of Understanding som finns mellan brittiska försvarsmakten och vindkraftbranschen i Storbritannien. Att Energimyndigheten beviljar pilotpengar till projekt som syftar till att utveckla tekniska lösningar för samexistens mellan vindkraft och radaranläggningar. 21