Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Transkript

1 Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter

2 Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU Alnarp Företagare Vindform AB ReWind Offshore AB Boge Vindbruk AB Wind4shore AB 2

3 Vilka ägarmodeller för vindkraft finns i Sverige?

4 Aktiebolag Wind Ltd Co Revenues - OM-costs = Surplus Revenue Revenue El - kwh certificates Profit Share owners

5 Vindkraftkooperativ

6 Kooperativ med nettoavräkning

7 Fastighetsbolag; el för egen förbrukning

8 Blandat ägande

9 Leasing-modell

10 Hur har ägandet förändrats över tid?

11 Vindkraftens utveckling i Sverige, Privata ägare Kooperativ Vindkraft AB Företag med annan verksamhet Kraftbolag och kommunala energibolag

12 Utveckling av ägarformer

13 Ägarformers andel över tid

14 Kraftbolag & kommunala energibolag

15 Lokalt ägd vindkraft 1. Lokala intressenter är majoritetsägare 2. Det mesta av den sociala och ekonomiska nyttan tillfaller lokalsamhället Owner Category Definition of local MW Local in % (MW) Power Companies & Utilities Region/one or more counties* Private** Municipality Wind Cooperatives Municipality/county*** Wind Ltd Co Municipality/county Other companies County Total Mer än 40 procent av vindkraften i Sverige är lokalt ägd vindkraft

16 Konsumentägd vindkraft Konsumentägd vindkraft: Privata hushåll fastighetsbolag bostadsrättsföreningar industrier Kommuner, m.fl. som investerar i vindkraft för att få el till sin egen förbrukning. Andelen konsumentägd vindkraft har ökat från 3 procent 2005 till 7,5 procent Den har planat ut och minskat något till 6 procent 2012, men förväntas öka kraftigt kommande år.

17 Varför används dessa ägarmodeller? Ägarmodellerna har skapats av vindkraftsprojektörer för att kunna finansiera utbyggnad av vindkraft

18 Fördelar Dessa ägarmodeller har gjort det möjligt för små investerare att bidra till omställningen av energisystemet Eftersom de stora svenska kraftbolagen bara gjort symboliska investeringar, har dessa ägarmodeller varit en nödvändig förutsättning för att en omställning har kunnat börja.

19 Framtidsutsikter Vindkooperativens utveckling har stagnerat, pga uttagsskatten. Vindkraft för eget bruk Företag slipper energiskatt Privatpersoner får betala energiskatt Vindbolag som startade går med förlust, ägarna gör inga nya investeringar Vindkraftprojektörer som har dessa målgrupper skär ner verksamheten Industrin, VindIn AB, investerar i Finland där man har ett fastprissystem

20 Hur kan nya aktörer förbli energiproducenter?

21 Säkra investeringar Investeringar i vindkraft i Sverige har hög risk. Årsintäkterna är beroende av tre variabler: vinden, elpriset och certifikatpriset. Alla tre varierar kraftigt och är svåra att förutsäga. Risken kan reduceras med ett minimipris på certifikat

22 Slutsatser Med tydliga lagar och regler, och ett trovärdigt stödsystem, kan små investerare fortsätta att spela en ledande roll för omställningen till ett förnybart energisystem I Sverige. Om inte kommer dessa små investerare att sluta satsa på vindkraft.

23 Tack! Tore Wizelius juni

24 Investerarnas motiv Affärsmässig investering Avkastning på kapital Billigare el Politiska motiv privata investerare Kommunala bolag Förutsägbara elpriser El för egen förbrukning Prissäkring Andra motiv Markanvändning Stärka varumärke

25 Vattenfalls motiv att inte satsa på vindkraft Vattenfall ska enligt ett regeringsbeslut från 2009 leda utvecklingen av en miljömässigt hållbar energiproduktion i Sverige. Andelen vindkraft ägd av Vattenfall har efter det beslutet minskat från 18 till 7 procent. Vattenfall har ett egenintresse av att bevara det nuvarande energisystemet. Om vindkraften blir för konkurrenskraftig, blir det möjligt att avveckla kärnkraftverk. Mer vindkraft sänker priserna på elmarknaden.