10/17/2014. Implementering av evidensbaserade metoder: Att balansera följsamhet till evidens med anpassning till den unika kontexten
|
|
- Linnéa Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implementering av evidensbaserade metoder: Att balansera följsamhet till evidens med anpassning till den unika kontexten Ulrica von Thiele Schwarz Leg psykolog, Docent i psykologi Vinnvård Fellow iimprovement Science Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Sweden Sessionens lärandemål Kunna beskriva följsamhet och anpassningar ur ett implementerinsperspektiv Kunna resonera kring anledningar till, och för och nackdelar med, följsamhet och anpassningar Känna till vilken typ av anpassningar som görs och bidra till kunskapsutvecklingen kring hur anpassningar kan hanteras i praktiken Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Skäl till variation Skillnad i demografi (patienter), resurser (sängplatser, vårdpersonal, operationssalar etc), efterfrågan från patienter Olika traditioner/arbetssätt På grund av osäkerhet om bästa (be)handlingsalternativ På grund av säkerhet att det bästa (be)handlingsalternativet är det bäst (påverkan av utbildning, erfarenhet, marknadsföring, lokala entreprenörer) Brist på kännedom om variationen, de egna resultaten? Brist data för att bedöma kvalitet? Skillnad i resurser och kompetens för att kontinuerligt utveckla kvalitet? Skillnader under införandet av evidensbaserade metoder? Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Anpassningar eller följsamhet? Följsamhet = Att ett program/en intervention införs som det är tänkt Dusenbury et al 2003:Health Education Research Anpassningar = förändringar som görs samband med införandet Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Anpassningar eller följsamhet en utmaning både för praktiken och forskningen Praktiskt: när nya metoder ska införas aktualiseras i princip alltid frågor kring anpassningar antingen av metoden eller av verksamheten Det finns många implementeringsmodeller men få ger vägledning för anpassningar Forskningsmässigt: Vi saknar kunskap om och på vilket sätt anpassningar påverkar utfall implementeringsutfall, metodens effekt, och service- och patientutfall Vi saknar teorier som kan hjälpa oss att förstå de faktorer som påverkar anpassningarnas effekter Vi saknar kunskap om hur vi ska utvärdera metoder som anpassas Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
2 Praktisk övning följsamhet eller anpassningar? Följsamhet Lokala anpassningar Argument för/mot Empiri Intern vs extern validitet Omöjligt att göra utan att försämra utfallet idagsläget? Omöljigt att införa utan? Matchning, buy-in Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Antaganden om metoders effektivitet rätt eller fel? Expected effect Efficiency studie /glidning /glidning) Effectiveness studie Disseminatio n/ spridning Traditionell medicinsk syn Stadie Expected effect /glidning) /glidning Efficiency studie Effectiveness Studie Alternativ syn Disseminatio n/ spridning Stadie Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Chambers et al. Implementation Science :117 Tidigare forskning en sammanfattning av hur anpassningar påverkar utfallet av interventioner Hög följsamhet är generellt relaterat till bättre utfall än lägre följsamhet MEN lägre följsamhet behöver inte betyda medvetna anpassningar I praktiken förekommer anpassningar ofta (15% - 88% av användare av EBM rapporterar att de gjort anpassningar) Det finns få exempel på hur anpassningar påverkar utfallet, och den forskning som finns är motsägelsefull Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Hur påverkar anpassningar utfallet av interventioner? Motsägelsefulla resultat Likvärdiga effekter för studier där man gjort anpassningar i setting, population och format (till exempel internet-kbt, föräldraträningsprogram utfört av icke-specialist jmfr med terapeuter) Mixade utfall för kulturellt anpassade interventioner: Resultat av meta-analyser varierar från ingen effekt, till att man inte kan dra någon slutsats, till lovande och stark effekt.. Meta-analys av hur utfallet av interventioner påverkas av interventionens ursprung Syfte: att jämföra effektiviteten av interventioner med olika ursprung Novel programs (mer eller mindre ) Replikationer av EBP i ett nytt land EBP, men med anpassningar till lokala förhållanden Av praktiska skäl Av kulturella skäl För att kombinera med andra program Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
3 Metod o Två meta-analytiska dataset: o Ett från tyskspråkiga områden (Tyskland, Österrike, Schweiz): prevention och hälsopromotion för barn och ungdomar (158 inkluderade studier). o Svenska studier: prevention och/eller rehabilitering, både barn, ungdomar och vuxna (139 inkluderade studier). o sstudier publicerade mellan 1995 och 2012 som använt en randomiserad eller-ickerandomiserad kontrollgrupp o Kodat för typ av program: o Tre kategorier, fem subkategorier o Analys: o Beräkning av effektstorlekar o Kontrollerat för studiedesign och stickprovsstorlek Resultat Tyska samplet Novel programs vanligast, rena replikationer minst vanliga De högsta effektstorlekerna hade subkategorierna innovationer, kulturella anpassningar, och konceptuellt nya program. Replikationer och pragmatiska anpassningar och eklektiska anpassningar hade sämst effekt. Svenska samplet Novel programs vanligast, anpassningar minst vanliga De högsta effektstorlekarna hade subkategorierna pragmatiska anpassningar, eklektiska anpassningar, innovationer, och kulturella anpassningar Replikationer var minst effektiva. Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Metodologiska begränsningar Studien baserar sig på information som finns tillgänglig i de publicerade artiklarna Begränsad beskrivning av anpassningar Risk för publikationsbias Litet studiesample, särskilt för underkategorierna Skillnaderna mellan de två samplena Stor variation i typ av intervention Slutsats Novel programs (nya, lokala interventioner) verkar mest effektivt Relaterad till best fit eller principle of program uniqueness Replikationer har sämst effekt Effekten av anpassningar skiljer sig mycket åt beroende på typ av anpassningar och sample Det kan ifrågasättas om interventioner/program ska införas utan att anpassningar övervägs Lämnar frågan om vad som ska anpassas och hur det ska göras obesvarad Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Reflektion: Kan anpassningar förbättra utfallet av en intervention? Anpassningar i praktiken När görs dem? Av vem görs dem? Vad anpassas innehåll utförande Införande - implemenering Varför görs det? Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
4 Anpassningar i praktiken En intervjustudie med första linjens chefer i socialtjänsten o Syfte: att beskriva anpassningar i socialtjänstens arbete från första linjens chefers perspektiv o Urval: 7 svenska kommuner med variation Lokalisation Storlek Tidigare erfarenhet av R&D och EBP, baserat på extern kommunition o 28 semi-strukturerade intervjuer (hösten 2012) 20 första linjens chefer inom socialtjänst o Analysmetod: Innehållsanalys : vad, när, vem, hur och varför? Sammanfattning Första linjens chefer har ett mycket stort inflytande över hur EBM införs i praktiken Utöver att anpassa innehållet i form av borttagna, adderade och modiferade moment så gjordes frekvent integreringar mellan olika metoder Kärnkomponenter diskuteras ytterst sällan Inom en och samma enhet görs både planerade och spontana anpassningar. Det varierar från chef till chef om detta ses som ett problem eller ej Varför anpassningar görs verkar central för att förstå om anpassningarna är funktionella, det vill säga leder till bättre implementerings- och prestationsutfall Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Anpassningar i praktiken - reflektion Att hantera anpassningar i praktiken en forskningsbaserad praktisk modell Samarbete med Stockholms läns landsting Uppdrag: utveckla en modell baserat på forskning till stöd för chefer och ansvariga för införande av nya metoder Modellen bygger på existerande ramverk för hur man inför och vidmakthåller nya metoder och kontinuerligt utvecklar sin verksamhet Tas fram genom en iterativ process där chefer och medarbetare deltar Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Kunskapskällor Från implementeringsliteraturen om vad som underlättar respektive försvårar införande av nya metoder i praktiken Empiriska beskrivning av olika typer av anpassningar 1 Förståelse för betydelsen av kärnkomponenter och förändringsteori 2 Pedagogik, organisationsteori Plan Do Study Act; kontinuerliga, snabba iterationer 3 Användning av data Förbättringar för patienterna i fokus Arbets- och organisationspsykologi, Motivationspsykologi Alignment mellan olika uppdrag och mål Utförarens möjligheter att göra saker annorlunda i fokus 1 Stirman, Shannon Wiltsey, et al. Implementation Science 8.1 (2013); 2 Lee et al American Journal of community Klassisk modell: Det finns evidens. Målet är att införa den i verksamheten. Lyckas man kopiera så får man den efterfrågade effekten. EVIDENS EFFEKT psychology :290 ; 3 Chambers et al. Implementation Science Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
5 Modell som tar hänsyn till kontexten: Det är evidensen och kontexten i kombination som skapar en effekt Vårt tankesätt : Evidens och kontext tillsammans avgör vad man gör i praktiken, och det sker hela tiden, över tid. Den mest centrala aspekten av utvärdering är kontinuerlig uppföljning och lärande UTVÄRDERING EVIDENS KONTEXT EFFEKT DET MAN GÖR I PRAKTIKEN EFFEKT KONTEXT UTVÄRDERING Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Statisk syn 1 Dynamisk syn 1 Våra utgångspunkter Anpassning ar Dåliga, ska undvikas, elimineras Bedömning Initialt eller under av kontexten tidig implementering Mätning av utfall Hanterings av varians Typ av kunskap som genereras Under studien, av forskare Ignoreras / rädes Fungerar/fungerar inte (Ja kanske, nej kanske) Oundvikliga, bör uppmuntras men monitoreras och guidas av evidens Kontinuerligt Inlemmat som en del av organisationen Planeras för, undersöks Genererar kunskap Kan ha både positiv och negativ effekt beroende på hur de görs Kontinuerligt 1) Kontinuerligt för lärande 2) implementeringsutfall Undersöks, särskilj önskad från oönskad varians Vad fungerar, för vem,när, under vilka omständigheter Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Chambers et al. Implementation Science :117 Bärande principer för anpassningar Anpassningar kan potentiellt både förbättra och försämra införande och effekter av det som införs Granska nyckelkomponenter/förändringsteori noggrant Var klara över vad ni vill uppnå (målet) Planera på förhand och lär och justera efterhand Skapa rutiner för problemidentifiering och problemlösning Använd data för att planera, följa upp och utveckla arbetet Chambers et al. Implementation Science :117 Stirman et al. Implementation Science :65 Lee et al American Journal of community psychology :290 Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Anpassningar i praktiken diskussion och reflektion Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Att hantera anpassningar - när det väl är dags för införande Troubleshooting: Var beredd att det initialt krävs täta justeringar - skapa feedbackloop Data, frekventa avstämningar, snabba justeringar Ge de som jobbar med metoden arenor för inflytande Mandat att fatta beslut System för att informera om justeringar i verksamheten Riktning: Återvänd regelbundet till syftet med införandet och stäm av att riktningen fortfarande är tydlig Särskilt viktigt i samband med att fokus glider över till andra saker Motivation Använd data för att skapa motivation för förändring Om införandet leder till positiva effekter I medarbetarnas vardag kommer förändringen bli självgående, men tills dess behövs m Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
6 Ibland är anpassningar bara återuppfinningar av hjulet Zone of drastic mutation Och ibland är det dessutom en mindre effektiv metod Anpassning och återuppfinningar är acceptabla fram tills dess att ytterligare utspädning komprimenterar metodens integritet och effektivitet Hall (1975) Journal of Teacher education Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober och ibland är en metod väldigt bra och ibland funkar någonting först Fast kanske inte just där den införs, på det sätt den införs på Men inte över tid, när kontexten förändras Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober Tack för er uppmärksamhet! Vinnvård Fellow in Improvement Science, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Ulrica von Thiele Schwarz 17 oktober
Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Läs mer16/03/2018. Användbar evidens. Vi börjar med några frågor! Gå till menti.com, skriv in kod Vad är problemet med att blint följa evidens?
Användbar evidens Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Henna Hasson Docent, Karolinska Institutet Chef, Enheten för Implementering och Utvärdering, Centrum för Epidemiologi
Läs merEvidensekvationen. Ulrica von Thiele Schwarz. Spindelklubben
Evidensekvationen Spindelklubben 2018-08-29 Ulrica von Thiele Schwarz Leg psykolog, forskare (PhD) Procome Research Group, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Sweden Professor i psykologi
Läs mer11/4/2017 ANVÄNDBAR EVIDENS OM FÖLJSAMHET OCH ANPASSNINGAR
ANVÄNDBAR EVIDENS OM FÖLJSAMHET OCH ANPASSNINGAR Ulrica von Thiele Schwarz SWABA -14 oktober 2017 Det är ju så komplext det här Våra klienter, det är ju ofta personer med multiproblematik, där flera processer,
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merHur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Läs merAtt använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?
Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra? Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Procome Research Group, Medical Management Centre,
Läs mer2/4/2019. Jag har 20 års erfarenhet. Jag har själv sett att det här fungerar. FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? HUR HÄNGER DET IHOP?
FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? 4 FEBRUARI 2019 Ulrica von Thiele Schwarz 1,2 1 Mälardalens högskola 2.Procome, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Sweden
Läs merLeda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merUtvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017
1 Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017 Henna Hasson Ulrica von Thiele Schwarz Isabella Pistone Enheten för implementering och utvärdering, Centrum
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merGDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs merEn vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete
"There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting
Läs merUTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts
UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik
Läs merIntegrering av Lean, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete
Integrering av Lean, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete Terese Stenfors -Hayes, forskare Ulrica von Thiele Schwarz, forskare Hanna Augustsson, doktorand Karolinska Institutet, LIME Anna Berg, Hälso-
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merSKILLSS. LSS verksamheter
SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla
Läs merMetod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Läs merHåll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering
Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering Gunilla Avby, chef FoU Nordväst Stockholm mars 2018 Ingrid Norberg 3 sammanlänkade begrepp implementering förändring lärande 1 Vad kännetecknar
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merEtt beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Läs merImplementering Mårten Åhström 20 september 2016
1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merEvidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09
Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merReproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel
Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Gustav Nilsonne SPK 2019 osf.io/shbhq/ Öppen tillgång Öppen kod Öppna data Replikeringsforskning Metavetenskap Incitament och beteende
Läs merOm evidensbaserad praktik i socialt arbete
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merTALENT MANAGEMENT. Pernilla Bolander & Andreas Werr Handelshögskolan i Stockholm
TALENT MANAGEMENT Pernilla Bolander & Andreas Werr Handelshögskolan i Stockholm VAD ÄR TALENT MANAGEMENT? DRIVKRAFTER BAKOM THE WAR FOR TALENT Begränsat utbud Åldrande arbetskraft Ändlig talangpool Växande
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs mer10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners
10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merDodo-fågelns dom: Alla vinner!
Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,
Läs merImplementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merArbetsgång i förbättringsarbete
Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång
Läs merKognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Läs merPressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merFörutsättningar för att etablera en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. En intervjustudie med chefer inom socialtjänsten
Förutsättningar för att etablera en evidensbaserad praktik i socialtjänsten En intervjustudie med chefer inom socialtjänsten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merVilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merProfession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.
Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merEVIDENSENS MÅNGA ANSIKTEN MORTEN SAGER, LEKTOR I VETENSKAPSTEORI, ANSVARIG MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING
EVIDENSENS MÅNGA ANSIKTEN MORTEN SAGER, LEKTOR I VETENSKAPSTEORI, ANSVARIG MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Evidensens många ansikten evidensbaserad praktik i praktiken Ingemar Bohlin och Morten Sager
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merFörberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK
ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merHur kan forskning komma till nytta i praktiken?
Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merMetoder för förbättrad venprovtagning
Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,
Läs merProposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik
Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 0 Proposition om policy för evidensbaserad psykologisk praktik Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merBEHANDLING AV DROGBEROENDE
BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT
Läs merVarför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merVi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Läs merATT KOMMA IGÅNG. Innehåll. Hur bra är servicen? 2. Vad hjälper eller hindrar oss att uppnå syftet? 3. Vilka förutsättningar har kärnverksamheten?
ATT KOMMA IGÅNG ATT KOMMA IGÅNG innehåller sex övningar som du kan använda tillsammans med dina medarbetare. Övningarna tar upp viktiga frågor, skapar dialog och kanske orsakar huvudbry. Det är inte troligt
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merJENNY DE FINE LICHT & BIRGITTA NIKLASSON VARJE DAG LITE BÄTTRE! - ETT EXEMPEL PÅ TILLITSBASERAD STYRNING?
JENNY DE FINE LICHT & BIRGITTA NIKLASSON VARJE DAG LITE BÄTTRE! - ETT EXEMPEL PÅ TILLITSBASERAD STYRNING? VÅRDEN I SIFFROR Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2017 VÅRDEN I SIFFROR Källa: Sveriges Kommuner
Läs merI. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare
I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merVetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?
Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible
Läs merKBT- sömnbehandling på internet i NSÖ
- KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merWorkplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering
Läs mer