Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik

Transkript

1 Proposition om policy för evidensbaserad psylologisk praktik

2 Proposition om policy för evidensbaserad psykologisk praktik Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta policydokumentet Flik sid 2

3 Förbundsstyrelsens proposition om policy för evidensbaserad psykologisk praktik Bakgrund APA (American Psychological Association) antog 0 ett dokument Evidence-based practice of psychology som utgör riktlinjer framförallt för psykologers kliniska verksamhet. Dokumentet var framtaget av Divsion inom APA. Norsk Psykologforenings centralstyre antog i januari 0 Prinsipperklæring om evidensbasert psykologisk praksis, som är en i princip direktöversättning av APA:s dokument. Under senare år har en diskussion förts på nordisk basis i SAK (den nordiska samarbetskommittén för psykologförbund) om möjligheterna att, i likhet med våra gemensamma yrkesetiska principer, finna en gemensam hållning i frågan om evidensbaserad psykologisk praktik. En sådan gemensam överenskommelse har inte kommit till stånd. Förbundsstyrelsen 0 såg behovet av ett policydokument för området som angeläget och bedömde att ett sådant skulle kunna fastställas på nationell basis i väntan på en eventuell samnordisk överenskommelse. Förbundsstyrelsen gav förbundets Vetenskapliga Råd i uppdrag att fritt utifrån den amerikanska förlagan översätta och anpassa Evidence-based practice of psychology, för svenskt bruk. Förbundsstyrelsen antog för sin del dokumentet vid sitt sammanträde Till års förbundskongress lade FS fram en proposition med förslag att anta Evidensbaserad psykologisk praktik Policy och riktlinjer. Kongressen återremitterade frågan till förbundsstyrelsen för omarbetning och för antagande av års Rådskonferens. Det omarbetade dokumentet förelades rådskonferensen som inte antog förslaget. De synpunkter som framfördes har därefter inarbetats i dokumentet. Under våren har dokumentet varit ute på en bred remiss. Remissvaren har varit få, men de som svarat har i huvudsak varit positiva till dokumentet. Förslag till omformuleringar och till tydligare direktöversättningar från det amerikanska dokumentet har inkommit. Förbundets Vetenskapliga Råd och de vetenskapliga rådgivarna har diskuterat dokumentet vid ett möte den maj och samtliga ställt sig bakom det föreliggande förslaget. Flik sid 3

4 Evidensbaserad psykologisk praktik policydokument En evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) innebär en integrering av bästa tillgängliga forskning satt i ett sammanhang med klientens 1 karakteristika, kultur, behov och önskemål. Det primära syftet med EBPP är att verka för en effektiv psykologisk praktik och därmed främja utveckling och hälsa genom användningen av empiriskt validerad kunskap vid psykologisk bedömning, problemformulering, klientrelation och intervention. Bästa forskningsevidens Bästa forskningsevidens avser vetenskapliga resultat rörande alla slags åtgärder som psykologen vidtar i förhållande till klienten. Sådana åtgärder kan vara bedömning/diagnostik, rekommendationer och interventioner inom alla psykologins tillämpningsområden. En bred evidensbas för psykologisk praktik bygger på grundforskning och tillämpad forskning i psykologi och besläktade ämnesområden såsom annan beteendevetenskap, psykiatri och neurovetenskap. Policy och praktik inom de områden där psykologer verkar ska även genomsyras av forskning med olika metodologiska utgångspunkter från områden som socialt arbete, folkhälsa, mänsklig utveckling och sociala relationer. Generellt sett ska evidens vara baserad på systematiska studier, statistisk och klinisk signifikans och en bred vetenskaplig bas. Evidens kan bygga på olika typer av forskningsansatser och metoder. Validiteten i de slutsatser som kan dras utifrån forskning vilar på en progression från observation i den psykologiska praktiken till en systematisk utvärdering av kontrollerade studier, samtidigt som man är medveten om begränsningar i den existerande kunskapen och dess tillämplighet i det specifika fallet. Forskare och praktiker måste med gemensamma krafter försäkra sig om att den tillgängliga forskningen på psykologisk praktik har såväl praktisk relevans som intern validitet. Det är emellertid viktigt att åtgärder, som ännu inte är prövade i kontrollerade studier, inte skall anses som per definition ineffektiva. Dock skall såväl etablerade metoder som innovationer utvecklade i såväl psykologisk praktik som under laboratoriemässiga förhållanden löpande genomgå grundlig utvärdering. Eventuella hinder för en sådan utvärdering skall identifieras och åtgärdas. Praktisk expertis Psykologers praktiska expertis utgörs av kunskaper och färdigheter som främjar positiva resultat av deras åtgärder. Psykologers kompetens omfattar: a) genomförande av utredningar och utveckling av diagnostiska bedömningar, formulering av systematiska fallanalyser och åtgärdsplaner; b) beslut om och genomförande av åtgärder och kontinuerlig utvärdering av dessa 1 För att dokumentet ska vara tillämpligt för samtliga områden där psykologer är verksamma åsyftar klienten den individ/familj/grupp/organisation/gemenskap som mottar psykologiska tjänster. Flik sid 4

5 åtgärder; c) interpersonell kompetens, till exempel i utvecklingen av en produktiv arbetsallians med klienten, men också empatisk förmåga; d) kontinuerlig reflektion över den egna personen och yrkesrollen samt utveckling av professionella färdigheter; e) förmåga att utvärdera och tillämpa forskningsbaserad kunskap från såväl grundforskning som tillämpad psykologisk vetenskap; f) insikt om hur åtgärder påverkas av individuella, kulturella och kontextuella förhållanden; g) användning av stödjande resurser efter behov, till exempel eget konsultstöd, handledning eller insatser från andra kunskapsområden; samt h) att kunna ge en övertygande motivering för föreslagna interventioner. Expertis utvecklas i en ständigt pågående process av praktiskt och vetenskapligt lärande, egen forskning, teoretisk förståelse, erfarenhet, självreflektion, kunskap om aktuell forskning, samt kontinuerlig vidareutbildning och utveckling. I grunden ligger förmågan att välja metod avpassad till det enskilda fallet, och psykologisk expertis innebär att integrera den bästa forsknings- och praktikbaserade kunskapen med kunskap om klientens karaktäristika, önskemål och behov, som genereras under klientkontakten. Helt central för psykologisk expertis är en medvetenhet om egna begränsningar i kunskaper och färdigheter, liksom hur egna föreställningar, förutfattade meningar och emotionella bindningar kan påverka den egna bedömningen och insatsen. Dessutom behöver psykologen vara medveten om hur egna egenskaper, värderingar och kontext, interagerar med klientens Klienters egenskaper, värderingar och kontext Psykologiska insatser är mest effektiva, när de är anpassade till klientens konkreta problem, starka sidor, personlighet, sociokulturella sammanhang och preferenser. En rad förhållanden, till exempel klientens funktionsnivå, vilja till förändring och omgivningens intresse och stöd, påverkar resultatet av en åtgärd. Viktiga karaktäristika, att ta hänsyn till under etablering och vidmakthållande av en samarbetsrelation liksom vid genomförandet av specifika interventioner, är: a) individuella variationer i problem och besvär, etiologi, samtidiga besvär och beteende; b) ålder, utvecklingsnivå, utvecklingshistoria, och livsfas; c) sociokulturella faktorer och familjefaktorer (t.ex. kön, könsidentitet, etnicitet, social klass, religion, funktionshinder, familjestruktur, och sexuell läggning); social kontext (t.ex. fördomar, skillnader i tillgång till hälsovård) och stressorer (till exempel konjunkturförhållanden, arbetslöshet, viktiga händelser i omvärlden och i klientens liv); och e) personliga preferenser, värderingar och preferenser gällande intervention (t.ex. mål, trossatser, syn på världen och förväntningar). Ett centralt mål i EBPP är att främja klientens möjligheter att välja bland flera effektiva åtgärder. Praktiska implikationer Beslut om åtgärder skall tas i samarbete med klienten, baserat på bästa relevanta evidens och med hänsyn till sannolika kostnader, nytta och tillgängliga resurser och alternativ. Det är psykologen, som gör den slutliga Flik sid

6 bedömningen av en viss åtgärds eller åtgärdsplans lämplighet och genomförbarhet. En aktiv och välinformerad klients deltagande är i regel avgörande för hur framgångsrik en psykologisk åtgärd blir. Åtgärdsbeslut skall aldrig tas av en person utan relevant utbildning eller kännedom om fallets specifika förhållanden. Psykologen avgör tillämpbarheten av slutsatser från forskning beträffande en specifik klient. I det enskilda fallet kan beslut och åtgärder krävas, som inte har direkt stöd i tillgänglig forskning. Tillämpning av forskningsevidens i en viss situation innebär alltid kvalificerade sannolikhetsbedömningar. Fortlöpande utvärdering av klientens framsteg och att kunna anpassa interventionen efter behov är därför ett fundamentalt inslag i en evidensbaserad psykologisk praktik. Sveriges Psykologförbund uppmuntrar utvecklande av åtgärder visavi klienter som återspeglar denna syn på evidensbaserad psykologisk praktik. Flik sid