Evidensbasering: praktik, teori, kontext. 60/120 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan för magister/master i Evidensbasering: praktik, teori, kontext 60/120 högskolepoäng Avancerad nivå H2EVI Master in evidence-basing: practice, theory, context 60/120 h.e.cr. Second cycle G 2011/235

2 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för magister/mastersprogram i Evidensbasering: praktik, teori, kontext, 60/120 högskolepoäng är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden med smärre revideringar att gälla från och med höstterminen Utbildningsområde: Humaniora Huvudområde: Vetenskapsteori Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. 2. Syfte Syftet med programmet är tvåfaldigt: 1) Att ge studenten teoretiska och metodologiska kunskaper samt praktiska färdigheter för anställning inom verksamheter där avancerad kunskap kring framtagandet och tillämpning av evidens för olika praktiker efterfrågas. 2) Att, utöver 1) ge studenten en examen med fokus på evidensbaseringens metateori och kunskapsteoretiska grunder, förberedande för forskarutbildning i vetenskapsteori. Utbildningen kommer i hög utsträckning att vila på verksamhetsanknuten undervisning. Målet är att ge studenterna redskap för att analysera och bedöma olika verksamheters krav på evidens och möjligheter för tillämpning. De i programmet ingående delkurserna kan också läsas som fristående kurser på avancerad nivå, eller i förekommande fall erbjudas som uppdragsutbildningar på hel- eller halvfart eller i överenskommelse med avnämare. 3. Mål Eftersom syftet med programmet är tvåfaldigt är lärandemålen delvis gemensamma och delvis fördjupande för magister- respektive masterexamen. 3.1 Lärandemål för magisterutbildningen (60 hp) Kunskap och förståelse Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: redogöra för olika inriktningar i framarbetning av evidens- och utvärderingsmetoder och deras huvudteman, historia, krav och tillämpningar, utveckla god kännedom om möjligheter att lokalisera aktuell forskning kring utvärderingspraktiker och evidensbasering, förklara, förutse och ge exempel på utvärderingspraktikers och evidensbaseringens tillämpningar, möjligheter och begränsningar inom olika verksamheter, 2

3 utveckla god kännedom om evidensbaseringens och utvärderingspraktikers vetenskapsteori. Färdighet och förmåga Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: leda och delta i strategiskt förändringsarbete och utvärderingar med avseende på krav och tillämpning av evidens i olika verksamheter, kunna uppställa forskningsfrågor kring evidenskrav och användning av evidens samt tillämpa adekvat metod för uppgiften, aktivt kunna söka och uppdatera information från olika utvärderingsinstanser och organ inom evidensrörelsen för yrkesutövning inom olika verksamheter samt för genomförande av forskning, kommunicera och relevant demonstrera möjligheter och problem med evidensbasering och utvärderingar muntligt och skriftligt, i samverkan med avnämare utanför akademiska sammanhang, kunna göra bedömningar av utvärderingar och evidens med avseende på jämställdhets- och jämlikhetsaspekter samt, medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i förhållande till evidensbasering, inom givna tidsramar författa en vetenskaplig uppsats, försvara denna vid en seminarieventilering samt opponera på annan uppsats. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: med mycket hög grad av självständighet kunna värdera kvantitativ och kvalitativ forskning och dess tillämpbarhet inom olika verksamheter, identifiera, värdera och förhålla sig till brister på evidens och avgöra dess konsekvenser för olika verksamheter, värdera etiska och ideologiska aspekter på utvärderingar och evidensbasering på aggregerad och individuell nivå, utforma och ha en rådgivande funktion i planeringsarbete för genomförande av förändringsarbete, utvärderingar och evidensbasering inom olika verksamheter. 3

4 3.2 Lärandemål för masterutbildningen (120 hp) Kunskap och förståelse Efter genomgånget program förväntas studenten, utöver lärandemålen för magisterexamen, kunna: utveckla kunskap och systematisk förståelse av forskningsområdena vetenskapsteori och vetenskapsstudier samt djup och aktuell specialistkunskap om områdenas relevans för evidensbaseringens olika aspekter, kombinera kunskap och förståelse om aktuella teorier, metoder och forskningsobjekt inom vetenskapsteori och vetenskapsstudier för särskild relevans och utvecklingspotential inom evidensbaseringens metateori. Färdighet och förmåga Efter genomgånget program förväntas studenten, utöver lärandemålen för magisterexamen, kunna: kombinera vetenskapsteoretisk analys av olika former av kunskapsbildning om, för och i organisationer med självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, kritiskt, självständigt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, identifiera behov av ytterligare kunskap, och förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande med särskilt fokus på evidensbasering. Värdering och förhållningssätt Efter genomgånget program förväntas studenten, utöver lärandemålen för magisterexamen, kunna: etablera, tillämpa och kritiskt värdera metaperspektiv på vetenskaplig verksamhet med särskilt fokus på användning av ny kunskap om, för och i verksamheter såsom evidensbasering och utvärderingar, reflektera över rollen som vetenskapsteoretiker med avseende på såväl akademisk som samhällelig relevans, med fördjupad insikt förutse, motivera och förklara möjligheter och begränsningar med evidensbasering, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, försvara och motivera intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. 4

5 4. Upplägg och studiegång Programmet ges av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Kurserna ges av institutionens forskare och i samarbete med forskare vid andra fakulteter och institutioner vid Göteborgs universitet samt från andra lärosäten och viktiga institutioner inom evidensrörelsen. Praktikkurser och fältstudier sker i samråd med avnämare vid bl a Kommunernas samordningsorgan Göteborgsregionen, Västragötalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Socialstyrelsen. Programmet består av kurser som dels ger praktiska färdigheter i evidensbasering och dels ger teoretisk och kontextuell förståelse för evidensrörelsens ursprung och samtida implikationer inom den mängd av områden där den är verksam. Utbildningen avser att progressivt utveckla studentens meta- och vetenskapsteoretiska kompetens som ett medel för fördjupad analys av evidensbaseringens möjligheter och problem inom viktiga välfärdsområden samt för att förbereda för forskarutbildning inom ämnet vetenskapsteori och motsvarande ämnen. Varje kurs innehåller således moment av sådan karaktär. Genom den verksamhetsanknutna undervisningen ges möjlighet till praktikmoment och att uppsatsarbetet görs i samarbete med avnämarna. 5. Kursbeskrivningar Evidens i praktiken: Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 hp. Kursen tar upp sökning, sållning och kvalitetsbedömning av forskningslitteraturen både i relation till olika verksamhetsområden och i relation till en specifik problematik. Evidens i praktiken: Sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 hp. Kursen behandlar urval, sammanvägning, och prioritering av existerande kunskaper för användning i verksamhetsförändring. Evidens i praktiken: Förändring av verksamheter utifrån evidens, 15 hp. Kursen förmedlar kunskap om hur evidens kan integreras i en organisation genom faktiska förändringar av arbetssätt och attityder. Evidens i praktiken: Magisteruppsats, 15 hp. I kursen förbereds, genomförs och utvärderas ett förändringsarbete utifrån framtagning och sammanställning av bästa tillgängliga kunskap för en viss problematik. Perspektiv på evidens: Att göra verkligheten mätbar, 15 hp. Kursen tar upp grundläggande möjligheter och svårigheter inom kunskapsbildning beroende på kunskapsobjekt och tillgängliga metoder. 5

6 Perspektiv på evidens: Syntetisering och prioritering, 15 hp. Kursen förmedlar teoretiska perspektiv på hur kvantitativa och kvalitativa fakta samt värderingar kan vägas samman och presenteras. Perspektiv på evidens: Kunskap i organisationer, 15 hp. Kursen behandlar olika synsätt på hur organisationer tar upp, skapar och använder kunskap. Perspektiv på evidens: Masteruppsats, 15 hp. I masteruppsatsen kombineras metateoretiska perspektiv och empiriskt arbete med evidens i praktiken. 6. Behörighet för antagning Kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. 7. Examen Ett års heltidsstudier på programmet leder till en magisterexamen i vetenskapsteori. Två års heltidsstudier leder till en masterexamen i vetenskapsteori. 8. Övrigt Utbildningsplanen ska börja att gälla från och med höstterminen Programmet i sin helhet såväl som varje ingående delkurs kommer att utvärderas muntligt och skriftligt. Resultaten kommer att redovisas för både de studenter som genomgått kursen/utbildningen och för nya studenter samt ligga till grund för utvecklingen av de olika kursmomenten och programmet som helhet. För undervisnings- och examinationsformer, se respektive kursers kursplaner. 6

7 7