Förord Fakta om undersökningen Centrala resultat

Transkript

1 Förord Fakta om undersökningen Centrala resultat 1. Sysselsättning utexaminerade Huvudsaklig sysselsättning Efterfråga på arbetsmarknaden 5 2. Arbetssituation nyutexaminerade med arbete Arbetsförhållande Arbetsgivarsektor Arbetsuppgifter Lön första arbetsplats Var finns jobben mobilitet Feedback på utbildningen Kvalitativ sysselsättning Hur beaktas arbetslivets krav i utbildningen? Färdigheter och egenskaper Val av studier Arbetssökandet efter examen Arbetssökandet i tid De viktigaste kanalerna i arbetssökandet Orsaker till att man inte fått arbetesom motsvarar utbildningen Jämförelser med tidigare undersökningar Nyutexaminerade doktorer från Åbo Akademi Sysselsättningssituationen för doktorer Kvalitativ sysselsättning Jobbsökandet (de som sökt jobb) Feedback på utbildningen 35 1

2 Tabeller och figurer Tabell 1. Nuvarande huvudsaklig sysselsättning enligt examensnivå 4 Figur 1.Huvudsaklig sysselsättning alla nyutexaminerade Figur 2. Huvudsaklig sysselsättning - högre och lägre högskoleexamen 4 Tabell 2. Huvudsaklig sysselsättning fakultetsvis icke-yrkesinriktade kandidater exkluderade 5 Figur 3. Efterfrågan på arbetsmarknaden 5 Figur 4. Arbetsförhållande nyutexaminerade Figur 5. Andelen nyutexaminerade med permanenta jobb 7 Tabell 3.Arbetsgivarsektor enligt kön 8 Tabell 4. Arbetsgivarsektor fakultetsvis 8 Tabell 5. Arbetsgivarsektor enligt examensnivå 8 Tabell 6. Vanligaste arbetsuppgifter klassificerade 9 Tabell 7. Medianlön enligt kön och arbetsgivarsektor 11 Figur 6. Nyutexaminerades medianlön på första arbetsplats 11 Tabell 8. Lön enligt arbetsuppgift 12 Figur 7. Var får nyutexaminerade sitt första jobb 13 Tabell 9. Var placerar sig nyutexaminerade geografiskt fakultetsvis 13 Tabell 10. Färdig att flytta efter ett jobb/ bättre jobb 14 Tabell 11. Arbetsplatsen i närheten av uppväxtorten 14 Figur 8. Förhållandet utbildning-arbetsliv, utexaminerade Figur 9. Arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen 16 Tabell 12. Vanligaste orsakerna till att byta jobb 17 Tabell 13. Arbetslivets krav beaktas i utbildningen fakultetsvis 17 Tabell 14. Kunskaper, egenskaper och färdigheter som studerande anser sig ha erhållit från studierna 18 Figur 10. Skulle de nyutexaminerade nu göra andra studieval 27 Tabell 15. Andra valmöjligheter 27 Tabell 16. Arbetssökandet inleddes, i förhållande till examen, alla nyutexaminerade 28 Tabell 17. Orsak till att respondenten inte sökt arbete 28 Figur 11. De mest använda kanalerna vid arbetssökandet 29 Tabell 18. Kanalen till det första jobbet 30 Tabell 19.. Användningen av Arbetsforums tjänster 30 Tabell 20. Orsak till att man inte fått arbete / arbete som motsvarar utbildningen 30 Tabell 21. Jämförelsetabell, nyutexaminerade (högre och lägre högskoleexamen) 31 2

3 1. Sysselsättning utexaminerade Huvudsaklig sysselsättning Arbetslösheten sjönk 2005! Arbetslösheten bland nyutexaminerade från ÅA har sjunkit ordentligt. År 2003 var 6,8% arbetslösa, år 2004 var siffran 5,8% och år 2005 var endast 3,2% av de nyutexaminerade arbetslösa. Ekonomer och diplomingenjörer är ofta känsligast för arbetsmarknadens svängningar eftersom de i allmänhet rekryteras till den privata sektorn. År 2003 var dessa grupper av nyutexaminerade speciellt hårt utsatta för de sämre tiderna, men denna undersökning tyder på efterfrågan på dessa åter börjat öka på arbetsmarknaden. Andelen permanenta arbetsförhållanden bland de som arbetar uppgick till 44% men skillnaden mellan könen är märkbar. Av de manliga nyutexaminerades har 56% permanent jobb jämfört med 38% för kvinnornas del. Skillnaden kan förklaras just pga den förbättrade arbetsmarknaden för ekonomer och diplomingenjörer som i allmänhet är mansdominerade branscher inom privata sektorn. Löneskillnaden mellan könen är fortsättningsvis stor men har minskat något. Medianlönen (2106 euro) överlag bland alla utexaminerade har ökat med lite mer än 100 euro jämfört med föregående år, men skillnaden i medianlönen mellan män och kvinnor är 350 euro. År 2004 var skillnaden 400 euro. Skillnaden förklaras främst med olika lönenivåer mellan könen på den privata sektorn. I fördelningen av de nyutexaminerades sysselsättning finns även grupper som representerar sådana som inte arbetar eller är arbetslösa. Med andra ord finns alla som fortsätter sina studier, är moderskapslediga, värnpliktiga mm. i denna kategori. Men man bör hålla i minnet att denna kategori också samtidigt innehåller sk. dold arbetslöshet eftersom många t.ex. väljer att fortsätta studera istället för att anmäla sig arbetslösa. Därmed visar arbetslöshetsprocenten inte nödvändigtvis hela sanningen. Yrkesinriktade kandidater hittar jobb, övriga kandidater fortsätter studera Av kandidaterna hittar barnträdgårdslärare och farmaceuter för det mesta snabbt sin plats i arbetslivet, nästan 100% av dessa har börjat arbeta. Rättsnotarierna fortsätter som regel studera vidare. Bland övriga kandidater, dvs sådana som inte har en direkt yrkeskompetensgivande slutexamen fortsätter ca. 50% studera medan ungefär en tredjedel hittar ett arbete. Denna utredning kan mao inte göra anspråk på att förklara hur kandidaterna tas emot av arbetsmarknaden i det nya Bologna-europa. 3

4 Tabell 1. Nuvarande huvudsaklig sysselsättning enligt examensnivå Magister N Kandidat N Löntagare 83,1% ,5% 42 Privatföretagare/freelance/yrkesutövare 1,8% 5 0% 0 Sysselsatt i familjemedlems företag 0,4% 1 0% 0 Stipendiat (forskare o dyl.) 0,7% 2 0% 0 Arbetslös arbetssökande 4,0% 11 0% 0 Deltar i arbetspolitisk utbildning 0,7% 2 0% 0 Studerande på heltid 4,0% 11 35,6% 26 Utför värnplikt / civiltjänst 0,4% 1 0% 0 Moderskaps- / vårdledig 3,3% 9 5,5% 4 Annat 1,5% 4 1,4% 1 Totalt 100% % 73 Annat 15,1 % Sysselsättningssituation Arbetslös 3.2% Arbetar 81,7 % Figur 1. Huvudsaklig sysselsättning alla nyutexaminerade Gruppen annat består av personer som varken arbetar eller är arbetslösa dvs moderskaps- och vårdlediga, personer som vill komplettera sina studier, börjar med en ny examen osv. Sysselsättningssituation 100% 80% 60% 40% 20% 0% 87.9% 58.9% 41.1% 4.0% 8.1% 0.0% Arbetar Arbetslös Annat Högre examen Lägre examen Figur 2. Huvudsaklig sysselsättning - högre och lägre högskoleexamen 4

5 Tabell 2. Huvudsaklig sysselsättning fakultetsvis icke-yrkesinriktade kandidater exkluderade Fakultet Arbetar Arbetslös Annat HF 37 77,1% 1 2,1% 10 20,8% MNF Farmaceuter ,0% 84,6% 2 0 4,0% 0,0% 4 2 8,0% 15,4% ESF/EM 37 78,7% 3 6,4% 7 14,9% ESF/PM Rättsnotarier ,3% 16,7% 1 0 4,2% 0,0% ,5% 83,3% KTF 29 87,9% 2 6,1% 2 6,1% TF 10 90,9% 0 0,0% 1 9,1% PF Barnträdgårdslärare ,4% 100,0% 2 0 4,3% 0,0% 3 0 6,4% 0,0% SVF 29 85,3% 0 0,0% 5 14,7% 1.2. Efterfråga på arbetsmarknaden Uppfattningen om efterfrågan på arbetsmarknaden har förbättrats Av de som besvarat frågan anser 61% att deras utbildning har efterfrågan på arbetsmarknaden. Uppfattningen har gått i en positiv riktning (år % och år %). Nyutexaminerade med utbildningar som traditionellt placerar sig på den offentliga sektorn har en rätt stabil uppfattning om efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är utbildningarna som främst leder till jobb inom den privata sektorn där uppfattningen om efterfrågan varierar starkt från år till år. För tillfället verkar framför allt politices magistrar anse att deras utbildning inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Har utbildningen efterfrågan på arbetsmarknaden? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16% 22% 47% 43% 41% 28% 40% 39% 65% 84% 78% 53% 57% 59% 72% 60% 61% 35% HF MNF ESF/EM ESF/PM KTF TF PF SVF Total Nej Ja Figur 3. Efterfrågan på arbetsmarknaden. På efterfrågan inverkar förutom sysselsättningsläget bl.a. var individen är bosatt, mobilitet, hurdana jobb han/hon söker. 5

6 2. Arbetssituation nyutexaminerade med arbete 2.1. Arbetsförhållande Andelen permanenta arbetsförhållanden har ökat något 36% av de nyutexaminerade har permanent arbete (33% år 2004). 38% har ett tidsbundet arbetsförhållande (38% år 2004) och 8% ett tillfälligt arbetsförhållande (11% år 2004). Ekonomer och diplomingenjörer får oftare än andra nyutexaminerade permanent anställning. 68% av de som jobbar inom den privata sektorn har ett permanent jobb. De kommunalt anställda, är ofta lärare och 32% av dem har permanent anställning. 25% av de statligt anställda nyutexaminerade har ett permanent jobb. 56% av männen har ett permanent jobb. Motsvarande procent för kvinnor är 38%. Att andelen med permanent jobb är något högre bland de med lägre examen beror sannolikt på branscherna till vilka de främst rekryteras. Framför allt farmaceuterna, men i viss utsträckning även barnträdgårdslärarna, har i regel fått permanent jobb. Kandidater från andra ämnen som inte fortsätter till magister verkar ofta ha lyckats fått ett permanent jobb eller haft ett bra jobb sedan tidigare och ändå velat ta ut åtminstone en lägre högskoleexamen. Arbetsförhållandets art 60 % 40 % 20 % 0 % 43 % 44 % 47 % 42 % 9 % 13 % Permanent Tidsbundet Tillfälligt Högre högskoleexamen Lägre högskoleexamen Figur 4. Arbetsförhållande nyutexaminerade

7 Andel med permanenta arbetsförhållanden Utlandet 69 % Övriga Finland 39 % Huvudstadsreg. 55 % Österbotten 36 % Nyland 45 % Åboland 37 % Annan arbetsgivare 25 % Privat 68 % Kommun 32 % Stat 26 % Kvinnor 38 % Män 56 % HF 22 % MNF 32 % ESF/EM 64 % ESF/PM 45 % KTF 66 % TF 20 % PF 38 % SVF 54 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figur 5. Andelen nyutexaminerade med permanenta jobb. Exempel: 37% av de nyutexaminerade som jobbar i Åboland har permanent jobb. 66% av de nyutexaminerade från KTF har permanent jobb osv. Då man jämför siffrorna om arbetsförhållande med förra årets motsvarande siffror är förändringarna i många fall väldigt stora, men inte entydiga. En del av förändringarna beror främst på att undersökningsgruppen är liten. 7

8 2.2. Arbetsgivarsektor PLACERING PÅ ARBETSMARKNADEN UTEXAMINERADE 2005 Privata sektorn anställer ÅA:s nyutexaminerade Den privata sektorn anställde 40% av de nyutexaminerade 2005, en ökning med 9 procentenheter sedan år Den offentliga sektorns betydelse som arbetsgivarsektor har under det senaste två åren minskat från 64% till 51%. Bland dem som arbetar för den statliga sektorn är majoriteten sysselsatta vid universiteten. De flesta kommunalt anställda nyutexaminerade är klasslärare, ämneslärare, barnträdgårdslärare eller sysselsatta inom social- och hälsosektorn. Övriga sektorer inom kommunerna har anställt väldigt få nyutexaminerade. 39% av kvinnorna jobbar inom den kommunala sektorn. 46% av männen jobbar inom den privata sektorn. Tabell 3. Arbetsgivarsektor enligt kön Stat Kommun Privat Annan Kvinna 14% 39% 37% 10% Man 30% 13% 46% 11% Tabell 4. Arbetsgivarsektor fakultetsvis Stat Kommun Privat Annat HF 8% 49% 27% 16% MNF 46% 11% 39% 5% ESF/EM 19% 0% 78% 3% ESF/PM 45% 10% 25% 20% KTF 21% 0% 79% 0% TF 0% 20% 10% 70% PF 5% 76% 10% 10% SVF 21% 48% 24% 7% Total 20% 31% 40% 10% Tabell 5. Arbetsgivarsektor enligt examensnivå Stat Kommun Privat Annat Högre högskoleexamen 21% 29% 39% 11% Lägre högskoleexamen 11% 41% 43% 5% 8

9 2.3. Arbetsuppgifter PLACERING PÅ ARBETSMARKNADEN UTEXAMINERADE 2005 Undervisning är den vanligaste arbetsuppgiften De flesta utexaminerade från Åbo Akademi arbetar med kundservice, forskning, undervisning eller administration. De flesta forskarna finner man bland nyutexaminerade från MNF (74% av alla forskare). Tabell 6. Vanligaste arbetsuppgifter - klassificerade Kundbetjäning Forskning Administration Klasslärare Produktutveckling Undervisning ,0% 7,8% 7,5% 6,7% 5,8% 5,2% Ämneslärare Barnträdgårdslärare Kontorsarbete Marknadsföring/försäljning Socialarbete Ekonomiförvaltning Psykolog Massmedia Präst Ledning (management) ,3% 4,3% 4,3% 4,1% 3,8% 3,5% 2,6% 2,0% 1,7% 1,4% Musei/arkiv/bibliotek Personalarbete Juridiskt arbete Högskoleundervisning ,6% 0,6% 0,6% 0,3% Privatföretagare 1 0,3% Annat 20 5,8% Arbetar ej 61 17,7% Total % 9

10 2.4. Lön första arbetsplats PLACERING PÅ ARBETSMARKNADEN UTEXAMINERADE 2005 Lönerna är på stigande men ännu låga Medianlönen för nyutexaminerade från Åbo Akademi är euro/mån. Det är ca 100 euro mer än hos nyutexaminerade 2004 och ca 200 euro mer än år Skillnaderna i lönerna mellan män och kvinnor är ca 350 euro vilket är aningen mindre än år Förklaringen till skillnaderna i lönen mellan könen finns på den privata sektorn där männen har ca 600 euro högre lön. Inom den statliga och kommunala sektorn existerar däremot inte någon signifikant skillnad mellan lönerna könen emellan. Högre examen högre lön Magistrar (exkl. DI) Diplomingenjörer Farmaceuter Barnträdgårdslärare Övriga kandidater Medianlön euro/mån euro/mån euro/mån euro/mån euro/mån Bästa lönerna i huvudstadsregionen Huvudstadsregionen Åboland Nyland Österbotten Övriga Finland Utlandet Medianlön euro/mån euro/mån euro/mån euro/mån euro/mån euro/mån Bäst avlönade är män på privata sektorn som har permanenta jobb som motsvarar utbildningen Utexaminerade med permanent arbetsförhållande har en medianlön på euro/mån, och utexaminerade med tidsbundet arbetsförhållande motsvarande euro/mån. Medianlönen för de med ett tillfälligt arbetsförhållande är euro/mån. 10

11 Tabell 7. Medianlön enligt kön och arbetsgivarsektor Sektor Kvinna Man Total Stat Kommun Privat Annan Medianlön HF MNF ESF/EM ESF/PM KTF TF PF SVF Kvinna Man Total Figur 6. Nyutexaminerade magistrars medianlön på första arbetsplats. 11

12 Tabell 8. Lön enligt arbetsuppgift Arbetsuppgift Medianlön Ledning/ management 3800 Produktutveckling 2650 Marknadsföring/ försäljning 2500 Psykolog 2454 Ämneslärare 2400 Ekonomiförvaltning 2389 Juridiskt arbete 2275 Präst 2265 Undervisning 2220 Massmedia 2194 Administration 2150 Personalarbete 2100 Klasslärare 2100 Kundbetjäning 1972 Kontorsarbete 1950 Socialarbete 1936 Privatföretagare 1900 Farmaceut 1827 Forskning 1800 Barnträdgårdslärare 1734 Högskoleundervisning 1700 Musei/ arkiv/ bibliotek 1650 Annat Totalt Var finns jobben mobilitet De flesta jobbar i Österbotten, Åboland och huvudstadsregionen Ungefär 35% av de nyutexaminerade från fakulteterna i Åbo får sitt första jobb i Åboland. Endast ekonomie magistrarna avviker från mängden, av dem får över 40% sitt första arbete i huvudstadsregionen. En stor del av de nyutexaminerade från fakulteterna i Vasa stannar i Österbotten (PF 52%, SVF 71%). De utexaminerade från PF hittar också i någon mån till huvudstadsregionen (24%), likaså barnträdgårdslärarna (19%). Utexaminerade från MNF och KTF stannar oftare än andra i Åboland. Detta kan bero på att de ofta fortsätter sina studier som doktorander eller forskare vid ÅA. Över hälften av farmaceuterna hittar också sin arbetsplats i Åboland. Lite mer än hälften av alla nyutexaminerade hittar sitt första jobb i endera Åboland eller Österbotten och kring en femtedel i huvudstadsregionen. Andelen studerande som hittar jobb utomlands har också ökat något. 12

13 Utlandet 6 % Var jobb? Övriga Finland 8 % Åboland 26 % Huvudstadsreg. 22 % Nyland 11 % Österbotten 27 % Figur 7. Var får nyutexaminerade sitt första jobb Tabell 9. Var placerar sig nyutexaminerade geografiskt - fakultetsvis Åboland Österbotten Nyland Huvudstadsregionen Övr. Fin. Utlandet HF 24% 11% 18% 21% 11% 16% MNF 41% 14% 5% 18% 18% 5% ESF/EM 21% 5% 13% 41% 13% 8% ESF/PM 35% 15% 10% 20% 5% 15% KTF 48% 17% 14% 17% 0% 3% TF 30% 40% 0% 20% 10% 0% PF 7% 52% 14% 24% 2% 0% SVF 0% 71% 4% 14% 7% 4% Total 26% 27% 11% 22% 8% 6% Nyutexaminerade är mobila 62% av de nyutexaminerade skulle vara färdiga att flytta efter ett jobb. 72% av männen och 57% av kvinnorna kan tänka sig att flytta för att få ett jobb/bättre jobb. 39% av alla utexaminerade har under studietiden jobbat eller studerat utomlands. 52% av alla utexaminerade skulle vara beredda att flytta utomlands efter ett jobb. Studerande vid PF och SVF samt barnträdgårdslärare och farmaceuter är minst benägna att flytta efter ett jobb. 13

14 Tabell 10. Färdig att flytta efter ett jobb/ bättre jobb Ja Nej HF 65% 35% MNF 74% 26% ESF/EM 83% 17% ESF/PM 71% 29% KTF 58% 42% TF 78% 22% PF 43% 57% SVF 35% 65% 62% har sin arbetsplats i närheten av sin uppväxtort. Män har i högre grad än kvinnor sin arbetsplats i närheten av uppväxtorten. Av personer med högre examen jobbar 61% nära sin hemort. Motsvarande siffra för personer med lägre examen är 72%. Tabell 11. Arbetsplatsen i närheten av uppväxtorten Ja Nej HF 47% 53% MNF 57% 43% ESF/EM 55% 45% ESF/PM 60% 40% KTF 72% 28% TF 40% 60% PF 69% 31% SVF 75% 25% 14

15 3. Feedback på utbildningen 3.1. Kvalitativ sysselsättning Kommentarer Resultaten för nedan nämnda frågor skiljer sig inte märkbart beroende av kön, inom vilken region eller arbetssektor de nyutexaminerade arbetar. Resultaten i denna del av undersökningen baserar sig på respondenternas subjektiva åsikter och upplevelser. Två personer med samma utbildning kan ha väldigt olika uppfattningar om vilket arbete som motsvarar utbildningen. I jämförelse med nyutexaminerade år 2004 har procenttalen nedan i regel stigit med några procentenheter. Nyutexaminerade med fast anställning har oftare ett jobb som motsvarar karriärmålen än de med tidsbundna arbeten. Detta berättar hur högt fast anställning uppskattas av de nyutexaminerade. Man kan därmed konstatera att arbetsgivare som kan erbjuda fast anställning har bättre möjlighet att få kvalificerad arbetskraft. ÅA-nyutexaminerade får jobb som motsvarar utbildningen Av de nyutexaminerade som arbetar har 81% arbetsuppgifter som helt eller delvis förutsätter akademisk utbildning. De flesta nyutexaminerade anser sig ha arbetsuppgifter som helt eller delvis motsvarar utbildningen (89%). Nästan alla sysselsatta nyutexaminerade (95%) anser att de åtminstone i någon mån har haft nytta av studierna i sitt arbete. 36% av de som är ute i arbetslivet anser att det nuvarande arbetet erbjuder goda möjligheter att avancera i sin karriär. 78% har ett jobb som motsvarar karriärplanerna eller önskemål om yrkesbana (72% år 2004). Nyutexaminerade från ESF (både PM och EM) och SVF verkar ha störst problem med att hitta ett jobb som motsvarar utbildningen 15

16 Utbildning - arbetsliv Skulle du byta jobb om det fanns något annat 47 % 53 % Har du ett jobb som motsvarar dina önskemål om karriär 22 % 78 % Möjligheterna till avancemang 23 % 42 % 36 % Nytta av studierna i arbetslivet 5 % 23 % 72 % Arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen 11 % 35 % 54 % Arbetsuppgifterna förutsätter akademisk utbildning 19 % 22 % 59 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Ja/helt/goda Delvis/i någon mån/någorlunda Nej/inte alls/obefintliga Figur 8. Förhållandet utbildning-arbetsliv, utexaminerade 2005 Arbete - utbildning 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 35 % 31 % 28 % 25 % 18 % 20 % 21 % 19 % 13 % 14 % 15 % 8 % 10 % 11 % 9 % 9 % 7 % 7 % HF MNF ESF/EM ESF/PM KTF TF PF SVF Totalt Arbetsuppgifterna motsvarar INTE alls utbildningen Arbetsuppgifterna kräver INTE akademisk utbildning Figur 9. Arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen. 16

17 Nyutexaminerade önskar högre lön PLACERING PÅ ARBETSMARKNADEN UTEXAMINERADE 2005 Hela 47% av de nyutexaminerade vill byta jobb. De största orsakerna anger majoriteten vara att arbetet är tidsbundet, att lönen är dålig eller att arbetet inte motsvarar utbildningen. Attitydundersökningar bland studerande i Europa bekräftar samma sak. Tabell 12. Vanligaste orsakerna till att byta jobb Arbetet tidsbundet 28% Dålig lön 22% Arbetet motsvarar ej utbildningen 22% Inga möjligheter till avancemang 6% Inga utvecklingsmöjligheter 5% För få utmaningar 5% För tungt jobb 5% Trivs inte 4% Arbetet ointressant 3% Först nu hittat min bransch 1% 3.2. Hur beaktas arbetslivets krav i utbildningen? Mera kontakt med arbetslivet Endast 10% av de nyutexaminerade anser att arbetslivets krav beaktas tillräckligt i de akademiska studierna. Tendensen verkar vara nedåtgående, de senaste åren har 11-18% ansett att arbetslivets krav beaktas tillräckligt. 20% tycker att arbetslivets krav inte alls beaktas i studierna. Nyutexaminerade skulle ha önskat sig mera kontakt till arbetslivet under sina studier. En stor majoritet efterlyser obligatorisk eller mera praktik samt ökat samarbete med näringslivet t.ex. i form av större antal gästföreläsare. Speciellt samhällsvetarna är missnöjda över att arbetslivets krav och förutsättningar inte beaktas tillräckligt mycket i studierna. Utexaminerade med lägre högskoleexamen anser att arbetslivets krav beaktas i högre grad än vad nyutexaminerade med högre högskoleexamen. Detta är naturligt eftersom farmaceut- och barnträdgårdslärarutbildningen är mer yrkesinriktade. Tabell 13. Arbetslivets krav beaktas i utbildningen - fakultetsvis Tillräckligt I någon mån Inte alls HF 6% 69% 25% MNF 6% 75% 19% ESF/EM 6% 79% 15% ESF/PM 4% 54% 42% KTF 15% 79% 6% TF 20% 60% 20% PF 13% 77% 11% SVF 3% 65% 32% Total 10% 70% 20% 17

18 3.3. Färdigheter och egenskaper Olika undersökningar visar att arbetsgivare uppskattar inlärningsförmåga, sociala färdigheter och kommunikationskunskaper. Inlärningsförmågan prioriteras ofta högst. Studierna vid ÅA upplevs framför allt ha utvecklat det teoretiska kunnandet, inlärningsförmågan och det analytiska, systematiska tänkandet. I tabellen nedan har nyutexaminerade uppskattat i vilken grad studierna har utvecklat för arbetslivet viktiga kunskaper, egenskaper och färdigheter. Tabell 14. Kunskaper, egenskaper och färdigheter som studerande anser sig ha erhållit från studierna HF MNF ESF/EM ESF/PM KTF TF PF SVF ÅA Teoretiskt kunnande Mycket 85% 94% 65% 71% 88% 90% 75% 65% 80% Något 15% 6% 35% 29% 12% 0% 26% 36% 20% Inte alls 0% 0% 0% 0% 0% 10% 0% 0% 0% Analytiskt, syste- Mycket 77% 69% 63% 63% 64% 70% 43% 65% 63% matiskt tänkande Något 23% 31% 37% 38% 36% 30% 53% 36% 36% Inte alls 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0% 1% Relevant Mycket 28% 29% 15% 13% 36% 0% 40% 17% 27% arbetserfarenhet Något 53% 47% 40% 26% 49% 60% 53% 50% 46% Inte alls 19% 25% 45% 61% 15% 40% 6% 33% 27% Språkkunskaper Mycket 60% 22% 35% 42% 27% 30% 9% 16% 30% Något 23% 63% 65% 50% 61% 40% 47% 61% 53% Inte alls 17% 14% 0% 8% 12% 30% 45% 23% 17% ADB-kunskaper Mycket 17% 39% 36% 21% 52% 10% 19% 16% 27% Något 65% 59% 60% 54% 39% 30% 60% 65% 56% Inte alls 19% 2% 4% 25% 9% 60% 21% 19% 17% Sociala färdigheter Mycket 38% 22% 41% 17% 27% 30% 40% 22% 32% Något 58% 67% 50% 67% 64% 60% 45% 59% 57% Inte alls 4% 10% 9% 17% 9% 10% 15% 19% 11% Flexibilitet, Mycket 33% 22% 34% 33% 27% 0% 38% 41% 32% anpassningsförmåga Något 56% 65% 62% 50% 67% 90% 53% 50% 57% Inte alls 10% 12% 4% 17% 6% 10% 9% 13% 10% Inlärningsförmåga Mycket 46% 49% 54% 54% 52% 40% 28% 36% 45% Något 48% 37% 41% 42% 46% 50% 60% 55% 48% Inte alls 6% 14% 4% 4% 3% 10% 13% 10% 7% Kommunikations- Mycket 54% 33% 46% 46% 15% 30% 40% 31% 39% färdigheter Något 42% 55% 52% 46% 56% 60% 49% 50% 52% Inte alls 4% 12% 2% 8% 9% 10% 11% 19% 9% Förmåga att jobba Mycket 21% 25% 39% 8% 21% 0% 36% 16% 26% i team Något 67% 51% 46% 67% 64% 70% 51% 48% 55% Inte alls 13% 25% 15% 25% 15% 30% 13% 36% 19% Initiativförmåga Mycket 21% 27% 26% 13% 18% 20% 28% 27% 25% Något 71% 69% 61% 71% 79% 40% 61% 63% 65% Inte alls 8% 4% 13% 17% 3% 40% 11% 10% 10% Många anser att de i arbetslivet relevanta egenskaperna har utvecklats mest genom förenings- och studielivet samt eventuell praktik. Största delen av studerandenas kommentarer berörde praktikmöjligheterna och den nödvändiga erfarenheten praktiken borde kunna erbjuda för alla. 18

19 Kommentarer och förslag om utbildningen vid ÅA Nedan följer studerandenas kommentarer angående studier vid Åbo Akademi, arbetslivet, osv. Några centrala slutsatser kan man dock dra av helheten. Den mest övergripande åsikten och ett generellt tema i majoriteten av alla svar verkar vara att de utexaminerade har upplevt att studierna varit allt för teoretiska och saknat tillräcklig koppling till näringslivet. Föreläsarna och kursinnehållen borde, enligt majoriteten, lyfta fram arbetslivets krav och förutsättningar betydligt mer än vad som idag är fallet. En stor del anser att praktik borde ingå i allas studier och helst vara obligatorisk. Dessutom har många saknat handledning under studietiden. - Mer möjligheter till kurser som är närmare verkligheten behövs! Mindre abstrakt teori. Mer arbete som sporrar till kreativt och kritiskt tänkande i st.f. utantill läsning. - mera riktig praktik skulle vara bra - Obligatorisk praktik borde ingå i ALLA studier! - Bättre samarbete med arbetsgivare för att kunna erbjuda verkligt givande praktikplatser som ger bra erfarenhet. Dessa borde även erbjuda en hyfsad lön. - För lärarstuderanden korta ner den teoretiska utbildningen i Åbo mer praktik o. Ämnesdidaktik behövs. - Studierna borde absolut vara mer praktiskt inriktade och se till arbetsmarknadens behov. - Mer praktisk erfarenhet hos lärarna. - Mera information om praktik och gradu för studerande i slutskedet. T.ex. klara krav och råd utskrivna på webbsidorna. För tillfället är det för mycket som beror på att man råkar fråga rätt mänska rätt sak, t.ex. angående praktiklön. - Studierna saknar praktisk kunskap och anknytning till verkligheten, studierna känns i efterhand för teoretiska. Frågorna här verkade ta för givet att ett riktigt jobb är det alla strävar efter efter examen, men jag och flera andra har valt att ta ett eller flera mellanår och resa samt jobba säsongsjobb o dyl. och jag tycker att det alternativet borde beaktas bättre. - Mera praktisk erfarenhet för ekonom utbildningen! - Utbilda inte tx-lärare då det inte finns stor efterfrågan! I alla fall inte just nu! - Mera praktisk inriktad undervisning! Eventuellt obligatorisk praktik. - En högre grad av flexibilitet gällande bl.a. närvaroplikt behövs! Fostran är en mycket viktig del av lärararbetet. Detta kommer naturligtvis upp i utbildningen men mer grundläggande. FOSTRAN borde diskuteras, reflekteras över mera! - Eftersom jag arbetar inom samma yrke och avanserade till mitt nuvarande arbete med dispens innebär min examen endast det att utbildningen motsvarade min yrkesställning. - Min väg till examen blev lång p.g.a. att livet kom emellan i form av tvillingar + husbygge + ett tredje barn. Jag skrev gradun ungefär tio år efter att jag studerat vid PF. Utbildningen ser säkert annorlunda ut idag än vad den gjorde på min tid. Den kritik jag kan ge från min studietid är att det var för mycket betoning på musik och för lite tid för handledning. (tutoring) 19

20 - Obligatorisk praktik med krav på att det är ungefär vad man utbildas för tror jag skulle vara nyttigt också i universitetsstudier. - Obligatorisk praktik till alla studieprogram. - Med facit i hand skulle jag ha avlagt motsvarande examen i Sverige på mycket kortare tid och med mycket mindre arbetsinsats och lägre krav t.ex. genom distansstudier. - Vore det inte effektivare att göra denna undersökning fakultetsvis (PF lärare osv.) Den är mycket allmän. Det skulle ju ge andra frågor och svar och resultat inom varje område. Hur gick det för lärarstud.? Prästen? Soc.? PF i stora hela OK. Ändringar i vissa kursutbud behövs. - Vissa utbildningar är säkert mycket välanpassade till framtida yrkesutövning, medan andra utbildningar inte just alls erbjuder någon möjlighet till inblick i och deltagande i arbetslivet. Därför är högskolepraktikplatserna mycket viktiga, speciellt i det senare fallet. Och högskoleuniversiteten borde aktivt medverka till att så många studeranden som möjligt ska få chansen att få en praktikplats. Urvalet av praktikplatser borde också vara brett och mångsidigt. - Spräng PF! PF är en kvarlämna från 70-talet som inte har någon aning om hur t.ex. en skola i östra Helsingfors idag ser ut och fungerar. Jag var under studietiden mycket missnöjd med den orelevanta ovh verklighetsfrämmande undervisningen som flera kurser var (inte alla dock), denna uppfattning har bara stärkts sen jag började arbeta. Flera av lärarna vid PF har enorma egon och saknar verklighetsanknytning. Jag borde ha lärt mig: 1. Att göra en årsplanering 2. Mer om strukturerad modersmålsundervisning 3. Hur möta omöjliga föräldrar 4. Mitt rättsskydd i specialsituationer. - Ingen som helst anknytning till arbetsmarknaden vad utbildar ni folk för egentligen?? Bättre yrkesvägledning ett MÅSTE! - Borde i viss mån mera svara på arbetsmarknadens krav fastän det för mig personligen varit att skönt att fly till vetenskapens värld. - Jag kompletterade min barnträdgårdslärarexamen till ped.kand. Trots att jag hade 20 år arbetserfarenhet fick jag endast 6 sv för detta! Tycker också att det är fel om man måste börja från början igen om man vill bli klasslärare. Borde finnas en smidigare lösning. - Klasslärarstudierna var bra som helhet men delvis långt från verkligheten. Ibland för teoretiskt. Har varit tvungen att fundera om ganska många gånger på övningsskolan får man inte träna på att jobba i en klass med 27 elever (åk 1), så att allt har varit nytt. Kurserna i pedagogik kunde vara vinklade på ett bredare sätt, alla klasser har inte 15 elever som beter sig som änglar. - Det är bra att det finns möjlighet att anlita yrkesvalspsykolog i anslutning till Arbetsforums rekryteringstjänst. Det kan vara särskilt svårt att hitta ett jobb efter studierna, eftersom en akademisk examen inte leder till ett specifikt yrkesområde. (åtminstone inte alla examen) - Universitetsvärlden är menad att vara forskningsbetonad med all respekt, men trots det kunde man i viss mån satsa på utbildningen och kursutbud- och innehållen att vara mera yrkes- och praktikorienterade. Jag skulle i alla fall önska mera praktiska tillämpningar inom alla ämnesområden. - Institutionen för utvecklingspsykologi borde fundera över sin profil. Studierna borde stärka oss så att vi vet vilka möjligheter vi har och vad vi är kompetenta för. Det verkar som om ingen egentligen vet vad vi är kompetenta till. Stärk utvecklingspsykologernas yrkesidentitet. Vi behövs mer än någonsin ute på fältet. Finland börjar äntligen, sakta men säkert, satsa på psykisk hälsa och det är främst det förebyggande arbetena vi är perfekta för. - Erfarenhet från yrkesliv är mycket viktig. 20

21 - TF borde samarbeta med Teologiska institutet i Finland. De har bl.a. ett högklassigt bibliotek och kurser som kunde ge studiepoäng i magisterexamen. - Utvecklingspsykologer bör få möjlighet att studera vidare till psykolog vid Åbo Akademi! De bör få sina utv. studier till godo. Bort med rivaliteten mellan fakulteterna, den borde inte gå utöver studerandena som den gör nu. - Åbo Akademi/särskilt inst. för vårdvetenskap är skyddad verkstad i den bemärkelsen att man fjärmat sig alltför mycket från arbetslivet! (Särskilt inom vårdvet. didaktik) Studierna i vårdvetenskap är för omfattande vad beträffar arbetsinsats/prestation/ studievecka. Jag vet vad jag talar om för jag har erfarenhet från andra institutioner/ämnen. Det är fakta. - Samhälls o. vårdvet. inst. tar för lite hänsyn till det som verkligen behövs/krävs i arbetslivet. Studierna är för ensidiga, finns för lite utrymme för egen kreativitet/egna idéer. Studierna måste följa ett visst mönster. - Eftersom jag gått den utlokaliserade utbildningen i Helsingfors, har jag svårt att se de normala studieförhållandena. Men en hälsning har jag att om ni tänkt ordna flera utlokaliserade utb. planera dem bättre nästa gång. Orsaken till att utbildningen misslyckades var inte studerandenas attityder utan att själva utbildningen var oorganiserad. - Jag skulle först ta en kortare och mera praktisk utbildning, sedan jobba och sedan fördjupa mig på ett universitet när jag fått mer kött på benen. Tvinga det studerande att ta mer ansvar under studietiden. - En god förändring har redan skett för dem som studerar statskunskap: på approbaturnivå finns fler föreläsningar än när jag började, vilket jag tror är en god sak man får lättare studiekompisar inom egna ämnet. - Uppmuntra studeranden att söka mera utomlandspraktik och speciellt att åka som utbytesstuderande förbättra utbytesprogrammen för KTF-studerande!! Dessutom skall det vara mera motiverande att åka utomlands och studera genom att få språkkurser mm tillgodoräknade på ÅA! - Jag har haft tur som direkt fått ett jobb som passar min utbildning, så är inte faller för alla. Universiteten borde ta sitt samhällsansvar och endas utexaminera så pass många magistrar inom ett specifikt område som samhället behöver. Det resultattänkande som nu råder, alltså ju fler magistrar, desto mer pengar leder på lång sikt till fördärv och är oansvarigt agerande från universitetens sida. - Jag är från Österbotten och fick genast jobb i Vasa efter skolan tagit slut. Har haft ett 1-års vikariat på ett eftis. Kontraktet tar slut i juni. Min pojkvän i Vasa är från södra Finland och studerar till klasslärare, han blir färdig i sommar och har fått jobb i Helsingfors i höst på en lågstadieskola. Jag följer med, har fått jobb på samma skola, men på eftis fär! Arbetsmarknaden är mycket större i södra Finland o. man har flera valmöjligheter. - Brist på kontakt till möjliga arbetsgivare. - Mera praktiska grejer, det är väldigt viktigt att en ingenjör kan visa att ha klarar av saker i verkligheten också. - Bättre kontakt med företag, vore bra om klyftan mellan ÅA och arbetslivet kunde minska. Handledningen kunde naturligtvis förbättras för dem som är intresserade (under studietiden) - Bättre handledning för gradun inom handelsrätt. - Kommentar angående enkäten: Den var inte utformad med en frilans i åtanke, så en del av mina svar är skeva. Och ja, det går att leva på den futtiga lönen, men det är knapert. - Jag är mycket nöjd med allting gällande mina studier och ÅA. 21

22 - Utbildningen är för bra/hög för det arbete som man gör i en skola. Lönen motsvarar ej heller utbildningen. Man behöver inte kunna så mycket för att vara lärare. Jag känner mig själv för högutbildad för mitt praktiska arbete. Mera praktiska färdigheter och undervisning behövs för lärare i huslig ekonomi. Praktiken i skolorna är helt annorlunda än teorin i universitetet. - Jag hoppas att ÅA inte börjar anpassa sig efter företagen. Det är mycket viktigt att universiteten förblir oberoende. Det är mycket viktigt att det förblir ett ställe för djupare reflektion och analys. - Studierna är mycket akademiskt inriktade, dvs. förbereder inte för arbetslivet. Men det kan vara bra för om inte man sysslar med teoretiska studier/forskning vid universitet så gör man det ingenstans. - Kopplingen mellan studierna och arbetslivet är svag. Det teoretiska kunnandet måste förstås alltid vara högsta prioritet men det behöver inte utesluta möjligheten till direkta kontakter mellan studenterna, personalen och arbetsgivarna. - Mera praktik behövs. Klivet ut i arbetslivet känns stort. - Kom lite närmare ner på jorden - Inför obligatorisk arbetspraktik: praktik stöder och förstärker det teoretiska kunnandet. Flera hands-on kurser som anknyter till företagsvärlden, t.ex. göra projekt för riktiga företag, istället för att läsa och analysera ftg case. Redovisning behöver flera föreläsare, ett alternativ kunde vara att anlita flera gästföreläsare fr. företagsvärlden för att dra kurser, t.ex. kurser i eget företagande. Inför gemensamma graduseminarier för redovisare. Inför kurser i finansiering och investering Att hålla ingången till Hanken låst var ett dåligt beslut med tanke på alla som inte studerar heltid på Hanken. Innebär säkert även extra arbete för personalen. - Utbildning hur man som spec.lärare skall samarbeta med bl.a. socialen, hemmet, lärarkollegiet kunde ske redan under studietiden mellan spec.lärarstuderandena och t.ex. klasslärarstuderanden, barnträdgårdslärarstuderanden, soc.arbetar studeranden. - Mera arbetspraktik kopplat till det egna området men yrkesrelaterat. Nu har det visst blivit lite ändring på detta. - Mer förankring i arbetslivet. - Jag skall just börja ett vikariat som barnträdgårdslärare och när jag for och hälsade på dem sade de, och jag höll med, att vi inte fått tillräckligt information om förskolan och hur man praktiskt arbetar med barnen där. MEN ANNARS GÖR NI ETT BRA JOBB PÅ BI, FORTSÄTT MED DET! - Uppmuntra studerandena att söka sig till arbetslivet under studietiden, det öppnar ögonen och underlättar de fortsatta studierna, så kanske de slutar tala om skolan, timmen etc. - För gammalmodigt. Efterlyser bättre arrangemang för distansstudier!! - I slutet av studierna var det otroligt svårt att få information om vilka möjligheter man har efter examineringen. - Bra att det finns studerande från olika fakultet. - Skicka direkt arbetserbjudanden till olika enheter vid ÅA. Mera kontakt mellan ÅA och företag. - Gör praktik till en del av studierna. - Har jobbat ca 20 år. Är nu tjänsteledig (studieledig). Kan inte påstå att jag varit aktiv arbetssökande, eftersom jag har en tjänst att återgå till. Nämnas kan att min nuvarande tjänst inte fodrar högskoleexamen, så för den egna utmaningens skull, skulle jag kunna tänka mig att byta tjänst. 22

23 - Jag tycker att ni gör ett bra jobb. Lite bättre förberedelse inför arbetslivet vore bra. T.ex. obligatorisk praktik som man skulle få studieveckor för (ev. utan lön) - Kurs om arbetslivet; hur skriva arbetskontrakt, sociala förmåner, arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Alltför lätt som ny i arbetslivet bli utnyttjad för att man inte känner till sina rättigheter, t.ex. möjligheten att få dagtraktamente och andra förmåner. - Informationen överlag fungerar rätt dåligt tycker jag. Det blir lätt rådd i planerna p.g.a. det. - Provisorutbildning till Åbo (på svenska) skulle vara önskvärt! - Tyckte ibland att jag blev orättvist behandlad då somliga inte behövde vara med på föreläsningar och somliga skulle vara på plats. Och alla var vi jämställda vad det gäller antalet studieveckor etc. - Fackorganisationernas verksamhet borde komma fram i något skede. Det borde finnas mycket mera möjligheter till praktik inom det egna området. Båda mina praktikperioder/platser fick jag via Arbetsforum, men dessa platser hade inget att göra med mina studier. - Efter en ½ årig praktik var det enkelt att få jobb, eftersom arbetsgivaren då visste vad man går för. Farmaciutbildn. kunde även behandla mera arbetets negativa sidor, t.ex. hur man betjänar våldsamma och missbrukare o.dyl.. - Utbildning till pol.mag. med huvudinriktning på utvecklingspsykologi ger inga över huvudtaget konkreta möjligheter till arbete. - Humanistiska studier borde organiseras till att underlätta 1) utexaminering 2) anpassning olika ämnen emellan. - Det är lite svårt att besvara enkäten, eftersom farmaciutbildningen är upplagt på ett annat sätt, med bl.a. 6 månaders obligatorisk praktik. De flesta stannar på dessa ställen som timm-jobbare (keikkalainen). - Svaret på fråga 9 är nej eftersom det är svårt att hitta arbete som motsvarar studierna. Jag är dock mycket nöjd med min nuvarande arbetsplats. - ADB-kunskaper och koppling till arbetslivet och arbetsmarknaden borde utvecklas. - ÅA:s förvaltning är för snävsynt och inåtriktad, även för svenskspråkigt universitet om man vill klara sig i även finskspråkig arbetsmiljö. Satsa på praktikplatserna även i forts., de för en vidare. - Man borde kunna få studera t.ex. finska på ÖppnaUni. Då tänker jag på approbatur och cum laudekurser. På det viset skulle klasslärare som jobbar ha möjlighet att läsa det som långt biämne. Det borde vara under ca 5 års tid, ev. lite kortare. - Mera studierådgivning skulle vara bra (Ulla på KTF) - Rekommendera mer tvärvetenskapliga studier för allmänbildningens skull! Biokemi-institutionen behöver en enskild kurs för cellodling. - Man kunde uppmuntra humanister att välja ett litet biämne i ekonomi/juridik/statsvetenskap/it. - ADB-kurser skulle effektiveras i studierna. - Inför obligatorisk praktik, minst två separata tillfällen, för att förbättra studenternas chanser att få in en fot på arbetsmarknaden. - PF lär ut fina teorier kring individualisering, sedan kommer du ut i verkligheten med en klass på 25 elever och individualisering och andra fina teorier känns avlägsna. Sju praktiker på övis kanske inte är så bra. Mera fältpraktik. Ibland känns det som mina tre månader som lärare har lärt mig mera än fem år på PF. Men ingen utbildning kan väl förebereda nån 100 % inför det kommande yrket! PF har åtminstone erbjudit mig omväxlande studier och jag har trivts bra. 23

24 - Teori och praxis borde vara närmare varandra. - Pedagogik som vetenskap och Pedagogisk filosofi d.v.s. de kurser som inledde o. avslutade studierna var de tråkigaste och mest obegripliga under studietiden, och det är ju aningen osmart från ÅA:s sida. Avslutande praktik borde ha avklarats i mitten på sista studieåret, inte i slutet. Motivation saknades då man kände sig klar med allt annat. - Högre krav på univ. Lektorers pedagogiska kunskaper (t.ex. native speaker räcker inte för att undervisa i franska om man råkar vara utbildad etnolog i Frankrike el dylikt ) Övrigt: Tack för en trevlig studietid! - Bättre öppethållningstider vid biblioteken och Gripen, de är alltid stängda när man hinner dit. - I pedagogiestudierna kommer det inte fram hur samarbetet mellan klasslärare, speciallärare, psykolog och kurator borde fungera. Det borde framgå i studierna hur man ska gå tillväga då en elev har svårigheter i skolan, det har inte överhuvudtaget framkommit i studierna. - Trots att ÅA är ett finlandssvenskt universitet, borde även finskterminologi (inom branschen) tas upp. Finland är trots allt ett tvåspråkigt land. När man söker jobb kommer det snabbt fram hur viktigt goda/utmärkta kunskaper i finskan är. - Geologin borde inriktas mer på folk som ska ut i jobb och inte bara fjäska för forskarkandidater. Vid geologen borde man enligt mig lära sig mineral och bergarter bättre, lära sig logga och prata mer om vilka möjligheter till jobbs om finns och vilka fällor som är vanliga. - Psyk. inst. borde erbjuda större helheter istället för en studieveckas kurser. Man borde även beakta studerandes kursfeedback och se till att vissa undermåliga föreläsare/examinatorer förbättrar sig/byts ut. Inlärning skulle förbättras av mellantenter mitt i kursen som motsvarar en del av (ej hela) vitsordet, istället för endast en sluttent. Man kunde ta modell av Nordamerika och inrätta system där studerande får delta i forskningen mera (t.ex. göra mekaniska uppgifter och annat som frigör forskare att sätta sin tid på viktigare saker ) och få studieveckor och praktisk erfarenhet i utbyte. Det som är bra med just ÅA psyk.inst. är att det erbjuds många praktiska terapi-kurser. - Tack för en mångsidig utbildning! Viktigt med nära samband mellan praktik och teori! Jag skulle önska att studeranden skulle få mera vägledning, tips och råd hur bemöta föräldrar till elever, vardagsproblem i skolan, mobbning osv. Det vore också viktigt att få diskutera resultaten i olika tenter. Så ifall man gjort något fel kunde det rättas till och klargöras för den studerande. Som det är nu vet man inte vad som gick fel (om man inte tar sig tid och kollar upp det med läraren förstås). Jag efterlyser också en större valmöjlighet i studierna till att kunna välja de olika kurserna när man bäst har möjlighet beroende på andra kursers inom PF som annars krockar med varandra. - Stor del av studierna fortfarande sådana som inte behövs speciellt mycket i arbetslivet (tycker jag). Enligt min åsikt kunde man i undervisningen (ev t.ex. statistik, informationsbehandling) beakta mera de kunskaper som arbetslivet förutsätter. (Detta har gjorts mycket bra i undervisningen av redovisning!) Men efter att ha studerat15 sv statistik och 15 sv infå tycker jag att jag inte kan tillräckligt för att kunna syssla med dessa ämnen i arbetslivet. - Jag funderade länge på att svara Nej på fråga nr. 9, men visste inte vad jag skulle byta. Att studera statskunskap vid ÅA ger många färdigheter man har nytta av varje dag, men jag märker nu att jag borde ha valt nånting som skulle ge mig arbete istället för att väljda det som var mest intressant Jag vet dock inte vad jag borde ha valt för det finns ingenting på svenska som skulle ge mig de kunskaper jag vill ha, dvs nåt asien program. Tyvärr är min finska för dålig för att studera vid något annat universitet. Kanske jag borde ha åkt till Sverige, men det skulle jag inte ha trivts med. Jämfört med andra länder har vi dålig asienkunskap i Finland. Det finns inte en enda kurs gällande Asien i hela ÅA (inte statskunskap, hissa 5 sv i Kinas historia). För att konkurrera med alla andra länder borde man kanske satsa lite mer på Asien och Afrika, åtminstone erbjuda nån kurs emellanåt. 24

25 - Det poängteras inte hur svårt det kan vara att få jobb inom vissa ämnesområden. Inte konstigt att många drar ut på sin studietid. Jag hade turen att hitta mitt drömämne, men det tog länge innan jag upptäckte historia. Nu har jag problem med att få en auskulteringstermin in i mitt schema, eftersom jag inte har lärarbehörighet. Tyvärr befrämjar dagens system endast studerande. För att kunna auskultera våren 2006 måste man skriva in sig redan aug 2005 alltså bli studerande. Eftersom jag var arbetslös då vågade jag inte säga upp min enda inkomst = arb.löshets ers. - Intagningskvoten till min utbildning är inte alls motsvarligt med efterfrågan på arbetsmarknaden. Jag har skickat 20-tals ansökningar, varit på tre intervjuer inom 10 månader då jag aktivt sökt jobb. Nuvarande jobbet slutar vid slutet av november och för tillfället är det enormt mycket människor på arbetsmarknaden t.ex. 8 månader jobb 52 sökande! Jag vet inte vad man skulle göra i ÅA:s sida än att förbättra kvalitet och föredra det före mängden. Mera tillfällen att knyta kontakter med potentiella arbetsgivare, t.ex. studieuppgifter som utförs hos någon potentiell arbetsgivare, fältkurser (som redan är många) och praktiska demonstrationer i samarbete med någon instans som gör saker i praktiken, t.ex. med havsforskningsinstitut, miljöcentral etc. - Mera kurser skulle kunna erbjudas som riktar sig dels till studerande, dels till folk från arbetslivet som tidigare studerat inom samma ämne. (t.ex. fördjupade kurser, specialkurser.) På det sättet skulle det erbjudas ett sätt för studerande till att komma i kontakt med arbetslivet och knyta nya kontakter. Alumniverksamheten vid ÅA skulle kunna ha mycket att ge. Mera hjälp för studerande att hitta meningsfulla praktikplatser behövs! Inte bara utlandspraktik utan också i Finland. - Ekonomexamen är mycket teoretisk och jag upplever inte att jag lärt mig tillräckligt med tanke på arbetslivets krav och förutsättningar. Jag saknar grundläggande praktiska kunskaper om min bransch Det som varit positivt är studiemiljön, studielivet och möjligheterna att åka utomlands. Nivån på lärare har varit mycket dålig, det borde finnas lärare som varit ute i företagslivet och vill dela sin erfarenhet med oss. - Biovetenskap, som jag studerade, var väldigt intressant ämne. Kändes dock lite som att jag inte fick tillräckligt med erfarenhet el kunskap för att klara mig inom området på arbetsmarknaden. Lärde mig lite om många områden, men skulle gärna också ha lärt mig lite grundligare om något område men så är det kanske inom en stor del av de akademiska utbildningsområdena. - Språkstudierna motsvarar inte de kunskaper man behöver som språklärare i grundskola eller gymnasium, utan man tvingas som examinerad falla tillbaka på sina egna gymnasiekunskaper på vissa områden. - Bättre studiehandledning skulle med säkerhet effektivera studiernas framgång. - Jag uppfattade att frågorna var formulerade på ett sätt som inte tillät mig att ge enkel, sanningsenlig bild av min arbetssituation. Frågorna var inte särskilt flexibla. Gjorde i varje fall mitt bästa. - Se till att skaffa möjlighet att utbilda provisorer! (Läkemedelsutvecklingslinjen är på rätt väg) Helsingfors universitet uppfyller inte sin plikt att ordna svenskspråkig provisorutbildning i praktiken fast det officiellt heter någonting annat. - Kontakterna till arbetslivet och praktiska förutsättningar för arbetet borde betonas. Chocken kan vara stor för nyutexaminerade, naiva idealister med begränsad erfarenhet av olika sociala strata. - Efter examen när man skulle söka arbete märkte man hur viktigt det är med arb. erfarenhet inom det arbete man vill jobba med. Jag anser att ÅA kunde ha obligatoriska praktikperioder, för att studeranden kommer ut i arbetslivet och på samma gång får in foten på en eller helst flera arbetsplatser. Ifall arbetsgivaren känner dig sen tidigare har du mycket lättare att få jobb efter avlagd examen. - Flera professorer inom redovisningen vid FEI. - Behövs mera praktik i studierna. 25

26 - Matnyttiga (praktiska) kurser som psykainsten har en hel del av kan man ju alltid önska fler av, de gav så mycket. Hjälpa studenterna att få ett integrativt grepp om alla de olika teoribildningarna som finns i psykologin på ett tydligare sätt. Mer omfattande (valbara?) testkurser Tycker att jag fått en bra utbildning som står sig mycket bra i jämförelse med likvärdiga utbildningar i Sverige! Ett minne för livet! - Genom studierna kan man inte få kunskap om allting som ens kommande arbetsliv kräver, men dock skulle detta kunna förbättras så att man sedan inte jämt och ständigt överraskas av olika situationer som man är tvungen att ta itu med. - Helt jees o kiva tjänster. - Bra att ni kan finansiera psykologpraktiken. - Jag tackar för en bra utbildning i samarbete med trevliga lärare, personal och studerande! - Bättre studievägledning som uppmärksammar eleven om arbetsmöjligheterna. Nödvändigheten av att välja rätt ämneskombinationer. Som ung student klarar man sällan av att förstå många saker. Jag önskar att ngn hade hjälpt mig istället för att bli hänvisad till ÅA:s kurskatalog. - Jag har socionomexamen (=socialarbetarkompetens) sedan tidigare den var biljetten till arbetslivet, själva magisterexamen tog jag mera för att inte bli sammanblandad med socionom yh. utan socialarbetar kompetensen hade jag varken fått eller varit behörig för mitt nuvarande jobb. Pol. Magistrar som söker sig till eller råkar hamna inom socialbranschen har ofta det problemet att de har en bra examen, men egentligen saknar behörighet för att ha någon möjlighet att få fast anställning. - Inom lärarutbildningen är praktikperioderna alldeles för korta! Många lektioner skall hållas i jämförelse med tidsperioden! Mer administration kunde också ingå i studierna, samt mera studier i läroplaner och bedömning av elever. Inom specialundervisningen kunde man dessutom noggrannare studera individuella planer för elevers lärande och elevens rättigheter och lärarens skyldigheter. Många gånger kändes kurserna korta och som om det bara var ett skrap på ytan. Större helheter skulle gagna studerandena; och i sista hand eleverna i våra skolor! Tack! - Utbildningen (PF) är mycket mångsidig och bra! Den är också tillräckligt krävande man lär sig att jobba! Åtminstone jag är mycket nöjd med utbildningen fortsätt på samma sätt! - Engelska insten krävde för mycket för en futtig studievecka, å andra sidan finns det mycket man borde lära sig. Samma inst. kunde vara mer flexibel med t.ex. språkpraktiken. Många har familj av studeranden. Det var verkligt skit att måsta åka till London. Inte blev jag klokare av det + att jag inte såg mina barn på en hel sommar. Mycket jobbigt för barnen. (Hade frågat om jag kan göra den i Finland (konsulat, the English School t.ex.) Jag borde ha tagit kotimainen kirjallisuus till biämne vid Turun Yliopisto, det skulle ha kompletterat finskan fint. Det är också hemskt att auskulteringen sker i Vasa, man borde kunna göra det i Åbo eller Helsingfors. Dyra resor, dyrt med dubbla boende, familjen lider osv. Inget fel på kvaliteten i Vasa, men det praktiska är nästan omöjligt att pussla ihop. - Förstår inte varför man måste binda 2 st. gradun till ÅA:s bibliotek och stå för kostnaden själv. Kunde inte ÅA betala räkningen, som en gåva till den utexaminerade?! - Överlag tas det in för många studeranden! 26