Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Bregårdsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Bregårdsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll Läroplansmål... 4 Fullmäktigemål... 4 Nämndmål... 4 Enhetens vision... 4 Enhetens mål... 4 Skolans egna mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förskoleklassens egna mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. Fritidshemmets egna mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetet i verksamheten... 5 Resultat... 7 Resultatöversikt... 8 Analys och bedömning Starka sidor Skolgemensamt Utvecklingsområden Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Utvärderingsmetod [2]

3 Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling [3]

4 Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling Enhetens vision Eleverna som lämnar Bregårdsskolan ska ha med sig så mycket kunskaper som möjligt, ha en tro på sig själva och på framtiden. Enhetens mål Alla elever ska känna sig trygga Vi bemöter varandra med hänsyn och respekt Alla elever ska vara medvetna om sin kunskapsutveckling [4]

5 Arbetet i verksamheten Under vårterminen 2014 flyttades hela 7-9-skolan från Karlbergsskolan till Bregårdsskolan. Det stora flyttlasset gick v.7 och eleverna började på nya skolan v.8. Flyttprocessen och arbetet med förberedelser och efterarbete tog anspråk på stora delar av läsåret 2013/14. -De nya lokalerna skulle renoveras och anpassas till en 7-9 skola -Schemat skulle göras om för att passa de nya lokalerna -Personalen skulle flytta sin verksamhet och slås ihop med personalgruppen för Eleverna skulle flytta sina tillhörigheter, få en ny skolmiljö och ny skolväg -Nya praktiska rutiner skulle utarbetas som fungerade i den nya skolan -Den gamla skolan skulle tömmas och därmed rensas och sorteras för att se vad som skulle följa med till nya skolan. Själva flytten gick enligt planerna. Skolan var så gott färdig när eleverna kom v.8. Eleverna fann sig tillrätta snabbt och verksamheten kom igång snart efter flytten. Det fanns en del brister i skolan som upptäcktes efter att skolan flyttat in. Synpunkter kom fram om att vissa lokaler var för små och trånga för att bedriva undervisning i, det var lyhört och det blev trångt med många skåp i korridorerna. Vissa skåp flyttades för att minska trängsel Biblioteket visade sig ha fuktskador vilket gjorde att den fick stängas och renoveras under ht I augusti hade skolan en officiell invigning med tal och uppträdanden. I övrigt har skolan genomfört insatser för att öka personalens kunskaper när det gäller att möta elever med särskilda behov. Elevhälsan har utbildat personalen i de nya lagändringarna som gäller arbetet med extra anpassningar, åtgärdsprogram och särskilt stöd. All personal har lyssnat på en föreläsning om bemötande av elever som inte passar mallen. Personalen har även fått en föreläsning om särbegåvande barn. Barn-och ungdomspsykiatrin har gjort en utbildningsinsats om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Trivsel och trygghet När det gäller arbetet med trivsel och trygghet har skolan ett organiserat arbete mot kränkningar genom Likabehandlingsteamet. Teamet träffas en gång i veckan och lyfter aktuella ärenden. Ärenden fördelas och utreds. De dokumenteras i kränkningsverktyget. Teamet genomför klasskartläggningar i åk 7 för att följa upp hur övergången till 7-9-skolan upplevs av eleverna. I kartläggningen framkommer även vilka elever som finns i en utsatt situation. Likabehandlingsteamet har fått utbildning i arbetet mot nätkränkningar genom att lyssna på en föreläsare från fryshuset under ht [5]

6 Skolsköterskan genomför hälsosamtal i åk 8. I samtalen framkommer hur eleverna mår och upplever sin situation på skolan. Det framkommer vilka elever som finns i riskzon att utveckla sämre hälsa och vilka som finns i en utsatt situation. Studie- och yrkesvägledaren träffar alla elever i årskurs 9 för att vägleda dem i deras fortsatta studier. I de samtalen kan det också framkomma vilka elever som inte är trygga på skolan. Vid två tillfällen görs skriftliga enkätundersökningar för att se om eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Trivselundersökningen görs på hösten och Brukarundersökningen på våren. Skolfritidsledaren ansvarar för att se till att eleverna har en bra rastverksamhet. Under ht-14 har skolan gjort en nyrekrytering i den rollen, då nuvarande skolfritidsledare provar på en annan tjänst. Skolfritidsledaren finns nära eleverna på deras lektionsfria tid och är en viktig person i det främjande och förebyggande arbetet på skolan. Skolfritidsledaren har ett rum där elever kan vistas under uppsikt av en vuxen. Där finns bl a möjliget att spela olika instrument. På rasterna har eleverna möjlighet att spela pingis och olika spel. Fler elever än förut har också börjat vara ute på rasterna. De vistas också ute mer tack vare förflyttningar mellan olika skolbyggnader. Närheten till centrum gör att många går ut och promenerar på luncher och raster. Skolans kafeteria ligger centralt i rasthallen och erbjuder ett utbud av mellanmål och nyttigt fika. Det är den kommunala omsorgsverksamheten som ansvarar för kafeterian och det bidrar till ökad mångfald på skolan. Eleverna lär sig att visa hänsyn och respekt genom att dagligen komma i kontakt med personen med funktionsnedsättningar. Skolan har sedan inflyttningen installerat ljudisolerade plattor i taket för att få en behagligare ljudmiljö. Skolan har ett nätverk som eleverna kan koppla upp sig på, och många använder sig av mobilen på rasterna. Både för att spela spel, lyssna på musik eller titta på filmklipp. Elevhälsans väntrum används av flera elever som en lugn och trygg plats på skolan. Särskilt av elever med särskilda behov som behöver en stunds intrycksvila. Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) Under ht-14 har skolan arbetat aktivt för att öka elevernas delaktighet i undervisningen. Bl a genom att de får vara med och göra elevutvärderingar av undervisningen. Skolan har även genomfört utvecklingssamtalen på ett nytt sätt. Eleverna har fått bedöma sig själva i alla ämnen inför sina utvecklingssamtal med mentorn. Den undervisande läraren har också gjort en bedömning av eleven på samma dokument. Eleven har sedan haft ansvaret att ha med sig dokumentet på sitt utvecklingssamtal och har därmed fått ta träna sig i både ansvarstagande och självbedömning. Skolan har också ett aktivt rådsarbete där eleverna tränas i demokratins villkor och att ta ansvar. Skolan har ett matråd, biblioteksråd, cafe och aktivitetsråd samt ett elevråd. [6]

7 I klasserna genomförs klassråd varje vecka. Eleverna tar ansvar för en sammanställning av veckans prov och läxor som sedan presenteras på olika sätt. I några klasser låter man eleverna helt ta ansvar för att både skriva anteckningar och lägga ut dem i klassens rum på edwise. Omsorg om närmiljön På Bregårdsskolan källsorteras avfall. Eleverna får lära sig hur olika avfall hanteras och i alla klassrum och korridorer finns olika kärl för papper, plast och kompost. Eleverna har olika ansvarsområden på skolan där de ska städa och ta bort klotter på väggarna. Mentorer ansvarar för när klasserna ska ta hand om sitt ansvarsområde. På så sätt lär vi eleverna att ta ansvar för miljön och målet är att klotter ska minska. Eleverna har jour i matsalen. Eleverna får vara med och ta hand om miljön inne i matsalen genom att hjälpa till med städning och hantering av disk. Resultat Trivsel och trygghet: Skolans personal bedömer att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Trivselenkäten styrker den bilden. 96% av eleverna uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra på Bregårdsskolan. Av eleverna trivs våra 9:or bäst på skolan. 74% i åk 9 uppger att de trivs mycket bra på skolan. Endast 42 % i åk 8 uppger att de trivs mycket bra. En tänkbar förklaring är att årets 9:or bedöms vara en välfungerande elevgruppering. Eleverna visar överlag goda resultat i skolan. Det är få åtgärdsprogram i den årskursen. Årskurs 8 bedöms vara en elevgrupp med fler behov både socialt och kunskapsmässigt. I övergången från årskurs 6 fick skolan ta del av f-6-skolornas omfattande arbete med att kartlägga och utreda flera elevers behov av särskilt stöd. Det arbetet fortsatte under årskurs 7. Flera elever har åtgärdsprogram och behov av stöd. 95% av eleverna uppger att de är trygga på skolan. Det är inga större skillnader mellan könen i den här frågan när det gäller positiva svar. Däremot är det något fler pojkar som uppger att de inte alls känner sig trygga på skolan. 4% jämfört med flickornas 1%. Färre elever tycker att det finns något att göra på rasterna på Bregårdsskolan än på Karlbergsskolan. 33% av eleverna är missnöjda enligt trivselundersökningen. Det är något högre än kommungenomsnittet och en sämre siffra än föregående år. Flickorna är något mer missnöjda än pojkar. Fler elever uppger att de har skolkat under läsåret. 14% uppger att de någon gång under läsåret varit borta från skolan utan att ha varit sjuka eller lediga. Motsvarande siffra förra året var 6%. Det är svårt att säga vad ökningen beror på. Skolan har skärpt upp sitt arbete med skolk genom att vara tydlig med elever och föräldrar att det inte är tillåtet att vara i skolan utan att gå på lektionerna. Då skickas man hem. Det är för att förebygga att fler elever smittas [7]

8 av beteendet. I övrigt följer skolan nämndens riktlinjer om att rapportera ogiltig frånvaro till nämnden och socialtjänsten. Fler känner till innehållet i skolans Likabehandlingsplan. 88% svarar positivt på den frågan jämfört med förra årets 80%. Likabehandlingsplanen har implementerats under flera år och har inte genomgått större ändringar senaste året. Eleverna känner igen den och vet att den finns. Resultatöversikt Trivsel och trygghet Trivselundersökningen 2014 Här kommer ett urval av frågor från årets trivselundersökning. Resultater är andelen elever som svarat Ja, det stämmer mycket bra eller Ja, det stämmer ganska bra. Förra årets resultat står i parentesen. Trivselundersökningen genomfördes under v. 42 och v.44 och 280 elever i åk 7-9 svarade på enkäten Jag trivs på min skola 96% (94%) Det finns oftast något att göra på rasterna: 67% (76%) Det finns oftast vuxna ute i rasthallen: 80% (80%) De vuxna på min skola arbetar på ett bra sätt för att förhindra att någon blir illa behandlad: 89% (87%) Jag känner mig trygg i skolan: 95% (96%) Skolans lokaler är trivsamma som helhet: 91% (78%) Statistik från kränkningsanmälningar Följande statistik är hämtad från det digitala verktyget där skolan gör sina anmälningar och utredningar gällande misstänkta kränkningar. Mätperioden är januari 2014-november 2014 Antal elever som upplevt sig kränkta: 17 Antal flickor: 13 Antal pojkar: 4 Årskurs 7: 8 Årskurs 8: 7 [8]

9 Årskurs 9: 2 Kränkning har skett utomhus: 3 Kränkning har skett inomhus: 14 Fysisk kränkning: 4 Psykosocial kränkning: 5 Text- eller bildburen kränkning: 4 Verbal kränkning: 12 Polisanmälan har skett: 1 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] I statisken kan man också se att det vid flera kränkningstillfällen har rört sig om samma personer som utsättare. En flicka har varit inblandad i 6 ärenden. En annan flicka vid 3 tillfällen. En pojke vid 2 tillfällen. Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) Brukarundersökningen: Genomfördes under v.5 medan eleverna fortfarande gick på Karlbergsskolan. Enkäten besvarades av 86 elever i åk 8. Svarsalternativen består av andelen elever som besvarat ja, det stämmer mycket bra eller ja, det stämmer ganska bra på frågorna om det inte står något annat. Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter: 89% Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer: 42% Jag upplever att jag har studiero under lektionerna 93% Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen: 98% Jag får reda på hur det går för mig i skolarbetet: 85% Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven 89% Jag gör mitt bästa i skolan 89% Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det: 96% Hur nöjd är du med din skola som helhet ganska nöjd) 78% ( mycket nöjd eller [9]

10 Omsorg om närmiljön Frågorna och svaren är från Brukarundersökningen 2014 Jag upplever att den väg jag tar till skolan är trygg och säker: 93% Hur nöjd är du med städningen av toaletterna: ganska nöjd) Hur nöjd är du med skolmaten ganska nöjd) 34% (mycket nöjd eller 36% (mycket nöjd eller Analys och bedömning I trivselundersökningen kan vi se att två frågor fått en stor ökning eller minskning sedan förra årets resultat. Eleverna uppger att de upplever att lokalerna är mycket mer trivsamma på Bregårdsskolan än på Karlbergsskolan. 91% svarade positivt på den frågan jämför med 78% förra året. Det stämmer bra med den bilden både elever och personal ger. Lokalerna har mer ljusinsläpp och det är överlag bättre luft. Lokalerna målades om vid flytten och de upplevs som ljusare och fräschare. Nackdelen med lokalerna är att de är för få. Det påverkar undervisningen i slöjd och hemkunskap. Grupperna är för stora och alla får inte plats. Det är schematekniskt omöjligt att göra fler gruppdelningar eftersom beläggningen på lokalerna begränsar den möjligheten. Det ger ett negativt utslag på personalens och elevernas arbetsmiljö. Eleverna upplever att rastaktiviteterna har blivit färre på Bregårdsskolan. 76% var positiva på Karlbergsskolan, medan 67% är positiva på Bregårdsskolan. Det kan bero på att skolan har tagit bort biljardbordet. Biljardbordet var en mycket populär rastaktivitet, men gav också upphov till kränkningar och konflikter. Därför togs det bort i flytten. På Karlbergsskolan fanns det fler möjligheter att utnyttja aulan för tv-spel av olika slag. Pingisborden var fler och mer centralt placerade. Skolfritidsledarens rum låg också mer centralt. Det kan förklara varför eleverna upplever att det finns mindre att göra på rasterna på Bregårdsskolan. Eleverna har gett samma antal svar på frågan om man upplever att det finns vuxna ute på rasterna. 80% svarar positivt på den frågan. På Bregårdsskolan finns det fler vuxna ute i rasthallen då kafeterian är placerad där. Den fungerar som ett lugnande inslag. Fler vuxna väljer också att fika i rasthallen. Däremot är skolan byggd i flera våningar och flera byggnader vilket försvårar vuxennärvaron. Ett rastvaktsschema finns för både matsal och skolbyggnad. Skolan har gjort 17 anmälningar gällande misstänkta kränkningar under Det är anmärkningsvärt stor andel flickor. 13 av de kränkta eleverna är flickor. Det är också värt att notera att samma flicka har varit misstänkt för att vara utsättare i 6 ärenden. Det speglar även personalens bedömning. Skolan har haft en elevgruppering i åk 8 och 9 under 2014 som haft en omfattande problematik både socialt och psykiatrisk. Eleverna har varit föremål för flera insatser och åtgärder från både skolan och samverkanspartners. Skolan har fått fatta disciplinära åtgärder i några elevärende. Då har det handlat om att de berörda eleverna har [10]

11 haft hemundervisning eller restriktioner att visas i alla delar i skolan. Skolan har haft omfattande föräldrakontakter och flera anmälningar till socialtjänsten har varit aktuellt. Eleverna som syns i kränkningsanmälningarna har i grunden mått mycket dåligt och farit ut mot omgivningen. I samverkan med socialtjänsten och barnpsykiatrin har den nya mötesformen Sip varit mycket användbar och lett till större samarbete. Däremot saknas fortfarande fältverksamheten i arbetet med socialt utsatta ungdomar. Idag finns inget mellansteg mellan skolans insatser och socialtjänstens myndighetsutövande och skolan bedömer att allt fler ungdomar finns i allvarliga riskbeteenden. Trivsel och trygghet UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Majoriteten av eleverna är trygga och trivs på skolan. Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x Omsorg om närmiljön UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD x NYTT NULÄGE Eleverna källsorterar och deltar i arbetet att hålla skolan ren från klotter och skräp genom olika ansvarsområden [11]

12 Starka sidor Skolgemensamt Bregårdsskolans starka sida är att det av många upplevs som en lugn och välfungerande skolenhet. Besökare på skolan uppger ofta att skolan har trevliga och socialt kompetenta elever. Vi behöver sällan polisanmäla eller rapportera slagsmål eller andra brott på skolan. Skolan har goda rutiner och erfarenhet att hantera situationer där elever far illa eller där skolan behöver fatta disciplinära åtgärder. Ämnesbehörigheten är god och skolan har få obehöriga lärare. En ytterligare styrka är att skolan är bra på att ge elever stöd och trygghet utifrån alla elevers behov. Skolan har två särskilda undervisningsgrupper som riktar sig till elever med behov av särskilt stöd samt en förberedelseklass med 15 elever. Skolan har rutiner för att följa upp elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Dels genom avstämningar i form av klassanalyser en gång per termin. Men också genom ett regelbundet arbete där arbetslagen lyfter elevhälsoärenden varje vecka under arbetslagstid. Elevhälsans personal besöker arbetslagen regelbundet för att fånga upp svårigheter i ett tidigt skede. Utvecklingsområden Skolan behöver utreda var på skolan eleverna kan uppleva risk för utsatthet för att kunna stärka upp vuxennärvaron. Skolan behöver göra rasterna mer meningsfulla för eleverna, ex genom att utöka rastaktiviteterna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Trivsel och trygghet Skolan likabehandlingsteam får i uppdrag att undersöka var det kan finnas riskzoner på skolan Skolfritidsledaren får tillsammans med skolans aktivitetsråd uppdrag att se över rastverksamheter Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla utvecklingssamtalen så att eleverna alla elever leder samtalen med stöd av läraren. Det kräver av eleven att den har insikt i var man befinner sig i sin kunskapsutveckling, vilket i sin tur föranleds av en god formativ dialog med den undervisande läraren. Omsorg om närmiljön För att ytterligare förfinakällsorteringen bland eleverna har ett skåp köpt in som ska placeras i caféterian. Tillsammans med eleverna ska en ansvarsplan tas fram för hur tömningen av den ska gå till. [12]

13 Utvärderingsmetod Insatserna utvärderas genom Trivselundersökningen Brukarundersökningen Elevråd och Verksamhetsråd Observationer i elevgruppen Dokumentation över kränkande behandling [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Framtiden och verksamhetsutveckling Flytten och bildande av en ny skolenhet har varit i fokus i ett antal år. Nu är skolan på plats och redo att ta tag i fler utvecklingsområden. Följande behov finns: - utveckla arbetet med språken i alla ämnen - öka kompetensen hos all personal i bemötande av elever med annat språk än svenska som modersmål Kompetensutveckling Elevrådet har under våren genomgått en kurs i hur man ska arbeta. Rektor och elevhäsloteamet kommer att få en utbildning i juridik under våren 2015 av Lars Werner. De skolor som har FBK klasser letar tillsammans efter fortbildning för att öka kunskapen och förståelsen bland personalen om hur man bemöter elever med annat språk än svenskan som modersmål. Det som läggs ut på Skolverkets hemsidor som berör ovansåtende aktualiseras bland personalen på olika sätt. [13]