Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Skrantaskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Skrantaskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll Läroplansmål... 3 Fullmäktigemål... 3 Nämndmål... 3 Enhetens vision... 3 Enhetens mål... 3 Arbetet i verksamheten... 4 Trivsel och trygghet... 4 Utveckling av det sociala klimatet mentorskap... 4 Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning)... 5 Vuxna på skolan... 5 Den inkluderande skolan... 5 Omsorg om närmiljön... 5 Resultat / Resultatöversikt... 6 Analys och bedömning... 9 Utvecklingsområden Inkludering Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Trivsel och trygghet Utvärderingsmetod Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling [2]

3 Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling Enhetens vision Alla känner trygghet, trivs och går med glädje till skolan. Vår skola präglas av respekt för var och en. Vi utvecklar elevernas nyfikenhet, lust att lära, delaktighet och eget ansvar. Alla elever som lämnar skolan ska ha nått de mål som är uppsatta, med bibehållen nyfikenhet och lust att lära, ha en tro på sig själv och på framtiden. Vår skola är öppen för intryck och samverkan med samhället runt omkring oss. Enhetens mål På Skrantaskolan möter alla varandra med hänsyn och respekt På Skrantaskolan känner sig alla trygga. De vardagliga mötena mellan elever och vuxna ska präglas av ömsesidig förståelse och respekt. Ett öppet klimat skall råda Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv [3]

4 Arbetet i verksamheten Trivsel och trygghet Utveckling av det sociala klimatet mentorskap Varje lärare är mentor för ett antal av det egna arbetslagets elever. I mentorns ansvar ingår att, fortlöpande, följa de egna mentorselevernas sociala utveckling genom att ha kontinuerliga samtal för att skapa goda relationer. Arbetslagen genomför regelbundet större och mindre aktiviteter, som syftar till att stödja ett positivt socialt klimat i klasserna och i arbetslagen. Om en elev uteblir från lektionerna och skolan utan giltigt skäl, meddelas vårdnadshavare omgående. Vid återkommande hög frånvaro kallas elev och vårdnadshavare till skolan. Inför utvecklingssamtalen utvärderar eleverna sitt förhållningssätt. Denna utvärdering är ett av underlagen för samtalen. Klassammansättningen inför åk. 7 planeras noggrant. Detta görs av avlämnande skolors elevhälsoteam och klasslärare/mentor. Introduktionen av eleverna till åk 7 planeras noggrant. I samband med att eleverna börjar i åk. 7 har eleverna också en inskolningsdag i Espenäs. Denna dag leds av skolans fritidsledare. Skolans Likabehandlingsplan utvärderas vid läsåret slut av elever och personal. Genomgång av skolans reviderade Likabehandlingsplan sker inför varje läsår. Personalen informeras om ev. förändringar i planen. Eleverna informeras om det grundläggande innehållet i Likabehandlingsplanen och om den årliga planen mot kränkande behandling. Skolans ordningsregler gås igenom. Åtgärdstrappan ska sitta i alla klassrum och vara ett levande dokument. Arbetslagets representant i Likabehandlingsteamet driver det förebyggande och främjande arbetet i arbetslaget tillsammans med den elevvårdsansvariga och kompisstödjarna. Likabehandlingsteamet skall vara känt för eleverna. I varje klass finns två kompisstödjare, en flicka och en pojke. Om en elev känner sig utsatt för någon form av kränkande behandling, agerar den vuxne som får kännedom om detta direkt. Mentor och Likabehandlingsteamet följer skyndsamt upp detta i enlighet med vår Likabehandlingsplan. Vid problem med arbetsklimatet i en klass och med enskilda elevers förhållningssätt samarbetar mentorerna, arbetslagen och elevhälsoteamet med elevernas vårdnadhavare och, vid behov, andra aktörer i samhället. Schema med tider för dagens rastvärdar skrivs ut på skolans informations TV som finns i rasthallen. De vuxna skall följa överenskomna, gemensamma förhållningssätt och klassrumsregler. Eleverna i åk. 8 och 9 har internprao, och kan där påverka skolmiljön. Ansvar för kafeteria och aktiviteter. [4]

5 Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) Kompisstödjarna utbildas för sin roll. Kurator har regelbundna träffar med kompisstödjarna. Skolfritidsledare träffar kompisstödjarna och diskuterar och planerar utveckling av rastverksamheten. Utvecklingssamtal Träna självskattning stärka sin självbild Vuxna på skolan All personal tar ansvar för att diskuterar värdegrundsfrågor och demokratiska värderingar samt normbrytande beteenden. Lärarna har schemalagd rastvakt/matvärd och på skolan finns skolfritidsledare som eleverna kan vända sig till under större delen av skoldagen. Utöver vårt schemalagda rastvärdskap bör vi synas mycket i korridorerna och i kafeteria. De vuxna i skolan bestämmer klassrumsplacering och gruppindelning. Skrantaskolan har ett kontinuerligt samarbete med fritidsgården för att stärka det sociala klimatet. Skolans personal är uppmärksam på om personer som inte hör till skolan kommer hit. Externa besökare uppmanas att anmäla sig till skolfritidsledaren för att få besökskort. Personer som inte beviljas besökskort avvisas vänligt men bestämt från skolan. Personalen i likabehandlingsteamet utbildas för sin roll. Den inkluderande skolan Arbeta med de mänskliga rättigheterna och respektera andra människors lika värde. Elever i förberedelseklassen deltar i klass-och arbetslagsaktiviteter så snart som möjligt och de integreras i klassundervisningen allt efter individuella förutsättningar och erfarenheter. Nyanlända elever får en klassplacering direkt. Skolans personal ska arbeta för att alla elever ska känna, att de är en del av skolans gemenskap. Modersmålslärarna finns med i skolans vardag och stöttar både elever och personal för ökad förståelse. Omsorg om närmiljön Vi erbjuder eleverna olika aktiviteter under raster, såsom pingis, biljard, kortspel och gitarr utlåning. Ljudnivån i kafeterian kontrolleras regelbundet. Vi har städområden/årskurs. Vi källsorterar i hemkunskapen, skolrestaurangen och kafeterian. [5]

6 Resultat / Resultatöversikt [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Trivsel och trygghet När det gäller trivsel och trygghet är resultatet gott, även om man kan se att det blivit något lite sämre. Det måste vi förstås fundera på. Många nya elever har flyttat in på vår skola och kontinuiteten och därmed tryggheten i klassen rubbas ständigt. Trivsel och trygghet över tid. Resultat från kommunens trivselenkät gjord 2011, 2012,2013 och oktober 2014 är resultatet: Trivsel 85% 91% 97% 94% Trygghet 85% 95% (Bruk) 94% 92% När det gäller kompisar och stämningen i klassen visar siffrorna på gott resultat. 88 % resp. 82 %. Stämningen i klassen kan påverkas av den oro som ständigt blir med nya inflyttningar. Eleverna i åk. 7 upplever mer att det finns aktiviteter på rasterna, medan det i åk.8 och 9 är något sämre resultat. Detsamma gäller uppfattningen om vuxentätheten på rasterna, här är det åk. 9 som påvisar ett sämre resultat. Detta kan bero på att 9-orna hemvist är längst bort från cafeterian, där flest elever rör sig och där också många vuxna finns. [6]

7 Likabehandlingsplanen Om eleverna känner till innehållet i Likabehandlingsplanen har i år blivit ett sämre resultat än förra årets. Vi har helt enkelt varit sämre på att förankra Likabehandlingsplanen. Resultatet är inte acceptabelt då det sjunkit från 88 % till 75% Kränkningsärenden Vi har något fler elever som upplever att de blivit illa behandlad av klass-eller skolkamrat under senaste månaden. De flesta kränkningarna förekommer på sociala medier och utanför skolan. Karaktären på kränkningarna har förändrats. Fler handlar om utseende och klädsel. Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) Omsorg om närmiljön Omsorg om närmiljön miljötänk, källsortering, klotter och Trivsamma lokaler Eleverna upplever skolans lokaler som trivsamma och då främst klassrummen och kafeterian. Vi upplever att nuvarande eleverna tar mindre ansvar för miljön än tidigare. Skolan som brukar upplevas ren och fräsch, upplevs som skräpig. (godispapper, muggar m.m) Klotter upplevs dock inte som något stort problem. [7]

8 Eleverna litar på en eller flera vuxna på skolan, men vänder sig främst till mentorn. Utöver mentor vänder sig eleverna till annan undervisande lärare och till kurator. Vi noterar dock att 19 % av eleverna inte litar på någon vuxen i skolan. De lägre resultaten är i åk. 8 och 9. Ett resultat som måste diskuteras i arbetslaget. (Ovanstående resultat är från Trivselenkäten 2014) [8]

9 Analys och bedömning Trivsel och trygghet UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Elevernas trygghet och trivsel är god. NYTT NULÄGE Generellt vill elever komma till skolan, de trivs och känner sig trygga. Vi har vuxennärvaro i samma utsträckning som tidigare i korridorerna. I matsalen har det blivit färre vuxna med anledning av att de pedagogiska luncherna tagits bort. Detta kan vara en orsak till att resultatet blivit något sämre i år. Informationsteven bidrar till att rastvärdarnas tider blivit tydligare. Vi har aktiviteter och tillgång till spel, pingis, biljard och kort i kafeterian. Vi fortsätter att arbeta vidare som tidigare, för att behålla och förbättra resultatet. Eleverna ska uppleva att de blir tagna på allvar när konflikter uppstår. Ordningsregler och skolans värdegrund finns uppsatta på de aktuella språk som finns på skolan. Åtgärdstrappan skall vara ett levande dokument i resp. klass. Generellt är resultatet bra men vi behöver bli ännu tydligare i arbetet med att informera eleverna om likabehandlingsplanen, åtgärdstrappan och arbetet kring likabehandlingsfrågor. Inkludering i skolan Här finns inga specifika resultat och inte heller några signaler på att eleverna inte trivs. Vi har återupptagit arbetet med Internationalisering i samband med 24 oktober. Vi har skolans ordningsregler och värdegrund översatta på många språk. Dessa är uppsatta i skolans kafeteria/rasthall. Detta är ett utvecklingsområde som vi fortsätter arbeta med då ännu fler nyanlända har kommit till skolan. [9]

10 Elevernas delaktighet och inflytande (inkl ansvarstagande och självbedömning) UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Eleverna är ganska nöjda med inflytande och delaktighet NYTT NULÄGE Vi fortsätter att arbeta för ökad måluppfyllelse inom detta område. Dialog mellan pedagog och elev behöver bli bättre. Elever saknar återkoppling när det gäller uppgifter, prov och arbeten. Skolket har minskat. Omsorg om närmiljön UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV x MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Eleverna är nöjda med skolans lokaler i stort. NYTT NULÄGE Eleverna är nöjda med skolans lokaler i stort, främst klassrummen och skolans kafeteria. Vi vuxna upplever att det är skräpigt med papper, muggar både inne i skolan och stråket mellan skolan och Lidl. Starka sidor Enhetens resultat vad gäller det sociala klimatet är gott. Elevernas trivsel och trygghet är som helhet god. Generellt vill eleverna komma till skolan och mår bra. Eleverna upplever att vuxna sköter arbetet mot kränkande behandling bra och trenden är uppåtgående. Skolket har minskat. Personal har god koll på eleverna, ingen elev blir anonym. Eleverna litar i stort på de vuxna på skolan, personalen är flexibel och drar åt samma håll. Personalen stöttar varandra och hjälps åt i många situationer. [10]

11 Utvecklingsområden Likabehandlingsplanen: Revideras och uppdateras årligen. Likabehandlingsfrågor ska vara en stående punkt på arbetslagens konferenser. Vi ska fortsätta och utveckla det främjande och förebyggande arbetet tillsammans med eleverna. Kompisstödjarna och mentorerna skall minst två gånger per termin ha diskussioner och uppdatering av Likabehandlingsplanen. Tydlighet: Information till elev och vårdnadshavare där det tydligt framgår vad som skall göras för att en elev ska nå kunskapskraven i resp. ämne samt information om skolans värdegrund och ordningsregler. Arbetssätt och arbetsformer analysera pedagogens enskilda arbete på individ- och gruppnivå. Alla lärare arbetar någon gång ämnesövergripande. Ex. Allas lika värde. Ledarskapet i klassrummet, Hur knyter vi an till eleverna, vilket förhållningssätt har vi, får eleverna förtroende för oss? Elevhälsan: Följa upp elevers utveckling genom mer systematiskt, orsaker till frånvaro och hur våra resurser används. Ompröva resurserna mer i organisationen. Elevinflytande: Elevernas inflytande och ansvar, träna självskattning stärka elevers självbild. Detta skall göras genom övningar och diskussioner i klassen/mentorsgruppen men även på individnivå. Stöd och hjälp från boken Orka självkänsla för tonåringar av Christina Stielli Inkludering Ett område som måste aktualiseras och utvecklas både utifrån alla nyanlända elever och elever med olika svårigheter. Vi ska skapa rutiner för ett bättre mottagande, då eleverna kommer till nya klasser. [11]

12 Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Trivsel och trygghet Vi fortsätter att arbeta vidare och aktivt med ovanstående. Vi ser ett bättre och bättre resultat. Det sociala klimatet på skolan är gott och terminen har varit lugn vad gäller kränkningar generellt. Färre har blivit utsatta av andra elever, och fler talar om när det händer för oss vuxna på skolan. Åtgärdstrappan ska sitta i alla klassrum och vara ett levande dokument. Alla elever måste veta var och till vem man ska vända sig om man upplever sig utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Likabehandlingsplanen skall presenteras för personalen av Likabehandlingsteamet och vara ett levande dokument i resp. klass. Uppdatering skall göra minst två gånger/termin/klass på klassråd eller mentorstid. Likabehandlingsplanen skall bli mer känd för eleverna än årets resultat visar. Eleverna måste uppleva att vi agerar och tar dem på allvar när de upplever sig utsatta för någon form av kränkande behandling eller diskriminering. För att elever ska vara trygga på lektioner så måste vi fortsätta med att hålla på vårt gemensamma förhållningssätt och klassrumsreglerna t.ex. att läraren alltid bestämmer placering och gruppindelningar. Utvärderingsmetod Trivsel och trygghetsenkäten. Brukarenkäten Skolans egna utvärderings verktyg - SKRUVEN [12]

13 Framtiden och verksamhetsutveckling Skolans målsättning: Eleverna ska lämna vår skola som harmoniska ungdomar som kan och vill lära vidare. Kvalitén i vår verksamhet skall vara så god att många framtida utbildningsvägar eller yrkesval skall vara möjliga för de elever som lämnar oss efter fullgjord grundskola. Vi utformar vår verksamhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, innebärande att var och en som arbetar i skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. På Skrantaskolan skall eleverna trivas, känna sig trygga och ha goda relationer med personalen. Personal, elever och föräldrar delar ansvaret för denna utveckling. Även om den yrkesmässiga utformningen vilar på personalens profession bör föräldrarnas ansvar och kunnande också tas till vara. Vi ska hålla oss uppdaterade i utvecklingen kring olika sociala medier och hur vi kan stärka eleverna till att använda dem på ett positivt sätt, både i skolan och privat. Kompetensutveckling Förutom den kommunövergripande kompetensutvecklingen skall vi arbeta med att stärka elevernas självkänsla; litteratur Orka! (Christina Stielli) Bokcirkeln Ledarskapet i klassrummet (J. Steinberg) skall upprätthållas. I tjänsten Margot Andersson Rektor Skrantaskolan Annelie Karlsson Kurator Skrantaskolan [13]