Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Rävåsskolan F-3 Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Rävåsskolan F-3 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål Skolans mål är att varje elev Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling. RÄVÅSSKOLAN Enhetens vision Rävåsskolans elever ska ha en trygg skolgång med skolans värdegrund som ledstjärna. Skolans värdegrund bygger på gemenskap, delaktighet, ansvar, trygghet, omtanke och lika värde. Enhetens egna mål år Enligt Rävåsskolans kvalitetsredovisning 2011, gällande trivsel och trygghet samt delaktighet och inflytande, ville skolan under föregående läsår uppnå dessa mål:

3 Trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande Öka elevers trivsel och trygghet på Rävåsskolan. Ett förstärkt likabehandlingsteam, där skolan hoppas kunna ta ytterligare ett steg i det förebyggande arbetet. Bra bemötande gentemot elever. Mål för likabehandlingsarbete enligt Rävåsskolans likabehandlingsplan 2012/2013 Arbetet i verksamheten Trivsel och trygghet Vi på Rävåsskolan strävar efter en anda som utgår från vår värdegrund; gemenskap, delaktighet, ansvar, trygghet, omtanke och lika värde. Med en välförankrad värdegrund vill vi att alla elever på skolan upplever en trygg och trivsam skolgång. Vi har med omsorg utformat en värdegrundslogga som är tillverkad i form av ett träpussel. Pusslet som finns tillgängligt ute i varje klassrum påminner oss alla dagligen om vår värdegrund. Eleverna har fått vara med och måla pusslet och tanken är att pusslet skall kunna användas i både lek som i undervisningssyfte. Pusslet levandegör vår värdegrund till vardags. Personalen på Rävåsskolan arbetar dagligen med värdegrunden. Det hålls kontinuerliga diskussioner i elevgruppen kring vår värdegrund och innebörden av varje värdegrundsbegrepp. Det hålls aktiviteter under skoltid, t.ex. som friluftsdagar för att stärka gemenskapen och vi-känslan. Ibland ordnas rollspel för att spegla händelser utifrån ett värdegrundstänk. När vi pratar om bland annat omtanke, lika värde och ansvar så brukar vi illusterera det med blåa och röda strålar, där blått står för positiva saker vi gör för varandra och rött står för negativa saker vi gör mot varandra. Några pedagoger har tillsammans med eleverna valt att göra pussel av hela klassen för att eleverna ska känna en stark gemenskap. Likabehandlingsteam På Rävåsskolan har vi ett likabehandlingsteam som planerar och ansvarar för det övergripande arbetet mot kränkande behandling och mobbning på skolan. Teamet är också ett stöd till pedagogerna när det gäller att göra insatser utifrån kränkning och mobbning på skolan. Insatserna kan göras på individ, mindre grupp klassnivå. Det hålls en god föräldrakontakt i samband med insatserna. Likabehandlingsteamet bildades 2011 och har bestått av rektor, kurator, skolsköterska, idrottslärare samt SVA-lärare. Teamet har utifrån målet för 2012 utökats med ytterligare teammedlemmar sedan hösten 2012, dvs vi förstärkte teamet med tre lärare och en fritidspedagog. Sammanlagt består nu teamet av nio stycken medlemmar, där tanken är att ha representanter från varje årsarbetslag. Som representant för ett arbetslag ansvarar man för att kontinuerligt hålla likabehandlingsarbetet vid liv och att på ett tidigt skede fånga upp elever som blir utsatta för kränkning/mobbning. Teamets arbete har en tydlig ärendegång där det arbetas efter modellen upptäcka-utreda-analysera-åtgärda-följa upp. Vid slutet av varje läsår gör likabehandlingsteamet en utvärdering av årets arbete och ser över vilka kränkningsärenden som varit uppe, vilka är avslutade, vilka är uppföljningsärenden. Vilka insatser har gjorts och hur har det fungerat? Vad kan vi ha gjort bättre, vi blickar framåt - vad kan vi tänka på till nästa läsår för att främja och förebygga. Ser över våra rutiner osv.

4 Likabehandlingsplan Skolan har en likabehandlingsplan, som är en årlig plan mot kränkande behandling och beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Även en kortare version av planen i form av en folder skickas årligen hem med elever till föräldrarna. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras varje år av likabehandlingsteamet. Målen i likabehandlingsplanen är kopplade till elevernas svar på den kommungemensamma trivselenkäten. Teamet träffas en gång i månaden för att diskutera kränkningsärenden samt se över skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Likabehandlingsärenden som leder till utredning fördelas i teamet, dvs ansvariga utses för de aktuella utredningarna. I varje klassrum finns ett porträtt av likabehandlingsteamet, för att eleverna ska veta vilka som ingår i teamet. Vid varje terminstart är även teamet ute och presenterar sig i respektive klass och håller i en likabehandlingspresentation för klasserna. Vi ser det som ett förebyggande arbete, genom att medvetande göra eleverna kring vilka konsekvenser mobbning och utsatthet kan ge. Vi brukar också sträva efter att likabehandlingsteamet deltar på föräldramöten för att introducera teamet och dess arbete. Klasskartläggningar Likabehandlingsteamet kan vid behov utföra klasskartläggningar. En klasskartläggning görs oftast när det finns behov av att kartlägga trivseln i en specifik klass. En kartläggning går till på så sätt att teamet går in och gör enskilda intervjuer med varje elev i klassen. Under intervjun ställs frågor utifrån trivsel och kamratrelationer. Eleven får på så sätt möjlighet att uttrycka hur hon/han mår i klassen och ha synpunkter på vad som kan göras bättre. Resultatet sammanställs och analyseras av likabehandlingsteamet, som därefter gör en bedömning kring vilka insatser som blir aktuella för klassen. Det kan vara både på enskild - och gruppnivå. Det sammanställda resultatet redovisas generellt och anonymt för elever, föräldrar och klasslärare, samt vilka eventuella insatser som kommer att göras. I samband med klasskartläggningarna skickas brev hem till föräldrarna, både inför och vid återkoppling. Trivsel och trygghetsenkät Varje år genomförs en Trivsel och trygghetsenkät på Rävåsskolan. Genom denna enkät får vi en bild av hur elever upplever trivsel och trygghet på skolan. Enkäten ger oss också möjlighet att kartlägga områden där det löper större risk för elever att bli utsatta. På så sätt kan vi avvärja risken för utsatthet i de områdena. Tack vare enkäterna ser vi tydliga utvecklingsområden gällande trivsel och trygghet och kan på så sätt arbeta med dem. Likabehandlingsdag Varje termin anordnar likabehandlingsteamet tillsammans med pedagogerna en likabehandlingsdag, där personal och elever fördjupar sig i värdegrunds - och likabehandlingsarbetet. Det görs genom aktiviteter som samarbetsövningar, diskussion utifrån filmvisning, som kan handla om mobbing och utsatthet, skapande som att måla, skriva, teckna saker som är förknippat med värdegrund osv. Ett bra bemötande gentemot elever På Rävåsskolan ser vi bra bemötande som en förutsättning för verksamheten. Ett bra och konsekvent bemötande skapar trygghet för eleverna. Arbetet med att skapa goda relationer till elever och föräldrar sker därför kontinuerligt. Vi lyssnar in på ett respektfullt sätt och försöker lyssna in alla parter. Vi tänker på att uppmärksamma enskilda elever på ett positivt sätt och ge dem perioder med en egen stund. Vi har under APT-tillfällen diskuterat vårt egna förhållningssätt, dvs hur vi bemöter våra elever, vilken ton vi använder när vi pratar till eleverna och vad vi använder för kroppspråk.

5 Kompetensutveckling Under 2013 har vi i personalen haft tillfällen till intern kompetensutveckling, genom att dela med oss av kunskap till varandra vid bland annat arbetsplatstillfällen och terminuppstart. Skolans kurator har hållit i föredrag om förhållningssätt, dvs vårt bemötande gentemot elever, hur påverkar vårt egna förhållningssätt eleverna och dynamiken i elevgruppen. Kuratorn har även lyft skolverkets upplysningar kring vad forskning säger om elevperspektivet i skolan. SET-gruppen har ansvarat för värderingsövningar, som personal har fått prova på och som senare kan genomföras tillsammans med elever. Delaktighet och inflytande På Rävåsskolan strävar vi efter att ta tillvara på elevernas idéer, önskemål, åsikter, intressen och kunna vara flexibla efter det. I skolan har vi därför flera olika råd som t.ex. klassråd, elevråd och fritidsråd. Dessa råd är till för att eleverna ska vara delaktiga och känna att de har ett inflytande i vad som rör skolan. Eleverna har fått vara delaktiga när det gäller att utforma vilka trivsel - och ordningsregler som ska gälla i skolan. På idrotten får eleverna vid några tillfällen vara med och föreslå delar av undervisningen. När vi gör elevintervjuer i samband med klasskartläggningar, lyssnar vi av om eleven har några synpunkter på vad som kan förbättras i skolan. Eleverna får turas om att vara hustomtar, vilket innebär att man får vissa ansvarsuppdrag under skoldagen. Omsorg om närmiljön På Rävåsskolan vill vi öka medvetenheten hos eleverna kring skötsel av skolan. Vi pratar med barnen om omsorg om vår närmiljö. I skolans ordningsregler nämns det bland annat om att vi tar oss av skorna innan vi går in för att hålla en ren miljö inomhus. Vi komposterar mat på vår skola, i matsal som i klassrum och alla utrymmen. Vi håller rent efter oss och vid eventuell nedsmutsning så städar man undan efter sig. Resultat Trivsel och trygghet I kvalitetsredovisningen 2011 var ett viktigt mål för oss att öka trivselns och tryggheten på Rävåsskolan. Utifrån skolpersonalens egen utvärdering gällande vad som görs för att öka trivseln och tryggheten på Rävåsskolan, så kan vi se att vi strävar efter att få en så lugn och trygg atmosfär som möjligt för eleverna. Det hålls därför vissa dagliga rutiner. Vi börjar dagen med att hälsa, gå igenom dagen och lyfta om någon har något viktigt att säga. Bilder förstärker schemat för dagen och sitter uppsatta i klassrummet. Vi avslutar dagen tillsammans med en sång och önskar en fortsatt bra dag. Vid fruktstunden uppmuntras eleverna att framföra något för klassen tillsammans med någon eller ensam. Det kan vara allt ifrån en gåta till en sång. Någon klass har Charlie -övningar i halvklass varje vecka. Barnen har fasta platser i klassrummet och matsalen. När vi gör olika typer av samarbetsövningar delar vi vuxna in eleverna så att det blir så bra par/grupper som möjligt för alla. När eleverna ska förflytta sig från exempelvis klassrum till fritids ställer de sig upp vid sin bänk och går sedan när de hör sitt namn sägas, detta för att minska oroligheter i en kö. Vi finns med ute på raster och puffar in elever (som har behov) in i lekar och andra

6 som behöver ha ett vakande över sig. Skolans kurator har varit runt i klasserna och pratat värdegrund och om vårt bemötande gentemot varandra. Eleverna har då via lek och diskussioner fått prata om positivt och negativt bemötande och vilken påverkan det har på oss människor. Utvärdering av likabehandlingsteamet. Likabehandlingsteamet gjorde en egen utvärdering av läsåret och kom fram till att ett utökat likabehandlingsteam har upplevts positivt både av teamet självt och av övrig personal och elever. Det har visat på fler fördelar med ett utökat team, ex blir det inte ett ensamarbetare. Bra med fler personer som samarbetar. Snabbare kartläggningar och återkopplingar. Bra med fler personer i ett kränkningsärende, då det kan vara väldigt tidskrävande för de inblandade. Tiden för mötena (två timmar) har dock inte alltid räckt till. Teamet är nöjda med det dokumentationsmaterial som används vid utredningar, det har varit lättillgängligt och tydligt. Vi har insett vikten av att hinna reflektera tillsammans kring ärenden och bolla om vi gör rätt. Positivt att pedagogerna tar över uppföljningarna, vilket gör att teamet kan rikta sig effektivt mot nästa ärende. Positivt att teamet tar samtalen med eleverna och inte lärarna, för att eleverna ska förstå allvaret i det. Nöjda med arbetet med klasskartläggningar som gjorts under läsåret. Det har bland annat visat sig vara effektivt att fördela elevgruppen på teamet under intervjutillfällena. Positivt med powerpoint-presentation för elever och föräldrar. Vi ser en förbättring på att ge återkopplingar till arbetslag och se över vad vi har gjort, arbetslagsuppföljningar. Större kunskap om likabehandlingsteamet. I en egen utformad utvärderingsenkät till elever ser vi positiva resultat gällande kunskapen om skolans likabehandlingsteam. I utvärderingen uttrycker personal att elever visar en större kunskap om likabehandlingsteamet och vilka som ingår, detta genom att det finns bilder upptryckta på teamet i varje klassrum. Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen Resultatet nedan grundar sig på våra egna trygghet - och trivselenkäter på skolan samt klasskartläggningar som är gjorda under året. Utvärderingen grundar sig på våra egna trygghet och trivselenkäter på skolan samt klasskartläggningar som är gjorda under året. Ett av målen var att öka synligheten och närvaron av rastvärdar för att eleverna ska känna sig trygga och för att minska risken att någon elev blir utsatt. Resultatet visar att trygghet och trivselenkäten visar att eleverna känner sig trygga på rasterna och att de vet vem de kan vända sig till om det skulle hända saker. Ett annat mål var att öka elevernas delaktighet i utformandet av en trivsam studiemiljö/gemensamma trivselregler. Vi har vid starten av läsåret 2013/2014 diskuterat ordningsregler tillsammans i arbetslagen samt tillsammans med eleverna. Eleverna fick då möjlighet att komma med förslag på vilka ordningsregler som vi behövde ha på skolan samt ökad förståelse för vad ordningsreglerna betyder och varför vi har dem.

7 Vi hade även som mål att genomföra en enkätundersökning gällande trivsel och trygghet på Rävåsskolan. Vi gjorde under våren 2013 en enkätundersökning med samtliga elever år 1-3 på Rävåsskolan. Delaktighet och inflytande Personal på Rävåsskolan beskriver att klassråden är ett bra tillfälle för eleverna att uttrycka sina åsikter kring t.ex. matsalen, idrotten eller klassrummet. De visar sig engagerade och kommer med förslag som fritt kan diskuteras och formas tillsammans. På idrotten kan vi se en stor vilja hos eleverna att vara delaktiga. Det ser vi bland annat i sammanhang där eleverna får vara med och påverka eller utforma innehållet av en idrottslektion. Omsorg om närmiljön Vi ser att eleverna har tagit stort ansvar över att hålla rent och snyggt i lokalerna. Eleverna har visat ett stort intresse och ansvar när det kommer till att värna om skolan. Personal låter eleverna vara med och tömma kompost, torka av bord etc, vilket visar på en ökad medvetenhet hos eleverna kring omsorgen av närmiljön. Resultatöversikt Rävåsskolans självutformade trivsel och trygghetsenkät från vt-2013 visar bland annat dessa resultat: Hur trivs du i din klass? Enligt enkäten så är trivseln på Rävåsskolan hög, på en skala 1-5 har nästan alla elever har kryssat i 4-5. Även trivseln med lärarna är hög. Jag känner mig trygg i skolan och på fritids. Enkäten visar att en stor majoritet av eleverna känner sig helt trygga på skolan och fritids, en del elever upplever sig delvis trygga, enstaka elev upplever sig otrygg. Jag vet vem jag ska prata med om jag inte känner mig trygg i skolan. En stor majoritet av eleverna har god kännedom om vem de kan prata med om de inte känner sig trygga, en mindre grupp har delvis vetskap om vem de kan vända sig till, några stycken vet inte vem de kan vända sig till. Analys och bedömning Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande, omsorg om närmiljön Vi upplever att vårt arbete med delaktighet bidrar till en ökad trivsel för eleverna i skolan. Vi upplever att eleverna trivs i lokalerna. Det är i trapphuset det kan bli stökigt när det blir många elever. Personalen brukar därför tänka på att när eleverna ska förflytta sig från

8 exempelvis klassrum till fritids ställer de sig upp vid sin bänk och går sedan när de hör sitt namn sägas. Detta för att minska oroligheter i trapphuset. Vi ser dock ett fortsatt behov av att arbeta vidare med detta för att öka trivseln i trapphuset. Ett av målen 2011 var att utöka likabehandlingsteamet, vilket har gjorts med tre nya teammedlemmar, Det visar på goda resultat då både elever och pedagoger upplever snabba åtgärder och återkopplingar. Teamet känner av ett gott samarbete, då man kan vara fler i ett ärende och inte arbeta ensam. Förhoppningen var ju också att det förebyggande arbetet skulle öka. Det upplever vi inte riktigt att teamet har hunnit med. På grund av flyttarna så har många möten kring lokalflytt tagit fokus. Den tid som har funnits har teamet lagt på kränkningsärenden. Vi ser det som negativ konsekvens för det förebyggande arbetet. Det har blivit mer att åtgärda än att främja och förebygga. Teamet har dock under året haft en del främjande och förebyggande arbeten som t.ex. att prata med eleverna om värdegrund, eller att ha likabehandlingsdagen. Det finns dock alltid en önskan att hinna med mer. Det har fungerat bra att hålla mötestillfällena en gång i månaden och tydliga dagordningar har upprättats inför mötena. Vi upplever dock att det finns ett behov av att teamet träffas oftare än en gång i månaden, då vi har svårigheter att hinna med alla punkter på dagordningen. Vi har dessutom ett likabehandlingsteam som arbetar i två enheter, Rävsåsen och Bregårdsskolan, vilket ökar svårigheten att få till mötestider där alla kan delta. Vi bedömer att två timmar en gång per månad är för lite för att planera främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Teamet behöver dels se över mötesstrukturen och prioriteringarna, samt att få mer mötestid. Vi har sett att vår interna kompetensutveckling har varit givande, där vi har kunnat utbyta kunskap med varandra och ser positivt med fortsatt intern kompetensutveckling. För att följa med i samhällsutvecklingen så ser vi att behovet av extern kompetensutveckling kring sociala medier på nätet är stort. Det saknas intern kompetens inom området. Vi märker positiva resultat av att ha ett synligt likabehandlingsteam. Eleverna vet vilka som ingår i teamet och det har gjort att teamet har upplevt att elever har tagit direktkontakt med någon i teamet och inte alltid via en lärare. En viktig aspekt för likabehandlingsteamet är att vara tydlig kring vilken roll man har i kontakten med elever och föräldrar, då teamet sitter på dubbla roller, som exempelvis pedagog och medlem i likabehandlingsteamet. Det vi upplever positivt är att många av teammedlemmarna träffar eleverna i undervisningssammanhang och på så sätt får ett naturligt band med dem. Analys - utvärdering av målen i likabehandlingsplanen Vårt mål under läsåret har varit att öka synligheten och närvaron av rastvärdar samt att öka elevernas delaktighet gällande gemensamma regler kring trivsel och studiero. Under året har vi varit noga med att alla rastvärdar har på sig reflexvästar för att vara synlig för alla barn. Vi har även haft två rastvärdar från varje årskurs ute på rasterna. Under vårterminen 2013 så genomfördes en elevenkät för samtliga elever i år 1-3. Enkäten visar att de flesta elever känner sig trygga på skolan och på fritids och att de har kompisar på rasterna. Det framkommer att en del elever önskar vara mer delaktiga och få mer hjälp under lektionerna. Vi kommer att fortsätta arbetet kring delaktighet och inflytande. Starka sidor På Rävåsskolan finns det trygga och engagerade pedagoger. Vi har ett starkt och drivet likabehandlingsteam som är ute och gör sig synliga för eleverna. Vår personal tar tag i

9 konflikter och reder ut tillsammans med eleverna. Utvecklingsområden Vi behöver fortsätta utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. Vi ser att det behöver finnas en ökad kontinuitet i värdegrundsarbetet, samt att fortsätta förankra värdegrunden i elevernas skolvardag. Ett annat utvecklingsområde är våra dokumentationsrutiner vid likabehandlingsinsatser, uppföljningar, återkopplingar och utvärderingar. Vi ser ett behov av extern kompetensutveckling gällande sociala medier. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Mål för läsår Utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. Öka elevernas delaktighet och inflytande gällande trygghet, trivsel och studiero i skolan och på fritids. Öka tryggheten för eleverna vid förflyttningar inomhus och utomhus. Utveckla likabehandlingsteamets dokumentationsrutiner. För att utveckla det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet, kommer skolan att behöva avsätta mer tid för att planera och tydliggöra det förebyggande arbetet. Det kommer exempelvis ske genom arbetslagsträffar tillsammans med likabehandlingsteamet. Likabehandlingsteamet kommer att behöva lägga mer fokus på förebyggande arbete. Genom dialog med eleverna kan vi tillsammans komma fram till hur vi skapar en trygg och trivsam miljö i skolan. Vi tänker använda oss av de råd vi har och på så sätt får eleverna träna på delaktighet och inflytande. Vi tänker att vi tar till vara på elevernas tips och idéer. I klassrummen ska eleverna kunna önska vad de vill lära sig men även träna på att formulera hur de ska lära sig det. Skolan kommer att diskutera på vilket sätt vi kan öka tryggheten för eleverna vid förflyttningar inomhus och utomhus. Likabehandlingsteamet kommer att se över sina dokumentationsrutiner och uteveckla teamets nuvarande arbetsgång. Utvärderingsmetod Skolan kommer att utvärdera målen både skriftligt och muntligt vid vårterminens slut.

10 Framtiden och verksamhetsutveckling En trygg och trivsam skola, där elever upplever sig delaktiga i skolvardagen och månar om sin närmiljö. Kompetensutveckling Extern kompetensutveckling gällande sociala medier. Fortsatt intern fortbildning.