Kampanjen Den breda linjen

Transkript

1 Rapport 2010:4 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 1

2

3 Innehåll Innehåll 1. Förord Bakgrund och syfte...6 Målgrupp...7 Budskap...7 Val av kanaler och aktiviteter...7 Målsättning med kampanjen Genomförande Utvärdering...16 Attityd och kännedom...17 Effekt Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 3

4 1. Förord 4 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

5 I Teknikdelegationens uppdrag ingick att arbeta för att väcka uppmärksamhet kring problematiken med ett stort framtida behov av välutbildad arbetskraft inom ämnena matematik, naturvetenskap, teknik och IKT, i kombination med ett minskat intresse för ämnena. Förväntningarna var att delegationen skulle arbeta aktivt för att öka barns och ungdomars intresse för ämnena, gärna i form av en kampanj. Kampanjen Den breda linjen togs fram för att inspirera fler elever att välja NV-programmet på gymnasiet, för att i förlängningen utöka rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. NV är det program som ger bredast behörighet till högskolan så kampanjkonceptet föll sig naturligt. Bredden betonas också för att alla studiemotiverade elever, oavsett kön, social tillhörighet eller intressen, kan ha nytta av en naturvetenskaplig utbildning. Den rikstäckande kampanjen riktad till Sveriges niondeklassare bedrevs under perioden november 2009 till och med maj 2010, med störst intensitet i två perioder: i samband med förstavalet respektive ändringsvalet till gymnasiet. Den breda linjen syntes bland annat på Internet, TV, T-bana, spårvagnar och bussar runt om i landet - men mötte också niondeklassarna rent fysiskt på gymnasiemässor och under egna bio-evenemang runt om i landet. Sammantaget bör kampanjen betraktas som framgångsrik, med mycket höga observationsvärden och en tendens till ökning av andelen sökande till NVprogrammet. Teknikdelegationen står därför fast vid sin ståndpunkt (redovisad i SOU 2010:28) att det vore rimligt att kampanjen Den breda linjen får fortsätta i ytterligare två år. Både för att få full utdelning för den investering (och dra nytta av de lärdomar) som redan gjorts, samt för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter. Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 5

6 2. Bakgrund och syfte Givet Teknikdelegationens övertygelse om att problemet med ett minskande intresse för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar är betydligt mer djupgående än vad som kan lösas med enskilda kommunikationsinsatser, samt att attitydpåverkan för att vara framgångsrik bör bedrivas långsiktigt, arbetades konceptet Den breda linjen fram utifrån ambitionen att skapa en kostnads- och kommunikationseffektiv kampanj som på sikt kan få fler unga att välja yrkes- och studieinriktning mot naturvetenskap och teknik. Ett antal utmaningar, och strategier för att möta dessa, identifierades och utmynnade i en kampanj som syftar till att få fler blivande gymnasister att välja NV-programmet, för att i förlängningen utöka rekryteringsunderlaget till högre studier inom naturvetenskap och teknik. Av de som går NV-programmet fortsätter närmare hälften till utbildningar och yrken med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning (källa SCB), vilket bekräftar antagandet att en ökning av andelen elever på NV-programmet i sin tur ökar antalet behöriga, och sökande, till högskole- och universitetsutbildningar inom teknik och naturvetenskap.. 6 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

7 Målgrupp Målgruppen för kampanjen var de niondeklassare som ska välja gymnasieinriktning våren 2010, med särskilt fokus på dem som är intresserade av en bred studieförberedande gymnasieutbildning och som i många fall tvekar mellan SP- och NV-programmen. Skolåret 2008/09 gick cirka 11 procent av gymnasieeleverna NV-programmet, medan cirka 23 procent gick samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Teknikdelegationens undersökning från november 2009 visar att en stor andel av dem som i första hand tänker välja SP också kan tänka sig att välja NV-programmet det finns således potential att locka en större andel niondeklassare än i dag att välja NV. Flera av kampanjaktiviteterna riktar sig förutom till huvudmålgruppen också till sekundära målgrupper som föräldrar, lärare, rektorer, syskon, näringsliv, journalister, opinionsbildare etc. som utgör viktiga påverkansgrupper för 15-åringarna. Trots att det i Teknikdelegationens uppdrag ingick en särskild uppmaning att öka tjejers och kvinnors intresse för ämnena, beslutade man att kampanjen inte skulle rikta sig specifikt till tjejer. Tanken var istället att nå tjejerna genom att fokusera på vad alla 15-åringar som ska välja gymnasieprogram kan tänkas ha gemensamt oavsett kön, intressen och bakgrund. Kampanjutvärderingen bekräftade att det var framgångsrikt: tjejer och killar såg och gillade kampanjen som helhet i samma utsträckning. I de få fall resultaten skilde sig mellan tjejer och killar var det till tjejernas fördel. Budskap Kampanjens huvudargument är att NVprogrammet erbjuder valfrihet: NV är den bredaste gymnasieutbildningen med störst behörighet för att gå vidare mot högre studier. Argumentet är valt utifrån tesen att unga människor i dag i högre grad än tidigare generationer utsätts för viktiga valsituationer redan tidigt i livet, samtidigt som valfrihet och möjlighet att skjuta upp begränsande val till framtiden värderas högt. De 15-åringar som i Teknikdelegationens enkät uppger att de kommer att välja NV-programmet anger att de tror det är det program som är bäst oavsett vad man vill jobba med som främsta orsak. Kampanjens uppdrag blir således att stärka, och sprida, en redan existerande attityd ( NV ger bäst valfrihet ) snarare än att förändra attityder vilket torde vara en mer rimlig målsättning för en enskild och tidsbegränsad kampanjinsats än att exempelvis försöka locka ointresserade elever till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar med argument som teknik är roligt eller naturvetenskap är intressant. Budskapet är alltså: det finns många breda gymnasieutbildningar men bara en som är bredast NV. Bredden blev den gemensamma nämnare som hela kampanjkonceptet byggde på vilket manifesterades i ett brett typsnitt, en bred hemsida, breda T-shirts, breda reklamutskick etc. Val av kanaler och aktiviteter Eftersom kampanjen och dess budskap starkt associeras med den kontext den befinner sig i, var utgångspunkten för val av kanaler och kampanjaktiviteter att verka i miljöer där 15-åringar själva väljer att vara. I stor utsträckning har kampanjen nått målgruppen via Internet och sociala medier, men också genom fysiska möten på exempelvis gymnasiemässor och bio-evenemang runt om i landet, samt via rikstäckande TV, annonsering i kollektivtrafik, dagspress, och genom direktutskick hem i brevlådan. Målsättning med kampanjen Kvalitativt mål Den som genomför sitt gymnasieval våren 2010 ska veta: att NV är den bredaste utbildningen känna: att NV inte är för nördigt Med den nya kunskapen ska målgruppen aktivt välja ett naturvetenskapligt program som sitt första val. Kvantifierbara mål Av NV-väljarna ska 10 procent fler än normal fluktuation ha valt NV. Dessa ska ha kommit från SP-programmet i huvudsak och inte från TE. Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 7

8 3. Genomförande Kampanjen Den breda linjen startade i slutet av november 2009, och bedrevs som mest intensivt i två perioder. Först under gymnasievalets första omgång under januari-februari 2010, sedan i samband med det så kallade ändringsvalet i april-maj samma år. 8 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

9

10 Den 29 oktober startade kampanjen officiellt. Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson informerade samlad press om kampanjen tillsammans med högskoleoch forskningsminister Tobias Krantz. Också den då nytillkommne ledamoten Christer Fuglesang, nyss hemkommen från rymden, var på plats men redan några veckor tidigare hade kampanjen tjuvstartat med en klurig annons i de största dagstidningarnas gymnasiebilagor. Pingis spelas kanske lättast på längden, men på gymnasiemässan i Älvsjö den november var det självklart spel på bredden som gällde. I mässmontern fanns det även möjlighet att iklä sig en bred t-shirt och läsa en bred folder i en bred soffa. Totalt besöktes sju mässor och alla nyfikna kunde få svar på sina NV-frågor av de unga ambassadörer som för tjänstfullt bemannade montrarna. Hur vet man som femtonåring vad man vill göra när man är vuxen? I ett dubbelt så bra DR-utskick, med information riktad både till landets alla femtonåringar (runt ) och deras föräldrar, kom svaret: Det gör man oftast inte. Men med NV behöver man faktiskt inte behöver välja utan kan hålla alla dörrar öppna!

11 I januari gick kampanjen för högtryck i TV, tidningar och på bussar och tåg. Samtidigt startade också en webbkampanj där man kunde bredda sig själv och vinna supermånga biobiljetter. En inbjudan till gratis bio skickades ut i form av ett DR, utformat som en popcornkartong med en kupong till biobiljett i. Drygt ungdomar i 11 städer hade chansen att byta in sin kupong mot en av de nästan 6000 biljetterna. Under 13 tillfällen i januari och februari förhandsvisades Josef Fares succéfilm Farsan för niondeklassare från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Före filmen visades en lång version av Den Breda linjens första reklamfilm och eleverna bjöds på popcorn i breda kartonger och läsk.

12 Webbkampanjen i januari gick ut på att användarna skulle bredda sig själva i en webbkamera-applikation som kopplades till Facebook. Banners kopplades till denbreda linjen.se och antalet besökare på sidan översteg under kampanjperioden. Över hälften av besökarna skrev själva in denbredalinjen.se i adressfältet. Morgonen den 18 februari förvandlades Stockholm tunnelbana till rena rama korståget, när Metros framsida pryddes av ett utmanande yrkeskryss signerat Den breda linjen. Efter biovisningarna fick alla goodie bags att ta med sig hem. Påsarna innehöll t-shirts, kortlekar och information om NV-programmet. På t-shirten satt en etikett i nacken som förklarade hur bra Den breda linjen är. Samma text stod på baksidan av kortasken. De breda t-shirtarna gick förstås åt som smör i solsken och många var de som gjorde mycket för att få både en rosa och en svart.

13 9 av 10 såg kampanjen I februari 2010 gjordes en utvärdering av Den breda linjen. Resultaten visade att kampanjen haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. I Stockholm var primärvalets sista datum den 15 februari. I och med detta genomfördes under de två första veckorna i februari ytterligare en kampanj, den här gången på stortavlor i tunnelbanan där NV-loggorna bredde ut sig över andra annonser. 89% hade sett någon kampanjdel 62% hade sett logotypen 27% sade sig ha blivit mer intresserade av NV efter kampanjen 63% hade sett första filmen 37% har pratat med någon om kampanjen 19% sade att de skulle välja eller redan valt NV (mot 16% i oktober 2009) Inför ändringsvalet drog den andra etappen i kampanjen igång. Konceptet var Så här kan det kännas att inte ha läst NV. En hårdkokt annons och två reklamfilmer togs fram. Utifrån filmerna gjordes också en webbkampanj. Syftet var, att med glimten i ögat, visa på den besvikelse man kan få när man upptäcker att man inte kommer in där man vill. Futurniture Till detta lades en PR-kampanj, via Newsmill och webb-tv, där kända personer uttalade sig om hur viktigt deras NV-val varit för dem. Intresset var stort och blogg favoriten Fokis klipp hade efter bara några dagar haft över tittare. Så här kan det kännas att inte ha läst NV. Med NV kommer du in där du vill. Inget annat gymnasieprogram ger behörighet till lika många högskoleutbildningar.

14 Det bloggades och bloggades och skrevs och bloggades lite till om kampanjen. Genomslaget i målgruppen var minst sagt stort!

15

16 4. Utvärdering 16 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

17 ATTITYD OCH KÄNNEDOM Inför kampanjstarten i slutet på oktober 2009 genomförde Novus på Teknikdelegationens uppdrag en enkätunderökning bland åringar i färd med att välja till gymnasiet. Resultatet visade att NV och SP är de populäraste inriktningarna, men också att en stor andel av dem som i första hand tänker välja SP också kan tänka sig att välja NV-programmet. Merparten av de tillfrågade niondeklassarna planerade att studera vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet, och den gruppen är i högre grad än övriga av uppfattningen att NV-programmet är det program som ger bäst valmöjligheter inför fortsatta studier. Denna nollmätning följdes sedan upp under två tillfällen kopplade till kampanjens mest intensiva perioder, i februari samt i maj/juni I dessa mätningar ställdes samma frågor som i nollmätningen, samt frågor som specifikt handlade om kampanjen. Metod Undersökningarna kring attityd och kännedom har genomförts av Novus via webbintervjuer till svenska 15-åringar. Mätningarna omfattar 502 (oktober och februari) respektive 519 (maj/juni) riksrepresentativt rekryterade intervjuer. Resultat Kampanjens totala observationsvärde, dvs. hur många som uppger att de sett någon del av kampanjen, låg i februari på 89 procent och i maj/juni på 80 Har du sett den här logotypen tidigare? Referensvärden från februari 2010 inom parentes. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 64 % (62 %) Ja 25 % (23 %) Nej De som valde NV i första hand har i högre grad sett logotypen. 11 % (15 %) Vet ej Kändes det som att du förstod vad man vill säga med kampanjen? Referensvärden från februari 2010 inom parentes. FÖRSTOD (4+5) 80 % (84 %) Ja, det var väldigt tydligt Ja, jag tror det men jag är lite osäker Nej, jag är mycket osäker Nej, jag har ingen aning 13 % (9 %) 7 % (6 %) 45 % (40 %) 35 % (44 %) De som uppger att de valt NV i första hand förstod kampanjen bättre än övriga, (88 procent). Lite mer osäkerhet jmf med förra mät ningen 20 procent jmf 15 procent 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 17

18 procent. Att siffran är något lägre i den senare mätningen kan i huvudsak bero på två saker; antingen att kampanjens andra del var något mindre omfattande eller att många redan vid förstavalet gjort sitt slutgiltiga val och därmed inte varit lika receptiva för ytterligare påverkande kampanjer i samband med ändringsvalet. Totalt sett får ändå obs-värdet betecknas som mycket bra 8 av 10 (9 av 10 i februari) svenska 15-åringar har uppmärksammat kampanjen. NV är den breda linjen Också kampanjens huvudbudskap, att NV är den breda linjen, har nått fram tydligt i målgruppen. De allra flesta uppger att de förstod vad kampanjen ville förmedla, och på frågan vad man spontant tänker på när man får höra uttrycket den breda linjen svarar en stor andel NV-programmet och valfrihet. När det kommer till frågan om vilket gymnasieprogram som ger bäst valmöjligheter svarar drygt hälften NV vilket är en ökning på ca 10 procent jämfört med mätningen före kampanjen. En stor andel uppger dessutom att de blivit mer intresserade av NV-programmet efter att ha sett kampanjen. Också andelen SP-väljare som ser NVprogrammet som ett tänkbart alternativ har ökat sedan nollmätningen före kampanjstarten i oktober Sammanfattande analys Totalt sett måste kampanjen betraktas som lyckad. Kampanjen har setts till någon del av nästan 9 av 10 personer i Vad är det första du kommer att tänka på när du hör uttrycket den breda linjen? Referensvärden från februari 2010 inom parentes. Många framtida möjligheter / stora valmöjligheter / brett för vidare studier Naturvetenskapliga linjen / naturvetenskap / NV Samhällsvetenskapliga linjen / samhällsprogram / SP Reklam / reklam på tv / tunnelbanan / bussar Kan välja mellan många olika program Övrigt Vet ej / inget / aldrig hört talas om målgruppen, och målgruppen har i hög grad förstått innebörden av kampanjen. Allra bäst genomslag har kampanjen haft bland dem som uppger att de har för avsikt att välja NV-programmet i första hand. Men även bland personer som anses utgöra nyckelgruppen för nyrekrytering, dvs. SP-väljare, har kampanjen haft bra genomslag. 10 % (10 %) 4 % (2 %) 1 % (2 %) 10 % (8 %) 17 % (19 %) 38 % (37 %) 33 % (32 %) 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Undersökningen visar också på ett positivt gensvar till själva NV-programmet. Betydligt fler än tidigare instämmer i påståenden som att man kan söka vilka utbildningar man vill samt att man har en tydligare bild av programmet. Detta positiva gensvar gäller även bland dem som avser välja SP-programmet i första hand. 18 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

19 Vilket gymnasieprogram tror du ger bäst valmöjligheter när det gäller att söka vidare till utbildningar på universitet och högskola efter gymnasiet? 60 % I juni 2010 uppger ca 10 procent fler än vid nollmätningen att NV ger bäst valmöjligheter. 51 % (ref feb 2010: 54 %, ref nollmätning: 44 %) 40 % 24 % (ref feb 2010: 23 %, ref nollmätning: 29 %) 20 % 0 % Barn- och fritid BF 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 1 % 0 % 1 % 1 % 0 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 0 % Bygg BP El EC Energi EN Estetiska ES Fordon FP Handels- och administration HP Hantverk HV Hotell- och restaurang HR Industri IP Livsmedel LP Media MP Naturbruk NP Naturvetenskap NV Omvårdnad OP Samhällsvetenskap SP 8 % (ref feb 2010: 5 %, ref nollmätning: 5 %) Teknik TE Individuellt program IV Annat program, ange svar: Ungefär hälften av de tillfrågade anser att NV-programmet ger bäst valmöjligheter för framtida studier. I nollmätningen angav 44 procent detta och i efterföljande mätningar drygt 50 procent så hypotetiskt kan NV ha stärkt sin position som den breda linjen. Vägen till ändrat beteende är dock längre än så undersökningen bekräftar att om inte intresset finns så spelar det mindre roll hur brett eller positivt man upplever programmet. En av fyra säger att kampanjen har gjort att de har blivit mer intresserade av NV-programmet, däremot bekräftar inte denna undersökning att det är fler som de facto väljer det. Att förändra beteenden är dock att betrakta som ett långsiktigt arbete och att i första hand öka niondeklassarnas intresse får anses vara ett rimligt mål för en enstaka kampanjinsats eftersom det är själva intresset för ämnena som utgör det största hindret. Detta har kampanjen lyckats med. Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 19

20 Gjorde kampanjen dig mer intresserad av NV-programmet? Referensvärden från februari 2010 inom parentes. 100 % 80 % 69 % (66 %) 60 % 40 % 20 % 25 % (27 %) 4 % (5 %) 21 % (22 %) 7 % (7 %) 0 % Ja Ja, absolut Ja, lite mer Nej Vet ej Du svarade att du har valt det Samhällsvetenskapliga programmet (SP). Fanns även det naturvetenskapliga programmet (NV) med som ett tänkbart val för dig? Referensvärden från februari 2010 inom parentes. Ja, det var absolut ett alternativ för mig 13 % (6 %) Ja, det var något jag kanske kunde tänka mig 31 % (24 %) I februarimätningen var frågan ställd: Du svarade att du kommer att välja SP, fanns även NV som ett tänkbart val? Nej, det var inte ett troligt val 35 % (40 %) Nej, det programmet kunde jag inte alls tänka mig 20 % (30 %) 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 20 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

21 EFFEKT Följande sidor är en sammanställning av hur utvecklingen av förstahandsväljare till NV-programmen sett ut i nio av de sjutton kommuner där Teknikdelegationen haft aktiviteter, genomförd av StrandbergHaage på uppdrag av Teknikdelegationen. Sammanställningen är en ansats till utvärdering av Teknikdelegationens kampanj, och resultatet indikerar att Teknikdelegationens kampanj Den breda linjen har haft effekt. Det sammanlagda antalet sökanden i de nio redovisade kommunerna uppgår till ungefär en fjärdedel av det totala underlaget i hela Sverige. I redovisningen görs även en jämförelse med SP-programmets utveckling under samma period. Sammanställningen visar att förstahandsväljarna till NV sammanlagt ökade med 9,97 procent jämfört med läsåret i de redovisade orterna samtidigt som SP ökade med 0.76 procent i dessa orter. Resultatet pekar därmed på att målgruppen inte bara förändrat sin syn på NV-programmet och börjat förändra sina attityder, utan i viss utsträckning även tagit steget och valt NV i första hand. Sammanställningen visar också att det finns ett behov av nationella riktlinjer för kommunernas statistikinsamling kring gymnasievalet. Metod Underlaget är framtaget av Strandberg- Haage med avsikt att se om antalet förstahandssökande till NV-programmen i Sverige ökat i de orter där kampanjen varit som mest intensiv. Utgångspunkten är att förändringen syns först i hur många som söker NV som förstahandsval, inte hur många som kommer in, vilket snarare styrs av tillgången på utbildningsplatser. Datainsamlingen har gjorts fram till den 30 juni Urvalet är statistik från de kommuner där Teknikdelegationen förutom de rikstäckande kampanjaktiviteterna har genomfört fysiska aktiviteter i form av närvaro på gymnasiemässor och genomförande av bio-evenemang. I de kommuner som haft bio-evenemang har målgruppen även nåtts av ett extra DR-utskick i form av bio-inbjudan. Totalt har Teknikdelegationen genomfört aktiviteter i sjutton kommuner. I sju av kommunerna i form av gymnasiemässor och i elva kommuner bio-evenemang. I Stockholm deltog Teknikdelegationen både på en gymnasiemässa och bjöd på bio. Denna sammanställning bygger på statistik från nio av dessa sjutton kommuner. Ambitionen var att få statistik från de nio största kommunerna, men beroende på hur kommunerna har kunnat bidra med korrekt statistik så har urvalet fått modifieras. Statistiken redovisar det slutgiltiga förstahandsvalet för läsåren och i utvalda kommuner. Det som redovisas är de som i första hand sökt till NV-programmen, SPprogrammen samt hur många som sökt totalt. Specialutformade NV-program finns även med i statistiken i de fall de ger full behörighet till vidare studier. Underlaget baserar sig på kommunernas egen redovisning av ansökningar till kommunernas kommunala och fristående gymnasier. Underlaget har samlats in med två metoder: Via kommunens hemsida när uppdaterad och korrekt information har funnits att hämta där. Via telefon och till gymnasieintagningen i kommunen. Tyvärr har Göteborgs stad och Uppsala kommun inte varit möjliga att få med. I båda områdena saknas jämförelsetal för tidigare års förstahandssökanden. Statistiken i rapporten rapporteras dels i faktiska tal och dels i procent. Förändringsprocenten är beräknad som förändringen av andelen sökande till NV i förhållande till totalt antal sökande respektive år. Detta för att det totalt sett var färre elever som sökte till gymnasiet läsåret 2010/2010 jämfört med föregående läsår. Att bara titta på faktisk ökning blir därför missvisande. I princip kan en minskning i faktiska tal innebära en ökning av andelen sökande. Problematik Under insamlingen av materialet har vissa avgränsningar varit nödvändiga. Nedan redovisas de huvudsakliga. Tillgänglig data Vid tiden för materialinsamlingen saknas central statistik. Kommunerna ansvarar själva för att samla in och föra statistik, och övergripande riktlinjer för vad respektive kommun ska samla in och spara saknas. Det gör att vissa kommuner endast redovisar intagningsstatistik och att statistik över antalet sökande därför inte funnits att tillgå. I vissa fall saknas statistik då kommunernas Gymnasieintagning inte haft tid att ta fram underlaget. Det gäller framförallt Göteborgs stad och Uppsala kommun. Noteras kan också att den officiella centrala statistiken endast registrerar antagna till NV-programmet - inte hur många som sökt i första hand. Geografisk avgränsning. Rapporten redovisar endast statistik för avgränsade kommuner. Dels för att de aktiviteter som Teknikdelegationen genomförde främst riktades mot avgränsade kommuner. Dels för att kvaliteten på det statistiska underlaget gör det svårt Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 21

22 Översiktsbild procentuell förändring i de undersökta kommunerna. I Diagrammet nedan presenteras den procentuella förändringen av förstahandsökande till Naturvetenskapliga program mellan läsåret och. NV ,11 % 14,42 % 9,97 % SP ,05 % 26,25 % 0,76 % Totalt Procentuell förändring Kommentar I samtliga kommuner förutom Jönköping och Helsingborg har det skett procentuella ökningar av ansökningar till NVprogrammet. Den största ökningen finner man i Norrköping där ansökningar till NV- programmet har ökat med 28,75 % jämfört med föregående läsår. att jämföra data från olika gymnasieintagningsområden. Tidpunkt för datainsamlingen Många kommuner arbetar fortfarande med sammanställningarna av ansökningsstatistiken för läsåret. Det är värt att notera att de först i oktober 2010 klart kan säga hur många som sökt till de olika programmen i Sverige. Vissa kommuner har kunnat bidra med statistik som till största del kan anses vara slutgiltig medan andra bara kunde ge preliminära besked. Samtliga av dessa kommuner reserverade sig för att små ändringar fortfarande kan komma. Friskolor Kommunerna redovisar friskolorna olika. I vissa kommuner ingår friskolorna i den centrala ansökningsstatistiken, i andra inte. Sammanställningen redovisar statistik från en kommun (Västerås) där friskolorna inte är medräknade. NV-program eller inte Förutom det traditionella NV-programmet finns flera specialutformade program som inte är renodlade NV- program. Detta har gjort urvalsprocessen något komplicerad. I denna sammanställning inkluderas de specialutformade programmen för NV (och SP) i urvalet om de motsvarar NV- programmets (SP-programmets) kurser och behörighet. Övergripande datakvalitet Det har inom ramen för den här sammanställningen inte varit möjligt att garantera kvaliteten på det underlag som kommunerna redovisar. Exempelvis sker ständigt förändringar inom skolornas utbud och existens. Program plockas bort och läggs till. Detta ökar risken för att statistiken inte är helt jämförbar inom kommunerna mellan de två läsåren. Påverkan på utfallet är dock sannolikt inte så stort eftersom de elever som velat söka NV har haft alternativ inom kommunen. 22 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

23 Presentation kommun för kommun: Stockholm stad och Malmö Stockholm stad Alla Stockholm stads kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick, Bio-evenemang och Gymnasiemässa. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Stockholm stad till 7,97 %. NV ,26 18,63 % 7,97 % SP ,59 33,99 % -1,71 % Totalt Procentuell förändring MALMÖ Alla Malmös kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick, Bio-evenemang och Gymnasiemässa. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Stockholm till 15,42 %. NV ,86 14,84 % 15,42 % SP ,43 28,34 % 3,34 % Totalt Procentuell förändring Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 23

24 Presentation kommun för kommun: Västerås och Linköping Västerås Det är endast Västerås samtliga kommunala gymnasieskolor som är med i urvalet för kommunen. Specialutformade NV program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Västerås till 16,77 %. NV ,23 8,45 % 16,77 % SP ,03 18,46 % -2,99 % Totalt Procentuell förändring Linköping Alla Linköpings kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Linköping till 7,95 %. NV ,53 14,61 % 7,95 % SP ,97 21,64 % -16,67 % Totalt Procentuell förändring 24 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

25 Presentation kommun för kommun: Helsingborg och Jönköping Helsingborg Alla Helsingborgs kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV-program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Helsingborg till -0,71 %. NV ,96 12,87 % -0,71 % SP ,66 27,81 % 4,33 % Totalt Procentuell förändring Jönköping Alla Jönköpings kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV-program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Jönköping till -3,45 %. NV ,70 11,30 % -3,45 % SP ,57 19,06 % -2,64 % Totalt Procentuell förändring Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 25

26 Presentation kommun för kommun: Umeå och Norrköping UMEÅ Alla Umeås kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV-program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Resultat Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Umeå till 24,68 %. Umeå är således den kommun där den procentuella ökningen är näst störst bland dem som inkluderas i denna rapport. NV ,97 13,68 % 24,68 % SP ,63 23,17 % 39,35 % Totalt Procentuell förändring Norrköping Alla Norrköpings kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformade NV-program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Bio-evenemang. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Norrköping till 28,75 %. Norrköping är således den kommun där den procentuella ökningen är som störst bland dem som inkluderas i denna sammanställning. NV ,21 10,56 28,75 % SP ,85 15,24 28,67 % Totalt Procentuell förändring 26 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering

27 Presentation kommun för kommun: Varberg Varberg Alla Varbergs kommunala och fristående gymnasieskolor är med i urvalet. Specialutformad NV-program är inkluderade. Kampanjaktiviteter i kommunen: DR-utskick och Gymnasiemässa. Resultat: Den procentuella ökningen av elever som valde NV-program som förstahandsval till läsåret i jämförelse med läsåret uppgår i Varberg till 17,82 %. NV ,21 7,31 17,82 % SP ,35 13,80-15,61 % Totalt Procentuell förändring Sammanfattande analys Sammanställningen redovisar statistik från nio av de sjutton kommuner Teknikdelegationen haft riktade aktiviteter i. Resultatet kan ses som en indikation på vilken effekt Teknikdelegationens kampanj Den breda linjen har haft. De flesta av sammanställningens nio utvalda kommuner är bland de största i Sverige. Trots att Göteborgs stad och Uppsala kommun inte kunnat leverera underlag uppgår det sammanlagda antalet sökanden i de redovisade kommunerna ändå till ungefär en fjärdedel av det totala underlaget i Sverige. Och en ännu större andel om jämförelsen görs med underlaget i de sjutton områden där delegationen har haft aktiviteter. Jämförelsen med SP-programmet kan också vara en indikator som pekar på om någon förändring i handlingsmönstret skett. Sammanställningen visar där att SP-programmet inte har ökat i samma grad som NV-programmet. NV hade en total ökning på 9,97 % och SP en ökning på 0,76 % jämfört med läsåret. Sammantaget finns det fog för att säga att kampanjen Den breda linjen har haft effekt. Sammanställningen av statistik pekar på att målgruppen inte bara förändrat sin syn på NV-program- met och börjat förändra sina attityder, utan i viss utsträckning även har tagit steget och valt NV i första hand. Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 27

28 28 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering Kampanjen Den breda linjen togs fram och genomfördes av kommunikationsbyrån Futurniture i samarbete med StrandbergHaage.

29 Teknikdelegationen Ordförande Leif Johansson, Volvokoncernen Ledamöter Johan Ancker, Teknikföretagen Paula Bäckman, Balthazar Science Center Helen Dannetun, Linköpings universitet Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega Christer Fuglesang, ESA Karin Glader, Chalmers tekniska högskola Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola Philip Kapper, Norra Real Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien Anna-Maria Wiberg, Unga Forskare Teknikdelegationens kansli Teresa Jonek, huvudsekreterare Tel: , Sara Karlsson, sekreterare Tel: , Marika Göthlin, biträdande sekreterare Tel: , Sofia Yngwe, kommunikationsansvarig Tel: Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 29

30 Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan Stockholm info@teknikdelegationen.se Rapport 2010:4 isbn: Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida

31

32 Teknikdelegationen fick hösten 2008 i uppdrag av regeringen att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi(ikt). Delegationen skulle också arbeta med att öka intresset för utbildningar inom området, speciellt hos flickor och kvinnor. Teknikdelegationen har bestått av representanter från olika delar av näringslivet, universitets- och högskolevärlden. Teknikdelegationens betänkande, SOU 2010:28, överlämnades till högskole- och forskningsministern den 29 april Teknikdelegationens uppdrag upphörde den 31 juli Mer information på och 32 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering