För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front."

Transkript

1 För Sverige i framtiden Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

2 Innehåll Teknikdelegationen 4 Vilket Sverige vill vi ha? 6 En utåtriktad utredning 8 Den breda linjen 14 Var är tjejerna? 20 Våra förslag 22

3 tt leda och delta i Teknikdelegationens A arbete har varit mycket inspirerande. Vi har mött stort engagemang för våra frågor och sett många bra exempel på aktiva insatser för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt) under hela vår utredningstid. Ett engagemang som varit glädjande, och inger framtidstro. Vårt tydligaste intryck är dock att situationen, med ett fortsatt alltför lågt söktryck till ingenjörsutbildningar, stora förestående pensionsavgångar och en allvarlig demografisk utmaning med väsentligt minskande årskullar det kommande decenniet, är mycket allvarlig. Att vi delar problemen med stora delar av västvärlden gör inte nödvändigtvis situationen bättre, utan innebär snarare att konkurrensen om välutbildad arbetskraft hårdnar alltmer samtidigt som det sker en stark utveckling i Asien. Vi menar därför att en övergripande kraftsamling för att lösa situationen nu är nödvändig, och uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat med Teknikdelegationens uppdrag genom att anta en nationell strategi och ett åtgärdspaket för hur ett långsiktigt förbättringsarbete ska bedrivas. Ett arbete som måste genomföras, med internationella framgångsexempel som förebild och med ett internationellt konkurrenskraftigt, välmående och kunskapsstarkt Sverige för ögonen. Vår övertygelse är att den negativa trenden är möjlig att bryta, men att punktinsatser kommer att vara långt ifrån tillräckliga. Därmed inte sagt att man inte kan göra stor skillnad också i det lilla. Vi är många som tillsammans bär ansvar för vad våra ungdomar ska göra och kunna i framtiden och vilka konsekvenser det har för vilket Sverige vi kommer leva i. Föräldrar, kommuner, skolledningar, lärare, medmänniskor och representanter för arbetslivet har alla stor möjlighet att påverka det. Också vi som, liksom jag, är företagsledare har ett viktigt uppdrag att agera förebilder, bidra med kunskaper från verkligheten och inte minst ställa upp med tid, engagemang och resurser. I längden är det det som kommer att betala sig, för oss alla. Kunskap smakar mer än den kostar låt oss inte glömma det. Leif Johansson Teknikdelegationens ordförande En kraftsamling för att lösa situationen är nöd vändig, och vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat.

4 Teknikdelegationen Teknikdelegationen har på regeringens uppdrag kartlagt Sveriges framtida behov av utbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (IKT) och vad följderna blir om intresset för ämnena fortsätter att minska bland unga.

5 eknikdelegationen utsågs av regeringen T hösten 2008, för att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (ikt) samt lyfta fram, förstärka och utveckla arbetet med att öka intresset för och deltagandet i högskoleutbildning inom dessa områden (ur Kommittédirektiv 2008:96). I Teknikdelegationens uppdrag ingick också att föreslå hur utbildningssystemet från förskola till högskola kan bli bättre på att samverka och skapa ett större intresse för ämnena. Dessutom skulle delegationen arbeta för att öka flickors och kvinnors intresse för ämnena, för att jämna ut den snedfördelning mellan könen som finns på många högskoleutbildningar. Uppdraget startade efter att Globaliseringsrådet konstaterat att den ökade ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande för Sverige. Inte minst ur ett konkurrensperspektiv. Problemet var inte nytt det har även tidigare gjorts försök att öka det tekniska och naturvetenskapliga kunnandet för att skapa tillväxt. Teknik och naturvetenskap har länge spelat en stor roll i svensk ekonomi, och det dalande intresset har därför under en lång tid engagerat många olika aktörer. I och med en allt snabbare globalisering och tilltagande internationell konkurrens har frågan blivit allt viktigare ur ett vidare samhällsperspektiv. Parallellt med att den samhällsekonomiska betydelsen av teknik och naturvetenskap lyftes fram allt oftare, kom tydliga signaler om att utbildningsväsendet fallerat. Svenska elevers resultat i nationella och internationella kunskapsmätningar blev sämre och sämre. Med Teknikdelegationen: en brett sammansatt grupp med leda - möter från såväl utbildningsväsende som näringsliv. Efter lyckad landning anslöt även Christer Fuglesang, i oktober kunskapsbrist, sjunkande intresse och med stora pensionsavgångar bakom hörnet, samtidigt som ungdomskullarna minskade, framstod situationen som allt mer prekär. Det var tydligt att frågorna återigen behövde föras upp högt på den nationella politiska dagordningen, och i juli 2008 följde regeringen Globaliseringsrådets rekommendationer genom att tillsätta en delegation som skulle arbeta vidare med frågorna inom ramen för det statliga utredningsväsendet: Teknikdelegationen. n Den ökande ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande. För Sverige i framtiden 5

6 Vilket Sverige vill vi ha? Framtiden låter sig inte förutsägas med vetenskaplig exakthet, det har historien lärt oss. Vi behöver en bredare syn på samhällets behov än vad arbetsmarknads prognoser kan ge. Teknikdelegationen har därför låtit arbete och rekommendationer vägledas av en vision om vilket Sverige vi vill ha i framtiden.

7 stället för att försöka reglera det antal I tekniskt och naturvetenskapligt högskoleutbildade personer som kommer att behövas på arbetsmarknaden, krävs uttalade ambitioner för vilket samhälle och vilken arbetsmarknad vi vill ha. För att förverkliga visionen krävs seriösa satsningar på matematik, naturvetenskap, teknik och ikt. Det gäller att säkra ekonomi och arbetstillfällen, samtidigt som en mängd svåra samhälls uppgifter måste lösas att skapa hållbar tillväxt och att ge vård och omsorg till en åldrande befolkning, men också att bygga och driva komplexa system för infrastruktur inom transport, logistik, samhällssäkerhet och krisberedskap. Och sist men inte minst, arbetet med klimat- och energifrågorna. Vägen dit går genom teknik och naturvetenskap i bred bemärkelse. Visionens tre punkter ska ses som en helhet. Det finns ingen motsättning mellan de ekonomiska och de demokratiska motiven. Tvärtom är det bara till nytta för arbetsmarknaden och samhällsekonomin att den enskilde medborgaren också får tillgång till teknisk och naturvetenskaplig kunskap. Visionen har därför inte bara ett arbetsmarknadsfokus, utan behandlar även ämnenas ställning i samhället i stort. Våra barns attityder till områdena grundläggs tidigt och påverkas av hela deras omgivning: i familjen, i skolan och på fritiden. Som samhällsmedborgare är vi dessutom alla omgivna av avancerade tekniska system som förutsätter att vi vet hur man använder dem. Det är troligt att vårt vardagsberoende av teknik och naturvetenskap kommer att öka, och kompetenskraven att bli större. Som Teknikdelegationens vision: n Ett Sverige med stor konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin och en stabil nationell arbetsmarknad. n Ett Sverige som möter de stora gemensamma utmaningar som kommer inom till exempel miljö, demografi och infrastruktur. n Ett Sverige som ger alla medborgare kunskap att förstå och möjligheter att påverka utvecklingen i ett komplext och tekniskt avan cerat samhälle. demokratisk kunskapsnation måste vi vara redo för detta. Delegationens arbete visar oroväckande nog att Sverige, i stället för att förbereda sig på kommande utmaningar, har prioriterat bort allmänbildning inom naturvetenskap och teknik och därigenom förvärrat kunskapsbristen. Teknikdelegationen kan slå fast att situationen nu är krisartad: framför allt därför att utvecklingen går åt fel håll. Om inget görs riskerar gapet att växa alltmer mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Förståelsen för problematiken måste öka, liksom förändringsviljan. Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. Då både blundar vi för de problem vi har, och glömmer att den globala konkurrensen kräver handlingskraft av alla samhällen oavsett tidigare framgångar. n Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. För Sverige i framtiden 7

8 En utåtriktad utredning Kommittédirektivet var tydligt: Istället för att fungera som en traditionell statlig utredning skulle Teknikdelegationen arbeta utåtriktat med seminarier och aktiviteter, massmedial medverkan och kampanjande. Utgångspunkten var minst lika viktig: det är inte ungdomarna det är fel på.

9 Nyfiken på naturvetenskap och teknik 1 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer 1 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 1 eknikdelegationen har från första början T konstaterat att det måste ske en attitydförändring i vuxenvärden för att barn och ungdomar ska sluta välja bort tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. De matas dagligen med påståenden som att matte är svårt och att ingenjörer inte jobbar med människor. Det är alltså inte ungdomarna det är fel på. Delegationens arbete har utgått från den insikten. Arbetssättet har bestått i att utreda, uppmärksamma och rekommendera. 1. Utreda Utredningsarbetet har fokuserat på tre områden: n dagens och framtidens situation: ansökningstal, demografi och arbetsmarknad n lärarfortbildning, lärarutbildning och undervisning n samverkan mellan skola och arbetsliv En arbetsgrupp med delegationsmedlemmar har ansvarat för aktiviteter, faktainsamling och beredning av delegationsbeslut inom respektive område Rapport 2009:1 Nyfiken på naturvetenskap och teknik en kartläggning av initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Rapport 2009:3 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer Intervjustudie av: Emilie Hovmöller Eliasson, Empression PR & kommunikation Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Rapport 2009:4 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 2: Uppmärksamma En viktig del i arbetet har varit den utåtriktade verksamheten, och Teknikdelegationen har till skillnad från traditionella utredningar kommunicerat sitt budskap under utredningens gång i stället för att invänta ett färdigt betänkande. Förutom kampanjarbetet har ett flertal seminarier, hearings och rundabordssamtal arrangerats. Information om pågående arbete och slutsatser har spridits till allmänhet och intressenter. Teknikdelegationen har riktat sig till följande målgrupper: regering, myndigheter, Under utredningens gång har delegationen tagit fram ett antal rapporter, som utgjort delar av den sammantagna analysen. kommuner och andra skolhuvudmän, lärare, skolledningar, studie- och yrkesvägledare, lärarutbildare, fackförbund, arbetslivsorganisationer och näringsliv, universitet och högskolor, studenter och elever, organisationer som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt, samt till allmänheten. 3 För Sverige i framtiden 9

10 3: Rekommendera I delegationens slutbetänkande (sou 2010:28) presenteras alla Teknikdelegationens rekommendationer och förslag på åtgärder och fortsatta insatser. Teknikdelegationen har aktivt deltagit och drivigt den offentliga debatt som rört delegationens uppdrag och arbetsområden. Bland annat har man tagit ställning i frågor som rör pågående utbildningspolitiska satsningar: n För en reform av de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogrammen så att fler ska bli behöriga till högre studier inom områdena. n För en reform av grundskolans teknikämne för att stärka dess relevans och vetenskapliga grund. n För en skärpning av behörighetskraven för lärare med krav på att dessa ska ha såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens. n För en reform av lärarutbildningen så att blivande lärare ska ha nödvändig kompetens i matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Debattinlägg i såväl dagspress som fackpress har varit en viktig del av delegationens arbete med att uppmärksamma också det bredare samhällsperspektivet på de problem man identifierat. 10 För Sverige i framtiden

11 I huvudet på huvudsekreteraren Fem frågor till Teknikdelegationens Teresa Jonek Vad har ditt uppdrag bestått i? Jag har ansvarat för kansliets bemanning och genomförandet av alla aktiviteter och uppgifter som delegationen har beslutat om. Mellan delegationens månadsmöten har det varit fullt upp på kansliet, både med utredningar och mer utåtriktad verksamhet som seminarier och arbete med kampanjen. Jag har också varit länken mellan utbildningsdepartementet och delegationen. Vilken har varit den största utmaningen? Det tar alltid lite tid innan en så pass stor grupp enas om vad som ska göras, det vill säga får en gemensam problembild och handlingsplan. Uppdraget var stort att avgränsa, dela upp och konkretisera ner arbetet i genomförbara planer krävde en del jobb. Då det väl var gjort så löpte arbetet på i rasande takt. Har din syn på uppdraget förändrats under arbetets gång? Jag har insett hur otroligt viktigt det är att både arbeta med systemåtgärder och med information och kommunikation. Man måste se till hela utbildningskedjan för att undvika hinder i systemen som försvårar rekryteringen. Samtidigt måste man arbeta med attityder för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Vilken var den största positiva överraskningen? Det stora intresse som visats för frågorna och Teknikdelegationens arbete. Delegationen har lagt ner mycket arbete och tid. Dessutom är Jag bedömer möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå som mycket god. jag positivt överraskad över hur välvilligt olika organisationer, aktörer och enskilda personer ställt upp på att ge oss sin syn på frågorna. Det har varit enormt viktigt för oss för att kunna se saker ur olika perspektiv, bilda oss en uppfattning och slutligen lägga fram förslag. Vad har du för förväntningar på framtiden? Många är medvetna om att det är ett kris läge idag. Utan tillräcklig kompetens inom matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kommer vi få svårt att hävda oss i den globala konkurrensen och möta stora utmaningar som exempelvis klimatfrågan. Jag tror därför att möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå med många aktörer inblandade är mycket goda. Det finns inga förlorare i Teknikdelegationens förslag, bara vinnare! n För Sverige i framtiden 11

12 Det bloggades och bloggades och skrevs och bloggades lite till om kampanjen. Genomslaget i målgruppen var minst sagt stort!

13

14 Den breda linjen Kampanjen Den breda linjen togs fram för att inspirera fler att gå NV-programmet och i förlängningen utöka rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. NV är det program som ger bredast behörighet till högskolan, så kampanjkonceptet föll sig naturligt. Bredden betonas också för att alla studiemotiverade elever, oavsett kön, social tillhörighet eller intressen, har nytta av en naturvetenskaplig utbildning.

15

16 Den 29 oktober startade kampanjen officiellt. Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson informerade samlad press om kampanjen tillsammans med högskoleoch forskningsminister Tobias Krantz. Också den då nytillkommne ledamoten Christer Fuglesang, nyss hemkommen från rymden, var på plats men redan några veckor tidigare hade kampanjen tjuvstartat med en klurig annons i de största dagstidningarnas gymnasiebilagor. Pingis spelas kanske lättast på längden, men på gymnasiemässan i Älvsjö den november var det självklart spel på bredden som gällde. I mässmontern fanns det även möjlighet att iklä sig en bred t-shirt och läsa en bred folder i en bred soffa. Totalt besöktes sju mässor och alla nyfikna kunde få svar på sina NV-frågor av de unga ambassadörer som för tjänstfullt bemannade montrarna. Hur vet man som femtonåring vad man vill göra när man är vuxen? I ett dubbelt så bra DR-utskick, med information riktad både till landets alla femtonåringar (runt ) och deras föräldrar, kom svaret: Det gör man oftast inte. Men med NV behöver man faktiskt inte behöver välja utan kan hålla alla dörrar öppna!

17 I januari gick kampanjen för högtryck i TV, tidningar och på bussar och tåg. Samtidigt startade också en webbkampanj där man kunde bredda sig själv och vinna supermånga biobiljetter. En inbjudan till gratis bio skickades ut i form av ett DR, utformat som en popcornkartong med en kupong till biobiljett i. Drygt ungdomar i 11 städer hade chansen att byta in sin kupong mot en av de nästan 6000 biljetterna. Under 13 tillfällen i januari och februari förhandsvisades Josef Fares succéfilm Farsan för niondeklassare från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Före filmen visades en lång version av Den Breda linjens första reklamfilm och eleverna bjöds på popcorn i breda kartonger och läsk.

18 Webbkampanjen i januari gick ut på att användarna skulle bredda sig själva i en webbkamera-applikation som kopplades till Facebook. Banners kopplades till denbreda linjen.se och antalet besökare på sidan översteg under kampanjperioden. Över hälften av besökarna skrev själva in denbredalinjen.se i adressfältet. Morgonen den 18 februari förvandlades Stockholm tunnelbana till rena rama korståget, när Metros framsida pryddes av ett utmanande yrkeskryss signerat Den breda linjen. Efter biovisningarna fick alla goodie bags att ta med sig hem. Påsarna innehöll t-shirts, kortlekar och information om NV-programmet. På t-shirten satt en etikett i nacken som förklarade hur bra Den breda linjen är. Samma text stod på baksidan av kortasken. De breda t-shirtarna gick förstås åt som smör i solsken och många var de som gjorde mycket för att få både en rosa och en svart.

19 9 av 10 såg kampanjen I februari 2010 gjordes en utvärdering av Den breda linjen. Resultaten visade att kampanjen haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. I Stockholm var primärvalets sista datum den 15 februari. I och med detta genomfördes under de två första veckorna i februari ytterligare en kampanj, den här gången på stortavlor i tunnelbanan där NV-loggorna bredde ut sig över andra annonser. 89% hade sett någon kampanjdel 62% hade sett logotypen 27% sade sig ha blivit mer intresserade av NV efter kampanjen 63% hade sett första filmen 37% har pratat med någon om kampanjen 19% sade att de skulle välja eller redan valt NV (mot 16% i oktober 2009) Inför ändringsvalet drog den andra etappen i kampanjen igång. Konceptet var Så här kan det kännas att inte ha läst NV. En hårdkokt annons och två reklamfilmer togs fram. Utifrån filmerna gjordes också en webbkampanj. Syftet var, att med glimten i ögat, visa på den besvikelse man kan få när man upptäcker att man inte kommer in där man vill. Futurniture Till detta lades en PR-kampanj, via Newsmill och webb-tv, där kända personer uttalade sig om hur viktigt deras NV-val varit för dem. Intresset var stort och blogg favoriten Fokis klipp hade efter bara några dagar haft över tittare. Så här kan det kännas att inte ha läst NV. Med NV kommer du in där du vill. Inget annat gymnasieprogram ger behörighet till lika många högskoleutbildningar.

20 Var är tjejerna? I Teknikdelegationens uppdrag ingick att verka för att öka flickors och kvinnors intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Fler kvinnliga ingenjörer är inget självändamål, men ändå önskvärt alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet, och mångfald berikar. Med tanke på hur många nya ingenjörer som behövs är det dessutom nödvändigt killarna räcker inte till.

21 nga tjejer är inte ointresserade av teknik, U men de har svårt att göra kopplingen mellan tekniken i den egna vardagen och skolämnet teknik. Och det är betydligt färre tjejer än killar som jobba med sådant som bygger på en teknisk utbildning. Mycket görs redan för att få fler tjejer att bli intresserade av teknik och naturvetenskap. Ett problem är dock att många projekt utgår från den förenklade synen att tjejer väljer fel för att de får för lite eller dålig information om utbildningarna. Istället behövs en insikt om att de allra flesta ungdomar gör sina yrkes- och utbildningsval efter vilka värderingar de har, och vad de kan identifiera sig med. Det är där rekryteringsarbetet måste börja. En jämnare könsfördelning på utbildningar kan bara uppnås genom målmedvetet arbete. För att lyckas måste insikterna om vad unga människor, både tjejer och killar, värdesätter kopplas till hur utbildningarna presenteras. Men också, vilket är minst lika viktigt, till hur utbildningarna är utformade, vad de faktiskt innehåller och till hur studiemiljön ser ut. Detsamma gäller naturligtvis under hela skolgången, och på barnens fritid. Hur skolämnen presenteras och vad de har för innehåll avgör hur de uppfattas och värderas. Områden, intressen och yrken framställs fortfarande ofta som manliga eller kvinnliga. Teknikdelegationen har sett sitt uppdrag att öka flickors intresse för områdena ur ett mångfaldsperspektiv. För även om många projekt som syftar till att inspirera tjejer är lovvärda och gör skillnad, är delegationens slutsats att punktinsatser riktade mot tjejer inte räcker till. Varken för att öka deras intresse för ämnena i Hur kommer det sig n att tjejer oftare än killar väljer bort NV-programmet på grund av dåligt självförtroende trots bättre betyg? n att antalet tjejer med behörighet till civilingenjörsutbildning sjunkit från till 2 753/år på tio år? n att skillnaden mellan killars och tjejers attityd till tekniska och naturvetenskapliga yrken är betydligt större i Sverige än i Uganda? n att en kvinnlig sjuksköterska som jobbar med avancerad teknik betraktas som mindre teknisk än en manlig ingenjör som jobbar med administration? stort eller för att utjämna den skeva könsfördelningen på tekniska högskoleutbildningar. För att bredda rekryteringen och tillgängligheten för alla oavsett kön och faktorer som social bakgrund krävs långsiktiga och övergripande arbetsinsatser. Teknikdelegationen beslutade att kampanjen inte skulle rikta sig specifikt till tjejer. Tanken var istället att nå tjejerna genom att fokusera på vad alla 15-åringar som ska välja gymnasieprogram kan tänkas ha gemensamt oavsett kön, intressen och bakgrund. Den första kampanjutvärderingen bekräftade att det var framgångsrikt: tjejer och killar såg och gillade kampanjen som helhet i samma utsträckning. I de få fall resultaten skilde sig mellan tjejer och killar var det till tjejernas fördel. n För Sverige i framtiden 21

22 Våra förslag Teknikdelegationens slutsats är att enskilda insatser inte är tillräckliga för att komma tillrätta med de allvarliga problemen. Det behövs en stor kraftsamling och mobilisering av flera aktörer, som tillsammans kan åstadkomma en varaktig förändring.

23 e problem som finns idag är omfattande D och komplexa. Grundorsakerna finns i den kris som naturvetenskap och teknik i dag genomgår bland ungdomar i hela västvärlden. Ungdomar vill gärna se en samhällsnytta och kunna identifiera sig med sin utbildning och karriär, men har svårt att hitta den sortens värderingar i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Problemen blir värre av att skolväsendet är dåligt på att fånga upp det grundläggande intresse som de flesta barn och ungdomar har. Man klarar inte heller av att i tillräcklig utsträckning förmedla den kunskap som alla behöver. Konsekvensen har blivit allt sämre kunskapsresultat. Teknikdelegationens slutsats är att enskilda projekt inte kan lösa problemen. För att lyckas krävs ett samordnat och långsiktigt arbete med stark förankring hos Sveriges kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och andra nyckelaktörer. Det krävs en nationell strategi som hanterar frågorna från grunden både när det kommer till värderingar och strukturer. I Sverige finns en lång tradition av aktörssamverkan för att lösa problem. Teknikdelegationen vill att den traditionen tas till vara. Föreslaget är att det fortsatta arbetet inleds med att regeringen tar initiativ till att kalla samman aktörer, inom och utanför det politiska systemet, som tillsammans ska arbeta för en långsiktig lösning. Särskilt viktigt är att inkludera kommunerna, näringslivet och intresseorganisationer, som tillsammans kan förankra arbetet i både skola och samhälle. Vikten av att engagera skolhuvudmännen, i synnerhet kommunledningarna, kan inte nog betonas. Utan ett starkt ledarskap, ansvarstagande och stöd från deras sida Övergripande mål för strategin bör vara: n att öka andelen ungdomar som väljer utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT n att öka kvaliteten på utbildning inom områdena n att öka tillgängligheten till utbildning n att öka relevansen i undervisningen är det inte möjligt att genomföra de förändringar som krävs. Teknikdelegationens förslag är att regeringen antar en nationell strategi som kan öka intresset för och kunskaperna i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Den bör inriktas på lärarkompetens, skolundervisning, övergången mellan skola och högskola, undervisningen i högskolan samt samverkan med samhället. Vi kan lära mycket av andra länders arbete. De mest framgångsrika länderna har mycket gemensamt: n både politiker och allmänhet tycker att frågorna är viktiga n nationella planer finns för problemlösning n man arbetar med mätbara mål och knyter resurser till resultat n man fångar upp och utvecklar existerande engagemang n arbetsliv och näringsliv medverkar n hela utbildningssystemet är med n det finns system för att uppmuntra de skolor och skolhuvudmän som når bra resultat För Sverige i framtiden 23

24 Prioriterade mål för 2020 Att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. eknikdelegationen rekommenderar att den T nationella strategin bryts ner i tydliga och mätbara målsättningar så att arbetet verkligen blir resultatinriktat. Prioriterade mål för 2020 bör vara att: n alla grundskoleelever i Sverige ska ha tillgång till relevant undervisning i teknikvetenskap n de svenska resultaten i samtliga PISAoch TIMSS-undersökningar ska vara i den övre kvartilen i både matematik och naturvetenskap n andelen elever som slutför naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram ska vara minst 30 procent av en årskull n andelen studenter som påbörjar ingenjörsutbildning på högskolenivå ska vara minst 10 procent av en årskull n könsfördelningen på ingenjörsutbildningar på högskolenivå ska vara jämn Kommission för att främja arbetet För att leda det strategiska arbetet och ansvara för den nationella strategin samt följa upp och utveckla innehållet föreslår Teknikdelegationen att regeringen tillsätter en nationell kommission. Regeringen ska leda kommissionen vars fokus blir Sveriges utveckling inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Huvuduppgiften ska vara att underlätta det politiska arbetet och se till att de resurser som olika centrala aktörer har mobiliseras för att stödja det långsiktiga arbetet. Besluten ska fattas utifrån de uppdrag och med de resurser som myndigheter och organisationer har. Att tillsätta en kommission gör att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen, vilket är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. Det innebär också att arbetet förankras hos en bred grupp centrala aktörer, vilket behövs för att ge kontinuitet och legitimitet åt insatserna. Liknande modeller har med framgång används i bland annat Nederländerna och Norge. Plattform för genomförande För att kunna genomföra strategin och de strategiska satsningarna krävs en operativ verksamhet. Av flera skäl behövs en ny funktion, utöver de myndigheter och andra aktörer som redan arbetar med frågorna. Problemen har nått en punkt där det är uppenbart att något mer än vad som redan görs i dag måste till. Det saknas en funktion som arbetar med fokus på matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt vars verksamhet täcker både hela utbildningskedjan och samhället i stort. Idag finns det ingen myndighet eller aktör med ett sådant uppdrag. Teknikdelegationen föreslår därför att regeringen startar funktionen Plattform teknik och naturvetenskap som aktivt ska arbeta med frågorna och stödja strategin genom att sam För att få ut så mycket som möjligt av investeringen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter bör den få fortsätta i ytterligare två år. 24 För Sverige i framtiden

25 Kommission för teknik och naturvetenskap Nationell kompetensstrategi för matematik, naturvetenskap, teknik och ITK Lärarkompetens Undervisning i skolan Övergång mellan skola och högskola Undervisning i högskolan Samverkan och dialog med samhället Plattform teknik och naturvetenskap Andra aktörer Teknik- och naturvetenskapskommuner Utveckling av undervisningen i skolan Samverkan mellan skola och arbetsliv Övergången mellan skola och högskola Riktad fortbildning för lärare och studie- och yrkesvägledare Rekryteringskampanj för den nya lärarutbildningen Marknadsföringsinsatser, t.ex. Den breda linjen Initiativ och projekt Utveckling av undervisningen i högskolan Förkortad lärarutbildning för ämnessakkunniga Genomförs av Plattform teknik och naturvetenskap Genomförs med stöd av Plattform teknik och naturvetenskap ordna, tilldela medel, bilda opinion och analysera.dess roll bör också vara att arbeta med att sprida kunskap, utbyta erfarenheter, följa upp och utvärdera. En aktiv samverkan med andra aktörer för att lyfta det engagemang som redan finns är viktigt. Reklam lönar sig Teknikdelegationen föreslår att större och specifikt inriktade marknadsföringsinsatser görs för att öka intresset för utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Preliminära resultat visar att Teknikdelegationens kampanj Den breda linjen har förbättrat attityden till och skapat ett ökat intresse för nv-programmet. Kampanjen har haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. För att få ut så mycket som möjligt av investeringen som redan gjorts i Den breda linjen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter, bör den får fortsätta i ytterligare två år, som en del av Plattform teknik och naturvetenskaps verksamhet. Riktade insatser, tydliga resultat Det nederländska Platform Bèta Techniek är ett exempel på att en riktad operativ verksamhet kan ge mycket goda resultat. Ett stort antal program har startats, riktade mot förskola, grundskola, gymnasieskola såväl som mot yrkesutbildningar. Det mest kända är Jet-Net som startade 2002 och 2008 involverade över 35 företag och ca 160 skolor. Exempel på aktiviteter inom Jet-Net är Jet-Net Career Day, Teacher events, Girls Day och Meet the Boss. Resultaten har varit goda, både när det kommer till ökande antal sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och sett till medvetenhet och attityder gentemot ämnena i samhället i stort. Läs mer på n Teknikdelegationens förslag till långsiktigt arbete. För Sverige i framtiden 25

Kampanjen Den breda linjen

Kampanjen Den breda linjen Rapport 2010:4 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 1 Innehåll Innehåll 1. Förord...4 2. Bakgrund och syfte...6 Målgrupp...7

Läs mer

Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Finns teknik och är

Läs mer

8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan.

8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan. 2010-10-07 Dnr V2010-0438 Doss 21 Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan. Teknikdelegationen ger en problembild och förslag på fortsatt arbete för

Läs mer

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD Tekniklyftet på IVA 21 september 2012 Björn O. Nilsson VD Teknikens betydelse för svensk industri...kan inte överdrivas Skog/Trä/Papper Gruv/Metall Handel Fordon Flyg/Vapen Läkemedel/Bioteknik IKT Miljöteknik

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Kommittédirektiv Teknikdelegation Dir. 2008:96 Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik,

Läs mer

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Recruitment to science Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Ungdomar väljer bort naturvetenskap På internationell och nationell nivå uttalas både från politiskt håll och från näringslivet att det är

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Samverkan mellan skola och näringsliv -en avgörande framtidsfråga

Samverkan mellan skola och näringsliv -en avgörande framtidsfråga Samverkan mellan skola och näringsliv -en avgörande framtidsfråga Jan-Eric Sundgren & Nicholas Tengelin Public and Environmental Affairs Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av transportlösningar

Läs mer

Engagemang för naturvetenskap och teknik

Engagemang för naturvetenskap och teknik Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Förord I början av 2010 genomförde Novus på

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112) Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

I uppdraget ingår även följande åtgärder. Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

En mer flexibel ämneslärarutbildning

En mer flexibel ämneslärarutbildning PM 2015:58 RIV (Dnr 110-186/2015) En mer flexibel ämneslärarutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 4 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vändpunkt Sverige. ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Betänkande av Teknikdelegationen. Stockholm 2010 SOU 2010:28

Vändpunkt Sverige. ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Betänkande av Teknikdelegationen. Stockholm 2010 SOU 2010:28 Vändpunkt Sverige ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT Betänkande av Teknikdelegationen Stockholm 2010 SOU 2010:28 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer