För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front."

Transkript

1 För Sverige i framtiden Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

2 Innehåll Teknikdelegationen 4 Vilket Sverige vill vi ha? 6 En utåtriktad utredning 8 Den breda linjen 14 Var är tjejerna? 20 Våra förslag 22

3 tt leda och delta i Teknikdelegationens A arbete har varit mycket inspirerande. Vi har mött stort engagemang för våra frågor och sett många bra exempel på aktiva insatser för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt) under hela vår utredningstid. Ett engagemang som varit glädjande, och inger framtidstro. Vårt tydligaste intryck är dock att situationen, med ett fortsatt alltför lågt söktryck till ingenjörsutbildningar, stora förestående pensionsavgångar och en allvarlig demografisk utmaning med väsentligt minskande årskullar det kommande decenniet, är mycket allvarlig. Att vi delar problemen med stora delar av västvärlden gör inte nödvändigtvis situationen bättre, utan innebär snarare att konkurrensen om välutbildad arbetskraft hårdnar alltmer samtidigt som det sker en stark utveckling i Asien. Vi menar därför att en övergripande kraftsamling för att lösa situationen nu är nödvändig, och uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat med Teknikdelegationens uppdrag genom att anta en nationell strategi och ett åtgärdspaket för hur ett långsiktigt förbättringsarbete ska bedrivas. Ett arbete som måste genomföras, med internationella framgångsexempel som förebild och med ett internationellt konkurrenskraftigt, välmående och kunskapsstarkt Sverige för ögonen. Vår övertygelse är att den negativa trenden är möjlig att bryta, men att punktinsatser kommer att vara långt ifrån tillräckliga. Därmed inte sagt att man inte kan göra stor skillnad också i det lilla. Vi är många som tillsammans bär ansvar för vad våra ungdomar ska göra och kunna i framtiden och vilka konsekvenser det har för vilket Sverige vi kommer leva i. Föräldrar, kommuner, skolledningar, lärare, medmänniskor och representanter för arbetslivet har alla stor möjlighet att påverka det. Också vi som, liksom jag, är företagsledare har ett viktigt uppdrag att agera förebilder, bidra med kunskaper från verkligheten och inte minst ställa upp med tid, engagemang och resurser. I längden är det det som kommer att betala sig, för oss alla. Kunskap smakar mer än den kostar låt oss inte glömma det. Leif Johansson Teknikdelegationens ordförande En kraftsamling för att lösa situationen är nöd vändig, och vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat.

4 Teknikdelegationen Teknikdelegationen har på regeringens uppdrag kartlagt Sveriges framtida behov av utbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (IKT) och vad följderna blir om intresset för ämnena fortsätter att minska bland unga.

5 eknikdelegationen utsågs av regeringen T hösten 2008, för att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (ikt) samt lyfta fram, förstärka och utveckla arbetet med att öka intresset för och deltagandet i högskoleutbildning inom dessa områden (ur Kommittédirektiv 2008:96). I Teknikdelegationens uppdrag ingick också att föreslå hur utbildningssystemet från förskola till högskola kan bli bättre på att samverka och skapa ett större intresse för ämnena. Dessutom skulle delegationen arbeta för att öka flickors och kvinnors intresse för ämnena, för att jämna ut den snedfördelning mellan könen som finns på många högskoleutbildningar. Uppdraget startade efter att Globaliseringsrådet konstaterat att den ökade ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande för Sverige. Inte minst ur ett konkurrensperspektiv. Problemet var inte nytt det har även tidigare gjorts försök att öka det tekniska och naturvetenskapliga kunnandet för att skapa tillväxt. Teknik och naturvetenskap har länge spelat en stor roll i svensk ekonomi, och det dalande intresset har därför under en lång tid engagerat många olika aktörer. I och med en allt snabbare globalisering och tilltagande internationell konkurrens har frågan blivit allt viktigare ur ett vidare samhällsperspektiv. Parallellt med att den samhällsekonomiska betydelsen av teknik och naturvetenskap lyftes fram allt oftare, kom tydliga signaler om att utbildningsväsendet fallerat. Svenska elevers resultat i nationella och internationella kunskapsmätningar blev sämre och sämre. Med Teknikdelegationen: en brett sammansatt grupp med leda - möter från såväl utbildningsväsende som näringsliv. Efter lyckad landning anslöt även Christer Fuglesang, i oktober kunskapsbrist, sjunkande intresse och med stora pensionsavgångar bakom hörnet, samtidigt som ungdomskullarna minskade, framstod situationen som allt mer prekär. Det var tydligt att frågorna återigen behövde föras upp högt på den nationella politiska dagordningen, och i juli 2008 följde regeringen Globaliseringsrådets rekommendationer genom att tillsätta en delegation som skulle arbeta vidare med frågorna inom ramen för det statliga utredningsväsendet: Teknikdelegationen. n Den ökande ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande. För Sverige i framtiden 5

6 Vilket Sverige vill vi ha? Framtiden låter sig inte förutsägas med vetenskaplig exakthet, det har historien lärt oss. Vi behöver en bredare syn på samhällets behov än vad arbetsmarknads prognoser kan ge. Teknikdelegationen har därför låtit arbete och rekommendationer vägledas av en vision om vilket Sverige vi vill ha i framtiden.

7 stället för att försöka reglera det antal I tekniskt och naturvetenskapligt högskoleutbildade personer som kommer att behövas på arbetsmarknaden, krävs uttalade ambitioner för vilket samhälle och vilken arbetsmarknad vi vill ha. För att förverkliga visionen krävs seriösa satsningar på matematik, naturvetenskap, teknik och ikt. Det gäller att säkra ekonomi och arbetstillfällen, samtidigt som en mängd svåra samhälls uppgifter måste lösas att skapa hållbar tillväxt och att ge vård och omsorg till en åldrande befolkning, men också att bygga och driva komplexa system för infrastruktur inom transport, logistik, samhällssäkerhet och krisberedskap. Och sist men inte minst, arbetet med klimat- och energifrågorna. Vägen dit går genom teknik och naturvetenskap i bred bemärkelse. Visionens tre punkter ska ses som en helhet. Det finns ingen motsättning mellan de ekonomiska och de demokratiska motiven. Tvärtom är det bara till nytta för arbetsmarknaden och samhällsekonomin att den enskilde medborgaren också får tillgång till teknisk och naturvetenskaplig kunskap. Visionen har därför inte bara ett arbetsmarknadsfokus, utan behandlar även ämnenas ställning i samhället i stort. Våra barns attityder till områdena grundläggs tidigt och påverkas av hela deras omgivning: i familjen, i skolan och på fritiden. Som samhällsmedborgare är vi dessutom alla omgivna av avancerade tekniska system som förutsätter att vi vet hur man använder dem. Det är troligt att vårt vardagsberoende av teknik och naturvetenskap kommer att öka, och kompetenskraven att bli större. Som Teknikdelegationens vision: n Ett Sverige med stor konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin och en stabil nationell arbetsmarknad. n Ett Sverige som möter de stora gemensamma utmaningar som kommer inom till exempel miljö, demografi och infrastruktur. n Ett Sverige som ger alla medborgare kunskap att förstå och möjligheter att påverka utvecklingen i ett komplext och tekniskt avan cerat samhälle. demokratisk kunskapsnation måste vi vara redo för detta. Delegationens arbete visar oroväckande nog att Sverige, i stället för att förbereda sig på kommande utmaningar, har prioriterat bort allmänbildning inom naturvetenskap och teknik och därigenom förvärrat kunskapsbristen. Teknikdelegationen kan slå fast att situationen nu är krisartad: framför allt därför att utvecklingen går åt fel håll. Om inget görs riskerar gapet att växa alltmer mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Förståelsen för problematiken måste öka, liksom förändringsviljan. Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. Då både blundar vi för de problem vi har, och glömmer att den globala konkurrensen kräver handlingskraft av alla samhällen oavsett tidigare framgångar. n Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. För Sverige i framtiden 7

8 En utåtriktad utredning Kommittédirektivet var tydligt: Istället för att fungera som en traditionell statlig utredning skulle Teknikdelegationen arbeta utåtriktat med seminarier och aktiviteter, massmedial medverkan och kampanjande. Utgångspunkten var minst lika viktig: det är inte ungdomarna det är fel på.

9 Nyfiken på naturvetenskap och teknik 1 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer 1 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 1 eknikdelegationen har från första början T konstaterat att det måste ske en attitydförändring i vuxenvärden för att barn och ungdomar ska sluta välja bort tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. De matas dagligen med påståenden som att matte är svårt och att ingenjörer inte jobbar med människor. Det är alltså inte ungdomarna det är fel på. Delegationens arbete har utgått från den insikten. Arbetssättet har bestått i att utreda, uppmärksamma och rekommendera. 1. Utreda Utredningsarbetet har fokuserat på tre områden: n dagens och framtidens situation: ansökningstal, demografi och arbetsmarknad n lärarfortbildning, lärarutbildning och undervisning n samverkan mellan skola och arbetsliv En arbetsgrupp med delegationsmedlemmar har ansvarat för aktiviteter, faktainsamling och beredning av delegationsbeslut inom respektive område Rapport 2009:1 Nyfiken på naturvetenskap och teknik en kartläggning av initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Rapport 2009:3 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer Intervjustudie av: Emilie Hovmöller Eliasson, Empression PR & kommunikation Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Rapport 2009:4 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 2: Uppmärksamma En viktig del i arbetet har varit den utåtriktade verksamheten, och Teknikdelegationen har till skillnad från traditionella utredningar kommunicerat sitt budskap under utredningens gång i stället för att invänta ett färdigt betänkande. Förutom kampanjarbetet har ett flertal seminarier, hearings och rundabordssamtal arrangerats. Information om pågående arbete och slutsatser har spridits till allmänhet och intressenter. Teknikdelegationen har riktat sig till följande målgrupper: regering, myndigheter, Under utredningens gång har delegationen tagit fram ett antal rapporter, som utgjort delar av den sammantagna analysen. kommuner och andra skolhuvudmän, lärare, skolledningar, studie- och yrkesvägledare, lärarutbildare, fackförbund, arbetslivsorganisationer och näringsliv, universitet och högskolor, studenter och elever, organisationer som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt, samt till allmänheten. 3 För Sverige i framtiden 9

10 3: Rekommendera I delegationens slutbetänkande (sou 2010:28) presenteras alla Teknikdelegationens rekommendationer och förslag på åtgärder och fortsatta insatser. Teknikdelegationen har aktivt deltagit och drivigt den offentliga debatt som rört delegationens uppdrag och arbetsområden. Bland annat har man tagit ställning i frågor som rör pågående utbildningspolitiska satsningar: n För en reform av de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogrammen så att fler ska bli behöriga till högre studier inom områdena. n För en reform av grundskolans teknikämne för att stärka dess relevans och vetenskapliga grund. n För en skärpning av behörighetskraven för lärare med krav på att dessa ska ha såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens. n För en reform av lärarutbildningen så att blivande lärare ska ha nödvändig kompetens i matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Debattinlägg i såväl dagspress som fackpress har varit en viktig del av delegationens arbete med att uppmärksamma också det bredare samhällsperspektivet på de problem man identifierat. 10 För Sverige i framtiden

11 I huvudet på huvudsekreteraren Fem frågor till Teknikdelegationens Teresa Jonek Vad har ditt uppdrag bestått i? Jag har ansvarat för kansliets bemanning och genomförandet av alla aktiviteter och uppgifter som delegationen har beslutat om. Mellan delegationens månadsmöten har det varit fullt upp på kansliet, både med utredningar och mer utåtriktad verksamhet som seminarier och arbete med kampanjen. Jag har också varit länken mellan utbildningsdepartementet och delegationen. Vilken har varit den största utmaningen? Det tar alltid lite tid innan en så pass stor grupp enas om vad som ska göras, det vill säga får en gemensam problembild och handlingsplan. Uppdraget var stort att avgränsa, dela upp och konkretisera ner arbetet i genomförbara planer krävde en del jobb. Då det väl var gjort så löpte arbetet på i rasande takt. Har din syn på uppdraget förändrats under arbetets gång? Jag har insett hur otroligt viktigt det är att både arbeta med systemåtgärder och med information och kommunikation. Man måste se till hela utbildningskedjan för att undvika hinder i systemen som försvårar rekryteringen. Samtidigt måste man arbeta med attityder för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Vilken var den största positiva överraskningen? Det stora intresse som visats för frågorna och Teknikdelegationens arbete. Delegationen har lagt ner mycket arbete och tid. Dessutom är Jag bedömer möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå som mycket god. jag positivt överraskad över hur välvilligt olika organisationer, aktörer och enskilda personer ställt upp på att ge oss sin syn på frågorna. Det har varit enormt viktigt för oss för att kunna se saker ur olika perspektiv, bilda oss en uppfattning och slutligen lägga fram förslag. Vad har du för förväntningar på framtiden? Många är medvetna om att det är ett kris läge idag. Utan tillräcklig kompetens inom matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kommer vi få svårt att hävda oss i den globala konkurrensen och möta stora utmaningar som exempelvis klimatfrågan. Jag tror därför att möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå med många aktörer inblandade är mycket goda. Det finns inga förlorare i Teknikdelegationens förslag, bara vinnare! n För Sverige i framtiden 11

12 Det bloggades och bloggades och skrevs och bloggades lite till om kampanjen. Genomslaget i målgruppen var minst sagt stort!

13

14 Den breda linjen Kampanjen Den breda linjen togs fram för att inspirera fler att gå NV-programmet och i förlängningen utöka rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. NV är det program som ger bredast behörighet till högskolan, så kampanjkonceptet föll sig naturligt. Bredden betonas också för att alla studiemotiverade elever, oavsett kön, social tillhörighet eller intressen, har nytta av en naturvetenskaplig utbildning.

15

16 Den 29 oktober startade kampanjen officiellt. Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson informerade samlad press om kampanjen tillsammans med högskoleoch forskningsminister Tobias Krantz. Också den då nytillkommne ledamoten Christer Fuglesang, nyss hemkommen från rymden, var på plats men redan några veckor tidigare hade kampanjen tjuvstartat med en klurig annons i de största dagstidningarnas gymnasiebilagor. Pingis spelas kanske lättast på längden, men på gymnasiemässan i Älvsjö den november var det självklart spel på bredden som gällde. I mässmontern fanns det även möjlighet att iklä sig en bred t-shirt och läsa en bred folder i en bred soffa. Totalt besöktes sju mässor och alla nyfikna kunde få svar på sina NV-frågor av de unga ambassadörer som för tjänstfullt bemannade montrarna. Hur vet man som femtonåring vad man vill göra när man är vuxen? I ett dubbelt så bra DR-utskick, med information riktad både till landets alla femtonåringar (runt ) och deras föräldrar, kom svaret: Det gör man oftast inte. Men med NV behöver man faktiskt inte behöver välja utan kan hålla alla dörrar öppna!

17 I januari gick kampanjen för högtryck i TV, tidningar och på bussar och tåg. Samtidigt startade också en webbkampanj där man kunde bredda sig själv och vinna supermånga biobiljetter. En inbjudan till gratis bio skickades ut i form av ett DR, utformat som en popcornkartong med en kupong till biobiljett i. Drygt ungdomar i 11 städer hade chansen att byta in sin kupong mot en av de nästan 6000 biljetterna. Under 13 tillfällen i januari och februari förhandsvisades Josef Fares succéfilm Farsan för niondeklassare från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Före filmen visades en lång version av Den Breda linjens första reklamfilm och eleverna bjöds på popcorn i breda kartonger och läsk.

18 Webbkampanjen i januari gick ut på att användarna skulle bredda sig själva i en webbkamera-applikation som kopplades till Facebook. Banners kopplades till denbreda linjen.se och antalet besökare på sidan översteg under kampanjperioden. Över hälften av besökarna skrev själva in denbredalinjen.se i adressfältet. Morgonen den 18 februari förvandlades Stockholm tunnelbana till rena rama korståget, när Metros framsida pryddes av ett utmanande yrkeskryss signerat Den breda linjen. Efter biovisningarna fick alla goodie bags att ta med sig hem. Påsarna innehöll t-shirts, kortlekar och information om NV-programmet. På t-shirten satt en etikett i nacken som förklarade hur bra Den breda linjen är. Samma text stod på baksidan av kortasken. De breda t-shirtarna gick förstås åt som smör i solsken och många var de som gjorde mycket för att få både en rosa och en svart.

19 9 av 10 såg kampanjen I februari 2010 gjordes en utvärdering av Den breda linjen. Resultaten visade att kampanjen haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. I Stockholm var primärvalets sista datum den 15 februari. I och med detta genomfördes under de två första veckorna i februari ytterligare en kampanj, den här gången på stortavlor i tunnelbanan där NV-loggorna bredde ut sig över andra annonser. 89% hade sett någon kampanjdel 62% hade sett logotypen 27% sade sig ha blivit mer intresserade av NV efter kampanjen 63% hade sett första filmen 37% har pratat med någon om kampanjen 19% sade att de skulle välja eller redan valt NV (mot 16% i oktober 2009) Inför ändringsvalet drog den andra etappen i kampanjen igång. Konceptet var Så här kan det kännas att inte ha läst NV. En hårdkokt annons och två reklamfilmer togs fram. Utifrån filmerna gjordes också en webbkampanj. Syftet var, att med glimten i ögat, visa på den besvikelse man kan få när man upptäcker att man inte kommer in där man vill. Futurniture Till detta lades en PR-kampanj, via Newsmill och webb-tv, där kända personer uttalade sig om hur viktigt deras NV-val varit för dem. Intresset var stort och blogg favoriten Fokis klipp hade efter bara några dagar haft över tittare. Så här kan det kännas att inte ha läst NV. Med NV kommer du in där du vill. Inget annat gymnasieprogram ger behörighet till lika många högskoleutbildningar.

20 Var är tjejerna? I Teknikdelegationens uppdrag ingick att verka för att öka flickors och kvinnors intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Fler kvinnliga ingenjörer är inget självändamål, men ändå önskvärt alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet, och mångfald berikar. Med tanke på hur många nya ingenjörer som behövs är det dessutom nödvändigt killarna räcker inte till.

21 nga tjejer är inte ointresserade av teknik, U men de har svårt att göra kopplingen mellan tekniken i den egna vardagen och skolämnet teknik. Och det är betydligt färre tjejer än killar som jobba med sådant som bygger på en teknisk utbildning. Mycket görs redan för att få fler tjejer att bli intresserade av teknik och naturvetenskap. Ett problem är dock att många projekt utgår från den förenklade synen att tjejer väljer fel för att de får för lite eller dålig information om utbildningarna. Istället behövs en insikt om att de allra flesta ungdomar gör sina yrkes- och utbildningsval efter vilka värderingar de har, och vad de kan identifiera sig med. Det är där rekryteringsarbetet måste börja. En jämnare könsfördelning på utbildningar kan bara uppnås genom målmedvetet arbete. För att lyckas måste insikterna om vad unga människor, både tjejer och killar, värdesätter kopplas till hur utbildningarna presenteras. Men också, vilket är minst lika viktigt, till hur utbildningarna är utformade, vad de faktiskt innehåller och till hur studiemiljön ser ut. Detsamma gäller naturligtvis under hela skolgången, och på barnens fritid. Hur skolämnen presenteras och vad de har för innehåll avgör hur de uppfattas och värderas. Områden, intressen och yrken framställs fortfarande ofta som manliga eller kvinnliga. Teknikdelegationen har sett sitt uppdrag att öka flickors intresse för områdena ur ett mångfaldsperspektiv. För även om många projekt som syftar till att inspirera tjejer är lovvärda och gör skillnad, är delegationens slutsats att punktinsatser riktade mot tjejer inte räcker till. Varken för att öka deras intresse för ämnena i Hur kommer det sig n att tjejer oftare än killar väljer bort NV-programmet på grund av dåligt självförtroende trots bättre betyg? n att antalet tjejer med behörighet till civilingenjörsutbildning sjunkit från till 2 753/år på tio år? n att skillnaden mellan killars och tjejers attityd till tekniska och naturvetenskapliga yrken är betydligt större i Sverige än i Uganda? n att en kvinnlig sjuksköterska som jobbar med avancerad teknik betraktas som mindre teknisk än en manlig ingenjör som jobbar med administration? stort eller för att utjämna den skeva könsfördelningen på tekniska högskoleutbildningar. För att bredda rekryteringen och tillgängligheten för alla oavsett kön och faktorer som social bakgrund krävs långsiktiga och övergripande arbetsinsatser. Teknikdelegationen beslutade att kampanjen inte skulle rikta sig specifikt till tjejer. Tanken var istället att nå tjejerna genom att fokusera på vad alla 15-åringar som ska välja gymnasieprogram kan tänkas ha gemensamt oavsett kön, intressen och bakgrund. Den första kampanjutvärderingen bekräftade att det var framgångsrikt: tjejer och killar såg och gillade kampanjen som helhet i samma utsträckning. I de få fall resultaten skilde sig mellan tjejer och killar var det till tjejernas fördel. n För Sverige i framtiden 21

22 Våra förslag Teknikdelegationens slutsats är att enskilda insatser inte är tillräckliga för att komma tillrätta med de allvarliga problemen. Det behövs en stor kraftsamling och mobilisering av flera aktörer, som tillsammans kan åstadkomma en varaktig förändring.

23 e problem som finns idag är omfattande D och komplexa. Grundorsakerna finns i den kris som naturvetenskap och teknik i dag genomgår bland ungdomar i hela västvärlden. Ungdomar vill gärna se en samhällsnytta och kunna identifiera sig med sin utbildning och karriär, men har svårt att hitta den sortens värderingar i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Problemen blir värre av att skolväsendet är dåligt på att fånga upp det grundläggande intresse som de flesta barn och ungdomar har. Man klarar inte heller av att i tillräcklig utsträckning förmedla den kunskap som alla behöver. Konsekvensen har blivit allt sämre kunskapsresultat. Teknikdelegationens slutsats är att enskilda projekt inte kan lösa problemen. För att lyckas krävs ett samordnat och långsiktigt arbete med stark förankring hos Sveriges kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och andra nyckelaktörer. Det krävs en nationell strategi som hanterar frågorna från grunden både när det kommer till värderingar och strukturer. I Sverige finns en lång tradition av aktörssamverkan för att lösa problem. Teknikdelegationen vill att den traditionen tas till vara. Föreslaget är att det fortsatta arbetet inleds med att regeringen tar initiativ till att kalla samman aktörer, inom och utanför det politiska systemet, som tillsammans ska arbeta för en långsiktig lösning. Särskilt viktigt är att inkludera kommunerna, näringslivet och intresseorganisationer, som tillsammans kan förankra arbetet i både skola och samhälle. Vikten av att engagera skolhuvudmännen, i synnerhet kommunledningarna, kan inte nog betonas. Utan ett starkt ledarskap, ansvarstagande och stöd från deras sida Övergripande mål för strategin bör vara: n att öka andelen ungdomar som väljer utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT n att öka kvaliteten på utbildning inom områdena n att öka tillgängligheten till utbildning n att öka relevansen i undervisningen är det inte möjligt att genomföra de förändringar som krävs. Teknikdelegationens förslag är att regeringen antar en nationell strategi som kan öka intresset för och kunskaperna i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Den bör inriktas på lärarkompetens, skolundervisning, övergången mellan skola och högskola, undervisningen i högskolan samt samverkan med samhället. Vi kan lära mycket av andra länders arbete. De mest framgångsrika länderna har mycket gemensamt: n både politiker och allmänhet tycker att frågorna är viktiga n nationella planer finns för problemlösning n man arbetar med mätbara mål och knyter resurser till resultat n man fångar upp och utvecklar existerande engagemang n arbetsliv och näringsliv medverkar n hela utbildningssystemet är med n det finns system för att uppmuntra de skolor och skolhuvudmän som når bra resultat För Sverige i framtiden 23

24 Prioriterade mål för 2020 Att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. eknikdelegationen rekommenderar att den T nationella strategin bryts ner i tydliga och mätbara målsättningar så att arbetet verkligen blir resultatinriktat. Prioriterade mål för 2020 bör vara att: n alla grundskoleelever i Sverige ska ha tillgång till relevant undervisning i teknikvetenskap n de svenska resultaten i samtliga PISAoch TIMSS-undersökningar ska vara i den övre kvartilen i både matematik och naturvetenskap n andelen elever som slutför naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram ska vara minst 30 procent av en årskull n andelen studenter som påbörjar ingenjörsutbildning på högskolenivå ska vara minst 10 procent av en årskull n könsfördelningen på ingenjörsutbildningar på högskolenivå ska vara jämn Kommission för att främja arbetet För att leda det strategiska arbetet och ansvara för den nationella strategin samt följa upp och utveckla innehållet föreslår Teknikdelegationen att regeringen tillsätter en nationell kommission. Regeringen ska leda kommissionen vars fokus blir Sveriges utveckling inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Huvuduppgiften ska vara att underlätta det politiska arbetet och se till att de resurser som olika centrala aktörer har mobiliseras för att stödja det långsiktiga arbetet. Besluten ska fattas utifrån de uppdrag och med de resurser som myndigheter och organisationer har. Att tillsätta en kommission gör att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen, vilket är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. Det innebär också att arbetet förankras hos en bred grupp centrala aktörer, vilket behövs för att ge kontinuitet och legitimitet åt insatserna. Liknande modeller har med framgång används i bland annat Nederländerna och Norge. Plattform för genomförande För att kunna genomföra strategin och de strategiska satsningarna krävs en operativ verksamhet. Av flera skäl behövs en ny funktion, utöver de myndigheter och andra aktörer som redan arbetar med frågorna. Problemen har nått en punkt där det är uppenbart att något mer än vad som redan görs i dag måste till. Det saknas en funktion som arbetar med fokus på matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt vars verksamhet täcker både hela utbildningskedjan och samhället i stort. Idag finns det ingen myndighet eller aktör med ett sådant uppdrag. Teknikdelegationen föreslår därför att regeringen startar funktionen Plattform teknik och naturvetenskap som aktivt ska arbeta med frågorna och stödja strategin genom att sam För att få ut så mycket som möjligt av investeringen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter bör den få fortsätta i ytterligare två år. 24 För Sverige i framtiden

25 Kommission för teknik och naturvetenskap Nationell kompetensstrategi för matematik, naturvetenskap, teknik och ITK Lärarkompetens Undervisning i skolan Övergång mellan skola och högskola Undervisning i högskolan Samverkan och dialog med samhället Plattform teknik och naturvetenskap Andra aktörer Teknik- och naturvetenskapskommuner Utveckling av undervisningen i skolan Samverkan mellan skola och arbetsliv Övergången mellan skola och högskola Riktad fortbildning för lärare och studie- och yrkesvägledare Rekryteringskampanj för den nya lärarutbildningen Marknadsföringsinsatser, t.ex. Den breda linjen Initiativ och projekt Utveckling av undervisningen i högskolan Förkortad lärarutbildning för ämnessakkunniga Genomförs av Plattform teknik och naturvetenskap Genomförs med stöd av Plattform teknik och naturvetenskap ordna, tilldela medel, bilda opinion och analysera.dess roll bör också vara att arbeta med att sprida kunskap, utbyta erfarenheter, följa upp och utvärdera. En aktiv samverkan med andra aktörer för att lyfta det engagemang som redan finns är viktigt. Reklam lönar sig Teknikdelegationen föreslår att större och specifikt inriktade marknadsföringsinsatser görs för att öka intresset för utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Preliminära resultat visar att Teknikdelegationens kampanj Den breda linjen har förbättrat attityden till och skapat ett ökat intresse för nv-programmet. Kampanjen har haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. För att få ut så mycket som möjligt av investeringen som redan gjorts i Den breda linjen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter, bör den får fortsätta i ytterligare två år, som en del av Plattform teknik och naturvetenskaps verksamhet. Riktade insatser, tydliga resultat Det nederländska Platform Bèta Techniek är ett exempel på att en riktad operativ verksamhet kan ge mycket goda resultat. Ett stort antal program har startats, riktade mot förskola, grundskola, gymnasieskola såväl som mot yrkesutbildningar. Det mest kända är Jet-Net som startade 2002 och 2008 involverade över 35 företag och ca 160 skolor. Exempel på aktiviteter inom Jet-Net är Jet-Net Career Day, Teacher events, Girls Day och Meet the Boss. Resultaten har varit goda, både när det kommer till ökande antal sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och sett till medvetenhet och attityder gentemot ämnena i samhället i stort. Läs mer på n Teknikdelegationens förslag till långsiktigt arbete. För Sverige i framtiden 25

Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Finns teknik och är

Läs mer

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD Tekniklyftet på IVA 21 september 2012 Björn O. Nilsson VD Teknikens betydelse för svensk industri...kan inte överdrivas Skog/Trä/Papper Gruv/Metall Handel Fordon Flyg/Vapen Läkemedel/Bioteknik IKT Miljöteknik

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Engagemang för naturvetenskap och teknik

Engagemang för naturvetenskap och teknik Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Förord I början av 2010 genomförde Novus på

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vändpunkt Sverige. ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Betänkande av Teknikdelegationen. Stockholm 2010 SOU 2010:28

Vändpunkt Sverige. ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Betänkande av Teknikdelegationen. Stockholm 2010 SOU 2010:28 Vändpunkt Sverige ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT Betänkande av Teknikdelegationen Stockholm 2010 SOU 2010:28 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Eva Malmström Jonsson Vicerektor för Studentrekrytering mavem@kth.se 1 Rekrytering till ingenjörsutbildning - Genomströmning Eva Malmström Jonsson

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Teknikerjakten i Falun/Borlänge

Teknikerjakten i Falun/Borlänge 2009-02-17 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO 791 80 Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad

FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad Även om skolresultaten sjunker och ungdomsarbets lösheten stiger så ser inte allt mörkt ut. Idag finns det en mängd nydanande initiativ för att främja

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer