Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar"

Transkript

1 Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1

2

3 Förord På sin fritid är ungdomar flitiga användare av datorer, mobiltelefoner och annan teknik. När det blir dags att välja utbildning, och så småningom karriär, väljer många ändå bort teknik och naturvetenskap. Varför är det så? De personliga skälen kan säkert variera, men det finns också större mönster i ungdomars attityder till ämnesområdena. Genom att fråga årets niondeklassare, i samband med deras val av gymnasieprogram, hur de ser på teknik och matematik har Teknikdelegationen fått ett högaktuellt och faktaunderbyggt underlag att jobba vidare med. Att ungdomar skulle vara rädda för matematik och negativa till teknik är myter som kan avfärdas. Snarare visar undersökningen på viktiga möjligheter. Det är hög tid att ta tillvara på intresset! Stockholm Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 3

4

5 Innehåll Bakgrund... 6 Varför en undersökning av niondeklassare?... 7 Vad har vi frågat om?... 7 Genomförande... 7 Undersökningens resultat... 8 Matematik är viktigt men inte teknik... 9 Matematik är inte så svårt... 9 Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar Mer teknik i skolan tycker vissa...11 Lärarens förmåga nyckeln till intresset...11 Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan...11 Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig Jag passar inte in på tekniskt program...13 Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor Slutsatser...15 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 5

6 Bakgrund Teknikdelegationen är en statlig utredning som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt). Genom att arbeta utåtriktat i form av kampanjer, debattartiklar, seminarier med mera, vill Teknikdelegationen skapa debatt och väcka förslag kring dessa frågor. Skillnader ur genusperspektiv ska särskilt belysas. En viktig anledning till att Teknikdelegationen bildats är de nationella och internationella utvärderingar som visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap har försämrats under senare tid. Därtill har antalet ansökningar till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar minskat. 6 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

7 Varför en undersökning av niondeklassare? Ungdomars attityder till skola och karriär är ämnen som engagerar. Det finns forskning och attitydundersökningar både om värderingar generellt, och specifikt om naturvetenskap och teknik. Samtidigt lever många myter kvar kring varför ungdomar väljer bort teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Tycker ungdomar till exempel att teknik är ointressant och att matematik är svårt? Genom att fråga årets niondeklassare har Teknikdelegationen fått ett aktuellt och faktaunderbyggt svar på den sortens frågor. Tillsammans med andra studier kan undersökningen bidra till en nyanserad och informativ debatt. Undersökningen ger Teknikdelegationen ett viktigt underlag bland annat i det fortlöpande arbetet med pedagogiska frågor och behörighetsfrågor. Materialet kommer också att ingå i den utredningsrapport som Teknikdelegationen presenterar senast 30 april Vad har vi frågat om? Syftet med undersökningen har varit att synliggöra vilka attityder elever i årskurs 9 har till matematik och teknik, och hur detta kopplats till deras val av gymnasieprogram och framtidsplaner. I undersökningen berörs frågeställningar om Hur viktiga och roliga är de olika skolämnena? Upplevs matematik och teknik som svårt eller lätt? Vill man ha mer matematik och teknik i skolan? Vad skulle man kunna göra för att göra teknik mer intressant? Hur ser man på nyttan med matematik och teknik? Vilket program har man valt till gymnasiet och varför? Genomförande Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Teknikdelegationen. Målgruppen var ungdomar som går i nionde klass och som nyligen har genomfört sitt gymnasieval. Undersökningen har genomförts via webbintervjuer under mars månad Mätningen omfattar 500 riksrepresentativt rekryterade intervjuer. Vad vill man göra efter gymnasiet? Vad vill man arbeta med? Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 7

8 Undersökningens resultat 8 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

9 Matematik är viktigt men inte teknik Undersökningen visar tydligt att eleverna uppfattar kärnämnena svenska, engelska och matematik som de absolut viktigaste. Två av tre placerar matematik i den högsta kategorin: mycket viktigt. Sju av tio tror sig dessutom ha nytta av matematik i sin vardag. Teknik hamnar däremot långt ner på listan med skolämnen tillsammans med religionskunskap, bild och slöjd. Anmärkningsvärt är att teknikkunskaper inte nödvändigtvis och i betydligt lägre grad än matematikkunskaper ses som något nyttigt i vardagen. Att ungdomar svarar så, trots att datorer, mobiltelefoner och annan teknik bevisligen tillhör deras vardag, tyder på att de inte gör någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen. Sammantaget ger undersökningen en bild av teknikämnet som något lågprioriterat och relativt oviktigt i skolans värld. Att teknik är svagare etablerat än matematik är inte oväntat. Men med tanke på att teknik har varit obligatoriskt på grundskolans alla nivåer sedan 1980 års läroplan och har haft en egen kursplan sedan 1994, kunde man ändå förvänta sig en högre profil för ämnet. Att eleverna betraktar teknik som mindre viktigt betyder inte att de är särskilt negativa till ämnet. Varken teknik eller matematik utmärker sig genom att uppfattas som roligare eller tråkigare än andra skolämnen, utan båda ämnena får genomsnittliga omdömen. Idrott och Figur 1. Hur viktigt anser du att det är att ha dessa ämnen i skolan? jämfört med Hur roligt tycker du att det är att ha dessa ämnen i skolan? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Engelska Matematik Svenska Idrott och hälsa Samhällskunskap hälsa, engelska och slöjd är de ämnen som nionde klassarna tycker är roligast. Figur 1 illustrerar vilka ämnen som eleverna klassar som viktiga respektive roliga, och gapet däremellan. Matematik är inte så svårt Till skillnad från de internationella studierna timss och pisa har denna undersökning inte gjort någon mätning av elevernas faktiska kunskaper. Minst lika viktigt har det dock varit att fråga ungdomarna om deras självförtroende i inlärningen och på så sätt få en bild av attityden till ämnet. Niondeklassarna har därför själva Viktigt Roligt Geografi Biologi Historia Fysik Kemi Teknik Religionskunskap Slöjd Bild fått skatta hur pass bra de tycker att de presterar i matematik respektive teknik. Resultaten visar att sex av tio själva tycker att det går bra för dem i matematik i skolan. Det kan jämföras med teknik som också får i huvudsak positiva svar, men inte lika tydligt uttryckta. Visserligen finns det grupper som uttrycker dåligt självförtroende i matematik, vilket i sig förtjänar en djupare analys, men generellt sett ger denna undersökning inga belägg för påståendet att niondeklassare lider av utbredd matteskräck. Snarare ansluter denna undersökning sig till timss som visade att svenska elever har högre självförtroende i matematik än eu/oecd-genomsnittet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 9

10 Figur 2. Hur brukar det gå för dig på matematiken i skolan? Det brukar gå bra för mig i matematik 32 % 29 % 25 % 11 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i matematik Matematik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 24 % 23 % 24 % 18 % 10 % 24 % 22 % 25 % 17 % 11 % Instämmer inte alls Matematik är en av mina starka sidor 24 % 20 % 25 % 15 % 16 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3. Hur brukar det gå för dig på tekniken i skolan? Det brukar gå bra för mig i teknik 19 % 37 % 29 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i teknik Teknik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 13 % 31 % 33 % 16 % 11 % 24 % 36 % 18 % 11 % Instämmer inte alls Teknik är en av mina starka sidor 11 % 21 % 32 % 22 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar När det gäller synen på matematikämnet visar undersökningen inte på några större skillnader mellan tjejer och killar. De tycker i lika grad att ämnet är roligt respektive viktigt, och det är ingen skillnad i självförtroende. Däremot har man olika åsikter om matematikens nytta i karriären, där killarna i högre grad tror att de måste vara duktiga i matematik för att få det jobb de vill ha. I synen på teknikämnet finns däremot starka genusmönster. Killarna i undersökningen tycker generellt att teknik är roligare och att det är viktigare, och de upplever också i högre grad än tjejerna att det går bra för dem. Tjejer ser heller inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. 10 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

11 Mer teknik i skolan tycker vissa I Sverige kan teknikämnet se väldigt olika ut från skola till skola. Visserligen finns en nationell kursplan som ger generella mål för teknikundervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik, men hur undervisningen sedan ska fördelas och organiseras är inte nationellt bestämt utan beslutas lokalt. Denna undersökning speglar denna heterogenitet. Nästan alla säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, och två av tre har haft teknik som eget ämne. Ungefär 30 procent har dock haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. När ungdomarna tillfrågas om de vill ha mer matematik eller teknik i skolan svarar en stor majoritet att mängden matematik är lagom som den är. Skolans och elevernas syn verkar alltså överensstämma, dvs. matematik bör ha, och får redan idag, stort utrymme. När det gäller teknikämnet går åsikterna isär bland niondeklassarna. Drygt hälften tycker att det är bra som det är, medan 36 procent tycker att teknikundervisningen kunde utökas. En tolkning är att det finns utrymme för mer teknik i skolan. Samtidigt är den grupp som vill ha mer teknik i skolan inte representativ för alla niondeklassare. Betydligt fler killar än tjejer önskar sig mer teknik. Andra som vill ha mer teknik i skolan är ungdomar i storstäder, de som skulle vilja arbeta med datorer och mobiltelefoni och de som vill jobba för en bättre miljö. Figur 4. Vad kan göra ämnet teknik mer intressant för dig? Mer praktiska moment såsom laborationer Lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt Att undervisningen är mer kopplad till teknik som du använder i vardagen Mer undervisning i andra miljöer, t.ex. fler studiebesök på företag eller museer Besök av personer som jobbar med teknik, t.ex. forskare eller personer från företag Roligare läroböcker Bättre undervisningssalar Besök av äldre elever/studenter som läser teknik på gymnasiet/högskolan Lärarens förmåga nyckeln till intresset En nyckeluppgift för Teknikdelegationen är att stödja pedagogisk utveckling. I det sammanhanget är naturligtvis elevernas egen uppfattning om vad som kan göra undervisningen mer intressant mycket viktig. I undersökningen hamnar aspekter som handlar om lärarens förmåga att skapa intresse för ämnet i topp. För att göra teknikämnet mer intressant önskar sig ungdomarna i första hand mer praktiska moment såsom laborationer, lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt samt undervisning som är mer kopplad till teknik så som den används i vardagen. Externa inslag som besök av personer utifrån rankas betydligt 5 % 5 % 4 % 7 % 11 % 16 % 27 % 25 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % lägre. Den grupp elever som uttryckt att de tycker att teknikämnet är tråkigt efterlyser i lite högre utsträckning mer undervisning i andra miljöer (studiebesök, museer, med mera), vilket kan vara en reaktion på att de inte tycker att undervisningen i klassrummet är stimulerande. Sammantaget tyder svaren på att det är i skolans inre värld som eleverna främst vill se förändringar. Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan Relativt få ungdomar menar att skolämnet teknik är särskilt nyttigt i vardagen, och ännu färre gör en koppling mellan teknik och framtida utbildningsval och arbetsliv. I synnerhet tjejer har svårt att se någon sådan nytta med teknikämnet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 11

12 Figur 5. Hur ser du på nyttan med att kunna teknik? Jag tror jag kan ha nytta av teknikkunskaper i min vardag 23 % 29 % 31 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag måste vara duktig i teknik för att få det jobb jag vill ha Jag måste vara duktig i teknik för att komma in på den utbildning jag vill gå 13 % 12 % 15 % 16 % 25 % 26 % 21 % 22 % 17 % 19 % Instämmer inte alls Jag behöver kunskaper i teknik för att lära mig andra ämnen i skolan 15 % 32 % 29 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Medan de elever som tycker att matematik är roligt i högre grad än andra planerar att söka sig till universitet och högskola, finns inget motsvarande samband mellan teknik och högre studier. De som uttrycker intresse för teknikämnet kan lika gärna ha ett praktiskt inriktat gymnasieprogram som bygg-, el- eller industriprogrammet och ett yrkesliv som hantverkare i åtanke. Skolans teknik betraktas alltså inte som ett akademiskt ämne och kan inte sägas vara en naturlig ingång till teknisk högskoleutbildning. Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig När niondeklassarna tillfrågas om sin syn på teknik som yrke utkristalliseras tre tydliga grupper: 1. de som vill jobba med något som har med teknik att göra 2. de som tycker att det är viktigt med teknik men som inte vill jobba med det 3. de som inte tycker att det är viktigt med teknik och som inte vill jobba med det Den första gruppen, som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, kan i viss mån betraktas som redan frälsta. De behöver inte övertygas om teknikens förtjänster. Samtidigt visar undersökningen som sagt att denna grupp inte nödvändigtvis tänkt sig högskolestudier på området. Den andra gruppen, som utgörs av hälften av alla niondeklassare, är en viktig grupp att titta närmare på. Rimligtvis är det här den största potentialen finns för att rekrytera nya grupper till teknisk högskoleutbildning. Karaktäristiskt för denna grupp är att de i hög utsträckning har valt ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram. I sitt framtida arbetsliv vill de verka för en bättre miljö eller arbeta med människor. Vidare har de sämre självförtroende i teknik i skolan och de tycker inte att teknikämnet bör utökas utan att det är lagom som det är. Den tredje gruppen, som alltså uttrycker en starkt negativ inställning till teknik och som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, är också värd att uppmärksamma, inte minst eftersom tjejer är överrepresenterade. 12 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

13 Jag passar inte in på tekniskt program Ungefär 7 procent av niondeklassarna i undersökningen (liksom totalt sett) har valt det tekniska gymnasieprogrammet, te. En betydligt större grupp har således inte gjort det, och skälen till detta varierar. Den vanligaste och mest logiska orsaken är att man inte är intresserad av teknik. Samtidigt är det tydligt att även sociala skäl kan vara avgörande. Av de som tycker att teknikämnet är roligt är vanligaste anledningen till att inte välja te att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Även för de som tycker att tekniskt arbete är viktigt men inte vill arbeta med det, är detta det vanligaste hindret. Ett annat skäl till att inte välja te trots att man tycker att teknik är roligt är att man tror att det är svårt att få jobb efteråt. Många teknikintresserade som inte valt te har också angett antingen att de redan har bestämt sig för ett annat yrke där teknisk utbildning inte passar in, eller att de har ett fritidsintresse som de värderar högre än teknik (till exempel idrott eller konst), alternativt att de istället valt nvprogrammet eftersom de uppfattat detta som bredare. Vidare finns tecken på bristande information till ungdomar om vad det tekniska programmet egentligen innebär. Undersökningen visar till exempel att föräldrar och skolmässor eller liknande Figur 6. Vilket av följande tre alternativ passar bäst in på vad du vill jobba med efter dina studier? Jag vill jobba med något som har med teknik att göra. Jag tycker att det är viktigt med teknik men jag vill inte jobba med det. Jag tycker inte att det är viktigt med teknik och vill inte jobba med det. 24 % 24 % 51 % 0 % 20 % 40 % 60 % Figur 7. Vilka är de viktigaste orsakerna till att du inte har valt en teknisk utbildning? Teknik intresserar mig inte Även om teknik intresserar mig så tror jag inte jag skulle passa i en sån klass Jag vet inte vad det innebär att gå en teknisk utbildning Ingen av mina kompisar har valt en teknisk utbildning Jag tror att det är ett område där det kommer vara ont om jobb Jag tror att det är svårt att få ett jobb med hög lön om man går en tekn. utb. Jag har blivit avrådd från att välja en teknisk utbildning Jag vill inte riskera att bli ensam tjej i klassen (endast svar från tjejer) Annan orsak 10 % 9 % 7 % 4 % 7 % 15 % 24 % 29 % 47 % 0 % 20 % 40 % 60 % Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 13

14 Figur 8. Hur intresserad är du av följande saker? jämfört med Hur användbart tror du att det är med en teknisk utbildning för att kunna jobba med dessa saker? 100 % 80 % 60 % 40 % Intresse 20 % Att tjäna mycket pengar Att få komma med idéer och skapa Att jobba med människor Datorer och mobiltelefoni Att jobba internationellt Att jobba för en bättre miljö Design Användbarhet aktiviteter har stor påverkan på de som väljer nv, men inte på de som väljer te. Det tyder på att te är relativt dåligt marknadsfört. Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor En majoritet av niondeklassarna ser kompisar eller fritidsintressen som viktigare i livet än skolan. Även när det gäller framtidsplaner lägger de, utöver viljan att tjäna mycket pengar, stor vikt vid sociala aspekter. För teknikens del framstår detta som en utmaning. Gapet är nämligen stort mellan vad ungdomar är intresserade av att göra och vad de tror att en teknisk utbildning kan användas till (Figur 8). Få förknippar en teknisk utbildning med sociala kontakter. Tjejer är i större utsträckning än killar intresserade av att jobba med människor, samtidigt som de i lägre utsträckning tror att en teknisk utbildning är användbar till detta. De som har valt samhällsvetenskapliga programmet är de som är allra mest skeptiska till kopplingen mellan teknisk utbildning och arbete med människor. Här knyter denna undersökning an till flera tidigare studier som har visat på diskrepans mellan hur ungdomar och allmänhet ser på tekniska yrken och på hur de yrkesverksamma själva värderar sitt arbete. Ingenjörer beskriver till exempel ofta sitt arbete i positiva ordalag som kreativt, varierat och socialt. En viktig utmaning för bland annat högskolor och näringsliv är uppenbarligen att visa att teknisk utbildning kan leda till både till goda inkomster och innebära mycket sociala kontakter. 14 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

15 Slutsatser Sammanfattningsvis visar undersökningen av niondeklassares attityder att: Kärnämnena svenska, matematik och engelska upplevs av ungdomarna som de tre viktigaste ämnena. Teknik tillhör de ämnen som rankas lägst. Sex av tio tycker att de lyckas bra med matematiken i skolan. Teknikämnet upplevs helt olika av tjejer och killar. Tjejer ser inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. Nästan alla läser teknik på något sätt och två av tre har teknik som ett eget ämne. Men jämfört med matematik som redan idag får stort utrymme i skolan så tycker vissa elever att man borde läsa mer teknik i skolan. När det gäller insatser för att göra tekniken mer intressant som skolämne så förordar ungdomar förbättringar som har att göra med lärarens förmåga att skapa intresse. När det gäller utbildning och yrkesval är det få som ser nyttan med skolans teknikämne. En av fyra vill jobba med något som har med teknik att göra. En betydligt större grupp tycker att teknik är viktigt men de vill inte själva arbeta med det. Av de som tycker teknik är roligt men ändå inte valt ett tekniskt gymnasieprogram är den vanligaste anledningen att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Att tjäna mycket pengar och att arbeta med människor värderas högt av ungdomarna. Teknisk utbildning anses inte användbar för att få arbeta med människor. På den ursprungliga frågan Finns teknik? är det förenklade svaret ja. Nästan alla niondeklassare har antingen haft teknik som ett eget ämne eller som del i något annat ämne. Samtidigt är det tydligt att teknikämnets status är mycket låg. Ämnet betraktas som oviktigt och saknar koppling till framtida högskoleutbildning och karriär. Teknikämnet finns alltså, men behöver förbättras på många sätt. Lärarna, menar niondeklassarna, är nyckeln till förändring. På frågan Är matte svårt? är svaret nej. Svenska niondeklassare har relativt gott självförtroende i matematik och uttrycker inte heller några starka aversioner mot ämnet. Tvärtom tycker de att matematik hör till de tre viktigaste ämnena i skolan. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 15

16 Varför en Teknikdelegation? Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hur ska Teknikdelegationen arbeta? Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framtidens situation och arbeta utåtriktat med att: Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och tekniker Kartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer och arbetsmarknadens struktur och framtida behov. Stärka lärare och lärarutbildningen Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning. Öka samverkan mellan skola och arbetsliv Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling. Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka intresset hos barn och ungdomar Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt. 16 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

17 Teknikdelegationen Ordförande Leif Johansson, Volvokoncernen Ledamöter Johan Ancker, Teknikföretagen Paula Bäckman, Balthazar Science Center Helen Dannetun, Linköpings universitet Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega Karin Glader, Chalmers tekniska högskola Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan Lars Hagel, GE Healthcare Bio-Sciences AB Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola Philip Kapper, Norra Real Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien Anna-Maria Wiberg, Uppsala universitet Teknikdelegationens kansli Teresa Jonek, huvudsekreterare Tel: , Sara Karlsson, sekreterare Tel: , Marika Göthlin, biträdande sekreterare Tel: , Sofia Yngwe, kommunikatör Tel: Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 17

18 Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan Stockholm Rapport 2009:2 isbn: Grafisk form: Formlandet Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida

19

20 Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset för högskoleutbildningar inom dessa områden med ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse. Teknikdelegationen är sammansatt av representanter främst från olika delar av näringslivet, universitetsoch högskolevärlden. Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och ett halvt år och leda fram till ett betänkande som ska överlämnas till högskole- och forskningsministern våren Läs mer på Teknikdelegationens hemsida 20 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Kommittédirektiv Teknikdelegation Dir. 2008:96 Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik,

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD Tekniklyftet på IVA 21 september 2012 Björn O. Nilsson VD Teknikens betydelse för svensk industri...kan inte överdrivas Skog/Trä/Papper Gruv/Metall Handel Fordon Flyg/Vapen Läkemedel/Bioteknik IKT Miljöteknik

Läs mer

Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander

Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander En studie av teknikämnets roll och status i grundskolan. En förstu Som skall ge svar på bl.a.

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Engagemang för naturvetenskap och teknik

Engagemang för naturvetenskap och teknik Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Förord I början av 2010 genomförde Novus på

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens

Läs mer

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Recruitment to science Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Ungdomar väljer bort naturvetenskap På internationell och nationell nivå uttalas både från politiskt håll och från näringslivet att det är

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och musik och samhälle Nyhet! PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Kampanjen Den breda linjen

Kampanjen Den breda linjen Rapport 2010:4 Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering Kampanjen Den breda linjen genomförande och utvärdering 1 Innehåll Innehåll 1. Förord...4 2. Bakgrund och syfte...6 Målgrupp...7

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front. För Sverige i framtiden Kommande utmaningar och lösningar på bred front. Innehåll Teknikdelegationen 4 Vilket Sverige vill vi ha? 6 En utåtriktad utredning 8 Den breda linjen 14 Var är tjejerna? 20 Våra

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet. Naturvetenskapsprogrammet www.hvitfeldtska.se Naturvetenskapsprogrammet med både bredd och spets Naturvetenskapsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet ger dig en spännande och stimulerande utbildning som

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Ökade resurser. för ökad kvalitet

Ökade resurser. för ökad kvalitet Ökade resurser för ökad kvalitet lärarutbildningen är underfinansierad Rapport från Lärarförbundet Student 20150702 Det är ingen hemlighet att Sverige drabbats av en enorm lärarbrist som dagligen förvärras

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande sprogrammet Inriktningar och samhälle Skolan har en härlig stämning och sköna elever. NA valde jag för att man kan göra vad man vill efter utbildningen. Man får mycket kunskap om allt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-7608/2016 Sida 1 (10) 2016-10-07 Handläggare Elisabeth Forsberg-Uvemo Telefon: 08-50833010 Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/513.602 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Motion väckt av Britt Björneke (V)

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet 1 Bakgrundsfakta JämVäxt Projektperiod 2008 t o m 2011 Finansiärer EUs strukturfonder Region Värmland Karlstads

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

En fjärilseffekt i näringslivet

En fjärilseffekt i näringslivet APRIL 2013 En fjärilseffekt i näringslivet En rapport om små val som kan få oförutsägbara konsekvenser på framtidens arbetsmarknad Förord Det är i företagen jobben skapas och det är också där som grunden

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Att vara ambassadör för LTH. Lunds Tekniska Högskola Presentation

Att vara ambassadör för LTH. Lunds Tekniska Högskola Presentation Att vara ambassadör för LTH Ambassadörsuppdrag Mässor Nationellt Regionalt Öppet Hus Inspirationsdagar Events t ex kulturnatten, studiebesök, Berzeliusdagarna Ungas framtidsval i ett nötskal Intresset

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Bli lärare på tre terminer! Kompletterande lärarutbildning vid Uppsala universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Efterled som används i examensbevisen

Efterled som används i examensbevisen som används i examensbevisen I tabellerna nedan framgår vilket kompetensområde respektive inriktning inom Lärarprogrammet ger i efterledet på examensbeviset. Om man läser två inriktningar kommer båda kompetensområdena

Läs mer

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU Fakultetskansliet/ Marit Persson Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU et antagna gäller sökande till både senare år och gymnasiet hösten 2010. I statistiken

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Information inför gymnasievalet 2017

Information inför gymnasievalet 2017 Information inför gymnasievalet 2017 Det finns 18 nationella gymnasieprogram. Av de är 12 yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Alla nationella program är 3-åriga. Det finns också 5 olika

Läs mer

Input till IT strategi för gymnasiet

Input till IT strategi för gymnasiet Input till IT strategi för gymnasiet Luleå 20160222 Prof. Peter Parnes Nedan finner ni svar på de frågor som Skolverket ställt gällande strategi för digitalisering i gymnasiet. Svaren kan vara lite överlappande

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

På spaning efter framtidens skola 1 000 elever om skolan

På spaning efter framtidens skola 1 000 elever om skolan På spaning efter framtidens skola 1 000 elever om skolan En undersökning bland elever i gymnasieskolan. Genomförd av Exquiro Market Research under våren 2011 på uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Sveriges

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer