Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar"

Transkript

1 Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1

2

3 Förord På sin fritid är ungdomar flitiga användare av datorer, mobiltelefoner och annan teknik. När det blir dags att välja utbildning, och så småningom karriär, väljer många ändå bort teknik och naturvetenskap. Varför är det så? De personliga skälen kan säkert variera, men det finns också större mönster i ungdomars attityder till ämnesområdena. Genom att fråga årets niondeklassare, i samband med deras val av gymnasieprogram, hur de ser på teknik och matematik har Teknikdelegationen fått ett högaktuellt och faktaunderbyggt underlag att jobba vidare med. Att ungdomar skulle vara rädda för matematik och negativa till teknik är myter som kan avfärdas. Snarare visar undersökningen på viktiga möjligheter. Det är hög tid att ta tillvara på intresset! Stockholm Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 3

4

5 Innehåll Bakgrund... 6 Varför en undersökning av niondeklassare?... 7 Vad har vi frågat om?... 7 Genomförande... 7 Undersökningens resultat... 8 Matematik är viktigt men inte teknik... 9 Matematik är inte så svårt... 9 Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar Mer teknik i skolan tycker vissa...11 Lärarens förmåga nyckeln till intresset...11 Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan...11 Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig Jag passar inte in på tekniskt program...13 Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor Slutsatser...15 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 5

6 Bakgrund Teknikdelegationen är en statlig utredning som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt). Genom att arbeta utåtriktat i form av kampanjer, debattartiklar, seminarier med mera, vill Teknikdelegationen skapa debatt och väcka förslag kring dessa frågor. Skillnader ur genusperspektiv ska särskilt belysas. En viktig anledning till att Teknikdelegationen bildats är de nationella och internationella utvärderingar som visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap har försämrats under senare tid. Därtill har antalet ansökningar till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar minskat. 6 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

7 Varför en undersökning av niondeklassare? Ungdomars attityder till skola och karriär är ämnen som engagerar. Det finns forskning och attitydundersökningar både om värderingar generellt, och specifikt om naturvetenskap och teknik. Samtidigt lever många myter kvar kring varför ungdomar väljer bort teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Tycker ungdomar till exempel att teknik är ointressant och att matematik är svårt? Genom att fråga årets niondeklassare har Teknikdelegationen fått ett aktuellt och faktaunderbyggt svar på den sortens frågor. Tillsammans med andra studier kan undersökningen bidra till en nyanserad och informativ debatt. Undersökningen ger Teknikdelegationen ett viktigt underlag bland annat i det fortlöpande arbetet med pedagogiska frågor och behörighetsfrågor. Materialet kommer också att ingå i den utredningsrapport som Teknikdelegationen presenterar senast 30 april Vad har vi frågat om? Syftet med undersökningen har varit att synliggöra vilka attityder elever i årskurs 9 har till matematik och teknik, och hur detta kopplats till deras val av gymnasieprogram och framtidsplaner. I undersökningen berörs frågeställningar om Hur viktiga och roliga är de olika skolämnena? Upplevs matematik och teknik som svårt eller lätt? Vill man ha mer matematik och teknik i skolan? Vad skulle man kunna göra för att göra teknik mer intressant? Hur ser man på nyttan med matematik och teknik? Vilket program har man valt till gymnasiet och varför? Genomförande Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Teknikdelegationen. Målgruppen var ungdomar som går i nionde klass och som nyligen har genomfört sitt gymnasieval. Undersökningen har genomförts via webbintervjuer under mars månad Mätningen omfattar 500 riksrepresentativt rekryterade intervjuer. Vad vill man göra efter gymnasiet? Vad vill man arbeta med? Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 7

8 Undersökningens resultat 8 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

9 Matematik är viktigt men inte teknik Undersökningen visar tydligt att eleverna uppfattar kärnämnena svenska, engelska och matematik som de absolut viktigaste. Två av tre placerar matematik i den högsta kategorin: mycket viktigt. Sju av tio tror sig dessutom ha nytta av matematik i sin vardag. Teknik hamnar däremot långt ner på listan med skolämnen tillsammans med religionskunskap, bild och slöjd. Anmärkningsvärt är att teknikkunskaper inte nödvändigtvis och i betydligt lägre grad än matematikkunskaper ses som något nyttigt i vardagen. Att ungdomar svarar så, trots att datorer, mobiltelefoner och annan teknik bevisligen tillhör deras vardag, tyder på att de inte gör någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen. Sammantaget ger undersökningen en bild av teknikämnet som något lågprioriterat och relativt oviktigt i skolans värld. Att teknik är svagare etablerat än matematik är inte oväntat. Men med tanke på att teknik har varit obligatoriskt på grundskolans alla nivåer sedan 1980 års läroplan och har haft en egen kursplan sedan 1994, kunde man ändå förvänta sig en högre profil för ämnet. Att eleverna betraktar teknik som mindre viktigt betyder inte att de är särskilt negativa till ämnet. Varken teknik eller matematik utmärker sig genom att uppfattas som roligare eller tråkigare än andra skolämnen, utan båda ämnena får genomsnittliga omdömen. Idrott och Figur 1. Hur viktigt anser du att det är att ha dessa ämnen i skolan? jämfört med Hur roligt tycker du att det är att ha dessa ämnen i skolan? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Engelska Matematik Svenska Idrott och hälsa Samhällskunskap hälsa, engelska och slöjd är de ämnen som nionde klassarna tycker är roligast. Figur 1 illustrerar vilka ämnen som eleverna klassar som viktiga respektive roliga, och gapet däremellan. Matematik är inte så svårt Till skillnad från de internationella studierna timss och pisa har denna undersökning inte gjort någon mätning av elevernas faktiska kunskaper. Minst lika viktigt har det dock varit att fråga ungdomarna om deras självförtroende i inlärningen och på så sätt få en bild av attityden till ämnet. Niondeklassarna har därför själva Viktigt Roligt Geografi Biologi Historia Fysik Kemi Teknik Religionskunskap Slöjd Bild fått skatta hur pass bra de tycker att de presterar i matematik respektive teknik. Resultaten visar att sex av tio själva tycker att det går bra för dem i matematik i skolan. Det kan jämföras med teknik som också får i huvudsak positiva svar, men inte lika tydligt uttryckta. Visserligen finns det grupper som uttrycker dåligt självförtroende i matematik, vilket i sig förtjänar en djupare analys, men generellt sett ger denna undersökning inga belägg för påståendet att niondeklassare lider av utbredd matteskräck. Snarare ansluter denna undersökning sig till timss som visade att svenska elever har högre självförtroende i matematik än eu/oecd-genomsnittet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 9

10 Figur 2. Hur brukar det gå för dig på matematiken i skolan? Det brukar gå bra för mig i matematik 32 % 29 % 25 % 11 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i matematik Matematik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 24 % 23 % 24 % 18 % 10 % 24 % 22 % 25 % 17 % 11 % Instämmer inte alls Matematik är en av mina starka sidor 24 % 20 % 25 % 15 % 16 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3. Hur brukar det gå för dig på tekniken i skolan? Det brukar gå bra för mig i teknik 19 % 37 % 29 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i teknik Teknik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 13 % 31 % 33 % 16 % 11 % 24 % 36 % 18 % 11 % Instämmer inte alls Teknik är en av mina starka sidor 11 % 21 % 32 % 22 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar När det gäller synen på matematikämnet visar undersökningen inte på några större skillnader mellan tjejer och killar. De tycker i lika grad att ämnet är roligt respektive viktigt, och det är ingen skillnad i självförtroende. Däremot har man olika åsikter om matematikens nytta i karriären, där killarna i högre grad tror att de måste vara duktiga i matematik för att få det jobb de vill ha. I synen på teknikämnet finns däremot starka genusmönster. Killarna i undersökningen tycker generellt att teknik är roligare och att det är viktigare, och de upplever också i högre grad än tjejerna att det går bra för dem. Tjejer ser heller inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. 10 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

11 Mer teknik i skolan tycker vissa I Sverige kan teknikämnet se väldigt olika ut från skola till skola. Visserligen finns en nationell kursplan som ger generella mål för teknikundervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik, men hur undervisningen sedan ska fördelas och organiseras är inte nationellt bestämt utan beslutas lokalt. Denna undersökning speglar denna heterogenitet. Nästan alla säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, och två av tre har haft teknik som eget ämne. Ungefär 30 procent har dock haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. När ungdomarna tillfrågas om de vill ha mer matematik eller teknik i skolan svarar en stor majoritet att mängden matematik är lagom som den är. Skolans och elevernas syn verkar alltså överensstämma, dvs. matematik bör ha, och får redan idag, stort utrymme. När det gäller teknikämnet går åsikterna isär bland niondeklassarna. Drygt hälften tycker att det är bra som det är, medan 36 procent tycker att teknikundervisningen kunde utökas. En tolkning är att det finns utrymme för mer teknik i skolan. Samtidigt är den grupp som vill ha mer teknik i skolan inte representativ för alla niondeklassare. Betydligt fler killar än tjejer önskar sig mer teknik. Andra som vill ha mer teknik i skolan är ungdomar i storstäder, de som skulle vilja arbeta med datorer och mobiltelefoni och de som vill jobba för en bättre miljö. Figur 4. Vad kan göra ämnet teknik mer intressant för dig? Mer praktiska moment såsom laborationer Lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt Att undervisningen är mer kopplad till teknik som du använder i vardagen Mer undervisning i andra miljöer, t.ex. fler studiebesök på företag eller museer Besök av personer som jobbar med teknik, t.ex. forskare eller personer från företag Roligare läroböcker Bättre undervisningssalar Besök av äldre elever/studenter som läser teknik på gymnasiet/högskolan Lärarens förmåga nyckeln till intresset En nyckeluppgift för Teknikdelegationen är att stödja pedagogisk utveckling. I det sammanhanget är naturligtvis elevernas egen uppfattning om vad som kan göra undervisningen mer intressant mycket viktig. I undersökningen hamnar aspekter som handlar om lärarens förmåga att skapa intresse för ämnet i topp. För att göra teknikämnet mer intressant önskar sig ungdomarna i första hand mer praktiska moment såsom laborationer, lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt samt undervisning som är mer kopplad till teknik så som den används i vardagen. Externa inslag som besök av personer utifrån rankas betydligt 5 % 5 % 4 % 7 % 11 % 16 % 27 % 25 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % lägre. Den grupp elever som uttryckt att de tycker att teknikämnet är tråkigt efterlyser i lite högre utsträckning mer undervisning i andra miljöer (studiebesök, museer, med mera), vilket kan vara en reaktion på att de inte tycker att undervisningen i klassrummet är stimulerande. Sammantaget tyder svaren på att det är i skolans inre värld som eleverna främst vill se förändringar. Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan Relativt få ungdomar menar att skolämnet teknik är särskilt nyttigt i vardagen, och ännu färre gör en koppling mellan teknik och framtida utbildningsval och arbetsliv. I synnerhet tjejer har svårt att se någon sådan nytta med teknikämnet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 11

12 Figur 5. Hur ser du på nyttan med att kunna teknik? Jag tror jag kan ha nytta av teknikkunskaper i min vardag 23 % 29 % 31 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag måste vara duktig i teknik för att få det jobb jag vill ha Jag måste vara duktig i teknik för att komma in på den utbildning jag vill gå 13 % 12 % 15 % 16 % 25 % 26 % 21 % 22 % 17 % 19 % Instämmer inte alls Jag behöver kunskaper i teknik för att lära mig andra ämnen i skolan 15 % 32 % 29 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Medan de elever som tycker att matematik är roligt i högre grad än andra planerar att söka sig till universitet och högskola, finns inget motsvarande samband mellan teknik och högre studier. De som uttrycker intresse för teknikämnet kan lika gärna ha ett praktiskt inriktat gymnasieprogram som bygg-, el- eller industriprogrammet och ett yrkesliv som hantverkare i åtanke. Skolans teknik betraktas alltså inte som ett akademiskt ämne och kan inte sägas vara en naturlig ingång till teknisk högskoleutbildning. Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig När niondeklassarna tillfrågas om sin syn på teknik som yrke utkristalliseras tre tydliga grupper: 1. de som vill jobba med något som har med teknik att göra 2. de som tycker att det är viktigt med teknik men som inte vill jobba med det 3. de som inte tycker att det är viktigt med teknik och som inte vill jobba med det Den första gruppen, som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, kan i viss mån betraktas som redan frälsta. De behöver inte övertygas om teknikens förtjänster. Samtidigt visar undersökningen som sagt att denna grupp inte nödvändigtvis tänkt sig högskolestudier på området. Den andra gruppen, som utgörs av hälften av alla niondeklassare, är en viktig grupp att titta närmare på. Rimligtvis är det här den största potentialen finns för att rekrytera nya grupper till teknisk högskoleutbildning. Karaktäristiskt för denna grupp är att de i hög utsträckning har valt ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram. I sitt framtida arbetsliv vill de verka för en bättre miljö eller arbeta med människor. Vidare har de sämre självförtroende i teknik i skolan och de tycker inte att teknikämnet bör utökas utan att det är lagom som det är. Den tredje gruppen, som alltså uttrycker en starkt negativ inställning till teknik och som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, är också värd att uppmärksamma, inte minst eftersom tjejer är överrepresenterade. 12 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

13 Jag passar inte in på tekniskt program Ungefär 7 procent av niondeklassarna i undersökningen (liksom totalt sett) har valt det tekniska gymnasieprogrammet, te. En betydligt större grupp har således inte gjort det, och skälen till detta varierar. Den vanligaste och mest logiska orsaken är att man inte är intresserad av teknik. Samtidigt är det tydligt att även sociala skäl kan vara avgörande. Av de som tycker att teknikämnet är roligt är vanligaste anledningen till att inte välja te att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Även för de som tycker att tekniskt arbete är viktigt men inte vill arbeta med det, är detta det vanligaste hindret. Ett annat skäl till att inte välja te trots att man tycker att teknik är roligt är att man tror att det är svårt att få jobb efteråt. Många teknikintresserade som inte valt te har också angett antingen att de redan har bestämt sig för ett annat yrke där teknisk utbildning inte passar in, eller att de har ett fritidsintresse som de värderar högre än teknik (till exempel idrott eller konst), alternativt att de istället valt nvprogrammet eftersom de uppfattat detta som bredare. Vidare finns tecken på bristande information till ungdomar om vad det tekniska programmet egentligen innebär. Undersökningen visar till exempel att föräldrar och skolmässor eller liknande Figur 6. Vilket av följande tre alternativ passar bäst in på vad du vill jobba med efter dina studier? Jag vill jobba med något som har med teknik att göra. Jag tycker att det är viktigt med teknik men jag vill inte jobba med det. Jag tycker inte att det är viktigt med teknik och vill inte jobba med det. 24 % 24 % 51 % 0 % 20 % 40 % 60 % Figur 7. Vilka är de viktigaste orsakerna till att du inte har valt en teknisk utbildning? Teknik intresserar mig inte Även om teknik intresserar mig så tror jag inte jag skulle passa i en sån klass Jag vet inte vad det innebär att gå en teknisk utbildning Ingen av mina kompisar har valt en teknisk utbildning Jag tror att det är ett område där det kommer vara ont om jobb Jag tror att det är svårt att få ett jobb med hög lön om man går en tekn. utb. Jag har blivit avrådd från att välja en teknisk utbildning Jag vill inte riskera att bli ensam tjej i klassen (endast svar från tjejer) Annan orsak 10 % 9 % 7 % 4 % 7 % 15 % 24 % 29 % 47 % 0 % 20 % 40 % 60 % Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 13

14 Figur 8. Hur intresserad är du av följande saker? jämfört med Hur användbart tror du att det är med en teknisk utbildning för att kunna jobba med dessa saker? 100 % 80 % 60 % 40 % Intresse 20 % Att tjäna mycket pengar Att få komma med idéer och skapa Att jobba med människor Datorer och mobiltelefoni Att jobba internationellt Att jobba för en bättre miljö Design Användbarhet aktiviteter har stor påverkan på de som väljer nv, men inte på de som väljer te. Det tyder på att te är relativt dåligt marknadsfört. Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor En majoritet av niondeklassarna ser kompisar eller fritidsintressen som viktigare i livet än skolan. Även när det gäller framtidsplaner lägger de, utöver viljan att tjäna mycket pengar, stor vikt vid sociala aspekter. För teknikens del framstår detta som en utmaning. Gapet är nämligen stort mellan vad ungdomar är intresserade av att göra och vad de tror att en teknisk utbildning kan användas till (Figur 8). Få förknippar en teknisk utbildning med sociala kontakter. Tjejer är i större utsträckning än killar intresserade av att jobba med människor, samtidigt som de i lägre utsträckning tror att en teknisk utbildning är användbar till detta. De som har valt samhällsvetenskapliga programmet är de som är allra mest skeptiska till kopplingen mellan teknisk utbildning och arbete med människor. Här knyter denna undersökning an till flera tidigare studier som har visat på diskrepans mellan hur ungdomar och allmänhet ser på tekniska yrken och på hur de yrkesverksamma själva värderar sitt arbete. Ingenjörer beskriver till exempel ofta sitt arbete i positiva ordalag som kreativt, varierat och socialt. En viktig utmaning för bland annat högskolor och näringsliv är uppenbarligen att visa att teknisk utbildning kan leda till både till goda inkomster och innebära mycket sociala kontakter. 14 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

15 Slutsatser Sammanfattningsvis visar undersökningen av niondeklassares attityder att: Kärnämnena svenska, matematik och engelska upplevs av ungdomarna som de tre viktigaste ämnena. Teknik tillhör de ämnen som rankas lägst. Sex av tio tycker att de lyckas bra med matematiken i skolan. Teknikämnet upplevs helt olika av tjejer och killar. Tjejer ser inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. Nästan alla läser teknik på något sätt och två av tre har teknik som ett eget ämne. Men jämfört med matematik som redan idag får stort utrymme i skolan så tycker vissa elever att man borde läsa mer teknik i skolan. När det gäller insatser för att göra tekniken mer intressant som skolämne så förordar ungdomar förbättringar som har att göra med lärarens förmåga att skapa intresse. När det gäller utbildning och yrkesval är det få som ser nyttan med skolans teknikämne. En av fyra vill jobba med något som har med teknik att göra. En betydligt större grupp tycker att teknik är viktigt men de vill inte själva arbeta med det. Av de som tycker teknik är roligt men ändå inte valt ett tekniskt gymnasieprogram är den vanligaste anledningen att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Att tjäna mycket pengar och att arbeta med människor värderas högt av ungdomarna. Teknisk utbildning anses inte användbar för att få arbeta med människor. På den ursprungliga frågan Finns teknik? är det förenklade svaret ja. Nästan alla niondeklassare har antingen haft teknik som ett eget ämne eller som del i något annat ämne. Samtidigt är det tydligt att teknikämnets status är mycket låg. Ämnet betraktas som oviktigt och saknar koppling till framtida högskoleutbildning och karriär. Teknikämnet finns alltså, men behöver förbättras på många sätt. Lärarna, menar niondeklassarna, är nyckeln till förändring. På frågan Är matte svårt? är svaret nej. Svenska niondeklassare har relativt gott självförtroende i matematik och uttrycker inte heller några starka aversioner mot ämnet. Tvärtom tycker de att matematik hör till de tre viktigaste ämnena i skolan. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 15

16 Varför en Teknikdelegation? Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hur ska Teknikdelegationen arbeta? Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framtidens situation och arbeta utåtriktat med att: Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och tekniker Kartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer och arbetsmarknadens struktur och framtida behov. Stärka lärare och lärarutbildningen Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning. Öka samverkan mellan skola och arbetsliv Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling. Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka intresset hos barn och ungdomar Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt. 16 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

17 Teknikdelegationen Ordförande Leif Johansson, Volvokoncernen Ledamöter Johan Ancker, Teknikföretagen Paula Bäckman, Balthazar Science Center Helen Dannetun, Linköpings universitet Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega Karin Glader, Chalmers tekniska högskola Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan Lars Hagel, GE Healthcare Bio-Sciences AB Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola Philip Kapper, Norra Real Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien Anna-Maria Wiberg, Uppsala universitet Teknikdelegationens kansli Teresa Jonek, huvudsekreterare Tel: , Sara Karlsson, sekreterare Tel: , Marika Göthlin, biträdande sekreterare Tel: , Sofia Yngwe, kommunikatör Tel: Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 17

18 Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan Stockholm Rapport 2009:2 isbn: Grafisk form: Formlandet Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida

19

20 Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset för högskoleutbildningar inom dessa områden med ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse. Teknikdelegationen är sammansatt av representanter främst från olika delar av näringslivet, universitetsoch högskolevärlden. Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och ett halvt år och leda fram till ett betänkande som ska överlämnas till högskole- och forskningsministern våren Läs mer på Teknikdelegationens hemsida 20 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD Tekniklyftet på IVA 21 september 2012 Björn O. Nilsson VD Teknikens betydelse för svensk industri...kan inte överdrivas Skog/Trä/Papper Gruv/Metall Handel Fordon Flyg/Vapen Läkemedel/Bioteknik IKT Miljöteknik

Läs mer

Engagemang för naturvetenskap och teknik

Engagemang för naturvetenskap och teknik Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Förord I början av 2010 genomförde Novus på

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front. För Sverige i framtiden Kommande utmaningar och lösningar på bred front. Innehåll Teknikdelegationen 4 Vilket Sverige vill vi ha? 6 En utåtriktad utredning 8 Den breda linjen 14 Var är tjejerna? 20 Våra

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet 1 Bakgrundsfakta JämVäxt Projektperiod 2008 t o m 2011 Finansiärer EUs strukturfonder Region Värmland Karlstads

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA Skolledarträff 14 februari 2013 IVA Teknikly

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made SÖDERMALM Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium på Södermalm i Stockholm, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara seminarier, öppna redovisningar

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Eva Malmström Jonsson Vicerektor för Studentrekrytering mavem@kth.se 1 Rekrytering till ingenjörsutbildning - Genomströmning Eva Malmström Jonsson

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Teknikerjakten i Falun/Borlänge

Teknikerjakten i Falun/Borlänge 2009-02-17 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO 791 80 Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt Vetenskapens Hus Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker Vetenskapens Hus En kunskapshöjande mötesplats mellan skola, universitet, näringsliv Vi erbjuder en inspirerande miljö med

Läs mer

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

Ingå ngså mne Biologi

Ingå ngså mne Biologi 1 Ämneskombinationer inom ämneslärarprogrammet Gymnasieskolan 300/330 hp Karlstads universitet Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan läser två ämnen, 120 högskolepoäng respektive 90 högskolepoäng.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Teknik gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2012.

Teknik gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2012. Teknik gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2012. Teknik gör Sverige bättre det visar sammantaget en ny undersökning som Sveriges Ingenjörer gjort, i samarbete med Vetenskap &

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor

Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor 2010 Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor www.gymnasiekvalitet.se www.gymnasiekvalitet.se 1 Vilket program har högst kvalitet? Gymnasieutbildningen är en värdefull investering, som lägger

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Stockholms län Stockholm Elektrikergymnasiet Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer