Är matematik en manlig domän?

Transkript

1 gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på våra matematikinstitutioner. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? GeMa-studien har undersökt attityder till genus och matematik hos ett antal elever i åk 9 och på gymnasiets andra år. Men det kan vara så ändå att man har en fördom att matematiken tillhör pojkar mest och om det är någon tjej som är duktig i matte så blir det lätt plugghäst. Citatet är från en flicka i skolår nio som intervjuades i samband med en studie av attityder till matematik. GeMa, som studien kallats, är en omfattande forskningsstudie vars övergripande fråga är: uppfattar svenska elever matematik som en kvinnlig, manlig eller könsneutral domän? Två delstudier genomfördes under åren : en med cirka 750 elever i 17 grundskolor och en med cirka 550 elever i sex gymnasieskolor. Skolorna finns i olika typer av kommuner och i olika regioner. Urvalet gjordes på sådant sätt att studiens resultat går att generalisera. Studien genomfördes med hjälp av enkäter till alla elever i ett urval klasser. Två niondeklasser valdes ut i varje grundskola som vi besökte. asiestudien är gjord på två teoretiska program, det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. I varje skola deltog eleverna i två klasser från de båda programmen. I analysen studerar vi svaren dels för hela gruppen och dels för gruppen uppdelad med avseende på kön, skolår och gymnasieprogram. På det viset får vi sex delgrupper vars svarsmönster vi kan jämföra. Behövs ett projekt om kön och matematik? Att kvinnor är sämre i matematik än män är en gammal seglivad föreställning. Ännu utgör också män majoriteten av studenterna i matematiska studier vid högskolan och bland lärare på universitet och högskolor. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? Före GeMa hade ingen studie om könsstereotypa attityder till matematik gjorts i Sverige. Många tidigare studier av attityder från andra länder, de flesta amerikanska, visade dock att elever uppfattade matematik som en manlig domän. Det gällde pojkar mer än flickor och äldre elever mer än yngre. Med en manlig domän menar vi inte bara att den numerärt domineras av män utan också att män har satt sin prägel på området och att det finns föreställningar om att män är mera lämpade för matematik än kvinnor. Tidigare var flickor som grupp sämre kunskapsmässigt än pojkar men skillnaderna har numera utjämnats i många länder och vänts i sin motsats i vissa länder. I Sverige har flickor numera något bättre resultat på ämnesproven i grundskolan och de nationella proven i gymnasieskolan och de får litet högre betyg. Det är därför inte givet att svenska elever av i dag ser matematik 14 Nämnaren nr

2 som en manlig domän. Det kanske är lika vanligt att de uppfattar matematik som en kvinnlig domän? Attityder till matematiken som manlig kan tänkas påverka flickor att avstå från att läsa valfria kurser i matematik på gymnasiet eller att gå vidare med matematik på högskolan. Mansdominansen inom matematiken ökar högre upp i systemet. Bland professionella matematikforskare inom högskolan och i näringslivet utgör kvinnorna en ytterst liten minoritet. Det var bakgrunden till att vi startade GeMa-projektet. En förutsättning för att genomföra projektet var att vi fått tillgång till en enkät för att mäta attityder som utvecklades för några år sedan av professor Gilah Leder och hennes kollegor i Melbourne i Australien. Det nya med den australiska enkäten är framför allt att den kan ge som resultat att matematik uppfattas som manlig, könsneutral eller kvinnlig. Den består som brukligt vid attitydundersökningar av ett frågeformulär där de svarande får ta ställning till ett antal påståenden. De enkäter som tidigare använts byggde på att matematik kunde uppfattas som antingen manlig eller könsneutral. Ett exempel från en äldre undersökning är ett påstående som formulerades så att flickor kan vara lika bra i matematik som pojkar. Den som svarade kunde välja att instämma eller inte instämma i påståendet. Ett positivt svar tolkades som könsneutralt, ett negativt betydde att flickor var sämre än pojkar i matematik. Möjligheten att flickor skulle kunna vara bättre än pojkar fanns inte. Enkät och intervjuer Vi översatte den australiska enkäten kalllad Who and Mathematics, som behandlar vad elever tror om andra och matematik och gav den namnet Andra och matematik. Den kompletterades dels med några frågor om hur eleverna såg på sig själva och matematiken, Jag och matematiken, dels med några bakgrundsfrågor. Dessutom lämnade vi plats för kommentarer. Enkäterna presenterades i de olika klasserna av en projektmedlem. Andra och matematik består av 30 påståenden (28 på gymnasiet) och eleverna skall ta ställning till om de främst gäller flickor eller pojkar. Ett exempel på påstående är Gillar utmanande matematikproblem. Instruktionen är att om den svarande tror att pojkar kanske gillar utmanande matematikproblem mer än flickor så svarar hon/han Pojkar mer än flickor kanske. Det finns fem svarsalternativ att välja mellan: Flickor mer än pojkar absolut (FA) Flickor mer än pojkar kanske (FK) Ingen skillnad på flickor och pojkar (IS) Pojkar mer än flickor kanske (PK) Pojkar mer än flickor absolut (PA) Som komplement till enkäten intervjuades 48 elever. En avsikt med intervjuerna var att belysa variationer i enkätresultaten. De gav oss också möjlighet att få kunskap om tankar och känslor som inte fångas upp i en enkät med fasta svarsalternativ. Efter en preliminär analys av enkätsvaren i respektive studie diskuterade gruppen fram en intervjuguide. Större delen av guiden handlade om den primära tolkningen av enkäten, huvudsakligen av den första delen, Andra och matematik. Eleverna intervjuades parvis, två flickor eller två pojkar från samma klass tillsammans. Intervjuerna fördes i stort sett som samtal, vilket trots guiden gav ganska stor frihet både åt intervjuare och intervjuade. Resultat Vi begränsar oss här till Andra och matematik samt till citat från intervjuerna och kommentarerna. Dessa citat får en framträdande roll i presentationen eftersom de ofta väl belyser elevernas synpunkter, men det är enkäten som gett de generaliserbara resultaten. Skulle en kille behöva mer matematik i framtida jobb än kvinnor!!?? Det ska inte vara någon skillnad på män och kvinnor vi är jämlika. (Flicka, åk nio) Denna kommentar ger exempel på den starka tron på jämställdhet som finns hos många elever. Det vanligaste svaret på påståendena på båda stadierna är också Ingen skillnad. Men det finns ofta betydande minoriteter som svarar mer åt flick- respektive pojkhållet. Här följer ett exempel från grundskolestudien på hur elevernas svar fördelades. Nämnaren nr

3 Andel i procent Diagrammet visar att de som ser en skillnad ger mest svar åt pojkhållet. Förenklat uttrycker vi detta som att eleverna anser att påståendet mest gäller pojkar. Ett annat exempel, nu från gymnasieskolan, gäller påståendet Tror de jobbat för lite med matematiken om det går dåligt för dem. Andel i procent Flicka Pojke Figur 1. Elevernas svarsfördelning på frågan Gillar utmanande matematikproblem, uppdelad på kön FA FK IS PK PA FA FK IS PK PA Flicka Pojke Figur 2. Elevernas svarsfördelning till påståendet Tror att de jobbar för litet med matematiken om det går dåligt för dem, uppdelad på kön. Här ser vi en tydlig förskjutning åt flickhållet men också övervägande Ingen skillnad. Med det förenklade språkbruket skriver vi att eleverna anser att påståendet mest gäller flickor. Den läsare som vill få klargjort hur vi vidare statistiskt bearbetat den här typen av data hänvisas till rapporterna och webbplatsen. Mönster som stämmer in på båda stadierna En del elever vet att det ofta är män som arbetar med matematik. Ett par intervjuexempel:... de stora komplicerade matteyrkena som ingenjörer, de är väl mansdominerade. Matematiker över huvud taget tror jag är fler män. (Pojke, åk nio) Man tänker inte riktigt en kvinnlig matematiker. Tänker man matematiker så tänker i alla fall jag på en man. (Flicka, NV) Det är tydligt också i enkätsvaren att eleverna anser att pojkar mer än flickor behöver matematik för det kommande arbetslivet. Eleverna menar även att pojkar mer än flickor gillar utmanande matematikproblem och tycker att matematik är lätt. Det är lika från början, menar en flicka i åk nio men sedan lär man sig att det är killar som har lättare för matte. Positiva aspekter av matematiken hör ihop med pojkar. Men när det gäller att arbeta bra på lektionerna råder enighet om att det mest gäller flickor. Arbete och flit anses vara kvinnligt. Under intervjuerna säger till exempel ett par gymnasiepojkar att tjejer kan vara mer seriösa och ambitiösa medan killarna driver runt och är bråkiga och högljudda. Men de intervjuade svarar också att det är mer accepterat på gymnasiet än i grundskolan att pojkar arbetar: I min förra skola var det: ska du ut i kväll? Nej, jag skall plugga. Då skrattade man. Här är det inte det. Jag måste plugga och det är OK. (Pojke, SP) Ett intressant resultat är att alla grupper uttrycker att läraren ger åtminstone lika mycket uppmärksamhet till flickor som till pojkar. Manliga elever tycker till och med att lärarna uppmuntrar flickor mer än 16 Nämnaren nr

4 pojkar. De intervjuade ger olika förklaringar till detta: I vår grupp är det ändå mest tjejer som vill ha hjälp. Det är mer killarna som klarar sig på egen hand. (Pojke, åk nio) Ja, de ställer mer krav på tjejerna än på killarna. Det är kanske för att killarna larvar sig lite mer. (Flicka, åk nio) Nej, det är nästan tvärtom för killarna är inte särskilt motiverade. Tjejerna är mer motiverade i matte än vad killarna är, så egentligen stöttar lärarna killarna i stället. (Flicka, åk nio) Det kan ju ha något att göra med att man har pratat om det de senaste åren att tjejerna har fått för lite uppmärksamhet, så de har kanske gett lite extra nu. (Flicka, SP) Flickorna på båda stadierna är överens i flera fall. De menar att det är flickor som oroar sig mest för att inte lyckas tillräckligt bra och som måste arbeta hårt för att lyckas men också vill lyckas bra. De tror att det är mest flickor som tycker matematik är tråkigt. Pojkarnas åsikter varierar mellan grupperna. Pojkarna på NV tycker till exempel som flickorna att det är vanligast att flickor tycker matematik är tråkigt och måste arbeta hårt för att lyckas medan grundskolepojkarna tycker att dessa påståenden mest gäller pojkar. Förståelse av matematiken engagerar eleverna. Under intervjuerna är det visserligen oftast flickor som talar om behovet att förstå, men också pojkar talar om vikten eller glädjen över att förstå. En vanlig åsikt i åk nio är dock att pojkar inte tänker efter medan flickorna gör det: Tjejerna i vår klass är mer så varför är det just så?, killarna är mer de bara räknar och tänker att det är så. Men tjejerna måste ha en förklaring varför är det så? (Pojke, åk nio) Flickorna anser också enligt enkäten att det framför allt är flickor som vill förstå matematiken medan pojkarna på NV tror att det gäller pojkar. Övriga pojkgrupper svarar mer könsneutralt. Skillnader mellan stadierna På gymnasienivå anser eleverna att det är pojkar mer än flickor som tycker om matematik och har matematik som favoritämne. Eleverna i åk nio finner däremot inga könsskillnader i dessa avseenden. Eleverna på gymnasiet tycker att flickor oftare uppfattar matematiken som svår, inte är duktiga i matematik och behöver mer hjälp. Det finns skillnader mellan delgrupperna när det gäller dessa frågor: pojkar på SP svarar könsneutralt. Flickorna svarar som hela gruppen men flickorna på NV är mindre benägna än flickor på SP att hänföra negativa aspekter till flickor. Eleverna i åk nio svarar könsneutralt när det gäller vem som inte är duktig. Däremot svarar pojkarna åt pojkhållet och flickorna åt flickhållet angående vem som tycker matematik är svårt eller behöver mer hjälp. Intervjuerna visar ett blandat mönster: Jag har nog alltid tyckt det varit kul med matte, det var därför jag valde natur, jag ville ha matte. (Flicka, NV) Matteundervisningen är ju väldigt logisk, jag tror bara inte att tjejer tänker på det sättet riktigt. Jag vet inte. Absolut inte att tjejer är sämre. (Flicka, SP) Jag har alltid haft den bilden sedan jag började skolan att vi killar har tyckt det varit roligare med matte. Tjejerna har tyckt det varit jättekul att sitta och skriva bokstäver och skriva snyggt. Och vi har alltid varit lite matte och så här, kul att ligga först. (Pojke, NV) Könsmärkning av matematiken På basis av resultaten på Andra och matematik konstruerade vi ett mått för att kategorisera eleverna i tre grupper utifrån varje individs samlade svar på enkäten: de som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän. Vi använder kategoriseringen för att jämföra grupperna och till exempel se om det sker en utveckling av attityderna från åk nio i grundskolan till Nämnaren nr

5 Andelen elever som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän (%). Andelar för grupper åk nio enligt kön och enligt planerat val av gymnasieprogram (NV eller SP) och för grupper på gymnasiets andra år (NV och SP) efter kön och program. Uppfattar matematik som: alla Flickor alla Pojkar Kvinnlig domän Manlig domän Könsneutral domän gymnasiets andra år. Kategorierna ska inte uppfattas som absoluta. Gränserna mellan dem är i viss mån godtyckligt valda, men uppdelningen i olika kategorier ger ändå möjlighet att jämföra grupperna. Grundskolestudien omfattar alla elever. Vi har i studien sett att attityderna varierar med gymnasieprogram. För att göra jämförelsen med gymnasiet mer rättvisande har vi valt ut de elever från åk nio som i enkäten uppger att de planerar att gå vidare till NV respektive SP. Detta är en mycket kortfattad beskrivning av mått och tillvägagångssätt. Några resultat av kategoriseringen beskrivs i det följande (se tabellen ovan). Yngre elever är mer benägna än äldre att se matematik som en könsneutral domän. Flickor har som grupp en mer könsneutral inställning i jämförelse med pojkar på båda stadierna. Uppfattningen att matematik är en kvinnlig domän är generellt vanligare i åk nio än på gymnasiet. Ett undantag från detta är pojkarna på SP, av vilka över en fjärdedel ser matematik som kvinnlig. Det är ungefär lika stor andel som bland de pojkar i åk nio som planerar att välja SP. Anmärkningsvärt är att de flickor i åk nio som planerar att välja NV ser matematik som kvinnlig eller manlig i ungefär samma utsträckning medan de flickor i gymnasiestudien som går på NV är mycket mer benägna att se matematik som manlig. Uppfattningen bland de flickor i åk nio som planerar att välja SP och de som går på SP ändras på ungefär samma sätt. De kvinnliga eleverna tycks ändra sin inställning från åk nio till gymnasiet. Det blir vanligare att uppfatta matematiken som manlig och ovanligare att uppfatta matematiken som kvinnlig. Detta gäller både flickorna på NV och på SP. Ingen grupp eller undergrupp uppfattar matematik som mer kvinnlig än manlig. Allra störst är skillnaden bland pojkar på NV, d v s de pojkar som själva valt ett matematikintensivt program. En av tio lutar åt det kvinnliga hållet, men hela sex av tio åt det manliga. Dominansen av könsmärkningen av matematik som manlig blir ännu mer uttalad om vi ser på den grupp bland pojkarna på NV-programmet som uppger att de troligen kommer att läsa matematik på högskolan. I den gruppen är det 12 gånger så vanligt att se matematiken som manlig än som kvinnlig. Men dessa grupper är relativt små och man bör vara försiktig med att generalisera resultatet. Vi avslutar resultatredovisningen med ett citat från en flicka på NV-programmet: Ja, det är lite mera vanligt att killar är bra på matte. Det känns överhuvudtaget som om det är vanligare med killar och matte. Jag känner själv att det är lite förknippat med killar och matte. Det är lite kill-ämne. Kan jag tycka, samtidigt som jag själv är väldigt intresserad. Vet inte, lite konstigt. (Flicka, NV) Slutsatser Eleverna i åk nio betraktar inte matematiken på ett genomgående sätt vare sig som manlig eller kvinnlig men inte heller som entydigt könsneutral. Ibland finns starka åsikter om att flickor eller pojkar svarar bättre mot ett visst påstående i enkäten och uppfattningen skiljer sig i flera avseenden 18 Nämnaren nr

6 mellan flickor och pojkar liksom mellan grupper som planerar olika gymnasieval. Bilden är komplex. För flickorna och i ännu högre grad för pojkarna på NV blir uppfattningen om matematik som manlig domän starkare på gymnasienivå. På enskilda frågor i enkäten Andra och matematiken, svarar visserligen, liksom i åk nio, oftast en majoritet av eleverna att det inte finns några könsskillnader. Men sammantaget framstår en bild med tydlig könsmarkering av matematik som manlig. Det gäller då matematikens lustfylldhet, som att lyckas, vara intresserad och behöva matematik för jobb och i privatlivet i framtiden. Det finns emellertid väsentliga programoch könsskillnader. En betydande andel av pojkarna på NV-programmet könsmärker matematik som manlig medan pojkar på SP könsmärker matematik som manlig eller kvinnlig i ungefär samma utsträckning. Flickorna på båda programmen ser matematik som manlig i mindre utsträckning än pojkarna på NV, men i högre grad än pojkarna på SP. Flickor på SP har en större tendens att se matematik som manlig än flickor på NV. Vi har också funnit att flickor förknippas med arbete och flit liksom med negativa aspekter av matematik, låt oss kalla det matematikens tråkighet. Även när det gäller dessa aspekter uttrycks de starkast av pojkar på NV. Flickor på SP är mer benägna än flickor på NV att förlägga tråkighetsaspekterna till flickorna. Pojkar på SP har en mer komplex inställning. I en förlängning av vår studie ville vi se om det finns samband mellan könsmärkningen av matematik som manlig och kvinnors bortval av högre studier i matematik. Vi menar att det mycket väl kan finnas ett sådant samband även om vi inte hade möjlighet att undersöka den frågan direkt. Vi tänker då närmast på eleverna på NVprogrammet som ju är det program som förbereder för matematikintensiva studier vid högskolan. Vi har visat att en del flickor på NV-programmet uppfattar matematiken som ett pojkämne. Detta kan tänkas vara ett hinder för dem att välja att gå vidare med matematik. Men vi menar också att det kan finnas en indirekt påverkan. Den starka könsmärkningen av matematik som manlig som görs av pojkarna på NV-programmet kan påverka flickorna i omgivningen att undvika högre matematikstudier. Flickorna kan uppfatta att i en högskolemiljö med matematikstudier skulle de komma att möta ännu mer av attityden att matematiken i olika avseenden tillhör männen. Det skulle kunna få vågskålen att väga över åt det negativa hållet när en flicka funderar över framtida matematikstudier. GeMa-studien och resultaten finns utförligt presenterade i två rapporter. Därtill finns två lite kortare rapporter som sammanfattar grundskolestudien respektive gymnasiestudien. Förutom fler resultat från den svenska studien kan man också läsa om hur jämförelsen mellan de australiska och svenska elevernas attityder utföll. Rapporterna kan läsas och/eller beställas på projektets webbplats där också projektmedlemmarna presenteras. Adressen är lth.se/gema. GeMa hade förutom artikelförfattarna ytterligare fyra medarbetare, som när studien genomfördes alla var doktorander, nämligen Sara Larsson, Matematikcentrum, Lunds universitet, Peter Nyström, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, Anna Palbom, Nada, KTH och Christina Sundqvist, Institutionen för matematik, Luleå tekniska universitet. Nämnaren nr