Är matematik en manlig domän?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är matematik en manlig domän?"

Transkript

1 gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på våra matematikinstitutioner. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? GeMa-studien har undersökt attityder till genus och matematik hos ett antal elever i åk 9 och på gymnasiets andra år. Men det kan vara så ändå att man har en fördom att matematiken tillhör pojkar mest och om det är någon tjej som är duktig i matte så blir det lätt plugghäst. Citatet är från en flicka i skolår nio som intervjuades i samband med en studie av attityder till matematik. GeMa, som studien kallats, är en omfattande forskningsstudie vars övergripande fråga är: uppfattar svenska elever matematik som en kvinnlig, manlig eller könsneutral domän? Två delstudier genomfördes under åren : en med cirka 750 elever i 17 grundskolor och en med cirka 550 elever i sex gymnasieskolor. Skolorna finns i olika typer av kommuner och i olika regioner. Urvalet gjordes på sådant sätt att studiens resultat går att generalisera. Studien genomfördes med hjälp av enkäter till alla elever i ett urval klasser. Två niondeklasser valdes ut i varje grundskola som vi besökte. asiestudien är gjord på två teoretiska program, det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. I varje skola deltog eleverna i två klasser från de båda programmen. I analysen studerar vi svaren dels för hela gruppen och dels för gruppen uppdelad med avseende på kön, skolår och gymnasieprogram. På det viset får vi sex delgrupper vars svarsmönster vi kan jämföra. Behövs ett projekt om kön och matematik? Att kvinnor är sämre i matematik än män är en gammal seglivad föreställning. Ännu utgör också män majoriteten av studenterna i matematiska studier vid högskolan och bland lärare på universitet och högskolor. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? Före GeMa hade ingen studie om könsstereotypa attityder till matematik gjorts i Sverige. Många tidigare studier av attityder från andra länder, de flesta amerikanska, visade dock att elever uppfattade matematik som en manlig domän. Det gällde pojkar mer än flickor och äldre elever mer än yngre. Med en manlig domän menar vi inte bara att den numerärt domineras av män utan också att män har satt sin prägel på området och att det finns föreställningar om att män är mera lämpade för matematik än kvinnor. Tidigare var flickor som grupp sämre kunskapsmässigt än pojkar men skillnaderna har numera utjämnats i många länder och vänts i sin motsats i vissa länder. I Sverige har flickor numera något bättre resultat på ämnesproven i grundskolan och de nationella proven i gymnasieskolan och de får litet högre betyg. Det är därför inte givet att svenska elever av i dag ser matematik 14 Nämnaren nr

2 som en manlig domän. Det kanske är lika vanligt att de uppfattar matematik som en kvinnlig domän? Attityder till matematiken som manlig kan tänkas påverka flickor att avstå från att läsa valfria kurser i matematik på gymnasiet eller att gå vidare med matematik på högskolan. Mansdominansen inom matematiken ökar högre upp i systemet. Bland professionella matematikforskare inom högskolan och i näringslivet utgör kvinnorna en ytterst liten minoritet. Det var bakgrunden till att vi startade GeMa-projektet. En förutsättning för att genomföra projektet var att vi fått tillgång till en enkät för att mäta attityder som utvecklades för några år sedan av professor Gilah Leder och hennes kollegor i Melbourne i Australien. Det nya med den australiska enkäten är framför allt att den kan ge som resultat att matematik uppfattas som manlig, könsneutral eller kvinnlig. Den består som brukligt vid attitydundersökningar av ett frågeformulär där de svarande får ta ställning till ett antal påståenden. De enkäter som tidigare använts byggde på att matematik kunde uppfattas som antingen manlig eller könsneutral. Ett exempel från en äldre undersökning är ett påstående som formulerades så att flickor kan vara lika bra i matematik som pojkar. Den som svarade kunde välja att instämma eller inte instämma i påståendet. Ett positivt svar tolkades som könsneutralt, ett negativt betydde att flickor var sämre än pojkar i matematik. Möjligheten att flickor skulle kunna vara bättre än pojkar fanns inte. Enkät och intervjuer Vi översatte den australiska enkäten kalllad Who and Mathematics, som behandlar vad elever tror om andra och matematik och gav den namnet Andra och matematik. Den kompletterades dels med några frågor om hur eleverna såg på sig själva och matematiken, Jag och matematiken, dels med några bakgrundsfrågor. Dessutom lämnade vi plats för kommentarer. Enkäterna presenterades i de olika klasserna av en projektmedlem. Andra och matematik består av 30 påståenden (28 på gymnasiet) och eleverna skall ta ställning till om de främst gäller flickor eller pojkar. Ett exempel på påstående är Gillar utmanande matematikproblem. Instruktionen är att om den svarande tror att pojkar kanske gillar utmanande matematikproblem mer än flickor så svarar hon/han Pojkar mer än flickor kanske. Det finns fem svarsalternativ att välja mellan: Flickor mer än pojkar absolut (FA) Flickor mer än pojkar kanske (FK) Ingen skillnad på flickor och pojkar (IS) Pojkar mer än flickor kanske (PK) Pojkar mer än flickor absolut (PA) Som komplement till enkäten intervjuades 48 elever. En avsikt med intervjuerna var att belysa variationer i enkätresultaten. De gav oss också möjlighet att få kunskap om tankar och känslor som inte fångas upp i en enkät med fasta svarsalternativ. Efter en preliminär analys av enkätsvaren i respektive studie diskuterade gruppen fram en intervjuguide. Större delen av guiden handlade om den primära tolkningen av enkäten, huvudsakligen av den första delen, Andra och matematik. Eleverna intervjuades parvis, två flickor eller två pojkar från samma klass tillsammans. Intervjuerna fördes i stort sett som samtal, vilket trots guiden gav ganska stor frihet både åt intervjuare och intervjuade. Resultat Vi begränsar oss här till Andra och matematik samt till citat från intervjuerna och kommentarerna. Dessa citat får en framträdande roll i presentationen eftersom de ofta väl belyser elevernas synpunkter, men det är enkäten som gett de generaliserbara resultaten. Skulle en kille behöva mer matematik i framtida jobb än kvinnor!!?? Det ska inte vara någon skillnad på män och kvinnor vi är jämlika. (Flicka, åk nio) Denna kommentar ger exempel på den starka tron på jämställdhet som finns hos många elever. Det vanligaste svaret på påståendena på båda stadierna är också Ingen skillnad. Men det finns ofta betydande minoriteter som svarar mer åt flick- respektive pojkhållet. Här följer ett exempel från grundskolestudien på hur elevernas svar fördelades. Nämnaren nr

3 Andel i procent Diagrammet visar att de som ser en skillnad ger mest svar åt pojkhållet. Förenklat uttrycker vi detta som att eleverna anser att påståendet mest gäller pojkar. Ett annat exempel, nu från gymnasieskolan, gäller påståendet Tror de jobbat för lite med matematiken om det går dåligt för dem. Andel i procent Flicka Pojke Figur 1. Elevernas svarsfördelning på frågan Gillar utmanande matematikproblem, uppdelad på kön FA FK IS PK PA FA FK IS PK PA Flicka Pojke Figur 2. Elevernas svarsfördelning till påståendet Tror att de jobbar för litet med matematiken om det går dåligt för dem, uppdelad på kön. Här ser vi en tydlig förskjutning åt flickhållet men också övervägande Ingen skillnad. Med det förenklade språkbruket skriver vi att eleverna anser att påståendet mest gäller flickor. Den läsare som vill få klargjort hur vi vidare statistiskt bearbetat den här typen av data hänvisas till rapporterna och webbplatsen. Mönster som stämmer in på båda stadierna En del elever vet att det ofta är män som arbetar med matematik. Ett par intervjuexempel:... de stora komplicerade matteyrkena som ingenjörer, de är väl mansdominerade. Matematiker över huvud taget tror jag är fler män. (Pojke, åk nio) Man tänker inte riktigt en kvinnlig matematiker. Tänker man matematiker så tänker i alla fall jag på en man. (Flicka, NV) Det är tydligt också i enkätsvaren att eleverna anser att pojkar mer än flickor behöver matematik för det kommande arbetslivet. Eleverna menar även att pojkar mer än flickor gillar utmanande matematikproblem och tycker att matematik är lätt. Det är lika från början, menar en flicka i åk nio men sedan lär man sig att det är killar som har lättare för matte. Positiva aspekter av matematiken hör ihop med pojkar. Men när det gäller att arbeta bra på lektionerna råder enighet om att det mest gäller flickor. Arbete och flit anses vara kvinnligt. Under intervjuerna säger till exempel ett par gymnasiepojkar att tjejer kan vara mer seriösa och ambitiösa medan killarna driver runt och är bråkiga och högljudda. Men de intervjuade svarar också att det är mer accepterat på gymnasiet än i grundskolan att pojkar arbetar: I min förra skola var det: ska du ut i kväll? Nej, jag skall plugga. Då skrattade man. Här är det inte det. Jag måste plugga och det är OK. (Pojke, SP) Ett intressant resultat är att alla grupper uttrycker att läraren ger åtminstone lika mycket uppmärksamhet till flickor som till pojkar. Manliga elever tycker till och med att lärarna uppmuntrar flickor mer än 16 Nämnaren nr

4 pojkar. De intervjuade ger olika förklaringar till detta: I vår grupp är det ändå mest tjejer som vill ha hjälp. Det är mer killarna som klarar sig på egen hand. (Pojke, åk nio) Ja, de ställer mer krav på tjejerna än på killarna. Det är kanske för att killarna larvar sig lite mer. (Flicka, åk nio) Nej, det är nästan tvärtom för killarna är inte särskilt motiverade. Tjejerna är mer motiverade i matte än vad killarna är, så egentligen stöttar lärarna killarna i stället. (Flicka, åk nio) Det kan ju ha något att göra med att man har pratat om det de senaste åren att tjejerna har fått för lite uppmärksamhet, så de har kanske gett lite extra nu. (Flicka, SP) Flickorna på båda stadierna är överens i flera fall. De menar att det är flickor som oroar sig mest för att inte lyckas tillräckligt bra och som måste arbeta hårt för att lyckas men också vill lyckas bra. De tror att det är mest flickor som tycker matematik är tråkigt. Pojkarnas åsikter varierar mellan grupperna. Pojkarna på NV tycker till exempel som flickorna att det är vanligast att flickor tycker matematik är tråkigt och måste arbeta hårt för att lyckas medan grundskolepojkarna tycker att dessa påståenden mest gäller pojkar. Förståelse av matematiken engagerar eleverna. Under intervjuerna är det visserligen oftast flickor som talar om behovet att förstå, men också pojkar talar om vikten eller glädjen över att förstå. En vanlig åsikt i åk nio är dock att pojkar inte tänker efter medan flickorna gör det: Tjejerna i vår klass är mer så varför är det just så?, killarna är mer de bara räknar och tänker att det är så. Men tjejerna måste ha en förklaring varför är det så? (Pojke, åk nio) Flickorna anser också enligt enkäten att det framför allt är flickor som vill förstå matematiken medan pojkarna på NV tror att det gäller pojkar. Övriga pojkgrupper svarar mer könsneutralt. Skillnader mellan stadierna På gymnasienivå anser eleverna att det är pojkar mer än flickor som tycker om matematik och har matematik som favoritämne. Eleverna i åk nio finner däremot inga könsskillnader i dessa avseenden. Eleverna på gymnasiet tycker att flickor oftare uppfattar matematiken som svår, inte är duktiga i matematik och behöver mer hjälp. Det finns skillnader mellan delgrupperna när det gäller dessa frågor: pojkar på SP svarar könsneutralt. Flickorna svarar som hela gruppen men flickorna på NV är mindre benägna än flickor på SP att hänföra negativa aspekter till flickor. Eleverna i åk nio svarar könsneutralt när det gäller vem som inte är duktig. Däremot svarar pojkarna åt pojkhållet och flickorna åt flickhållet angående vem som tycker matematik är svårt eller behöver mer hjälp. Intervjuerna visar ett blandat mönster: Jag har nog alltid tyckt det varit kul med matte, det var därför jag valde natur, jag ville ha matte. (Flicka, NV) Matteundervisningen är ju väldigt logisk, jag tror bara inte att tjejer tänker på det sättet riktigt. Jag vet inte. Absolut inte att tjejer är sämre. (Flicka, SP) Jag har alltid haft den bilden sedan jag började skolan att vi killar har tyckt det varit roligare med matte. Tjejerna har tyckt det varit jättekul att sitta och skriva bokstäver och skriva snyggt. Och vi har alltid varit lite matte och så här, kul att ligga först. (Pojke, NV) Könsmärkning av matematiken På basis av resultaten på Andra och matematik konstruerade vi ett mått för att kategorisera eleverna i tre grupper utifrån varje individs samlade svar på enkäten: de som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän. Vi använder kategoriseringen för att jämföra grupperna och till exempel se om det sker en utveckling av attityderna från åk nio i grundskolan till Nämnaren nr

5 Andelen elever som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän (%). Andelar för grupper åk nio enligt kön och enligt planerat val av gymnasieprogram (NV eller SP) och för grupper på gymnasiets andra år (NV och SP) efter kön och program. Uppfattar matematik som: alla Flickor alla Pojkar Kvinnlig domän Manlig domän Könsneutral domän gymnasiets andra år. Kategorierna ska inte uppfattas som absoluta. Gränserna mellan dem är i viss mån godtyckligt valda, men uppdelningen i olika kategorier ger ändå möjlighet att jämföra grupperna. Grundskolestudien omfattar alla elever. Vi har i studien sett att attityderna varierar med gymnasieprogram. För att göra jämförelsen med gymnasiet mer rättvisande har vi valt ut de elever från åk nio som i enkäten uppger att de planerar att gå vidare till NV respektive SP. Detta är en mycket kortfattad beskrivning av mått och tillvägagångssätt. Några resultat av kategoriseringen beskrivs i det följande (se tabellen ovan). Yngre elever är mer benägna än äldre att se matematik som en könsneutral domän. Flickor har som grupp en mer könsneutral inställning i jämförelse med pojkar på båda stadierna. Uppfattningen att matematik är en kvinnlig domän är generellt vanligare i åk nio än på gymnasiet. Ett undantag från detta är pojkarna på SP, av vilka över en fjärdedel ser matematik som kvinnlig. Det är ungefär lika stor andel som bland de pojkar i åk nio som planerar att välja SP. Anmärkningsvärt är att de flickor i åk nio som planerar att välja NV ser matematik som kvinnlig eller manlig i ungefär samma utsträckning medan de flickor i gymnasiestudien som går på NV är mycket mer benägna att se matematik som manlig. Uppfattningen bland de flickor i åk nio som planerar att välja SP och de som går på SP ändras på ungefär samma sätt. De kvinnliga eleverna tycks ändra sin inställning från åk nio till gymnasiet. Det blir vanligare att uppfatta matematiken som manlig och ovanligare att uppfatta matematiken som kvinnlig. Detta gäller både flickorna på NV och på SP. Ingen grupp eller undergrupp uppfattar matematik som mer kvinnlig än manlig. Allra störst är skillnaden bland pojkar på NV, d v s de pojkar som själva valt ett matematikintensivt program. En av tio lutar åt det kvinnliga hållet, men hela sex av tio åt det manliga. Dominansen av könsmärkningen av matematik som manlig blir ännu mer uttalad om vi ser på den grupp bland pojkarna på NV-programmet som uppger att de troligen kommer att läsa matematik på högskolan. I den gruppen är det 12 gånger så vanligt att se matematiken som manlig än som kvinnlig. Men dessa grupper är relativt små och man bör vara försiktig med att generalisera resultatet. Vi avslutar resultatredovisningen med ett citat från en flicka på NV-programmet: Ja, det är lite mera vanligt att killar är bra på matte. Det känns överhuvudtaget som om det är vanligare med killar och matte. Jag känner själv att det är lite förknippat med killar och matte. Det är lite kill-ämne. Kan jag tycka, samtidigt som jag själv är väldigt intresserad. Vet inte, lite konstigt. (Flicka, NV) Slutsatser Eleverna i åk nio betraktar inte matematiken på ett genomgående sätt vare sig som manlig eller kvinnlig men inte heller som entydigt könsneutral. Ibland finns starka åsikter om att flickor eller pojkar svarar bättre mot ett visst påstående i enkäten och uppfattningen skiljer sig i flera avseenden 18 Nämnaren nr

6 mellan flickor och pojkar liksom mellan grupper som planerar olika gymnasieval. Bilden är komplex. För flickorna och i ännu högre grad för pojkarna på NV blir uppfattningen om matematik som manlig domän starkare på gymnasienivå. På enskilda frågor i enkäten Andra och matematiken, svarar visserligen, liksom i åk nio, oftast en majoritet av eleverna att det inte finns några könsskillnader. Men sammantaget framstår en bild med tydlig könsmarkering av matematik som manlig. Det gäller då matematikens lustfylldhet, som att lyckas, vara intresserad och behöva matematik för jobb och i privatlivet i framtiden. Det finns emellertid väsentliga programoch könsskillnader. En betydande andel av pojkarna på NV-programmet könsmärker matematik som manlig medan pojkar på SP könsmärker matematik som manlig eller kvinnlig i ungefär samma utsträckning. Flickorna på båda programmen ser matematik som manlig i mindre utsträckning än pojkarna på NV, men i högre grad än pojkarna på SP. Flickor på SP har en större tendens att se matematik som manlig än flickor på NV. Vi har också funnit att flickor förknippas med arbete och flit liksom med negativa aspekter av matematik, låt oss kalla det matematikens tråkighet. Även när det gäller dessa aspekter uttrycks de starkast av pojkar på NV. Flickor på SP är mer benägna än flickor på NV att förlägga tråkighetsaspekterna till flickorna. Pojkar på SP har en mer komplex inställning. I en förlängning av vår studie ville vi se om det finns samband mellan könsmärkningen av matematik som manlig och kvinnors bortval av högre studier i matematik. Vi menar att det mycket väl kan finnas ett sådant samband även om vi inte hade möjlighet att undersöka den frågan direkt. Vi tänker då närmast på eleverna på NVprogrammet som ju är det program som förbereder för matematikintensiva studier vid högskolan. Vi har visat att en del flickor på NV-programmet uppfattar matematiken som ett pojkämne. Detta kan tänkas vara ett hinder för dem att välja att gå vidare med matematik. Men vi menar också att det kan finnas en indirekt påverkan. Den starka könsmärkningen av matematik som manlig som görs av pojkarna på NV-programmet kan påverka flickorna i omgivningen att undvika högre matematikstudier. Flickorna kan uppfatta att i en högskolemiljö med matematikstudier skulle de komma att möta ännu mer av attityden att matematiken i olika avseenden tillhör männen. Det skulle kunna få vågskålen att väga över åt det negativa hållet när en flicka funderar över framtida matematikstudier. GeMa-studien och resultaten finns utförligt presenterade i två rapporter. Därtill finns två lite kortare rapporter som sammanfattar grundskolestudien respektive gymnasiestudien. Förutom fler resultat från den svenska studien kan man också läsa om hur jämförelsen mellan de australiska och svenska elevernas attityder utföll. Rapporterna kan läsas och/eller beställas på projektets webbplats där också projektmedlemmarna presenteras. Adressen är lth.se/gema. GeMa hade förutom artikelförfattarna ytterligare fyra medarbetare, som när studien genomfördes alla var doktorander, nämligen Sara Larsson, Matematikcentrum, Lunds universitet, Peter Nyström, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, Anna Palbom, Nada, KTH och Christina Sundqvist, Institutionen för matematik, Luleå tekniska universitet. Nämnaren nr

Matematik en manlig domän? eller Tänker man på en matematiker tänker i alla fall jag på en man.

Matematik en manlig domän? eller Tänker man på en matematiker tänker i alla fall jag på en man. 20 juni 2005 Matematik en manlig domän? eller Tänker man på en matematiker tänker i alla fall jag på en man. Bakgrund Bidrag vid konferens 2005-09-22 anordnad av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Tolkningar av enkätresultat i "Kön och matematik" av Brandell m fl Kimmo Eriksson, 1 juli 2005

Tolkningar av enkätresultat i Kön och matematik av Brandell m fl Kimmo Eriksson, 1 juli 2005 Tolkningar av enkätresultat i "Kön och matematik" av Brandell m fl Kimmo Eriksson, 1 juli 2005 Sammanfattning. Brandell m fl (2005) har från en enkätundersökning bland svenska elever dragit slutsatsen

Läs mer

MATEMATIK I GRUNDSKOLAN

MATEMATIK I GRUNDSKOLAN MATEMATIK I GRUNDSKOLAN könsneutralt ämne eller inte? Gerd Brandell Peter Nyström Else-Marie Staberg PROJEKT GeMa Delrapport 1 2 MATEMATIK I GRUNDSKOLAN könsneutralt ämne eller inte? Matematikcentrum Lunds

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

MATEMATIK I GYMNASIESKOLAN

MATEMATIK I GYMNASIESKOLAN MATEMATIK I GYMNASIESKOLAN könsneutralt ämne eller inte? Gerd Brandell Peter Nyström Else-Marie Staberg PROJEKT GeMa Delrapport 3 2 MATEMATIK I GYMNASIESKOLAN könsneutralt ämne eller inte? Matematikcentrum

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola 32 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Enkät i gymnasieskolan

Enkät i gymnasieskolan Enkät i gymnasieskolan Rapporten innehåller totalresultatet för årsk i Stockholms län, Gnesta och Håbo kommun för kommunala och fristående gymnasieskolor // SIDAN 1 Jämför Gymnasieskolor Består av Stockholms

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida

Läs mer

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80%

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 8 8 8 7 7 bra 0 0 % 7 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 70 8 7 8 0% 8%. Personalen är engagerad

Läs mer

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbildningsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträd esp rotokol I 2013-06-04 10 (17) 5s4 Enkätundersökning till elever i gymnas et i åk 2 (UN 20t3.109) Beslut Arbetsutskottet föreslår att:

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Nora Familjedaghem Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100%

Nora Familjedaghem Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100% Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i familjedaghemmet. bra 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn.. Dagbarnvårdaren är engagerad i mitt barns utveckling.

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: st.

Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: st. @Ungdomsb Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning i telefonrekryterad panel 21/03/14 14/04/14 Ungdomar i Sverige, 15-24 år 1.115 st. Kvoturvalssystem samt viktning

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare

Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten Gunilla Carlson planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN Enkät till Kulturskolans elever

Läs mer

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010 skolundersökning år 2010 SKOP har på uppdrag av Götene kommun genomfört en undersökning bland föräldrar vars barn går i årskurserna 2, 5 och 8 i Götene kommun. Huvudresultaten redovisas i denna rapport.

Läs mer

Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR. Rapport

Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR. Rapport Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR Rapport Total Försommaren 2006 ARS P0766 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall

Läs mer

KÖN OCH MATEMATIK. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet

KÖN OCH MATEMATIK. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet KÖN OCH MATEMATIK GeMaprojektet Gymnasierapport Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet Gerd Brandell Peter Nyström Else-Marie Staberg Sara Larsson Anna Palbom Christina Sundqvist

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År - Våren 2 svar, 9% Kunskaper och bedömning 2 Medelvärde 9 2, 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., 1 2 7, 7 27 1 2. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen

Läs mer

Skolenkäten

Skolenkäten Skolenkäten 2015-2016 Resultat från elever i årskurs nio www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Albatross Montessoriskola

Albatross Montessoriskola Elever År - Våren svar, 00% Kunskaper och bedömning 46 43 4 Medelvärde. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3 0 3, 64 3 64 3 3 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 3% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 9 6 8 0 Medelvärde 3 3, 3 3, 39 6. Mitt barns tankar

Läs mer

Djur Och Skur Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100%

Djur Och Skur Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100% Föräldrar Familjedaghem - Våren 7 svar, bra Utveckling och lärande 8. Mitt barn verkar trivas i familjedaghemmet. 0 0 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 0. Dagbarnvårdaren är engagerad i

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012 Elever År - Våren 7 svar, 0% Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 7 0 7 Medelvärde,,,,7. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 7 7 7,7,7,7,.

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90%

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90% Föräldrar Förskola - Våren svar, 0% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 76 7 80 bra 8% 0% 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 6 7 0 3 6 3 % 0%. Personalen är engagerad

Läs mer

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010 Lärares attityd till skolan En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 00 Om undersökningen Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av SKL genomfört en undersökning bland

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Förskolan Urfjäll. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Förskolan Urfjäll. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 60% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 3 Medelvärde 3,4 38 38 3,3 4. Mitt barns tankar och

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Må Bra Förskolor AB Sanda Ängar Föräldrar Förskola - Våren 2013 115 svar, 88%

Må Bra Förskolor AB Sanda Ängar Föräldrar Förskola - Våren 2013 115 svar, 88% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 9 0 bra 0 9% 9% 9% 9%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 0 9 9% 9% 9% 9%. Personalen är engagerad

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal pedagogisk personal: 35 Antal svarande: 31 Svarsfrekvens: 88,6% Skolenkäten våren 2012 Antal gymnasieskolor:

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén FLYGET OCH MILJÖN 2006-06-16 Toivo Sjörén Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 1514899 Uppdragsgivare: Luftfartsverket/ Gullers Grupp Tid för fältarbete: 19-22 maj 2003 5 8 juni 2006

Läs mer

Fastebolskolan. 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 4. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.

Fastebolskolan. 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 4. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Elever År - Våren svar, 00% Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Medelvärde,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,,,. Lärarna i min

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum Enkätundersökning hösten 26 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret 27-1-23

Läs mer

Övergången mellan utbildningar

Övergången mellan utbildningar Övergången mellan utbildningar 64 Jag skulle vilja jobba med djur. Gunilla, 57 år, sjuksköterska Härskare, kung, indianhövding... skämt åsido så vet jag inte riktigt, något som är stimulerande, känns meningsfullt

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Kuben, Montessori. Föräldrar Förskola - Våren 2012

Kuben, Montessori. Föräldrar Förskola - Våren 2012 Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 0 3 3, 9 9 7 3,. Mitt barns tankar och idéer tas till

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer