Är matematik en manlig domän?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är matematik en manlig domän?"

Transkript

1 gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på våra matematikinstitutioner. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? GeMa-studien har undersökt attityder till genus och matematik hos ett antal elever i åk 9 och på gymnasiets andra år. Men det kan vara så ändå att man har en fördom att matematiken tillhör pojkar mest och om det är någon tjej som är duktig i matte så blir det lätt plugghäst. Citatet är från en flicka i skolår nio som intervjuades i samband med en studie av attityder till matematik. GeMa, som studien kallats, är en omfattande forskningsstudie vars övergripande fråga är: uppfattar svenska elever matematik som en kvinnlig, manlig eller könsneutral domän? Två delstudier genomfördes under åren : en med cirka 750 elever i 17 grundskolor och en med cirka 550 elever i sex gymnasieskolor. Skolorna finns i olika typer av kommuner och i olika regioner. Urvalet gjordes på sådant sätt att studiens resultat går att generalisera. Studien genomfördes med hjälp av enkäter till alla elever i ett urval klasser. Två niondeklasser valdes ut i varje grundskola som vi besökte. asiestudien är gjord på två teoretiska program, det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. I varje skola deltog eleverna i två klasser från de båda programmen. I analysen studerar vi svaren dels för hela gruppen och dels för gruppen uppdelad med avseende på kön, skolår och gymnasieprogram. På det viset får vi sex delgrupper vars svarsmönster vi kan jämföra. Behövs ett projekt om kön och matematik? Att kvinnor är sämre i matematik än män är en gammal seglivad föreställning. Ännu utgör också män majoriteten av studenterna i matematiska studier vid högskolan och bland lärare på universitet och högskolor. Vilket genomslag har detta på skolelevers syn på matematiken? Före GeMa hade ingen studie om könsstereotypa attityder till matematik gjorts i Sverige. Många tidigare studier av attityder från andra länder, de flesta amerikanska, visade dock att elever uppfattade matematik som en manlig domän. Det gällde pojkar mer än flickor och äldre elever mer än yngre. Med en manlig domän menar vi inte bara att den numerärt domineras av män utan också att män har satt sin prägel på området och att det finns föreställningar om att män är mera lämpade för matematik än kvinnor. Tidigare var flickor som grupp sämre kunskapsmässigt än pojkar men skillnaderna har numera utjämnats i många länder och vänts i sin motsats i vissa länder. I Sverige har flickor numera något bättre resultat på ämnesproven i grundskolan och de nationella proven i gymnasieskolan och de får litet högre betyg. Det är därför inte givet att svenska elever av i dag ser matematik 14 Nämnaren nr

2 som en manlig domän. Det kanske är lika vanligt att de uppfattar matematik som en kvinnlig domän? Attityder till matematiken som manlig kan tänkas påverka flickor att avstå från att läsa valfria kurser i matematik på gymnasiet eller att gå vidare med matematik på högskolan. Mansdominansen inom matematiken ökar högre upp i systemet. Bland professionella matematikforskare inom högskolan och i näringslivet utgör kvinnorna en ytterst liten minoritet. Det var bakgrunden till att vi startade GeMa-projektet. En förutsättning för att genomföra projektet var att vi fått tillgång till en enkät för att mäta attityder som utvecklades för några år sedan av professor Gilah Leder och hennes kollegor i Melbourne i Australien. Det nya med den australiska enkäten är framför allt att den kan ge som resultat att matematik uppfattas som manlig, könsneutral eller kvinnlig. Den består som brukligt vid attitydundersökningar av ett frågeformulär där de svarande får ta ställning till ett antal påståenden. De enkäter som tidigare använts byggde på att matematik kunde uppfattas som antingen manlig eller könsneutral. Ett exempel från en äldre undersökning är ett påstående som formulerades så att flickor kan vara lika bra i matematik som pojkar. Den som svarade kunde välja att instämma eller inte instämma i påståendet. Ett positivt svar tolkades som könsneutralt, ett negativt betydde att flickor var sämre än pojkar i matematik. Möjligheten att flickor skulle kunna vara bättre än pojkar fanns inte. Enkät och intervjuer Vi översatte den australiska enkäten kalllad Who and Mathematics, som behandlar vad elever tror om andra och matematik och gav den namnet Andra och matematik. Den kompletterades dels med några frågor om hur eleverna såg på sig själva och matematiken, Jag och matematiken, dels med några bakgrundsfrågor. Dessutom lämnade vi plats för kommentarer. Enkäterna presenterades i de olika klasserna av en projektmedlem. Andra och matematik består av 30 påståenden (28 på gymnasiet) och eleverna skall ta ställning till om de främst gäller flickor eller pojkar. Ett exempel på påstående är Gillar utmanande matematikproblem. Instruktionen är att om den svarande tror att pojkar kanske gillar utmanande matematikproblem mer än flickor så svarar hon/han Pojkar mer än flickor kanske. Det finns fem svarsalternativ att välja mellan: Flickor mer än pojkar absolut (FA) Flickor mer än pojkar kanske (FK) Ingen skillnad på flickor och pojkar (IS) Pojkar mer än flickor kanske (PK) Pojkar mer än flickor absolut (PA) Som komplement till enkäten intervjuades 48 elever. En avsikt med intervjuerna var att belysa variationer i enkätresultaten. De gav oss också möjlighet att få kunskap om tankar och känslor som inte fångas upp i en enkät med fasta svarsalternativ. Efter en preliminär analys av enkätsvaren i respektive studie diskuterade gruppen fram en intervjuguide. Större delen av guiden handlade om den primära tolkningen av enkäten, huvudsakligen av den första delen, Andra och matematik. Eleverna intervjuades parvis, två flickor eller två pojkar från samma klass tillsammans. Intervjuerna fördes i stort sett som samtal, vilket trots guiden gav ganska stor frihet både åt intervjuare och intervjuade. Resultat Vi begränsar oss här till Andra och matematik samt till citat från intervjuerna och kommentarerna. Dessa citat får en framträdande roll i presentationen eftersom de ofta väl belyser elevernas synpunkter, men det är enkäten som gett de generaliserbara resultaten. Skulle en kille behöva mer matematik i framtida jobb än kvinnor!!?? Det ska inte vara någon skillnad på män och kvinnor vi är jämlika. (Flicka, åk nio) Denna kommentar ger exempel på den starka tron på jämställdhet som finns hos många elever. Det vanligaste svaret på påståendena på båda stadierna är också Ingen skillnad. Men det finns ofta betydande minoriteter som svarar mer åt flick- respektive pojkhållet. Här följer ett exempel från grundskolestudien på hur elevernas svar fördelades. Nämnaren nr

3 Andel i procent Diagrammet visar att de som ser en skillnad ger mest svar åt pojkhållet. Förenklat uttrycker vi detta som att eleverna anser att påståendet mest gäller pojkar. Ett annat exempel, nu från gymnasieskolan, gäller påståendet Tror de jobbat för lite med matematiken om det går dåligt för dem. Andel i procent Flicka Pojke Figur 1. Elevernas svarsfördelning på frågan Gillar utmanande matematikproblem, uppdelad på kön FA FK IS PK PA FA FK IS PK PA Flicka Pojke Figur 2. Elevernas svarsfördelning till påståendet Tror att de jobbar för litet med matematiken om det går dåligt för dem, uppdelad på kön. Här ser vi en tydlig förskjutning åt flickhållet men också övervägande Ingen skillnad. Med det förenklade språkbruket skriver vi att eleverna anser att påståendet mest gäller flickor. Den läsare som vill få klargjort hur vi vidare statistiskt bearbetat den här typen av data hänvisas till rapporterna och webbplatsen. Mönster som stämmer in på båda stadierna En del elever vet att det ofta är män som arbetar med matematik. Ett par intervjuexempel:... de stora komplicerade matteyrkena som ingenjörer, de är väl mansdominerade. Matematiker över huvud taget tror jag är fler män. (Pojke, åk nio) Man tänker inte riktigt en kvinnlig matematiker. Tänker man matematiker så tänker i alla fall jag på en man. (Flicka, NV) Det är tydligt också i enkätsvaren att eleverna anser att pojkar mer än flickor behöver matematik för det kommande arbetslivet. Eleverna menar även att pojkar mer än flickor gillar utmanande matematikproblem och tycker att matematik är lätt. Det är lika från början, menar en flicka i åk nio men sedan lär man sig att det är killar som har lättare för matte. Positiva aspekter av matematiken hör ihop med pojkar. Men när det gäller att arbeta bra på lektionerna råder enighet om att det mest gäller flickor. Arbete och flit anses vara kvinnligt. Under intervjuerna säger till exempel ett par gymnasiepojkar att tjejer kan vara mer seriösa och ambitiösa medan killarna driver runt och är bråkiga och högljudda. Men de intervjuade svarar också att det är mer accepterat på gymnasiet än i grundskolan att pojkar arbetar: I min förra skola var det: ska du ut i kväll? Nej, jag skall plugga. Då skrattade man. Här är det inte det. Jag måste plugga och det är OK. (Pojke, SP) Ett intressant resultat är att alla grupper uttrycker att läraren ger åtminstone lika mycket uppmärksamhet till flickor som till pojkar. Manliga elever tycker till och med att lärarna uppmuntrar flickor mer än 16 Nämnaren nr

4 pojkar. De intervjuade ger olika förklaringar till detta: I vår grupp är det ändå mest tjejer som vill ha hjälp. Det är mer killarna som klarar sig på egen hand. (Pojke, åk nio) Ja, de ställer mer krav på tjejerna än på killarna. Det är kanske för att killarna larvar sig lite mer. (Flicka, åk nio) Nej, det är nästan tvärtom för killarna är inte särskilt motiverade. Tjejerna är mer motiverade i matte än vad killarna är, så egentligen stöttar lärarna killarna i stället. (Flicka, åk nio) Det kan ju ha något att göra med att man har pratat om det de senaste åren att tjejerna har fått för lite uppmärksamhet, så de har kanske gett lite extra nu. (Flicka, SP) Flickorna på båda stadierna är överens i flera fall. De menar att det är flickor som oroar sig mest för att inte lyckas tillräckligt bra och som måste arbeta hårt för att lyckas men också vill lyckas bra. De tror att det är mest flickor som tycker matematik är tråkigt. Pojkarnas åsikter varierar mellan grupperna. Pojkarna på NV tycker till exempel som flickorna att det är vanligast att flickor tycker matematik är tråkigt och måste arbeta hårt för att lyckas medan grundskolepojkarna tycker att dessa påståenden mest gäller pojkar. Förståelse av matematiken engagerar eleverna. Under intervjuerna är det visserligen oftast flickor som talar om behovet att förstå, men också pojkar talar om vikten eller glädjen över att förstå. En vanlig åsikt i åk nio är dock att pojkar inte tänker efter medan flickorna gör det: Tjejerna i vår klass är mer så varför är det just så?, killarna är mer de bara räknar och tänker att det är så. Men tjejerna måste ha en förklaring varför är det så? (Pojke, åk nio) Flickorna anser också enligt enkäten att det framför allt är flickor som vill förstå matematiken medan pojkarna på NV tror att det gäller pojkar. Övriga pojkgrupper svarar mer könsneutralt. Skillnader mellan stadierna På gymnasienivå anser eleverna att det är pojkar mer än flickor som tycker om matematik och har matematik som favoritämne. Eleverna i åk nio finner däremot inga könsskillnader i dessa avseenden. Eleverna på gymnasiet tycker att flickor oftare uppfattar matematiken som svår, inte är duktiga i matematik och behöver mer hjälp. Det finns skillnader mellan delgrupperna när det gäller dessa frågor: pojkar på SP svarar könsneutralt. Flickorna svarar som hela gruppen men flickorna på NV är mindre benägna än flickor på SP att hänföra negativa aspekter till flickor. Eleverna i åk nio svarar könsneutralt när det gäller vem som inte är duktig. Däremot svarar pojkarna åt pojkhållet och flickorna åt flickhållet angående vem som tycker matematik är svårt eller behöver mer hjälp. Intervjuerna visar ett blandat mönster: Jag har nog alltid tyckt det varit kul med matte, det var därför jag valde natur, jag ville ha matte. (Flicka, NV) Matteundervisningen är ju väldigt logisk, jag tror bara inte att tjejer tänker på det sättet riktigt. Jag vet inte. Absolut inte att tjejer är sämre. (Flicka, SP) Jag har alltid haft den bilden sedan jag började skolan att vi killar har tyckt det varit roligare med matte. Tjejerna har tyckt det varit jättekul att sitta och skriva bokstäver och skriva snyggt. Och vi har alltid varit lite matte och så här, kul att ligga först. (Pojke, NV) Könsmärkning av matematiken På basis av resultaten på Andra och matematik konstruerade vi ett mått för att kategorisera eleverna i tre grupper utifrån varje individs samlade svar på enkäten: de som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän. Vi använder kategoriseringen för att jämföra grupperna och till exempel se om det sker en utveckling av attityderna från åk nio i grundskolan till Nämnaren nr

5 Andelen elever som uppfattar matematik som en kvinnlig, manlig respektive könsneutral domän (%). Andelar för grupper åk nio enligt kön och enligt planerat val av gymnasieprogram (NV eller SP) och för grupper på gymnasiets andra år (NV och SP) efter kön och program. Uppfattar matematik som: alla Flickor alla Pojkar Kvinnlig domän Manlig domän Könsneutral domän gymnasiets andra år. Kategorierna ska inte uppfattas som absoluta. Gränserna mellan dem är i viss mån godtyckligt valda, men uppdelningen i olika kategorier ger ändå möjlighet att jämföra grupperna. Grundskolestudien omfattar alla elever. Vi har i studien sett att attityderna varierar med gymnasieprogram. För att göra jämförelsen med gymnasiet mer rättvisande har vi valt ut de elever från åk nio som i enkäten uppger att de planerar att gå vidare till NV respektive SP. Detta är en mycket kortfattad beskrivning av mått och tillvägagångssätt. Några resultat av kategoriseringen beskrivs i det följande (se tabellen ovan). Yngre elever är mer benägna än äldre att se matematik som en könsneutral domän. Flickor har som grupp en mer könsneutral inställning i jämförelse med pojkar på båda stadierna. Uppfattningen att matematik är en kvinnlig domän är generellt vanligare i åk nio än på gymnasiet. Ett undantag från detta är pojkarna på SP, av vilka över en fjärdedel ser matematik som kvinnlig. Det är ungefär lika stor andel som bland de pojkar i åk nio som planerar att välja SP. Anmärkningsvärt är att de flickor i åk nio som planerar att välja NV ser matematik som kvinnlig eller manlig i ungefär samma utsträckning medan de flickor i gymnasiestudien som går på NV är mycket mer benägna att se matematik som manlig. Uppfattningen bland de flickor i åk nio som planerar att välja SP och de som går på SP ändras på ungefär samma sätt. De kvinnliga eleverna tycks ändra sin inställning från åk nio till gymnasiet. Det blir vanligare att uppfatta matematiken som manlig och ovanligare att uppfatta matematiken som kvinnlig. Detta gäller både flickorna på NV och på SP. Ingen grupp eller undergrupp uppfattar matematik som mer kvinnlig än manlig. Allra störst är skillnaden bland pojkar på NV, d v s de pojkar som själva valt ett matematikintensivt program. En av tio lutar åt det kvinnliga hållet, men hela sex av tio åt det manliga. Dominansen av könsmärkningen av matematik som manlig blir ännu mer uttalad om vi ser på den grupp bland pojkarna på NV-programmet som uppger att de troligen kommer att läsa matematik på högskolan. I den gruppen är det 12 gånger så vanligt att se matematiken som manlig än som kvinnlig. Men dessa grupper är relativt små och man bör vara försiktig med att generalisera resultatet. Vi avslutar resultatredovisningen med ett citat från en flicka på NV-programmet: Ja, det är lite mera vanligt att killar är bra på matte. Det känns överhuvudtaget som om det är vanligare med killar och matte. Jag känner själv att det är lite förknippat med killar och matte. Det är lite kill-ämne. Kan jag tycka, samtidigt som jag själv är väldigt intresserad. Vet inte, lite konstigt. (Flicka, NV) Slutsatser Eleverna i åk nio betraktar inte matematiken på ett genomgående sätt vare sig som manlig eller kvinnlig men inte heller som entydigt könsneutral. Ibland finns starka åsikter om att flickor eller pojkar svarar bättre mot ett visst påstående i enkäten och uppfattningen skiljer sig i flera avseenden 18 Nämnaren nr

6 mellan flickor och pojkar liksom mellan grupper som planerar olika gymnasieval. Bilden är komplex. För flickorna och i ännu högre grad för pojkarna på NV blir uppfattningen om matematik som manlig domän starkare på gymnasienivå. På enskilda frågor i enkäten Andra och matematiken, svarar visserligen, liksom i åk nio, oftast en majoritet av eleverna att det inte finns några könsskillnader. Men sammantaget framstår en bild med tydlig könsmarkering av matematik som manlig. Det gäller då matematikens lustfylldhet, som att lyckas, vara intresserad och behöva matematik för jobb och i privatlivet i framtiden. Det finns emellertid väsentliga programoch könsskillnader. En betydande andel av pojkarna på NV-programmet könsmärker matematik som manlig medan pojkar på SP könsmärker matematik som manlig eller kvinnlig i ungefär samma utsträckning. Flickorna på båda programmen ser matematik som manlig i mindre utsträckning än pojkarna på NV, men i högre grad än pojkarna på SP. Flickor på SP har en större tendens att se matematik som manlig än flickor på NV. Vi har också funnit att flickor förknippas med arbete och flit liksom med negativa aspekter av matematik, låt oss kalla det matematikens tråkighet. Även när det gäller dessa aspekter uttrycks de starkast av pojkar på NV. Flickor på SP är mer benägna än flickor på NV att förlägga tråkighetsaspekterna till flickorna. Pojkar på SP har en mer komplex inställning. I en förlängning av vår studie ville vi se om det finns samband mellan könsmärkningen av matematik som manlig och kvinnors bortval av högre studier i matematik. Vi menar att det mycket väl kan finnas ett sådant samband även om vi inte hade möjlighet att undersöka den frågan direkt. Vi tänker då närmast på eleverna på NVprogrammet som ju är det program som förbereder för matematikintensiva studier vid högskolan. Vi har visat att en del flickor på NV-programmet uppfattar matematiken som ett pojkämne. Detta kan tänkas vara ett hinder för dem att välja att gå vidare med matematik. Men vi menar också att det kan finnas en indirekt påverkan. Den starka könsmärkningen av matematik som manlig som görs av pojkarna på NV-programmet kan påverka flickorna i omgivningen att undvika högre matematikstudier. Flickorna kan uppfatta att i en högskolemiljö med matematikstudier skulle de komma att möta ännu mer av attityden att matematiken i olika avseenden tillhör männen. Det skulle kunna få vågskålen att väga över åt det negativa hållet när en flicka funderar över framtida matematikstudier. GeMa-studien och resultaten finns utförligt presenterade i två rapporter. Därtill finns två lite kortare rapporter som sammanfattar grundskolestudien respektive gymnasiestudien. Förutom fler resultat från den svenska studien kan man också läsa om hur jämförelsen mellan de australiska och svenska elevernas attityder utföll. Rapporterna kan läsas och/eller beställas på projektets webbplats där också projektmedlemmarna presenteras. Adressen är lth.se/gema. GeMa hade förutom artikelförfattarna ytterligare fyra medarbetare, som när studien genomfördes alla var doktorander, nämligen Sara Larsson, Matematikcentrum, Lunds universitet, Peter Nyström, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, Anna Palbom, Nada, KTH och Christina Sundqvist, Institutionen för matematik, Luleå tekniska universitet. Nämnaren nr

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

KÖN OCH MATEMATIK. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet

KÖN OCH MATEMATIK. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet KÖN OCH MATEMATIK GeMaprojektet Gymnasierapport Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet Gerd Brandell Peter Nyström Else-Marie Staberg Sara Larsson Anna Palbom Christina Sundqvist

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum Enkätundersökning hösten 26 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret 27-1-23

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90%

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90% Föräldrar Förskola - Våren svar, 0% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 76 7 80 bra 8% 0% 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 6 7 0 3 6 3 % 0%. Personalen är engagerad

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2, Kungstensgymnasiet Rapporten innehåller resultaten för enskild skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena: Trygghet och trivsel,

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010.

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010. 18 april 211 Thomas Johansson Ph.D. Controller PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 21. Inledning Kultur- och fritidsnämnden beslutade i maj 27 att tillämpa årliga utvärderingar för den Påse-pengar verksamhet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82%

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. bra 7 5 0 9% 5 97% 7 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 5 6 60 6 9 9 5 9% 90% 96% 9%. Personalen

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Må Bra Förskolor AB Sanda Ängar Föräldrar Förskola - Våren 2013 115 svar, 88%

Må Bra Förskolor AB Sanda Ängar Föräldrar Förskola - Våren 2013 115 svar, 88% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 9 0 bra 0 9% 9% 9% 9%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 0 9 9% 9% 9% 9%. Personalen är engagerad

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras.

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras. Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2015 i åk 2 Resultat för: Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena; Kunskap, Trygghet, Inflytande

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Stockholms län Stockholm Elektrikergymnasiet Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Samtliga skolor Kommunala Sthlms Hotell- och Restaurangskola Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sollentuna kommun Montessoriförskolan Pärlugglan - Föräldrar Förskola

Sollentuna kommun Montessoriförskolan Pärlugglan - Föräldrar Förskola Sollentuna kommun Montessoriförskolan Pärlugglan - Föräldrar Förskola 29 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer