De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

Transkript

1 Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet Umeå. Telefon: Telefax: E-post:

2 Innehåll 2 1. Befolkningens studiedeltagande 3 2. Gymnasieskolan resultat betyg 4 3. Övergång till gymnasieskolan inom tre år 6 4. Utbildnings- och befolkningsfördelning samt 7 övergång till högre utbildning år Vad tänker gymnasieungdomarna om sin framtid? 8 1. Befolkningens studiedeltagande

3 3 Hur ser den svenska befolkningens studiedeltagande ut efter den obligatoriska grundskolan? Vilka skol- och utbildningsformer deltar man i och hur ser utvecklingen ut under perioden ? Befolkningen år efter studiedeltagande under höstterminen åren 1997, 2000 och 2004 efter typ av studier (Källa: SCB:s statistiska meddelande UF 79 SM 0601) Studiedeltagande Grundläggande högskoleutbildning Forskarutbildning Gymnasieskola KOMVUX Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola Utlandsstudier med studiemedel Tekniskt basår vid universitet/högskola Arbetsmarknadsutbildning Övriga studier Ej i studier Samtliga Kommentarer till statistiken: Den grundläggande högskolelutbildningens expansion har varit fortsatt kraftig under perioden Ökningen av antalet personer i högskoleutbildning uppgår till ca 25 procent och är en naturlig följd av politiska beslut om fortsatta satsningar på högskolan. Forskarutbildningens volym har däremot minskat med individer, eller med drygt 12 procent. Detta hänger samman med 1998 års forskarutbildningsreform som innebar att en person får antas till forskarutbildning endast om full finansiering kan garanteras. Gymnasieskolan har drygt fler elever 2004 jämfört med 1997, vilket hänger samman med årskullarnas storlek. Den s.k. babyboomen nådde gymnasieskolan runt år KOMVUX volym har minskat kraftigt under perioden, med drygt 30 procent. Detta hänger samman med att den omfattande satsningen på det s.k. kunkapslyftet för arbetslösa personer över 25 år avslutades under perioden. Dock är det värt att notera att individer i kommunal gymnasieutbildning fortfarande är ett betydande marknadssegment för universitet och högskolor. Det kan även nämnas att kvinnornas andel av alla komvux-elever i landet är närmare 70 procent. Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har expanderat kraftigt under perioden. Volymen har i princip femdubblats. Detta är resultat av politiska beslut i och med att KY övergick från försöksverksamhet till reguljär verksamhet år Folkhögskolan har haft en kraftig tillväxt under perioden. Siffrorna avser de s.k. långa kurserna. Politiskt har också folkhögskolan allt mer blivit föremål för politiska satsningar de senaste dryga fem åren, inte minst ur sysselsättnings- och integrationsperspektiv. Ca personer studerar utomlands med svenska studiemedel. Detta motsvarar ungefär antalet studenter vid Malmö högskola. 2. Gymnasieskolan resultat betyg

4 4 Hur många elever erhåller slutbetyg från de olika programmen i gymnasieskolan? Hur många av dessa elever uppfyller kraven för grundläggande högskolebehörighet (dvs. ett slutbetyg med lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av innehållet)? Vilken är den genomsnittliga betygspoängen vid de olika programmen? Elever som slutfört gymnasieskolan läsåret 2004/05 med slutbetyg. Andel av dessa med grundläggande behörighet till högskola samt genomsnittlig betygspoäng (Källa: Skolverket, Beskrivande data 2005) Program Antal elever på resp. program Andel (%) med grundläggande behörighet Genomsnittlig betygspoäng Barn- och fritid (BF) ,3 12,5 Bygg (BP) ,7 12,3 El (EC) ,5 12,4 Energi (EN) ,8 12,0 Estetiska (ES) ,5 14,8 Fordon (FP) ,3 11,5 Handels- och adm. (HP) ,8 12,7 Hantverk (HV) ,7 14,1 Hotell- och restaurang (HR) ,0 12,8 Industri (IP) ,3 11,9 Livsmedel (LP) ,9 12,6 Medie (MP) ,4 13,9 Naturbruk (NP) ,1 13,3 Naturvetenskap (NV) ,3 16,1 Omvårdnad (OP) ,0 13,1 Samhällsvetenskap (SP) ,1 14,7 Teknik (TE) ,1 13,8 Specialutformat progr. (SM) ,9 14,3 Alla nationella program ,5 14,0 Kommentarer till statistiken: Det finns som framgår av tabellen 17 nationella gymnasieprogram och dessutom så kallat specialutformat program. Närmare elever lämnade gymnasieskolan våren 2005 med slutbetyg Programmet med flest antal elever är det samhällsvetenskapliga programmet (SP). Var fjärde elev som lämnade gymnasieskolan med ett slutbetyg våren 2005 hade gått SP. Det näst största programmet är det naturvetenskapliga programmet (NV). 15 procent av eleverna hade gått NV. Problemet här är att gymnasieskolan endast producerar drygt personer med NV-utbildning varje år. Detta ska då jämföras med att närmare av högskolans nybörjarplatser kräver NV-behörighet 1 (dvs. utbildningar inom naturvetenskap, teknik, medicin, farmaci och odontologi). Så även om alla naturvetare från gymnasieskolan skulle söka sig till naturvetarutbildningar inom högskolan så skulle de inte ens täcka upp hälften av högskolans kapacitet. 1 Denna siffra avser utbildningsprogram med samordnad antagning via VHS som kräver NT-behörighet utifrån VHSkatalogen inför höstterminen 2006.

5 5 Eleverna vid NV och SP utgör tillsammans ca 40 procent av alla elever inom gymnasieskolan. Det betyder att de övriga 15 programmen hyser 60 procent av gymnasieskolans elever Andelen som uppfyller kraven på grundläggande behörighet för högskolestudier varierar från 81,1 procent (Naturbruk) till 95,3 procent (Naturvetenskap). Genomsnittet för alla nationella program är 89,5 procent, vilket innebär att av gymnasiskolans samtliga elever med slutbetyg uppfyller kraven på grundläggande behörighet (men då tar vi förstås inte hänsyn till den relativt stora andel som inte ens uppfyller kraven på slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen varierar från 11,9 (Industri) till 16,1 (Naturvetenskap). Genomsnittet för samtliga nationella program var 14,0. 3. Övergång till högskolan inom tre år

6 6 Hur stor andel av gymnasieskolans elever har påbörjat högskoleutbildning inom tre år? Hur stor är andelen inom de olika programmen? För att kunna besvara dessa frågor får vi använda oss av statistik över de elever som avslutade gymnasieskolan läsåret 2000/01 och jämföra detta med statistik över vilka av dessa som befann sig i högre utbildning senast vårterminen Övergång till högskolan inom tre år för elever som avslutat gymnasieskolan läsåret 2000/01. (Källa: Skolverket, Beskrivande data 2005) Program Totalt antal Antal i högskoleutbildning Andel i högskoleutbildning (%) Barn- och fritid (BF) ,0 Bygg (BP) ,4 El (EC) ,5 Energi (EN) ,9 Estetiska (ES) ,9 Fordon (FP) ,3 Handels- och adm. (HP) ,1 Hantverk (HV) ,7 Hotell- och restaurang (HR) ,1 Industri (IP) ,1 Livsmedel (LP) ,1 Medie (MP) ,5 Naturbruk (NP) ,1 Naturvetenskap (NV) ,4 Omvårdnad (OP) ,1 Samhällsvetenskap (SP) ,8 Specialutformat progr. (SM) ,4 Alla nationella program ,0 Kommentarer till statistiken: Som framgår av tabellen här ovan har 44 procent av alla elever som lämnade gymnasieskolan läsåret 2001 med ett slutbetyg påbörjat högskoleutbildning senast vårterminen Men andelen varierar kraftigt från 1,4 procent (Bygg) till 80,4 procent (Naturvetenskap). Det är bara fem gymnasieprogram där andelen som påbörjat högskolestudier överstiger 25 procent (NV, SP, ES, MP och OM). För sex av programmen understiger andelen 10 procent (BP, FP, HV, HR, IP och LP). Sedan kan man tala om ett mellanskikt där övergångfrekvensen ligger mellan 11 och 15 procent (EC, EN, HP och NP). Mot bakgrund av dessa övergångsfrekvenser anser jag att vi borde göra specialsatsningar mot vissa program där det rimligen borde finnas stor potential att öka såväl andel som antal som tar steget över till högre utbildning. Jag tänker särskilt på Medie-, Estetiska- och Omvårdnadsprogrammet, men också på El- o ch Handel- och administration för att inte tala om programmen som ligger längst i botten av övergångsligan. Fast för att attrahera elever från dessa utbildningar måste vi nog sannolikt först utveckla relevanta yrkespåbyggnadsutbildningar. 4. Utbildnings- och befolkningsfördelning samt övergång till högre utbildning år 2004

7 7 Hur stor andel av befolkningen finns i Västerbotten liksom i ett urval andra län och hur stor del av utbildningskapaciteten på högskolenivå finns i dessa län? Ja dessa frågor kan man besvara med hjälp av statistik från Högskoleverkets nyckeltalsdatabas. Utbildnings- och befolkningsfördelning samt övergång till högre utbildning år 2004 (Källa: Högskoleverket) Län Andel av 18- åringarna (%) Andel av helårsstudenter (%) Norrbotten 2,9 2,8 45,7 Västerbotten 3,1 5,7 50,0 Västernorrland 2,8 1,6 45,4 Jämtland 1,5 1,1 46,3 Gävleborg 3,1 2,1 43,5 Uppsala 3,5 7,7 57,5 Stockholm 18,4 20,5 49,3 Västra Götaland 17,1 16,1 45,5 Skåne 12,6 14,9 48,0 Riket totalt ,3 Andel som påbörjat högskoleutbildning t.o.m. 25 års ålder (%) Kommentarer till statistiken: Västerbotten är väl försörjt med högre utbildning. Här återfinns 3,1 procent av befolkningen, mätt som länets andel av alla 18-åringar i riket. Samtidigt förfogar länet över nästan 6 procent av rikets samlade utbildningskapacitet. Detta kan jömföras med vårt södra grannlän Västernorrland som har 2,8 procent av antalet 18-åringar, men endast 1,6 procent av utbildningskapaciteten. Västerbottens län och Uppsala län uppvisar i princip samma mönster, dvs. att besitta en utbildningskapacitet som vida överstiger andelen av det egna länets befolkningsstorlek. Umeå universitet och Uppsala universitet är också som en följd av detta de två mest riksrekryterande universiteten i Sverige. Västerbottens län och Uppsala län var också de enda länen i hela Sverige som nådde upp till regeringens 50-procentsmål under år 2004 Mot bakrund av ovanstående siffror anser jag att vi borde kunna öka vår marknadsandel väsentligt i först och främst de övriga norrlandslänen. 5. Vad tänker gymnasieungdomarna om sin framtid?

8 8 Vilka planer har gymnasieungdomarna när det gäller sin framtid i termer av fortsatta studier? Hur många planerar att läsa vidare och vad är man i så fall intresserad av? Som källa för att försöka besvara dessa frågor använder jag SVB:s undersökning av gymnasieungdomarnas studieintresse från april Sex av tio planerar att läsa på högskolan 59 procent av eleverna som lämnade gymnasieskolan våren 2006 uppger att de har planer på att läsa på högskolan inom de närmaste tre åren. Detta är i paritet med hur avgångseleverna svarade i motsvarande undersökning år Emellertid har det uppgivna studieintresset hur elever på andra program än det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga sjunkit. Störst intresse bland naturvetare Störst är det uppgivna studieintresset hos elever på det naturvetenskapliga programmet (89 procent planerar att läsa på högskolan). Bland samhällsvetarna svarar 76 procent att de tänker läsa på högskolan. Bland övriga program är det endast 42 procent som planerar att börja på högskolan och då vet vi av tidigare erfarenhet att det uppgivna studieintresset som regel överstiger det faktiska studiedeltagandet. Större intresse bland kvinnor än män Det är en väsentligt större andel kvinnor än män som planerar att börja läsa på högskolan. Bland kvinnorna planerar 71 procent att påbörja en högre utbildning inom tre år, motsvarande andel hos männen är endas 48 procent. Störst studieintresse i Stockholms län Stockholms län är det riksområde som har störst andel studieintresserade elever, där 68 procent planerar att studera på högskolan inom tre år. Detta är nio procentenheter över riksgenomsnittet. I övre Norrland uppger 57 procent att man tanker studera vidare. Det riksområde som uppvisar lägst studieintresse är norra Mellansverige (Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län) där 52 procent planerar att läsa vidare. Knappt en fjärdedel vill läsa teknik eller naturvetenskap Av alla elever som planerar att börja studera på en högre utbildning inom tre år är det 22 procent som har för avsikt att studera inom ämnesområdena teknik eller naturvetenskap. Av de gymnasieelever som planerar att läsa en högre utbilding är det framför allt de som läser på teknik- eller naturvetenskapsprogrammet som tänker studera teknik eller naturvetenskap på högskolan. 68 respektive 44 procent planerade att läsa teknik eller naturvetenskap. Det är emellertid en stor skillnad i intresset för teknik och naturvetenskap mellan könen. 39 procent av alla män som planerar att studera på högskolan inom tre år tänker läsa en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Motsvarande andel bland kvinnorna är endast elva procent. Anmärkningsvärt är att endast drygt 30 procent av kvinnorna på naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet uppger att man tänker läsa vidare inom en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Litet intresse för lärarutbildning

9 9 Intresset för lärarutbildningar är katastrofalt lågt. Endast sex procent av eleverna som planerar att börja studera på högskolan tänker läsa en lärarutbildning. Det är ingen större skillnad mellan könen. Åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen tänker läsa på en lärarutbildning. Valet av utbildning viktigast Åtta av tio elever som planerar att börja läsa på högskolan anser det vara viktigare att komma in på en viss utbildning än vid ett visst lärosäte. Endast var åttonde elever tycker att det är mer betydelsefullt att läsa vid ett specifikt universitet/högskola än att studera på en särskild utbildning. Viktigt att få läsa ett program Det viktigaste vid upplägget av högskolestudier för elever som planerar att läsa på högskolan inom tre år är att få gå ett program som leder till en bestämd examen. Sex av tio anser att det är viktigast. Andelen är lika hög bland männen som bland kvinnorna. Att själv kombinera ihop kurser till en examen anser endast elva procent av gymnasieleverna som det viktigaste. Det är ingen större skillnad på studieupplägget bland elevena på de olika gymnasieprogrammen. Att få gå ett program på högskolan är det viktigaste. Emellertid är det vanligare att eleverna på naturvetenskapsprogrammet vill läsa på ett program på högskolan än eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet och övriga program.