Rapport STADENS LJUD AKUSTISK DESIGN & HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport STADENS LJUD AKUSTISK DESIGN & HÅLLBAR STADSUTVECKLING 2013-03-29"

Transkript

1 Rapport STADENS LJUD AKUSTISK DESIGN & HÅLLBAR STADSUTVECKLING

2 2(91)

3 Uppdrag: Titel på rapport: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Exploateringskontoret, Stockholm Stad Staffan Lorentz Konsult: TYRÉNS AB Avdelningen Akustik Björn Hellström, Clas Torehammar, Peter Malm, Gustav Grundfelt Uppdragsansvarig: Björn Hellström Datum: Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: (91)

4 4(91)

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 SYFTE & MÅL INTRODUKTION PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKT PROJEKTGRUPP PROJEKTREDOVISNING DELSTUDIE C BILAGOR Bilaga 1 Interdisciplinär Modell Bilaga 2 Populärpresentation: illustrationer och ljudexempel BULLERPROBLEMATIK & AKUSTISK DESIGN BULLERPROBLEMATIK AKUSTISK DESIGN BULLERRIKTVÄRDEN INLEDNING RIKTVÄRDEN FÖR INDUSTRIBULLER RIKTVÄRDEN FÖR VÄGTRAFIKBULLER & AVSTEGSFALL AKUSTISK DESIGNVERKTYGSLÅDA INLEDNING Fasader Grön fasad Perforerad fasad Absorberande balkonger Glasutformning Husutformning Byggnadsplacering TAK Sedumtak Takskärmar Takutformning SKÄRMAR Skärmar generella kriterier Hög skärm Växtlighet Hög skärm Perforering (91)

6 5.4.4 Hög skärm Gabioner Hög skärm Dynamisk Låg skärm Växtlighet Låg skärm Perforering Låg skärm Dynamisk Låg skärm Övrigt Mångfunktionella skärmar Gatumöbel MARKBELÄGGNING Vägbeläggning Slät asfalt Markbeläggning Mjuk mark Spårbeläggning Gräs TRAFIK Hastighet Gaturum Shared Space LJUDKVALITET Naturljud Naturljud Vatten Högtalarljud Ljudkonstinstallationer STADSTYPOLOGIER INTERDISCIPLINÄR MODELL INLEDNING INTERDISCIPLINÄR MODELL LJUDKVALITETSKRITERIER INTERDISCIPLINÄR MODELL PRESENTATION SÖDRA VÄRTAHAMNEN FÖRUTSÄTTNINGAR INLEDNING FÖRDJUPAT PROGRAM BULLERUTREDNING Buller kryssningsfartyg Buller fordonstrafik och spårbunden trafik Akustiska beräkningar före designåtgärder FÖRDJUPAT PROGRAM ALTERNATIV BULLERUTREDNING SÖDRA VÄRTAHAMNEN INTERDISCIPLINÄR ANALYS INLEDNING BEGREPP OCH METOD Interdisciplinära begrepp Interdisciplinär metod Syntes: begrepp och metod ANALYS (91)

7 8.3.1 Stadsutveckling Miljö & Kvalitet Trafik Akustik SÖDRA VÄRTAHAMNEN FALLSTUDIE INLEDNING AKUSTISK DESIGN FASADER Perforerad fasad Grön fasad AKUSTISK DESIGN TAK Sedumtak AKUSTISK DESIGN KVARTERSPARKEN Inledning Fasader Skärmar Trafik Ljudkvalitet AKUSTISK DESIGN SÖDRA HAMNVÄGEN Skärmar Markbeläggning AKUSTISKA BERÄKNINGAR EFTER DESIGNÅTGÄRDER SAMMANFATTANDE RESULTAT AKUSTISKA DESIGNÅTGÄRDER (91)

8 8(91)

9 SAMMANFATTNING Denna rapport Delstudie C är en av tre delstudier i projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet. Projektets huvudfråga är: Hur vi kan hantera stadens ljud med sikte på hållbar stadsutveckling? Projektet har valt planområdet Södra Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden som fallstudie. Problemet är att ljudfrågor är marginaliserade i planarbetet, samtidigt som allmänna råd och riktvärden för industri- och trafikbuller har en avgörande inverkan på stadsutvecklingen. Idag pågår en intensiv diskussion, inte minst bland politiker, om att gällande tillämpning av riktvärdena utgör en begränsande faktor för städers utveckling. Det är därför viktigt att genomlysa denna problematik. Utmaningen handlar om att skapa en såväl hållbar som fungerande stadsmiljö, med hänsyn till relationen ljudkvalitet bullerproblem. Stadsbyggandet har sedan 1960-talet främst handlat om att skapa bostadsområden. Nu finns ett uttalat behov av att utforma stadsdelar, som ska locka människor och aktiviteter. Bostadsområden tenderar att fungera som privata enklaver i staden, och bidrar därmed inte med ett offentligt utbud som kan sägas vara ett vitalt incitament för stadens invånare. Tanken med stadsdelen Södra Värtahamnen är därför att den ska locka människor som bor i andra stadsdelar, och därmed bidra med en för staden nödvändig dynamik. Fallstudiens centrala syfte är att visa på möjligheten att skapa en god och fungerande ljudmiljö i Södra Värtahamnen. Projektets utgångspunkt har varit att inte föreslå några ändringar eller avsteg från gällande riktvärden för industri- och trafikbuller. Strategin har istället varit att undersöka hur långt man kan komma genom akustiska designlösningar i form av åtgärdsförslag som integrerar arkitektonisk formgivning, funktioner och akustik för att skapa en kvalitativ ljudmiljö, med hänsyn till dessa riktvärden. Den redovisade fallstudien är utformad som en modell över hur man kan samordna akustisk design med hållbar stadsutveckling, med följande två problemställningar: Hur kan buller- och ljudkvalitetsrelaterade frågor hanteras i planeringsstadiet, genom ett interdisciplinärt förhållningssätt? Hur kan buller hanteras genom akustiska designåtgärder? Fallstudiens interdisciplinära förhållningssätt med metoder och begrepp har fungerat som en samarbetsplattform, mellan projektets olika kompetenser inom akustik, stadsbyggnad, byggnadsarkitektur, landskapsarkitektur, design, trafik och miljö. Syftet har varit att genom tvärfackliga flerdimensionella bedömningar nå kvalitativa lösningar, anpassade till Södra Värtahamnens lokala förutsättningar. Fallstudiens akustiska designåtgärder har utgått från projektets s.k. akustiska designverktygslåda, Syftet har varit att, med verktygslådan som underlag, utarbeta en serie konkreta förslag över fysiska åtgärder, vilka har effekter på den arkitektoniska och 9(91)

10 akustiska miljön för planområdet Södra Värtahamnen. De förslag som presenteras i fallstudien är inte oprövade, utan samtliga åtgärder är realiserade i olika stadsprojekt, runt om i Europa. Det innovativa med fallstudien är att den kopplar samman åtgärderna i form av ett arkitektoniskt akustiskt helhetsförslag för en stadsdel. Det är viktigt att framhålla att projektet har sitt ursprung i ett samarbete mellan stadsoch miljöförvaltningar i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö Stad, där ambitionen är att aktivt arbeta med bullerfrågan i relation till stadsutveckling. Samtliga städer är engagerade i olika stadsförnyelseprojekt, med en gemensam utgångspunkt om att utveckla och förtäta hamnområden i centrala lägen. Av detta skäl är den modell som utvecklats i projektet konceptuell genom att den omfattar generella förslag på problemlösningar för Södra Värtahamnen, samtidigt som modellen är generisk, dvs. applicerbar i andra planeringssammanhang, giltig för såväl ovan nämnda stadsförnyelseprojekt, som för andra städer med liknande problematik. I jämförelse med miljökonsekvensbeskrivningen fördjupat program för Södra Värtahamnen så visar resultaten från projektets fallstudie att de föreslagna akustiska designåtgärderna har mycket goda effekter på ljudmiljön, med lägre ljudnivåer och förbättringar av ljudkvaliteten. Det innebär att åtgärderna möjliggör fler bostäder i planområdet, dvs. ett högre exploateringstal, vilket är positivt ur ett kostnadsperspektiv. Dessutom möjliggör förslagen alternativa typhuslösningar än planprogrammets föreslagna gårdslösningar, vilket skulle ge en större variation av typbostadshus, som exempelvis punkthus, lamellhus och höga hus. Dessutom ska de positiva värdena av att bo och leva i en miljö med god ljudkvalitet beaktas, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Tyréns, 29 mars 2013 Björn Hellström 10(91)

11 1 SYFTE & MÅL Projektets centrala syfte är att utveckla samarbetsmetoder och akustiska designmetoder som hanterar ljudkvalitetskriterier i stadsutvecklingsprojekt. Det förslag som preciserats i i projektets fallstudie är utformat som en modell över hur man kan integrera akustisk design med hållbar stadsutveckling. Modellen fokuserar på två problemställningar: 1. Hur kan buller- och ljudkvalitetsrelaterade frågor hanteras i planeringsstadiet, genom ett interdisciplinärt förhållningssätt? 2. Hur kan buller hanteras genom akustiska designåtgärder? Modellen ifråga är konceptuell genom att den omfattar generella förslag på problemlösningar för Södra Värtahamnen, samtidigt som modellen är generisk, dvs. applicerbar i andra planeringssammanhang, i synnerhet inom stadsförtätnings- och stadsutvecklingsprojekt. De akustiska designåtgärderna redovisas i form av en s.k. akustisk designverktygslåda, vilken omfattar en serie designförslag över fysiska åtgärder, vilka har effekter på den arkitektoniska och akustiska miljön. Projektets mål är att via modellen ge ett konkret exempel på hur man kan utforma en innovativ stadsplanelösning genom interdisciplinär planhantering och akustiska designåtgärder med hänsyn till riktvärden för buller och miljökvalitetsmål. Rapporten vänder sig i första hand till aktörer inom planerings- och byggsektorn. Exempelvis: politiskt tillsatta representanter; privata och offentliga byggherrar; stadsbyggnads-, miljö- och trafikplanerare; privata och publika intressenter; och arkitekter. Generellt saknar arkitekter och akustiker kunskap om hur andra discipliner såsom sociologer, kulturgeografer, miljö- och trafikplanerare, m.fl. kan integreras i planprocessen vid hantering av bullerproblematiken. Detta måste ses som en förutsättning för att få en ökad förståelse för hur ljud påverkar oss i olika situationer, men också för att utveckla kunskap om hur vi kan utforma fungerande urbana ljudmiljöer. Det finns därför idag ett stort behov av samarbetsplattformar för de som är involverade i planprocessen, där experter gemensamt utvecklar förslag som nyttiggör lokala förutsättningar, samtidigt som krav och visioner om stadens ljudmiljö och i relation till ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Det behövs således samarbetsformer för att kunna kommunicera, överblicka, hålla samman och värdera alla komplexa frågor vid planering och projektering, inte minst när kraven ökar för hållbara stadsplanelösningar. Hypotesen är att den interdisciplinära modell som ska utvecklas i projektet har en stor potential att hantera komplexa ljudmiljörelaterade frågor i planprocessen, avseende dialog (via begrepp) och samarbete (via metoder), mellan olika kompetens- och tjänsteinriktningar. En ytterligare hypotes är att akustiska designåtgärder har en betydande positiv inverkan på ljudmiljön, dels genom en sänkning av industri- och trafikbullernivåer, och dels genom förbättrade ljudkvaliteter, samt som en effekt att 11(91)

12 åtgärderna kan möjliggöra fler bostäder i ett bullerutsatt planområde än vad som vanligtvis medges med gängse metoder vid bullerhantering. Det är viktigt att poängtera att denna rapport inte föreslår några ändringar eller avsteg från dagens riktvärden för industri- och trafikbuller. Utgångspunkten är istället att visa på att det, genom akustiska designåtgärder, är möjligt att bygga bostäder i bullerutsatta områden som i Södra Värtahamnen samtidigt som hänsyn tas till gällande riktvärden. Många av de förslag som presenteras i den akustiska designverktygslådan har sitt ursprung i det EU-finansierade forskningsprojektet Hosanna. ( 12(91)

13 2 INTRODUKTION 2.1 PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKT Projektet har sitt ursprung i ett samarbete mellan stads- och miljöförvaltningar i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö Stad, där ambitionen är att aktivt arbeta med bullerfrågan i relation till stadsutveckling. Samtliga städer är engagerade i olika stadsförnyelseprojekt Norra Djurgårdsstaden, Centrala Älvstaden, H+ och Västra Hamnen vilka har sin utgångspunkt i närheten till vatten och möjligheten att utveckla och förtäta tidigare verksamhets- och hamnområden i centrala lägen. Tyréns AB kontaktades med önskemålet om en gemensam kunskapsutveckling kring akustisk design. Utifrån detta samarbete utkristalliserades projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet, som beviljades medel av Delegationen för Hållbara Städer. Projektets övergripande syfte är att synliggöra hur dagens tillämpning av externt industribuller försvårar möjligheten att skapa attraktiva hållbara stadsmiljöer. Målet är att utveckla förhållningssätt, metoder och designåtgärder gentemot buller, för att möjliggöra de fyra städernas gemensamma ambition om en tät, mångfunktionell och resurseffektiv stad. Denna rapport Akustisk design och hållbar stadsutveckling utgör Delstudie C, inom ramen för projektet Stadens ljud. I projektbeskrivningen, ställd till Delegationen för Hållbara Städer, finns följande problemformulering: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur man kan integrera bullerfrågor och miljökvalitetsmål i planprocessen. En konceptuell modell ska utvecklas över hur man kan integrera akustisk design med hållbar stadsutveckling. Målsättningen är att uppnå god arkitektur och en levande stadsmiljö som även hanterar bullerproblematiken. För att uppnå målet krävs en samverkan mellan arkitekter, trafikplanerare, miljösamordnare och akustiker. Modellen som ska utvecklas är interdisciplinär och kommer att utgöra en kunskapsplattform som bl.a. definierar ljudkvalitetskriterier. ( ) Studien ska bidra till metodutveckling för planering och gestaltning av stadens nätverk av offentliga rum utifrån en ljudkvalitet och ge ökad kunskap kring vilka faktorer som har betydelse för upplevelsen av ljudmiljön vid utformning av gator, torg, parker och stråk. Upprinnelsen till Delstudie C var att akustiker vid Tyréns under de senaste fem åren börjat tillämpa den relativt nya akustikdisciplinen akustisk design i urban planering, och även i ett par uppmärksammade forskningsprojekt. 1 Problemet var och är att det finns få genomförda projekt, där akustisk design finns med som metodik i planprocessen. Med andra ord, det saknas byggda exempel som kan tjäna som referenser. Detta är upprinnelsen till projektet Stadens ljud att genom konkreta åtgärdsförslag visa på hur akustisk design kan tillämpas i den byggda miljön. 1 Hellström, Björn. (2011) Slow Sound Art - modell för hållbara ljudinstallationer (antologi). Forskningsrapport i Vetenskapsrådets årsbok Form och färdriktning - strategiska frågor för den konstnärliga forskningen. Årsbok (91)

14 Projektet har valt området Södra Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden som fallstudie. Norra Djurgårdsstaden utgör ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden, med hög ambitionsnivå för miljörelaterade faktorer. På Stockholms Stads hemsida ( finns följande beskrivning av planområdet: Stockholm beräknas växa till en miljonstad redan år Det ställer höga krav att staden utvecklas för medborgarna, såväl nya som gamla. Norra Djurgårdsstaden byggs för att möta stadens ökande behov av allt från bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafik till förskolor, grönområden, kultur och idrott. Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen, planeras för nya bostäder och nya arbetsplatser. Utvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter. Hamnens verksamhet moderniseras och koncentreras till pirerna och container- och oljehanteringen flyttas från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet. Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms miljöprofilerade områden. De övergripande ekologiska målen är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1.5 ton per person och år till Stadens tekniska förvaltningar och Östermalms stadsdelsförvaltning. I november 2012 hade omkring 35 olika byggherrar fått markanvisning i området, inklusive Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder. Planeringen startade redan i början av 2000-talet, och utvecklingen kommer att pågå under många år och i flera olika etapper. Området planeras vara fullt utbyggt omkring De 682 första bostäderna började byggas i maj 2011 och de första familjerna flyttade in i oktober Hittills har mark för bostäder anvisats, varav 500 är studentbostäder. År 2020 har fler än nya bostäder byggts mellan Husarviken och det gamla Gasverket i Hjorthagen. Den nya passagerarterminalen på Värtapiren invigs 2015, samma år som Norra länken öppnar för trafik. Den nya Värtapiren är klar i sin helhet under PROJEKTGRUPP I projektet Stadens ljud medverkar ett brett spektrum av kompetenser. Projektgruppen består av följande: Tyréns AB, konsulter vid avdelningarna: Akustik (Björn Hellström, Clas Torehammar, Peter Malm och Gustav Grundfelt); Landskapsarkitektur (Malin Hallor, Mikael Ohlsson och Daniel Fried); Gata & Väg (Kristina Glitterstam); Miljö & Klimat (Åsa Norman); och Stadsutveckling (Sarah Bragée) Chalmers, avdelningen Teknisk akustik, genom Jens Forssén, inom ramen för det EU-finansierade Forskningsprojektet Hosanna ( Stockholms Miljöförvaltning (Magnus Lindqvist) Stockholms Stadsbyggnadskontor (Klas Groth, Stefan Modig) 14(91)

15 Stockholms Exploateringskontor (Staffan Lorentz, Emma Bernvill) Göteborgs Stadsbyggnadskontor (Alexander Danilovic) Göteborgs Miljöförvaltning (Martin Knape) Malmö Stadsbyggnadskontor (Malin Backman) Malmö Miljöförvaltning (Kristina Lembre) Helsingborg Stadsbyggnadsförvaltningen (Malin Rizell) Helsingborgs Miljöförvaltning (Jens Gille) Projektetansvarig och koordinator för projektet är Björn Hellström, vid Tyréns AB. 2.3 PROJEKTREDOVISNING DELSTUDIE C Denna rapport Delstudie C omfattar nio kapitel, med följande innehåll: Sammanfattning: summering av projektets resultat. 1. Syfte & Mål: kort om projektets målsättning, syfte, upplägg, problembeskrivning och relevans. 2. Introduktion: projektgrupp, upplägg och infrastruktur. 3. Bullerproblematik & Akustisk design: förutsättningar och problem angående rådande bullerriktvärden, samt ljud som design, resurs och kvalitet. 4. Bullerriktvärden: om gällande regler för industri- och vägtrafikbuller. 5. Akustisk designverktygslåda: presentation av en serie designförslag över fysiska åtgärder, med effekter på den akustiska, arkitektoniska och sociala miljön. 6. Interdisciplinär modell: modellen omfattar precisering av gemensamma begrepp och metoder för olika kompetenser och aktörer 7. Södra Värtahamnen Förutsättningar: kort redovisning av det fördjupade programmets miljökonsekvensbeskrivning, om de förutsättningar som gäller för problemhanteringen av bullerfrågor för stadsdelen Södra Värtahamnen 8. Södra Värtahamnen Interdisciplinär analys: utredning av det fördjupade programmet utifrån projektets interdisciplinära modell, genom kompetensfälten: stadsutveckling, miljö, trafik, landskapsarkitektur och akustik. 9. Södra Värtahamnen Fallstudie: redovisning av projektets fallstudieförslag på akustiska designåtgärder, med beräkningar och simuleringar för stadsdelen Södra Värtahamnen. 15(91)

16 2.4 BILAGOR Delstudie C omfattar även två bilagor Bilaga 1 Interdisciplinär Modell Bilaga 1 utgörs av en grundlig redovisning av projektets interdisciplinära modell, vilken kan sägas utgöra projektets motor. I bilagan beskrivs modellens utformning och tillämpning. Ambitionen är att modellen kan bidra till ett utvecklande av planeringsprocessen, applicerbar i den kommunala planeringen generellt, i synnerhet via dialog (begrepp) och via samarbete (metoder) mellan olika professionella kompetens- och tjänsteinriktningar. Den interdisciplinära modellen kan i den meningen hanteras som ett planerings-, organisations- och dialogverktyg, där fokus ligger på sammanlänkande strategier och tillvägagångssätt mellan expertkunskaper, och för design av problemhantering och problemlösning Bilaga 2 Populärpresentation: illustrationer och ljudexempel Delstudie C omfattar även ett powerpointdokument, med visualiseringar och ljudsimuleringar i form av modeller, illustrationer och ljudexempel, med syftet att kommunicera projektet med så stor målgrupp som möjligt. Schematisk illustration över möjlig bebyggelse i Södra Värtahamnen (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) 16(91)

17 Visionsbild över stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) Schematisk illustration över möjlig bebyggelse i Södra Värtahamnen (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) 17(91)

18 18(91)

19 3 BULLERPROBLEMATIK & AKUSTISK DESIGN 3.1 BULLERPROBLEMATIK De flesta som arbetar med urbana ljudfrågor är inriktade på hur stadens invånare kan skyddas mot ljud; vi är väldigt bra på att bestämma vilka ljud vi inte vill höra, och som vi benämner som buller, vilket betyder oönskat ljud. Men denna definition är inte tillfredsställande eftersom bullerbegreppet utgår från en kvantifiering av ljudets relation till en faktisk situation. Man bör även ställa frågan för vem är ljudet buller? Idag utformas städerna med ögat som norm. Men stadsplanering bör även formas utifrån vad örat uppfattar. Detta gäller även städernas olika gaturum och platsbildningar. Vi kan belysa centrala frågor om platsen genom att sätta ljudens värld i fokus. Genom ljuden kan vi formulera frågeställningar relevanta för platsen även i ett vidare stadsplaneperspektiv, exempelvis samband mellan hållbarhet och relationen privat offentlig. Utmaningen dvs. att hantera och planera stadens ljud ligger i att kunna överblicka, hålla samman och värdera komplexa frågor vid planering och projektering. De traditionella monodisciplinära problemlösningsmetoderna måste således ersättas med interdisciplinära metoder. Detta kan sägas vara en förutsättning för framtida utveckling av hållbara miljöer. Faktum är att städernas ljudmiljöer kan belysas utifrån såväl ett subjektivt som ett objektivt perspektiv. Det subjektiva perspektivet omfattar individuella upplevelser och erfarenheter, kopplade till relationen mellan miljö och aktivitet. Olika värdeomdömen kan knytas till dessa individuella erfarenheter, till exempel bedömning, idealisering och föreställning. Det objektiva perspektivet, å andra sidan, omfattar avgränsade och mätbara dimensioner som skala, volym, tempo, hastighet och orientering. Ett sådant kvantifierbart mått är decibel, vilket är kopplat till olika gränsvärden. Dessa gränsvärden är till för att kontrollera stadens ljud, för att undvika negativa miljöeffekter i form av stress, desorientering eller otrevnad. Man kan också belysa städernas ljudmiljöer från ett intersubjektivt perspektiv i form av en gemensam uppfattning genom att dela vår personliga förståelse av en specifik ljudmiljö med andra etableras gradvis en kollektiv uppfattning. Intersubjektiva kriterier ska relateras till sociala, kulturella och estetiska frågor. I den betydelsen behöver en specifik plats som låter bra inte nödvändigtvis vara tyst, utan det handlar snarare om en plats där ljudmiljön uppfattas stå i rimlig proportion till vår uppfattning och våra förväntningar, och som vi delar med andra. Det intersubjektiva perspektivet kan belysas i termer av representation, uttryck och reflektion. 2 2 Hellström, Björn, (2010) Slussen - ohörd tondöv, artikel i Röster från Slussen (antologi), A5 Press, IBN %20BJörn%20Hellström.pdf 19(91)

20 Det som efterfrågas är således en kritisk diskussion om vad stadsljuden ska vara bra på, i relation till subjektiva, objektiva och intersubjektiva kriterier om det offentliga rummet. Följaktligen, poängen är att stadens ljud inte enbart kan vara bullriga, utan vi bör snarare prata om stadsljuden i relation till dess plats- och rumsbildningar, funktioner och verksamheter som kvaliteter och som dynamiskt föränderliga AKUSTISK DESIGN Under mitten av 1990-talet fördes en diskussion kring begreppet transparent arkitektur. Vid sidan av ljud inbegreps bland annat ljus, lukt och elektronisk information. Utgångspunkten var att utmana den visuella dominansen inom arkitektur- och miljötänkande, och därigenom utvidga vår förståelse av arkitekturens mer komplexa former. Det här öppnade också för en diskussion om att ljud, genom sin föränderlighet och sin gränsöverskridande natur, kan fördjupa vår kunskap om den urbana miljön. 4 En anledning till att ljudfrågor inte etablerats inom urban planering i önskvärd utsträckning är att kunskapsutvecklingen är inriktad på defensiva strategier, vilka går ut på att skydda människan från ljud. Den schweizisk-franske ljudmiljöforskaren Pascal Amphoux menar att attityden hos specialister som arbetar med urbana ljudmiljöfrågor är defensiv eftersom att man nästan uteslutande diagnostiquer le mal, det vill säga att man fokuserar på hur människan kan skyddas mot ljud, exempelvis via trafikregleringar, bullerplank och treglasfönster. Istället argumenterar Amphoux för en motsatt offensiv attityd att diagnostisera de goda kvalitéerna. På så sätt skulle man kunna utforska ljud i ett designsammanhang, som en förutsättning för en utveckling av vår kunskap om den urbana ljudmiljön. 5 Poängen är således att det är först då vi studerar ljudens kvalitativa dimensioner som vi kan lära oss någonting. Det traditionella sättet att hantera buller genom att prioritera defensiva åtgärder (exempelvis bullerplank och isolerglasfönster) är således under vissa omständigheter inte tillräckligt. Akustisk Design (AD) går ut på att se till helheten och att använda ljud för att skapa miljöer som samverkar med övriga sinnesupplevelser. AD handlar om att lyfta fram kvalitativa, önskade ljud och att reducera oönskade ljud. Att arbeta som akustisk designer innebär således om att tillämpa ljud som designelement. Vägledande är att ljudmiljön ska hanteras med hänsyn till funktions- och verksamhetsanpassade urbana kriterier. 6 Akustisk design som metodik (en uppsättning metoder) innebär att olika kompetenser arbetat integrerat. Metodiken är interdisciplinär i den meningen att den har formen av en gemensam kunskapsplattform, med teorier, metoder och begrepp. En interdisciplinär process förutsätter en samverkan mellan olika discipliner som t.ex. akustik, arkitektur, design, teknik, kulturgeografi, psykologi och sociologi. Syftet är att 3 Hellström Björn, (2003) Noise Design Architectural Modelling and the Aesthetics of Urban Acoustic Space, Bo Ejeby Förlag. 4 Hellström, Björn, (2009) Akustiska stadsplanerare efterlyses, Svenska Dagbladet, Kulturdelen Under strecket, 9 jan. 5 Amphoux Pascal,( 1993) L identité sonore des villes Européennes, Rapport de recherché, no. 117, Cresson/Irec. 6 Hellström, Björn (2011), Stigmatiserande ljuddesign musik som magneter och missiler, (antologi). Artikel i Ljudmiljö, hälsa och stadsbyggnad, Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, Rapport nr 9. 20(91)

21 genom tvärfackliga flerdimensionella bedömningar nå kvalitativa lösningar, anpassade till lokala förutsättningar. Utgångspunkten för en interdisciplinär planprocess handlar om att identifiera den mångfald av konfigurationer som skapas mellan miljökriterier, funktioner, sociala verksamheter och sinnesupplevelser. Det är således viktigt att, vid sidan av tekniska och mätbara kriterier, även beakta icke mätbara dimensioner som av naturen är mer svårfångade. Det handlar företrädesvis om begrepp som dynamik (tid), orientering (rum), interaktion (kommunikation), komfort (psykosociala faktorer), identitet (representation) och estetik (atmosfär). Denna utgångspunkt ger en god grund för att skapa en hållbar miljö, som även hanterar arkitektur och stadsplanering i ett vidare perspektiv. En viktig aspekt i arbetet är att foga samman ett planprojekts särskilda krav med olika former av yrkeskunnande, genom att anpassa tekniker, metoder, kunskaper och idéer till projektets syften och mål. Detta är en modell för den hållbara staden, och vars utgångspunkt även genomlyser arkitektur och stadsplanering i ett vidare perspektiv. 21(91)

22 22(91)

23 4 BULLERRIKTVÄRDEN 4.1 INLEDNING En central fråga handlar om hur man ska hantera riktvärden för industri- och trafikbuller i planprocessen. De olika typer av bullerkällor som gäller för planområdet Södra Värtahamnen är följande: 1. Industribuller från båttrafik och hamnverksamheter; 2. Buller från väg och spårbunden trafik. I Delstudierna A och B redovisas en grundlig granskning av hanteringen av dessa bullerkällor och riktvärden. Därför omfattar detta kapitel endast en kortfattad problembeskrivning. 7 Det är viktigt att poängtera att denna rapport inte polemiserar med dessa riktvärden, utan utgångspunkten är att tillämpa dem inom ramen för projektets fallstudie, Södra Värtahamnen. 4.2 RIKTVÄRDEN FÖR INDUSTRIBULLER Nedan redovisas en kortfattad beskrivning av riktvärdena för industribuller. Tabell 1. Utomhusriktvärden för externt industribuller, avseende frifältsvärden vid nyetablering av industri. 8 Områdesanvändning Bostäder, och rekreationsytor i bostäders grannskap Ekvivalent ljudnivå i dba Dag kl Kväll kl Sö & helgdag kl Natt kl Högsta ljudnivå i dba läge Fast Momentant ljud nattetid kl Tabell 2. Utomhusriktvärden för externt industribuller, avseende frifältsvärden för befintlig industri. Områdesanvändning Bostäder, och rekreationsytor i bostäders grannskap Ekvivalent ljudnivå i dba Dag kl Kväll kl Sö & helgdag kl Natt kl Högsta ljudnivå i dba läge Fast Momentant ljud nattetid kl Se Miljökonsekvensbeskrivning, Fördjupat program för Södra Värtahamnen, Structor Akustik AB:s grundliga bullerutredning. 8 Naturvårdsverket Riktlinjer för externt industribuller: 23(91)

24 I tillämpningsanvisningarna för industribuller finns följande klargörande: Riktvärdena skall ses som utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömning som bör göras i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att man bör göra avsteg, såväl uppåt och nedåt, från ovan angivna värden. Vid nylokalisering bör avsteg uppåt från riktvärdena tillämpas med stor restriktivitet. I vissa speciella fall, exempelvis på grund av kort avstånd mellan industrin och omgivande bebyggelse, där det bedöms praktiskt och ekonomiskt orimligt för befintlig industri- att uppfylla värdena i tabell 2 bör ett överskridande av angivna värden med upp till 5 dba kunna accepteras. Dessa tillämpningsanvisningar indikerar att riktvärdena är påtagligt begränsande för möjligheten till nybyggnationer av bostäder, inom eller i anslutning till områden med hamn- och/eller industrirelaterad verksamhet. 4.3 RIKTVÄRDEN FÖR VÄGTRAFIKBULLER & AVSTEGSFALL Följande gäller avseende riktvärdena för vägtrafikbuller. 9 Vid nybyggnad av bostäder bör följande riktvärden för buller från vägtrafik normalt inte överskridas: 30 dba dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 dba maximal ljudnivå på uteplats i anslutning till fasad Länsstyrelsen i Stockholm belyser två möjliga avstegsfall (enligt den s.k. Stockholmsmodellen), beskrivna som tillämpbara för kompletterande bebyggelse i stadskärnor eller längs kollektivtrafikstråk i städer: Avstegsfall A Från riktvärden och kvalitetsmål får göras avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55dBA ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till mindre bullrig sida för minst hälften av boningsrummen med nivåer betydligt lägre än 55 dba ekvivalent ljudnivå. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 dba ekvivalentnivå och högst 70 dba maximalnivå. 9 Boverket Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder: 24(91)

25 Avstegsfall B Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen. Det finns således relativt stora skillnader i tillämpningen av riktvärdena för industri- och vägtrafikbuller, framförallt att riktvärdena för trafikbuller är mindre rigorösa än industribuller. Man kan också konstatera att nybyggnationer kan beviljas med hänsyn till riktvärdena för industribuller, samtidigt som bostäderna kommer att utsättas för trafikbuller som överstiger industribullret, vilket kan ses som en inkonsekvent och motsägelsefull regeltolkning. Detta blir extra påtagligt i situationer där ljudmiljön består av bullerkällor av likartad karaktär, exempelvis en lastbil på stadens gator betraktas som trafikbuller, men när den befinner sig inom industriverksamheten bedöms den som industribuller. Det bör poängteras att det idag inte råder någon konsensus mellan Sveriges län i hanteringen av Boverkets avstegsregler, utan reglerna tolkas och tillämpas olika. 25(91)

26 26(91)

27 5 AKUSTISK DESIGNVERKTYGSLÅDA 5.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas projektets s.k. akustiska designverktygslåda, som utgörs av en serie arkitektur- och designåtgärder. Syftet är att med verktygslådan som underlag utarbeta konkreta förslag över akustiska designåtgärder i bullerutsatta urbana miljöer. Den gängse metod som tillämpas i en planprocess är att akustiker genomför beräkningar baserade på trafikflöden, topografi, byggnadsvolymer och markförhållanden. Akustikern bidrar även med generella förslag på åtgärder för att hantera riktvärden för industri- och trafikbuller. Dessa åtgärder handlar främst om förslag på ljudskärmande åtgärder (t.ex. bullerplank) och placering av bebyggelsen. Akustisk design har som metod en såväl interdisciplinär som praktisk och ändamålsenlig inriktning i planprocessen. Detta arbete är en form av proaktiv designprocess, där ett flertal discipliner exempelvis akustiker, arkitekter, stads-, miljöoch trafikplanerare gemensamt utreder, utarbetar, simulerar och testar förslag på ljudmiljörelaterade designåtgärder. De akustiska designverktygen har således funktionen som integrerade lösningar genom att åtgärderna har återverkningar på arkitektonisk formgivning, funktioner och akustik. Det handlar dock inte om att förbigå ovan nämnda metoder för akustikberäkningar, utan avsikten är att integrera dessa metoder. En viktig aspekt handlar om att via modeller och simuleringar presentera planerade miljöer för specialister, politiskt tillsatta representanter och för allmänheten. Dessa modeller omfattar byggnader, infrastrukturer, arkitektoniska element och artefakter vilka har en akustisk funktion (t.ex. förslag ur den akustiska designverktygslådan). Med dagens teknik är det även relativt enkelt att via ljudsimuleringar bilda sig en uppfattning om hur en planerad miljö kommer att låta. T.ex. har ljudmiljöer från dagens Slussen och det planerade Slussenprojektet simulerats, och presenterats vid Arkitekturmuseet i Stockholm, där besökarna kunde bilda sig en uppfattning hur det låter och kommer att låta på valda platser på Slussen. 10 Ljudsimulering av planerade miljöer kan därför vara ett effektivt redskap i planprocessen, i synnerhet därför att akustikdisciplinens redovisade data är svåra att ta till sig för icke sakkunniga. En viktig utmaning handlar om att engagera arkitekter och designers i processen. De akustiska designverktygen förutsätter en samverkan med dessa kompetenser, i synnerhet om att utforma åtgärder som kan integreras i en urban miljö, som klarar akustiska, funktionella, arkitektoniska och estetiska krav. När kraven ökar för hållbara stadsplanelösningar så fordras samarbetsplattformar för de som är involverade i planprocessen, där experter gemensamt utvecklar förslag som utnyttjar lokala 10 Simuleringarna presenterades på Arkitekturmuseet i Stockholm, i samband med utställningen Sinnenas Arkitektur Om ljud och ljus i stadsrummet, en utställning om Mariatorgets ljudinstallationer och om det planerade Slussen, ansvarig Björn Hellström, medverkande Tyréns AB, Interaktiva Institutet genom Peter Lundén, Stockholms Universitet, Ljusarkitektur AB, Konstfack, Trafikkontoret, Miljöförvaltningen och Södermalms Stadsdelsförvaltning. [ 28 sept 7 nov, (91)

28 förutsättningar, samtidigt som krav och visioner om ljudmiljöfrågor hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Det finns idag ingen utvecklad praxis inom detta fält. Målet med den akustiska designverktygslådan är därför att bidra med en användarorienterad metod, genom vilken man kan hantera komplexa stadsplaneprogram i relation till ljudmiljöfrågor. Den akustiska designverktygslådan består av en serie av olika arkitektur akustikåtgärder, vilka spänner från en stadstypologiskala till småskaliga åtgärdsförslag. Verktygen är indelade i undergrupperna: Hustyper (stadstypologi) Byggnader Skärmar Mark Trafik Ljudkvalitet Dessa designlösningar är generella i den meningen att de är tillämpbara för ny- och ombyggnadsprojekt. Men samtidigt är det viktigt att betona att konkreta förslag på akustiska designlösningar måste hanteras specifikt för varje unikt planprojekt, utifrån platsspecifika frågor, och med hänsyn till platsens förutsättningar och arkitektonisk gestaltning. Samtliga åtgärder som presenteras nedan är dock genomförda i olika bebyggelseprojekt, runt om i Europa. Förslagen är därför inte papperstigrar, utan i högsta grad reella och utprovade. Det innovativa med detta projekt är främst att åtgärderna samlats och redovisas i en lättillgänglig och översiktlig planmodell. Det är viktigt att förtydliga att det inom ramen för detta projekt inte gjorts några beräkningar på vad olika akustiska designåtgärder kostar. Åtgärderna behöver dock inte medföra högre kostnader för exempelvis nybyggnationer, i synnerhet om de integreras tidigt i planprocessen. En ytterligare kostnadsaspekt är kopplad till stadsförtätning om att bygga tätt i bullerutsatta planområden dvs. exploateringstalet. Resultaten från projektets fallstudie (planområdet Södra Värtahamnen, se kap.9) visar att akustiska designåtgärder har mycket goda effekter på ljudmiljön, med lägre ljudnivåer. Det innebär att åtgärderna möjliggör fler bostäder i planområdet, dvs. ett högre exploateringstal, vilket är positivt ur ett kostnadsperspektiv. Dessutom ska värdet av att bo och leva i en miljö med god ljudkvalitet beaktas, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Många av de förslag som presenteras i den akustiska designverktygslådan har sitt ursprung i det EU-finansierade forskningsprojektet Hosanna, med Jens Forssén vid Chalmers som forskningsledare. De hänvisningar som i följande avsnitt benämns Hosanna, avser forskningsprojektets Summary Brochure Novel Solutions for 28(91)

29 Quieter and Greener Cities, Exempel och lösningar har även hämtats från EU projekten Q-city och CityHush. 5.2 Fasader I detta avsnitt redovisas olika typer av fasadutformningar, som akustiska designverktyg. Här handlar det om gängse vertikala och plana fasader. Men fasader kan, ur ett akustiskt perspektiv, med fördel ha andra typutföranden; exempelvis veckade fasader, eller vinklade fasader (framförallt i vertikalled). Fördelen är med sådana utformningar är att oönskade fasadreflektioner minskas, i synnerhet stadsgator där ljudreflexer mellan fasaderna ger förhöjda ljudnivåer. Veckade fasader bryter dessa reflexer, och vinklade fasader reflekterar ljuden uppåt, vilket är fördelaktigt ur ljudnivåsynpunkt Grön fasad Denna typ av fasadskärm med en skärmande och absorberande funktion består av s.k. växtkassetter, vilka är frikopplade från husfasaden för att undvika fuktproblem. Det är inte växterna som är ljudabsorberande, utan det är det bakomliggande porösa materialet och konstruktionen som har såväl en skärmande som dämpande funktion. Vid Station Perrache, i Lyon Paris, finns utpendlade växtkassetter installerade sedan 2007 (produkt Canevaflor). Det är även viktigt att utforma estetiska lösningar som fungerar under de perioder då kassetterna är avlövade under vinterhalvåret. Det handlar framför allt om design via ljus och färg. Växtfasadskärmen kan även hantera dagvatten. Åtgärden kräver ganska stora ytor för att göra skillnad i en utomhusmiljö. I ett gaturum med bostadshusfasader finns en stor outnyttjad potential. Med genomtänkt utformning kan en stor del av ljudreflexerna i miljön dämpas ut, och mycket av den energi som sprider sig längs med gaturummet och uppåt i byggnadens fasad absorberas. Ekvivalenta ljudnivåer kan på så sätt minskas med i storleksordningen 3 db(a)- enheter på gatunivån (Hosanna), och något mer högre upp längs fasaden och längre bort från ljudkällor. Åtgärden för också med sig andra positiva egenskaper så som att lokaliseringen av ljudkällor i gatumiljön underlättas. Dett är särskilt viktigt för funktionshindrade, i synnerhet synskadade, som har stort behov av att kunna orientera sig i stadsrummet via enskilda ljud. En ytterligare positiv effekt är att fasadljudisoleringskraven för vägtrafikbuller högre upp i byggnaderna blir lägre Perforerad fasad Denna typ av fasad består av perforerat material, med bakomliggande dolda absorbenter. Materialet är företrädesvis av plåt eller kompositmaterial, exempelvis tunna betongskivor av typ minerit, som är en cementbunden byggskiva med armering av cellulosafiber, men även andra material som liggande håltegel är möjliga. Perforeringsgraden ska 29(91)

30 vara minst 30 % av den totala ytan. Utformningen dvs. perforeringens storlek och mönster kan bestämmas utifrån arkitektens estetiska önskemål. Det bakomliggande absorberande materialet kan exempelvis bestå av polyester som är beständig mot fukt och isbildning. På samma sätt som för växtkasetter handlar det främst om att dämpa ljudreflexer. Relativt stora ytor krävs för att få märkbara effekter, dock är kostnaderna för perforerad fasadplåt inte nödvändigtvis högre än andra arkitektspecificerade utformningar, så potentialen är stor. Plåtfasader, som har lägre vikt än växtkasetter, kan även monteras utanpå befintliga fasader Absorberande balkonger Absorberande balkonger innebär att absorberande material placeras på utsidorna, och/eller på undersidan. Alla ojämnheter och snedställda eller absorberande ytor på fasaden bidrar till att sprida och dämpa ljudenergin i gaturummet, vilket ger en minskning av ljudnivån och är därmed att föredra före helt släta och parallella ytor. Både skärmning och absorption på balkonger är dock främst åtgärder för att lokalt skapa platser med bättre ljudmiljö, exempelvis en uteplats eller för vädringsmöjligheter i skyddade lägen. Upp till 15 db dämpning kan i bästa fall uppnås vid ett skyddat vädringsfönster innanför en väl dämpad och skärmad balkong. (Tyréns) Glasutformning Glaspartier i form av inglasade uterum, loggior och dubbla fasader har en ljudskärmande effekt. Detta är lösningar som förekommer i bostadsbebyggelsen på en del bullerutsatta platser i Europa. En vanlig utformning är dubbla fasader med ett yttre glasskikt och med en öppen vädringsspalt, även ibland med balkonger innanför glasfasaden. Lösningen är relativt kostsam, men kan vara mycket effektiv för att få ned ljudnivån vid lägenheterna. Om skärmen är tillräckligt stor och tät mot ljudkällan kan god effekt uppnås, i storleken 15 db och över. I ett sådant läge accepteras sällan balkongerna som enda ljuddämpade uteplats för lägenheter, utan de bör kompletteras med ytterligare en skyddad gemensam uteplats. 30(91)

31 En fasadutformning som tillämpas i vissa fall är s.k. loggia-lösning, dvs. en form av täckt inglasad nisch i fasaden, vilken formar ett rum i lägenheten, men med en mycket begränsad praktisk funktion Husutformning Byggnadsplacering Ljudets utbredning kan avskärmas genom utskjutande fasaddelar i form av balkonger, burspråk och andra typer av fasadutformningar. Byggnadens placering, i relation till bullerkällan, påverkar ljudets fasadexponering. Två viktiga faktorer är byggnadens vinkel och avstånd till bullerkällan. Även vinklade fasadytor i vertikalplanet har positiv effekt på ljudmiljön i gaturummet. Detta gäller främst för väg- och spårbunden trafik. Industribuller är svårare att bemästra eftersom ljudet innefattar lågfrekventa tonkomponenter (ljud i det låga registret), vilka är svårare att skärma och dämpa. Dessutom finns det idag ingen praxis för avstegsfall, som för trafikbuller och slutna innergårdar (se 4.2 och 4.3 om avstegsfall). 5.3 TAK Sedumtak Sedumtak är ett s.k. mjukt tak och består av en växtbädd med biologiskt material av sedumväxter, vilken har en relativt god ljudabsorberande funktion. Taket kan även hantera dagvatten. Sedumtak är mest effektivt på en innergård av ett kvarter, då alla tak mellan ljudkälla och gård förses med mjuka tak, av typ sedummaterial. Små takytor ger en ringa ljuddämpande effekt, utan det fordras relativt stora ytor. Sedumtak ger, generellt, en dämpning på 2,5 db på innergårdens marknivå (Hosanna). Men i specifika fall kan man erhålla en dämpning på upp till 4 db (se kap , beräkning för Hus C i Södra Värtahamnen). En ytterligare fördel med mjuka tak är att de kan minska diffraktionen över taken (dvs. att ljudvågorna böjer av nedåt, bakom taket), vilket möjliggör balkonger och vädring på de översta planen på läsidan av bullerutsatta fastigheter, som med konventionella tak får överskridanden av riktvärden Takskärmar Skärmar på hustak påverkar ljudutbredningen i höjdled, samt att de påverkar diffraktionen över taken, vilket kan ge en dämpning på ca 3 db (Hosanna) Takutformning Takets vinkel (dvs. takfallet) och utformning (t.ex. sadeltak, pulpettak eller säteritak) påverkar ljudutbredningen. Det handlar om att minska ljudets diffraktion över taket, vilket gör att bullret minskas på den fasad som är vänd mot läsidan, i förhållande till bullerkällan. Till exempel, en 31(91)

32 byggnad med ett traditionellt sadeltak kan på fasadens läsida ge en dämpning upp till 3 db i jämförelse med ett platt tak SKÄRMAR Skärmar generella kriterier Traditionella bullerskärmar, som är installerade vid trafikleder, är i de flesta fall hårda utan absorberande material. Sådana skärmar medför att ljuden reflekteras, vilket ger förhöjda ljudnivåer i närmiljön. De skärmar som beskrivs nedan, och som är en del av den akustiska designverktygslådan, består även av ljuddämpande material, vilket minskar denna typ av oönskad ljudutbredning. Skärmning och dämpning handlar om att blockera och försvaga ljudkällans direktljud och även reflekterade ljud (t.ex. ljud som reflekteras mot en husfasad). Dessa skärmar består av en hård kärna, med ett utanpåliggande ljudabsorberande material. I designverktygslådan finns två typer av ljudabsorberande skärmar representerade: höga och låga. Det är svårt att ange exakta höjdmått på dessa skärmar. Med höga skärmar avses en typ av akustisk lösning där skärmen bryter siktlinjen. Skärmen bör därför, generellt, vara högre än 1,8 meter. Men skärmen kan även vara lägre, exempelvis om syftet är att skärma och dämpa en uteplats där man sitter ner, på bänkar eller liknande. Dessa skärmar har därmed även en rumsbildande funktion. Med låga skärmar avses en kategori av skärm där funktionen är att dämpa buller från fordonstrafik och spårbunden trafik. En sådan skärmtyp ska därför placeras så nära bullerkällan som möjligt. Höjden på de låga skärmarna som beskrivs nedan är mellan cirka meter. Det finns en vanligt utbredd, men felaktig, uppfattning om att träd har en god akustisk skärmande funktion, och att de därmed kan ersätta en konventionell bullerskärm. Den skärmande effekten är dock väldigt liten. Mycket tätt placerade träd, dvs. där trädstammarna är grupperade nära varandra, ger en skärmeffekt upp till 2 db (Hosanna). Det är viktigt att betona den arkitektoniska och estetiska betydelsen av de skärmar som ingår i den akustiska designverktygslådan. Gemensamt för dessa är att de ska vara platsspecifika, dvs. att de är designade till lokala förhållanden och till platsens arkitektoniska och urbana kontext, exempelvis avseende utformning, material och färg. Det finns idag inte någon praxis bland arkitekter och designers om att formge denna typ av arkitektur akustiklösning på bullerutsatta platser, såsom torg och parker. Den akustiska effekten är dock, rätt utformad, mycket god. Det finns därför tungt vägande skäl för arkitekter, m.fl. att engagera sig i detta fält Hög skärm Växtlighet 11 VanRenterghem, Botteldooren, (2009) The importance of roof shape for the urban acoustic Environment, paper 0104, EuroNoise. 32(91)

33 Skärmar som är klädda med växtkassetter har både en ljudskärmande och ljudabsorberande effekt. Ljudabsorberande material är att föredra som ytskikt på skärmar som är placerade i tät bebyggelse eftersom de, förutom direktljudet från en bullerkälla, även dämpar oönskade ljudreflexer mot husfasader och andra hårda ytor. Kassetterna är alltid effektivast nära ljudkällan. Trafikrelaterade installationer försedda med växtkassetter, såsom betongsuggor och stängslen av olika slag, ger en god ljuddämpande effekt. Större ytor exempelvis växtbeklädda höga skärmar på bullerutsatta torg och i parker kan ge signifikant förbättring av ljudmiljön, den skärmande effekten är i bästa fall 30 db, intill skärmens akustiska läsida. Den mjuka växtligheten kan också minska diffraktionen över skärmen och därmed medge en något lägre höjd än motsvarande vanlig hård skärm, i bästa fall ca 1meter lägre. Höga skärmar kan ställa till problem i stadsmiljön, eftersom de riskerar att försvåra framkomligheten och fungera som visuella hinder. Men de kan vara en nödvändig åtgärd, för att skydda utsatta platser såsom skolgårdar och parker. Här handlar det om att designa platsspecifika arkitektoniska åtgärder för att skärmarna ska smälta in i miljön så bra som möjligt. En potentiell designåtgärd är att skärmen kombineras med ytterligare någon funktion, exempelvis en busskur eller en sittgruppsformation (se ) Hög skärm Perforering Skärmar som är klädda med en perforerad yta har samma akustiska effekt som skärmar med växtkassetter (se ovan). Perforerade material, exempelvis av plåt, har en god akustisk funktion, under förutsättning att de kombineras med ett bakomliggande ljudabsorberande material, samt att skärmarna är försedda med en hård kärna Hög skärm Gabioner Gabioner består av flera mindre (ca 1x½x1 m.) stenfyllda nätkassar som staplas på varandra, eller av typen vectorwall som är en hel yta med samma innehåll. Gabionskärmar kan passa i en hamnmiljö med sitt robusta uttryck. Stenen, som med fördel kan tas från platsen om sprängarbete utförs, utgör ett naturligt inslag i den lokala miljön. Gabioner och vectorwall passar bra att använda som stödmurar i olika höjder, de fungerar även som fristående murar. Gabionerna kan med fördel lutas i vertikalled, vilket minskar oönskade reflexer. Med rätt utformning kan gabioner få en liknande funktion som växtkassetter, med både en skärmande och absorberande funktion Hög skärm Dynamisk Denna skärmkategori har en dynamisk funktion som innebär att den, förutom akustisk absorption och skärmning, responderar med närmiljön. Det finns idag ett stort behov av skärmar i den urbana miljön. Den traditionella skärmtypen, som finns vid motorleder, är inte tillämpliga i 33(91)

34 den täta staden. Utmaningen handlar därför om att utforma skärmar som kan integreras i en urban miljö, och som klarar akustiska, funktionella, arkitektoniska och estetiska krav. Materialutvecklingen har under det senaste decenniet lett fram till nya typer av smarta material, exempelvis formningsbara material med användningsflexibilitet beträffande funktion och form. Forskningsarbetet kring skogsbaserade material är idag långt framskridet, och möjligheterna att industriellt framställa bio-kompositmaterial som består av helt förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara komponenter är stora, samt att det är även möjligt att använda traditionella formtekniker som exempelvis extrudering och formpressning. En dynamisk skärm kan ha olika typer av grundutformning. Skärmen kan, exempelvis, bestå av ett yttre perforerat material med ett bakomliggande belysningssystem, dvs. att skärmen skiftar färg och ljus över tid. En annan lösning är att via s.k. elektrokrom teknik påverka den elektriska spänningen i materialet, och på så sätt skapa materialskiftningar Låg skärm Växtlighet För låga skärmar är närheten till ljudkällan den viktigaste faktorn, absorption och skärmning nära källan kan ge mycket god effekt, upp till 12 db (Hosanna), som bäst 12 db skärmeffekt för spårtrafik, och 9 db för vägtrafik. Denna typ av skärm är lägre än 1 meter, med skärmande och absorberande effekt. Ju bredare skärmar, desto bättre absorberande effekt i det låga frekvensområdet. I bästa fall kan man skärma både mellan exempelvis cykelbana och väg, och mellan filer i vägen eller vid spår. Stadstrafik domineras av låga hastigheter där motorbuller dominerar över däck vägbuller med dagens fordonsflotta. I och med utvecklingen mot elhybridbilar kommer dock skärmningen vid däck bli en viktigare faktor även för stadstrafik. Växtkassetterna har samma tekniska utformning som de höga skärmarna Låg skärm Perforering Skärmarna kan utformas i perforerad plåt med dolda bakomliggande ljudabsorbenter. De har samma akustiska effekt som beväxta låga skärmar, se ovan (Hosanna) Låg skärm Dynamisk En dynamisk låg skärm har samma princip som en hög. Skärmar kan även innefatta flera trafikfunktioner och med dynamiska uttryck. Det finns ett framtaget exempel på en låg skärm som ska dämpa spårtrafikbuller, men som även ska upplevas som dynamiskt föränderlig. Denna skärmtyp består av ett dubbelt lager av perforerade plåtar, med bakomliggande belysning, vilket skapar en moiréeffekt. Skärmarna bildar en estetisk dynamik, och som 34(91)

35 också kan fungera som ljusvarningssystem, exempelvis då en spårvagn är på ingång till en hållplats Låg skärm Övrigt Det finns idag ett antal låga skärmar, med absorberande effekt, på marknaden Ett exempel är skärmar i betong med gummigranulatmaterial som dämpning, vilken är en miljövänlig skärmlösning. Den är 70 cm hög, och fungerar både som skärm och absorbent längs järnvägen. Ett ytterligare exempel är låga skärmar i plast, med bakomliggande kaviteter (håligheter) vilka fungerar som en s.k. Helmholtz-resonator, med en ljudabsorberande effekt Mångfunktionella skärmar Gatumöbel Med mångfunktionella skärmar avses ljudabsorberande skärmar som även omfattar en ytterligare funktion. En fördel med denna skärmtyp är att de har en stor potential att avpassas till en plats lokala förutsättningar och behov. Ett exempel på mångfunktionell skärm är en s.k. gatumöbel. Möbeln är en form av bänk/sittmöbel med absorberande och skärmande funktion, vilken exempelvis kan placeras på offentliga platser, som torg och parker. Grundregeln är att placera möbeln med ryggsidan vänd mot ljudkällan, och att ryggstödet är högre än huvudhöjden (i sittande läge). 5.5 MARKBELÄGGNING Vägbeläggning Slät asfalt I stadsmiljön är s.k. tätsläta beläggningar med mindre stenstorlek effektiva mot däcksbuller (vilket är den vanligaste typen av vägbeläggning i södra Europa). Den positiva effekten är störst för vägar med högre hastigheter, men även för låga hastigheter kan en slätare asfalt minska ljudalstringen med någon decibel, även här blir effekten tydligare för el- och hybridfordon, där däck-vägkontakten utgör en större del av ljudalstringen. Nackdelen är att den tätsläta beläggningen slits relativt fort av dubbdäck. Förbud av dubbdäck rekommenderas därför. Detta ska dock ställas i relation till trafiksäkerhet (en fråga som dock ligger utanför detta projekt). Dessutom finns idag stora regionala skillnader vad gäller synen på behov av dubbdäck. Men det finns tydliga tecken på att 12 Arkitektkontoret DinellJohansson har tillsammans med konstnären Mikael Pauli designat denna lösning, vilken ursprungligen var tänkt som fasadmaterial till likriktarstationer, kopplat till projekt Spårväg City. 35(91)

36 dubbdäcksanvändandet kommer att minska framöver. Ett exempel är den planerade trafiklänken Förbifart Stockholm, där miljötillståndet förutsätter att dubbdäcksanvändningen minskar med 50 % Markbeläggning Mjuk mark Det går att utforma hård mark så att den akustiskt beter sig som mjuk mark, med ljudabsorberande effekt. Grus kan vara akustiskt mjuk, beroende på underbyggnaden, exempelvis av jord med rätt egenskaper. I stadsmiljö finns sällan så stora ytor för denna typ av åtgärd, men som åtgärd vid större vägar och genom att utnyttja stora ytor som parkeringar eller annan vanligtvis hård mark kan man få åtminstone 3 db effekt på ca 50 meters avstånd (Hosanna). Grus kan även vara akustiskt mjuk med hård mark under, ifall gruslagret är minst 10 cm tjockt Spårbeläggning Gräs Mjuk mark i spårvagnsspåren dämpar buller. Att lägga spårväg i akustiskt mjuk mark är effektivt eftersom åtgärden är nära källan, i bästa fall ca 3 db lägre ljudalstring än motsvarande anläggning i hård asfalt. 5.6 TRAFIK Hastighet På gator med en hastighet över 50 km/h dominerar ljudet från däck vägkontakt över motorbuller, för de flesta moderna fordon. På stadsgator med 40 km/h eller lägre är dock motorbullret dominerande för dagens bilpark. En sänkning från 50 till 30 ger därför en viss effekt (2,5 db för lätta fordon), men från 40 km/h och nedåt är den akustiska skillnaden liten. I och med utvecklingen av el- och hybridfordon kommer dock däck vägkontakten att vara huvudsaklig bullerkälla även vid lägre hastigheter, vilket gör att sådana hastighetssänkningar kan motiveras i framtiden. Ur trafikplaneringssynpunkt är det också viktigt med jämna hastigheter i så stor utsträckning som möjligt, accelerationer efter stopp vid exempelvis trafikljus orsakar buller, speciellt från tunga fordon Gaturum Shared Space Shared space är benämningen för en gata eller gaturum, där de olika trafikslagen (fotgängare, cyklar, bilar, m.fl.) inte är separerade. Miljön är utformad för att främja ett hänsynstagande beteende, vilket har en positiv inverkan på ljudmiljön eftersom bilförarna ofta sänker hastigheten, och accelererar mjukare. Från rapporten Shared space - trafikrum för alla (Sveriges kommuner och landsting 2008) har man gjort en sammanställning med andra fördelar som kan kopplas till shared space, bland annat: färre allvarliga olyckor, ökat samspel mellan 36(91)

37 trafikanterna, vackra, uppskattade och unika platser, mer liv och rörelse och ökad framkomlighet för gående. 5.7 LJUDKVALITET Naturljud Naturljud, exempelvis fågelkvitter, lövsus och ljudet från fotsteg på grus, bidrar till en kvalitetsförbättring av ljudmiljön. Miljöpsykologisk forskning visar även på att naturljud har en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Se exempelvis forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa, Naturljud Vatten Vattenljud kan bidra till en upplevd förbättring av ljudmiljön, dels genom ljudets kvalitet och dels som maskering av oönskade ljud. Porlande vattenkällor och fontäner kan ha en positiv inverkan på ljudmiljön. Ljudet från stadsnära hav eller sjöar kan förstärkas genom en medveten utformning av kajer och bryggor. Ett exempel är en diskret markfontän som finns i parken High Line, i New York. Den långsmala parken är angjord på en övergiven upphöjd tågbana. Vatten sipprar i ett stilla flöde på en stenbelagd markbeläggning. Fontänen bidrar förutom visuella och taktila kvaliteter med en behaglig ljudatmosfär, samtidigt som ljudet maskerar trafikbruset. Ett annat exempel på vattenljud är den fontän som finns installerad i Paley Park, på 53:e gatan i New York. Parken, som är öppen mot gatan, omges av två murgrönabeklädda sidoväggar, och fondväggen utgörs av en fontän som har formen av ett vattenfall. I parken finns ett café. Det intensiva vattenbruset släcker ut det starka trafikbruset från den angränsande gatan, vilket ger en attraktiv akustisk tillflyktplats i den kompakta urbana miljön. 37(91)

38 High Line, New York markfontän Paley Park, New York vattenfall (Tyréns) 38(91)

39 5.7.3 Högtalarljud Ljudkonstinstallationer Högtalardistribuerade ljud på offentliga platser, exempelvis på torg och i parker, kan bidra till en upplevd förbättring av ljudmiljön, som ljudkvalitet och som maskering av oönskade ljud. Denna typ av designåtgärd måste hanteras varsamt. Ljuden ska vara diskreta och platsspecifika, dvs. fungera tillsammans med platsens befintliga ljud, i synnerhet naturljud, men även platsens upplevda ljudatmosfär. Fågelljud och andra djurljud ska undvikas eftersom de kan ha negativ inverkan på platsens naturliga djurliv. Konceptet har med framgång testats på Mariatorget i Stockholm, inom ramen för forskningsprojektet Akustiska Designartefakter. De ljudinstallationer som utvecklades i projektet är idag permanenta på Mariatorget. 13 Se Mariatorget, Stockholm ljudinstallation. (Tyréns) 13 Hellström, Björn, (2011), Slow Sound Art - modell för hållbara ljudinstallationer, idem. 39(91)

40 5.8 STADSTYPOLOGIER Den akustiska designverktygslådan omfattar även ett storskaligt verktyg, i form av s.k. stadstypologier. Stadsplanen kan de facto betraktas som ett akustiskt designverktyg, där bebyggelsens utformning och funktioner exempelvis skärmning och placering i relation till bullerkällan kan bidra till att ge acceptabla ljudnivåer för bakomliggande bebyggelse. Stadstypologier hus med slutna innergårdar, lamellhus och punkthus, etc. har olika för- och nackdelar vad det gäller bullriga miljöer. En relativt stor andel bostadshus som produceras idag är utformade med slutna innergårdar, för att hantera gällande riktvärden för trafikbuller. Det finns numera en praxis, i många större kommuner, där bostadsetablering beviljas genom s.k. avstegsfall från gällande riktvärden, under förutsättning att samtliga bostäder har tillgång till en mindre bullrig sida (se 4.3). I den meningen har bullerriktvärdena en relativt stor inverkan på dagens urbana bostadsproduktion, vilket är problematiskt eftersom det begränsar möjligheterna till en varierad bostadsbebyggelse, med exempelvis punkthus, lamellhus och höga hus. (Se 4.3 om avstegsfall). Ambitionen med att presentera stadstypologierna som akustiska designverktyg är att pedagogiskt och schematiskt ge en vägledning i hur olika typologier påverkas av vägtrafikbuller. Klas Groth, vid Stockholm Stadsbyggnadskontor, har skissat på fyra former av stadstypologier, vilka sorteras efter parametrarna "lågt högt" och slutet öppet, enligt nedan. De fyra typologierna representerar: 1. Hus med slutna gårdar; 2. Lamellhus; 3. Punkthus; och, 4. Varierad öppen bebyggelse med höga hus. I nedan modeller är de olika stadstypologierna exponerade av vägtrafikbuller, med 300 fordon/timme. Modellbilderna visar ljudutbredningen på fasaderna, vilken är avhängig av typologiernas rumsliga placering i relation till bullerkällan, samt olika former av skärmningseffekter (dvs. relationen fasad-/husskärmning bullerexponering). Modellerna visar på att stadtypologier och den geografiska placeringen har en relativt stor inverkan på bullrets utbredning i en bebyggelse. Det innebär att stadsplanerare, arkitekter, m.fl. bör vara medvetna om relevansen av att inbegripa dessa faktorer vid planeringen av nya planområden. I den meningen är stadstypologierna akustiska designverktyg. Det är viktigt att betona att det finns flera alternativa typologier och flera parametrar att beakta. Men avsikten med studien är att genomföra en generell kvantitativ prövning av relationen stadsljud stadstypologier, för att ge en pedagogisk vägledning i hur befintliga och planerade bostadsmiljöer påverkas av en given bullerkälla. Genom denna enkla studie är det möjligt att få en förståelse för hur trafikbuller sprids på längden och på höjden bland bostadshusen i de olika typologierna. Ambitionen är att bidra med kunskap som, förhoppningsvis, kan fungera som incitament till en produktiv diskussion om utformningen av framtidens stadstypologier. 40(91)

41 41(91)

42 TYPOLOGI 1 Hus med slutna innergårdar I-IX I-IX (Tyréns) 42(91)

43 TYPOLOGI 2:1 Lamellhus I-VII I-VII I-VII I-VII I-VII (Tyréns) 43(91)

44 TYPOLOGI 2:2 Lamellhus I-VII (Tyréns) 44(91)

45 TYPOLOGI 3 Punkthus III-VII I-XIII I-XIII (Tyréns) 45(91)

46 TYPOLOGI 4 Varierad öppen bebyggelse med höga hus II-IX I-IX (Tyréns) 46(91)

47 Akustisk Designverktygslåda samtliga verktyg / ikoner HUSTYPER BYGGNADER SKÄRMAR MARK TRAFIK LJUDKVALIT ET Kvartershus Grön fasad Fasad - balkonger Hög skärm Låg skärm växtlighet Slät asfalt Shared Space Ljudinstallation växtlighet Lamellhus Perforerad fasad Utskjutande skärmtak Hög skärm perforering Låg skärm Mjuk mark Hastighet Naturljud - lövsus perforering Punkthus Placering - ljudkälla Inglasning Hög skärm dynamisk Låg skärm dynamisk Rälsspår - gräs Naturljud - fontän Variation hus Takvinklar Sedumtak Gatumöbel Hög skärm - gabioner

48

49 6 INTERDISCIPLINÄR MODELL 6.1 INLEDNING I detta kapitel presenteras den interdisciplinära modell som utvecklats inom ramen för projektet. Modellen omfattar precisering av gemensamma begrepp och metoder för olika kompetenser och aktörer. Det handlar även om att identifiera urbana ljud i relation till den mångfald av funktioner och verksamheter som formas i den byggda miljön. Syftet med modellen är därför att hantera centrala frågor i planprocessen, i synnerhet dialog (via begrepp) och samarbete (via metoder) mellan olika professionella kompetens- och tjänsteinriktningar. Den interdisciplinära modellen är generell i den meningen att den fungerar som en gemensam samarbetsplattform, med teorier, metoder och begrepp. Modellen omfattar därför inte bara problem som kan kopplas till ljudmiljöfrågor. Utan det innebär att modellen även kan tillämpas i andra typer av samarbeten för aktörer som är involverade i planprocessen, där experter gemensamt utvecklar förslag som utnyttjar lokala förutsättningar, samtidigt som visioner och krav - i synnerhet ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer - hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Modellen har designats med föresatsen om att stadsutveckling måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv, och att nyckeln till den hållbara attraktiva staden handlar om en inkluderande samverkan för att kunna kommunicera, överblicka och värdera alla komplexa frågor vid urban planering. Nedan kapitel omfattar en översiktlig beskrivning av den interdisciplinära modellen. I Bilaga 1 Interdisciplinär Modell presenteras modellen utförligt. 6.2 INTERDISCIPLINÄR MODELL LJUDKVALITETSKRITERIER Projektet Stadens ljud har identifierat ett behov av att vidareutveckla metoder för att integrera ljud och akustiska aspekter i stadsutvecklingsprocesser, där ljud hanteras som en kvalitet i staden tillsammans med andra miljökvalitetsmål. Den modell som designats i detta projekt är interdisciplinär i den meningen att den via gemensamma begrepp och metoder sammanlänkar olika kompetenser inom planprocessen. Modellen omfattar: precisering av interdisciplinär arbetsprocess, metoder och begrepp. proaktiva generiska designlösningar; framför allt arkitektoniska element och artefakter med akustiska funktioner. Modellens arbetsprocess, metoder och begrepp fungerar som en samarbetsplattform, mellan projektets olika kompetenser inom akustik, stadsbyggnad, byggnadsarkitektur, landskapsarkitektur, design, trafik och miljö. Syftet är att genom tvärfackliga flerdimensionella bedömningar nå kvalitativa lösningar, anpassade till Södra Värtahamnens lokala förutsättningar. Det är således viktigt att, vid sidan av tekniska 49(91)

50 och mätbara kriterier, även beakta icke mätbara dimensioner, i synnerhet kriterier som behandlar sociala frågor. Med proaktiva generiska designlösningar avses att de som medverkar i projektet utgår från arkitektoniska element och artefakter med akustiska funktioner, vid planeringen av planområdet Södra Värtahamnen. Det handlar således om att modellera, simulera och presentera byggnader, gatumöbler, infrastrukturlösningar och installationer som omfattar akustiska kvaliteter. Dessa element och artefakter är samlade i en akustisk designverktygslåda, vilken beskrivs utförligt i kapitel 5 och 9. Projektets interdisciplinära modell och akustiska designverktygslåda tillämpas på den plats som benämns Kvartersparken inom planområdet Södra Värtahamnen. I en regelrätt planprocess ska givetvis hela området granskas via modellen och verktygslådan, men i detta projekt har Kvartersparken valts som modell. Detta beskrivs utförligt i kapitel 8 och 9. Kvartersparken Illustrationsplan: Södra Värtahamnen (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) 50(91)

51 6.3 INTERDISCIPLINÄR MODELL PRESENTATION I detta avsnitt beskrivs projektets interdisciplinära modell, se även utförlig presentation i Bilaga 1. Modellen är, som tidigare beskrivits, generell i den meningen att den inte bara hanterar problem som kan kopplas till ljudmiljöfrågor, utan att den även kan tillämpas i andra typer av samarbetsprocesser för olika aktörer som är involverade i planprocessen. Modellen är huvudsakligen expertdriven och har fokus på fakta och specialistkunskaper. Styrkan är att kunna hantera definierade problem och planera kommunikationsstrukturer i komplexa planprocesser. Den interdisciplinära modellen omfattar i första hand precisering av gemensamma begrepp och metoder för olika kompetenser och aktörer. Modellen är: deskriptiv; och, preskriptiv Med deskriptiva kriterier avses att man, med stöd av modellen, kan kartlägga och beskriva: var dvs. i vilket skede man är i processen; vem dvs. vilken kompetens som agerar i processen; och, hur dvs. tidsordning av processens olika delmoment processen är organiserad. Med preskriptiva kriterier avses att man kan föreskriva en förändring av skede, kompetens och organisation i en befintlig eller framtida process. I en förlängning innebär detta att man även kan påverka resultatet och värdet i framtida processer (värde i form av nyttoaspekter, kund- och brukarvärde). Modellen är preciserad enligt följande schema: 51(91)

52 I N T E R D I S C I P L I N Ä R M O D E L L BEHOV TEKNIK DESIGN KOMPETENS Klient sakägare Tekniker problemlösare Designer utformare RELEVANS Beställarperspektiv önskemål Tekniskt perspektiv kontroll Designperspektiv utformning MÅL Offensiv hållning krav värde Neutral hållning diagnos problemhantering Kreativ hållning design- och produktprocesser BEGREPP Behovsbaserad begreppsbestämning användbarhet subjektivitet Teknikbaserad begreppsbestämning saklighet objektivitet Designbaserad begreppsbestämning ändamål intersubjektivitet METOD Värdeskapande tillvägagångssätt samspel Tekniska tillvägagångssätt dimensionering Kvalitetskapande tillvägagångssätt formgivning RESULTAT Värdeskapande system användarkriterier Tekniklösning tekniska kriterier Gestaltning utformningskriterier KVALITETSSÄKRING Acceptans nytta Normering standarder Kvalificering kvalitetskrav S Y N T E S

53 Detta projekt Delstudie C är främst koncentrerad på de kriterier i modellen som hanterar begrepp och metod, vilket beskrivs utförligt i kapitel 8 och i bilaga

54 54(91)

55 7 SÖDRA VÄRTAHAMNEN FÖRUTSÄTTNINGAR 7.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas de förutsättningar som gäller för problemhanteringen av bullerfrågor för stadsdelen Södra Värtahamnen, i Norra Djurgårdsstaden. Många av faktauppgifterna är hämtade från det fördjupade programmets miljökonsekvensbeskrivning, med Structor Akustik AB som ansvarig utredare av planområdets bullersituation. De huvudsakliga bullerkällorna för planområdet är industrirelaterat buller i form av hamnverksamhet, och även buller från spårbunden trafik och fordonstrafik. Illustrationsplan: Södra Värtahamnen (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) 55(91)

56 Delar av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, med omgivningar (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm) 56(91)

57 7.2 FÖRDJUPAT PROGRAM BULLERUTREDNING Buller kryssningsfartyg Ett av huvudproblemen med bostadsetablering i hamnnära lägen är bullerfrågan. Buller från fartyg har ofta mycket lågfrekventa komponenter som sprider sig över stora avstånd, och som är svåra att dämpa med kostnadseffektiva medel. Det är sällan möjligt att ställa krav på begränsningar av fartygens verksamheter, eller stopp av verksamheten under nattetid eftersom många rederier opererar i en komplex logistikkedja, med många aktörer i flera led. Förutom motorbuller tillkommer buller från hjälpsystem, lastning och lossning, samt transporter inom hamnområdet. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för området är det inte möjligt att garantera att riktvärden för industribuller utomhus aldrig kommer att överskridas, inte ens med effektiva åtgärder såsom landström och ljuddämpade ramper för lastning och lossning. Fartygens huvudmotorer ger upphov till ett lågfrekvent buller som tränger igenom de flesta fasadkonstruktioner. Risken är därmed stor för bullerstörningar i inomhusmiljöerna. Det finns därför stora fördelar med att kunna driva fartygen som ligger i hamn med landström. Krav på externt industribuller gäller även utanför bostadsfönster, vilket försvårar en etablering av bostäder på många platser i planområdet. Problemet beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen, där ett antal rekommendationer och överväganden om akustiska åtgärder föreslås för att medge bostadsbebyggelse i så stor utsträckning som möjligt. I miljökonsekvensbeskrivningen noteras även att ljudnivån från spår- och fordonstrafiken i området beräknas ge högre ljudnivåer än fartygsverksamheten. Det finns därför en uppenbar risk att nybyggnationer som beviljas i planområdet lokaliseras med hänsyn till riktvärdena för industribuller, samtidigt som bostäderna kommer att utsättas för trafikbuller som överstiger industribullret, vilket kan ses som en paradox Buller fordonstrafik och spårbunden trafik Områdets huvudsakliga trafikbullerkällor är den nya Norra länken samt spårväg och vägtrafik på Södra och Norra Hamnvägen. Även transporttrafik till och från fartygen kommer att vara en signifikant ljudkälla med en hög andel tunga fordon. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen kommer dessa ljudkällor att orsaka ekvivalenta ljudnivåer över 60 db(a) vid huvuddelen av de fasader i området som inte vetter mot gård. Spårväg-City planeras genomkorsa Södra Värtahamnen. Spåren ligger centrerat i en ny boulevard, och går delvis upphöjt på betongdäck mot anslutningen med Norra Länken. En del godståg trafikerar också på Värtabanan. Spårtrafik är ett relativt tyst trafikslag jämfört med busstrafik, trafiken kommer dock att vara mycket tät under rusningstiderna och bidrar till höga ljudnivåer vid fasad längs Södra och Norra Hamnvägen. Den sammantagna trafikbullersituationen gör att samtliga bostadshus i planområdet har formerats enligt gällande avstegsfall för trafikbuller, med skyddade gårdar i slutna kvarter. (Se 4.3 om avstegsfall). 57(91)

58 7.2.3 Akustiska beräkningar före designåtgärder Den prognosticerade bullersituationen för Södra Värtahamnen som framtagits av Structor Akustik redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen för området. Trafikbullret är, som beskrivits i tidigare avsnitt, den huvudsakliga dominerande ljudkällan, medan fartygsbullret orsakar svårigheter främst kopplat till riktvärden nattetid. För detta projekt Stadens ljud, Delstudie C har Structors beräkningsmodell kompletterats med uppdaterad data för spårvägen, i övrigt är nedan alternativ, dvs. akustiska beräkningar före designåtgärder, helt enligt miljökonsekvensbeskrivningen. (Nedan modeller är utarbetade av Structor, beräkningarna är utförda av Tyréns.) 35 db(a) Maximala ljudnivåer från industribullerkällor för Södra Värtahamnen, utan åtgärder (Structor / Tyréns) 40 db(a) 45 db(a) 50 db(a) 55 db(a) 60 db(a) 65 db(a) 70 db(a) 58(91)

59 Ljud från industribullerkällor i Södra Värtahamnen, ekvivalent ljudnivå under ljudets förekomst (Structor / Tyréns) 25 db(a) Ljud från trafikbullerkällor i Södra Värtahamnen, dygnsekvivalent ljudnivå (Structor / Tyréns) 30 db(a) 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) 50 db(a) 55 db(a) 60 db(a) 59(91)

60 7.3 FÖRDJUPAT PROGRAM ALTERNATIV BULLERUTREDNING Detta projekts uppdrag Stadens ljud, Delstudie C handlar inte om att ifrågasätta den bullerutredning, med förslag på åtgärder, som presenteras i planprogrammets miljökonsekvensbeskrivning. Utan uppdraget handlar om att precisera och föreslå en serie designförslag över fysiska åtgärder, vilka har effekter på den akustiska miljön. Dessa förslag presenteras i form av en fallstudie över planområdet Södra Värtahamnen. Studien är utformad som en modell över hur man kan integrera akustisk design med hållbar stadsutveckling. Projektets förslag på akustiska designåtgärder presenteras i kapitel 9. 60(91)

61 8 SÖDRA VÄRTAHAMNEN INTERDISCIPLINÄR ANALYS 8.1 INLEDNING I detta kapitel tillämpas projektets interdisciplinära modell och akustiska designverktygslåda för Kvartersparken, inom planområdet Södra Värtahamnen. Syftet är att, med Kvartersparken som modell, belysa hur begrepp och designåtgärder kan omsättas i praktiken. Fokus ligger på precisering av interdisciplinära begrepp, vilka beskriver kvalitetskriterier som föreskrivits i det fördjupade programmet för Kvartersparken. Hela processen redovisas mer utförligt i Bilaga BEGREPP OCH METOD Interdisciplinära begrepp Begreppsprecisering och begreppstillämpning är två centrala kriterier för projektet. Det handlar i synnerhet om interdisciplinära begrepp vilka är viktiga som kommunikativ bas mellan projektets olika expertkunskaper, och därigenom för problemhantering och problemlösning. De interdisciplinära begreppen är gemensamma för de aktörer som är engagerade i projektet. B E G R E P P I det fördjupade programmet för Kvartersparken i Södra Värtahamnen finns ett antal kärnbegrepp som dels har som syfte att beskriva visioner för parken, och som dels ska fungera som underlag i planprocessen, t.ex. som vägledning för miljöproblemhantering och arkitektonisk formgivning. Dessa begrepp är interdisciplinära i den meningen att de har utvecklats och preciserats inom ramen för planprocessen, mellan programmets olika aktörer från olika discipliner (planarkitekter, projektchefer, miljöplanerare, m.fl.). Begreppen är även intersubjektiva, i den meningen att projektets aktörer delar samma subjektiva uppfattningar (se 3.2). Följande begrepp finns preciserade i programmet, som kan kopplas till visioner om Kvartersparken: utomhusvistelse friytor av hög kvalitet grönt stadsrum rekreationsyta välbefinnande sociala värden hälsa offentlig konst tak- och fasadgrönska I det fördjupade planprogrammet tillämpas en s.k. sociotopkarta, för att beskriva sociala värden för Kvartersparken. Även dessa sociala värden fungerar som en form av interdisciplinära intersubjektiva begrepp, vilka kan tillämpas av samtliga aktörer i projektet. Följande begrepp finns preciserade i sociotopkartan (se karta, nedan): grön oas uteservering lek ro blomprakt sitta i solen 61(91)

62 Man kan således belysa det fördjupade programmet för Södra Värtahamnen från ett interdisciplinärt och intersubjektivt perspektiv i form av en slags gemensam kollektiv begreppsuppfattning Interdisciplinär metod Metodutveckling och metodtillämpning är centralt för projektet. Det handlar i synnerhet om interdisciplinära metoder vilka är viktiga som sammanlänkande strategier och tillvägagångssätt mellan projektets olika aktörer. Den interdisciplinära metoden är i huvudsak kopplad till Kvartersparken, i Södra Värtahamnen. M E T O D Den interdisciplinära metod som tillämpas inom ramen för detta projekt utgörs av en s.k. akustisk designverktygslåda. Verktygslådan omfattar en serie designförslag över fysiska åtgärder, vilka har effekter på den akustiska miljön (se kapitel 5). Exempel på verktyg är gröna fasader, mångfunktionella skärmar och ljudkonstinstallationer. Denna verktygslåda är kopplad till en praktikbaserad metod för projektets olika aktörer. Metoden går ut på att med verktygslådan som underlag ge konkreta och fysiska exempel på akustiska åtgärder, som i synnerhet är kopplade till ljudkvalitetskriterier Syntes: begrepp och metod Kvartersparken, i Södra Värtahamnen, analyseras med utgångspunkt från interdisciplinära begrepp* 1 och en interdisciplinär metod* 2. Begreppen är hämtade ur det fördjupade planprogrammet, och beskriver de kvalitetskriterier som föreskrivits för Kvartersparken. Metoden som utvecklats genom koncensusförfarande mellan projektets olika aktörer utgörs av en s.k. en akustisk designverktygslåda. Denna testas i Kvartersparken, med målet att utforma en ljudmiljö som stöder planprogrammets kvalitetskriterier. Den akustiska designverktygslådan handlar om att ge konkreta syntetiserade förslag på fysiska åtgärder för parken. Dessa åtgärder är relaterade till kriterier som rör akustisk design, stadsutveckling, miljökvalitet, trafikplanering och arkitektonisk formgivning. Denna problemhantering sker i ett cykliskt förlopp. Över tid utvecklas olika typer av bärande idéer, som svarar mot planprogrammets kvalitetskriterier, samtidigt som projektets modifierande faktorer blir allt färre (se modell nedan) Lundequist, Jerker, (1995), Design och produktutveckling, metoder och begrepp, Studentlitteratur, p (91)

63 BEHOV TEKNIK DESIGN DISCIPLINÄRA BEGREPP * 1 INTERDISCIPLINÄRA BEGREPP Behovs. begreppsb. användbarhet Teknik. begreppsb. saklighet Design. begreppsb. ändamål utomhusvistelse friytor av hög kvalitet grönt stadsrum rekreationsyta välbefinnande sociala värden hälsa offentlig konst tak- & fasadgrönska grön oas uteservering lek ro blomprakt sitta i solen BEHOV TEKNIK DESIGN DISCIPLINÄRA METODER Värdeskap. tillväg. samspel Tekniska tillväg. dimensionering. Kvalitetskap. tillv. formgivning * 2 INTERDISCIPLINÄR METOD akustisk designverktygslåda ANALYS INTERDISCIPLINÄRA INTERDISCIPLINÄR BEGREPP METOD SYNTES BESLUT modifierande faktorer bärande idéer 63(91)

64 Stockholms Sociotopkarta sociala värden för Södra Värtahamnen 4. Kvartersparken Grön oas Uteservering Lek Ro Blomprakt Sitta i solen Sociotopkarta (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm)

65 8.3 ANALYS Konsulter vid Tyréns AB, avdelningarna Stadsutveckling, Miljö & Kvalitet, Trafik och Akustik har analyserat de interdisciplinära kvalitetsbegreppen och den interdisciplinära metoden (akustiska designverktygslådan) som är kopplade till det fördjupade programmet för Kvartersparken i Södra Värtahamnen, vilket redovisas nedan Stadsutveckling Stadens invånare är, generellt, numera mer flexibla och mobila i sina aktiviteter, vilket innebär att man förväntar sig kunna jobba utomhus, träna på arbetstid eller få en vilsam paus mitt i staden. Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Användbarheten och kvaliteten på urbana platser är därför av högsta vikt, här kan t.ex. vattnet spela en viktig roll. Närhet till natur och grönområden ökar människors välbefinnande, och att införa gröna ytor i stadsmiljön har blivit allt mer eftersträvansvärt i stadsplaneringen. Gröna fasader och gröna tak på hus har blivit ett sätt att öka känslan av att ha naturen inpå knuten. Hela stadsdelar byggs för att fungera som ett eget kretslopp, och miljöcertifieras. De som bor, arbetar och rör sig i Kvartersparken ska enligt det fördjupade planprogrammet erbjudas utomhusvistelse, friytor av hög kvalitet, grönt stadsrum, rekreationsyta, välbefinnande, sociala värden, hälsa, offentlig konst, tak- och fasadgrönska. Upplevelser i form av konst, doft, ljud/tystnad, lek eller annan typ av gestaltning som inbjuder till olika aktiviteter eller sinnesstämningar höjer värdet på parken. Vissa av dessa upplevelsebaserade aktiviteter beskrivs även genom sociotopkartans begrepp: grön oas, uteservering, lek, ro, blomprakt och sitta i solen. Det finns starka visioner avseende alla dessa faktorer för parken. Det handlar bl.a. om att bemästra helheten, dvs. parkens relation till resten av området och till angränsande stadsdelar, men också de små kvalitativa detaljerna i utformningen av bostäder, strukturer, stråk, mötesplatser och de aktiviteter och service som parken erbjuder Miljö & Kvalitet Norra Djurgårdsstaden är ett miljöprofilområde inom Stockholms stad. Den är tänkt att bli ett föredöme internationellt inom hållbart stadsbyggande. Av det fördjupade programmet för Södra Värtahamnen framgår att det finns fem fokusområden: hållbar energi, miljöeffektiva transporter & byggnader, klimatanpassning, kretslopp och hållbar livsstil. I programmet är också den vattennära kontakten en central del av visionen. Detta är viktigt att beakta när man tar fram konkreta förslag, som exempelvis platsrelaterade vattenkvaliteter. Materialval är viktigt ur flera aspekter vid beslut om olika fysiska åtgärder. Akustiska åtgärder bör i rimligaste mån kunna verka i samklang med ovanstående fokusområden och visioner. Detta bedöms vara fullt möjligt, speciellt då man också tydligt ska precisera innovativa lösningar och systemlösningar inom enskilda områden. Samverkansformer mellan olika aktörer bidrar till optimerade förslag

66 När staden blir tätare, med fler människor på samma plats, är det viktigt att planera för grönska ( grön oas ), vilket bl.a. har fördelar för lokalklimatet. Grönskan skyddar mot värme och mot vind ( sitta i solen, lek, ro, uteservering ). Mycket grönska stimulerar också till trivsel och god hälsa i staden ( utomhusvistelse, rekreationsyta ). Man bör också fundera kring frågor som biologisk mångfald ( blomprakt, m.m.) i samband med fasadåtgärder, där grönska ingår som element för att dämpa buller. Det är viktigt med många arter inom ett visst område. Förutsättningarna för biologisk mångfald ökar om man väljer växter som kan utvecklas under längre tid, och som inte behöver planteras om årligen. Val av växter med olika krav ger också mer oberoende i förhållande till vädret. Då kan en växtsort utvecklas under de perioder som andra växter missgynnas. Rening och fördröjning av dagvatten kan ske dels genom grönskan, och därmed minska behovet av övrig bevattning, men också som strömmande vatten i dagen. Vid beslut om utformning av vattenåtgärder kan vattnet ledas på sådant sätt att det både bidrar till en god ljudkvalitet och till en effektiv rening och fördröjning Trafik Det "offentliga rummet" delar in bebyggelsen enligt kvartersstadens principer. Trafiken kommer att styras enligt en hierarki, dvs. det kommer inte att vara möjligt att köra bil på alla gator. En bred trädplanterad boulevard med spårväg i mitten planeras på nuvarande Värtabanan och bangård. Boulevarden är benämnd Södra och Norra Hamnvägen i planprogrammet. En positiv ansats slås an i trafikplanen för området; gående och cyklister ges prioritet före biltrafiken, vilket ju inte bara är i enlighet med områdets miljöprofil, utan även med Stockholms stads översiktsplan Promenadstaden och den nyligen framtagna Framkomlighetsstrategin. För Södra Värtahamnen krävs stora insatser för att koppla stadsdelen till omkringliggande områden och målpunkter, med såväl gångstråk och cykelstråk som med kollektivtrafik. I det fördjupade programmet tas behovet av kopplingar till Gärdet och Hjorthagen upp. Ropsten kommer att bli en viktig målpunkt och behöver därför kopplas samman med gångstråk och cykelvägar från den Södra Värtahamnen. Spårvägstrafik finns med i SLs strategiska plan för det växande Stockholm. Den är kapacitetsmässigt överlägsen busstrafiken, men kräver samtidigt anordningar som inte kollektivtrafik på hjul gör. Den innebär också en större barriär i stadsdelen Södra Värtahamnen, vilket försvårar korsande rörelser. Sedan 2010 finns dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm. Detta har lett till att utsläppen av partikelhalterna PM10 har halverats och minskat i innerstaden i stort. Om dubbdäcksförbud införs inom Södra Värtahamnen skulle en s.k. tätslät vägbeläggning kunna läggas i området, vilket skulle minska bullernivåerna från vägtrafiken märkbart. Se tidigare redogörelse om för- och nackdelar angående framtida dubbdäcksrestriktioner (5.5.1). De kvalitativa begrepp som preciserats för Kvartersparken ger associationer till platser i Stockholms innerstad som Nytorget, Mariatorget, Humlegården och Tessinparken, men också mer perifera gröna oaser som parken i Hammarby sjöstad innanför Sickla kaj och Millesgården. Trafiken på dessa platser är inte alls framträdande, även om den till 66(91)

67 exempel runt Humlegården är mycket hård. Följande kravspecifikationer kring trafiken vid Kvartersparken bör därför ställas: Bil, buss och cykeltrafiken ska inte vara utspridd över torget, utan vara hänvisad till vissa ytor. Biltrafiken bör separeras från Kvartersparken, exempelvis i form av murar, vegetation, staket, uteserveringar och cykelparkeringar. Tillgängligheten till Kvartersparken bör säkerställas, dvs. det måste vara lätt att ta sig till parken från omgivningen. Breda och tydliga stråk till och genom parken måste finnas. Cykelparkering intill parken uppmuntrar till användande av parken och cykling Akustik Den angränsande hamnen är planerad för stora kryssningsfartyg. Den gängse metoden att hantera bullret från fartygen är att anlägga en byggnad (vanligtvis en kontors- eller industrifastighet) nära kajen, vilken skall fungera som ljudskärm. Detta gäller dock inte för Södra Värtahamnens planprogram. Det finns, som stadsplanen visar, inga byggnader som helt stänger för vattnet. I fallet Södra Värtahamnen bygger principen på att annan bebyggelse än bostäder lokaliseras som ljudskärm i de norra och södra delarna, men utan visuell skärmning. Värtahamnen kommer att korsas av spårvagns-och fordonstrafik. Det är därför viktigt att lyfta fram denna tvärkommunikation som en kvalitet, i den meningen att trafik är ett viktigt incitament för att skapa en dynamisk stadsdel, och att trafiken länkar samman stadsdelar. Ett centralt problem är det buller som alstras från trafiken. För att klara gällande bullerkriterier så fordras därför att man skärmar och dämpar ljudnivåerna från trafiken. Ett annat problem är att den korsande trafikleden (med spårvagn och fordonstrafik) utgör en barriär, såväl som fysiskt som akustiskt hinder, och därför riskerar att separera Södra Värtahamnen från angränsande stadsdelar. Den växande mängden av ljudgenererade funktioner och verksamheter i det offentliga rummet skapar ofta problem, men samtidigt kan ljuden även vara en resurs. En viktig utgångspunkt är därför hur man kan skapa en hållbar platsspecifik ljudmiljö i Kvartersparken, med hänsyn till platsens befintliga ljud. Det gäller i synnerhet den situation då man hör ett ljud samtidigt som man saknar visuell kontakt med källan, som exempelvis att höra men inte se båttrafiken. Vi ställs ständigt inför sådana situationer i vår vardag, vilket får återverkningar på vårt beteende, särskilt då vi rör oss i staden. För Kvartersparkens del handlar det om att ta hänsyn till befintliga ljud, i relation till platsspecifika frågor. Det är framförallt viktigt att skapa variationer och kvaliteter i ljudlandskapet, genom små förskjutningar och förstärkningar av platsspecifika ljud. Dessa tillägg skapar lokalt avgränsade ljudrum. En ytterligare central fråga angående torgets utformning handlar om att ljudmiljön ska samspela med människa, funktion och 67(91)

68 plats. Följande kriterier är viktiga för Kvartersparken, avseende ljudgenererande verksamheter och funktioner: rumsliga kvaliteter (t ex avgränsade ljudrum på torget); orientering (om att orientera sig med stöd av ljudinformation vid olika positioner på torget); dynamik (rumsligt stationära ljudkällor som förändras över tid, ljudkällor i rörelse över torget, torgets allmänna ljudmiljö och dess förändring över tid); artefakter (ljudande funktioner på torget); verksamheter (sociala aktiviteter, lekplats, handel, m.m.); infrastruktur (fotgängare, cyklister, trafik); ljudatmosfärers estetiska anslag. 68(91)

69 9 SÖDRA VÄRTAHAMNEN FALLSTUDIE 9.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas projektets fallstudieförslag på akustiska designåtgärder för den planerade stadsdelen Södra Värtahamnen, i Norra Djurgårdsstaden. Det är viktigt att poängtera att förslagen inte är tänkta att genomföras, utan fallstudien har funktionen som modell över hur man kan integrera akustisk design med hållbar stadsutveckling. Modellen ifråga är konceptuell genom att den omfattar generella förslag på problemlösningar för Södra Värtahamnen, samtidigt som modellen är generisk, dvs. applicerbar i andra planeringssammanhang. Målet med modellen är således att ge ett konkret exempel på hur man kan formge en innovativ stadsplanelösning genom interdisciplinär planhantering och akustiska designåtgärder med hänsyn till riktvärden för buller och miljökvalitetsmål. Redovisningen är främst koncentrerad kring Kvartersparken, som är centralt placerad i stadsdelen. Därutöver redovisas förslag på lösningar kring de byggnader som finns i anslutning till den planerade kryssningstrafiken (enligt det fördjupade planförslaget), samt även planområdets bostadshus. Dessutom redovisas akustiska designförslag över den trädplanterade boulevard med spårväg (benämnd Södra Hamnvägen i planprogrammet), som är planerad på nuvarande Värtabanan och bangård. De åtgärder som presenteras nedan är kopplade till projektets s.k. akustiska designverktygslåda, vilken även har funktionen som projektets interdisciplinära metod. Denna rapport omfattar även ett powerpointdokument, som består av en översiktlig och lättfattlig projektredovisning, med modeller, illustrationer och ljudexempel. Se Bilaga 2. 69(91)

70 Södra Värtahamnen: Modellbild, fördjupat planprogram (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm)

71 Södra Värtahamnen: Modellbild, fördjupat planprogram (Stadsbyggnadskontoret, Stockholm)

72 9.2 AKUSTISK DESIGN FASADER De fasadåtgärder som föreslås i fallstudien är perforerade fasader och gröna fasader Perforerad fasad Byggnaderna med perforerade fasader är placerade närmast hamnen med kryssningsfartygen (se nedan plan, blå kontur = perforerad fasad). Flertalet av dessa byggnader finns idag, och ger plats åt främst kontorsoch hotellverksamheter. Förslaget handlar om att klä dessa befintliga hus med perforerad plåt med bakomliggande ljudabsorption. Byggnadernas bottenplan inrymmer offentliga verksamheter, och är därför inte försedda med perforerad fasad, eftersom det är viktigt att anpassa förslagen till planprogrammets planerade funktioner och verksamheter. Perforerat fasadmaterial, företrädesvis av plåt, med bakomliggande ljudabsorption, har stora variationsmöjligheter vad gäller gestaltning och estetik. Med dagens teknik går det att stansa ut en oändlig variation mönster Grön fasad Byggnaderna med västkassetter är placerade centralt i planområdet, runt omkring Kvartersparken (se nedan plan, grön kontur = grön fasad med växtkassetter). De sex byggnader som är markerade med bokstäverna C H, är planerade som bostadshus. Orsaken till att byggnaderna E och F inte är försedda med växtkassetter är att denna åtgärd inte har så stor bullerdämpande effekt. Detta beror på att dessa byggnader är lokaliserade på ett relativt långt avstånd från kryssningsfartygen i norr och från spår- och vägtrafiken i väster. Det är, med avseende på arkitektonisk utformning, även relevant att variera fasadmaterialen i planområdet, eftersom det är viktigt med omväxling. Även här har byggnadernas nedre plan inte klätts med växtkassetter, eftersom det är viktigt att variera privata (bostäder) och offentliga verksamheter, vilket i bästa fall kan bidra till en för området nödvändig dynamik. Gröna fasader är, ur gestaltningssynpunkt, ett spännande inslag i stadsbilden, ett tydligt visuellt ställningstagande för en grön stadsdel. Utmaningen kommer att vara underhållet. Att gamla döda växter byts ut och att hantera bevattningen. Ur ett gestaltningsmässigt perspektiv är det viktigt att man väljer rätt växter, som klarar klimatet

73 Perforerad fasad (blå kontur) Grön fasad (grön kontur) 73(91)

74 9.3 AKUSTISK DESIGN TAK I den akustiska designverktygslådan finns ett flertal takåtgärder, som påverkar ljudnivåerna. I detta projekt hanteras enbart mjuka tak, se nedan Sedumtak Så kallat mjukt tak i form av sedumtak föreslås för samtliga byggnader i planområdet. Detta takmaterial har en relativt god ljudabsorberande funktion. En ytterligare positiv aspekt är att en sådan taklösning även kan hantera dagvatten. I detta projekt tillämpas en nordisk beräkningsmodell för väg och tågtrafik (se avsnitt 9.6). Denna modell är dock inte avpassad för att beräkna den ljuddämpande effekten av sedumtak. Projektets samarbetspartner Chalmers, avdelningen Teknisk akustik, har därför genomfört en studie för Hus C i planområdet (se bild). Endast vägtrafikbuller har beaktats i studien. Resultatet av Chalmers beräkning visar på en förbättring på cirka 4 db, på innnergårdens marknivå för Hus C. Ljudabsorptionen avseende fartygsbuller är dock något lägre, dels beroende på ljudspektrat (låga frekvenser som alstras av båtmotorerna), och dels beroende på ljudkällans position i höjdled. Exempel: Sedumtak (Tyréns) 74(91)

75 9.4 AKUSTISK DESIGN KVARTERSPARKEN Inledning Kvartersparken har valts i denna studie med syftet att belysa projektets interdisciplinära modell, dvs. hur man via interdisciplinära begrepp och projektets akustiska designverktygslåda kan analysera och gestalta parken, med hänsyn till miljöproblemhantering och arkitektonisk formgivning. De interdisciplinära begreppen är hämtade ur det fördjupade planprogrammet och den sociotopkarta som finns upprättad över parken. Följande begrepp kan kopplas till visioner om Kvartersparken: utomhusvistelse friytor av hög kvalitet grönt stadsrum rekreationsyta välbefinnande sociala värden hälsa offentlig konst tak- och fasadgrönska grön oas uteservering lek ro blomprakt sitta i solen. De akustiska designåtgärder som föreslås för Kvartersparken utgår från den analys som redovisas i föregående kapitel Fasader Tre av Kvartersparkens omgivande byggnader är klädda med växtkassetter. Den fjärde fasaden som kantar parken är en befintlig byggnad, vilken föreslås kläs med perforerad fasadplåt. Genom dessa fasadåtgärder minskar bullernivån i parken betydligt. Samtidigt bidrar fasaderna till att förstärka parkens kvaliteter avseende planprogrammets kvalitativa begrepp, såsom; grönt stadsrum, fasadgrönska, grön oas och blomprakt. (Tyréns) 75(91)

76 Exempel: Grön fasad, med växtkassetter, Paris (Tyréns) 76(91)

77 Exempel: Grön fasad, Etnografiska museet, Paris (Jean Nouvel) (Tyréns) 77(91)

78 9.4.3 Skärmar Den gata som kantar parkens västra del (Fjärde Bassängvägen) ska trafikeras av kollektivfordon (bussar) och privatfordon (nyttotrafik och bilister som bor i området). För att kunna åstadkomma kvaliteter som friytor av hög kvalitet, hälsa och ro så fordras att Kvartersparken skyddas från det buller som alstras av trafiken. Det bör poängteras att majoriteten av stadens parker i Stockholm har trafikbullernivåer som överskrider 50 db (Lday), vilket är oförenligt med en god och hållbar miljö. I ett flertal forskningsrapporter framhålls att bullernivån i stadsparker bör ligga en bra bit under 50 db(a), för att ljudmiljön skall upplevas som god. 15 Låg skärm växtlighet Projektets förslag är att installera två olika typer av skärmar längs gatan Fjärde Bassängvägen (torgets västra gata). Skärmarna består dels av en busskur, och dels av en låg skärm försedd med växtkassetter. Den låga gröna skärmen har även en ljuddämpande funktion, för att på så sätt minska bullret från trafiken. Effekten med skärmarna är att trafikbullret minskar betydligt i parken Det är viktigt att utforma den gröna skärmen så den smälter in i parkens övriga utförande. Höjden på skärmen är ca 0,7 meter, så att fotgängare, cyklister och bilister kan ha visuell kontakt med omgivningen. Denna skärm har öppningar för att inte skapa en barriär, och därmed försvåra tillträde till parken. Skärm gatumöbel Så kallade mångfunktionella skärmar, i form av sittmöbler med absorberande och skärmande funktion, ska installeras inne i parken. Sittmöblerna kommer att placeras med ryggsidorna vända mot den södra gatan (Malmvägen), och ryggstödet ska vara högre än huvudhöjden (i sittande läge), för att få en så god akustisk skärmeffekt som möjligt Trafik Shared space och hastighet De två gator som kantar Kvarterparkens östra och norra del föreslås utformas enligt konceptet shared space, vilket är benämningen för ett gaturum där de olika trafikslagen (fotgängare, cyklar, bilar, bussar) inte är separerade. Miljön är utformad för att främja ett hänsynstagande beteende, som har en positiv inverkan på ljudmiljön eftersom bilförarna ofta sänker hastigheten, och accelererar mjukare. Syftet med shared space-ytor är att förbättra stadsmiljön, öka trivseln, tryggheten och folklivet. Det är viktigt att lägga stor kraft på att lösa utformningen på ett sådant vis att även personer med funktionsnedsättningar kan röra sig i området och känna sig trygga. 15 Boverket (2007). God bebyggd miljö, Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, ISBN-nummer: Berglund, B., Kihlman, T., Kropp, W. och Öhrström, E. (2004). Soundscape support to health. MISTRA Final report phase 1, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Nilsson, M. E. & Berglund, B. (2006). Soundscape quality in suburban green areas and city parks. Acta Acustica united with Acustica, 92 (In press). 78(91)

79 Exempel: Shared Space, Skvallertorget, Norrköping Exempel: Shared Space, Drachten, Holland (Tyréns) 79(91)

80 Slät asfalt Så kallad tätslät gatubeläggning föreslås för samtliga gator i planområdet. Beläggningen har mindre stenstorlek och är därmed effektiv mot däcksbuller. Åtgärden är även bra ur luftkvalitetssynpunkt. Förbud av dubbdäck rekommenderas därför att den tätsläta beläggningen slits relativt fort. Vid låga hastigheter minskar ljudalstringen med någon db. Effekten blir tydligare för el- och hybridfordon, där däck-vägkontakten utgör en större del av ljudalstringen (se om för- och nackdelar med dubbdäck) Ljudkvalitet Fontän Vattenspel En fontän i form av ett vattenspel föreslås för Kvartersparken. Vattenspelet bör placeras på torgets sydvästra del, i hörnet av Fjärde Bassängvägen och Malmvägen (se bild). Ett flertal forskningsprojekt visar på fontäners positiva inverkan på ljudmiljön, i synnerhet på torg och i parker med omgivande trafik. Det handlar även om att vattenljudet maskerar trafikbruset. Samtidigt är det viktigt att inte vattenljudet är för starkt eftersom det kan maskera torgets naturljud, såsom fågelkvitter och lövsus, med mera. Fontänens placering är också viktig. 16 Det finns flera skäl till att placera vattenspelet i parkens sydvästra hörn. Ett skäl är att det kommer att synas ett par kvarter bort på Bassängvägen och Malmvägen. Dessutom kommer vattnet att höras en bit in på dessa gator. Vattenspelet kommer därmed att fungera som dragningskraft till parken, samt att ljudet associerar till havet/skärgården Ett andra skäl är att fontänens placering är bäst avpassad för att maskera trafikbullret från Bassängvägen och Malmvägen, och även det avlägsna trafikbruset från Södra Hamnvägen. Ett tredje skäl är att vattnet inte kommer att maskera de naturljud som finns i parken. Fontänen bör även ha en teknisk lösning som möjliggör att den kan vara aktiv året om. Fontänens ljudkvalitet och placering är således två mycket viktiga parametrar. Ljudinstallation En ljudinstallation föreslås i parkens nordöstra hörn. Syftet är att förbättra det urbana ljudlandskapet i områdets offentliga torg. I korthet handlar det om att förbättra ljudmiljön genom att lägga till ljud via högtalare. Ljudtilläggen har en dubbel funktion, i form av att det: Maskerar buller från kryssningsfartyg och trafikbruset; Tillför auditiva kvaliteter avseende rumsbildning, komfort och atmosfär. Det handlar om att främja positiva ljud, det vill säga att skapa akustiska kvaliteter genom att lyfta fram parkens platsspecifika ljud som stödjer platsens funktioner och rumsliga kvaliteter, samt som stärker sociala möten. Ljudtilläggen är platsspecifika i 16 Rådsten-Ekman, M., Axelsson, Ö., & Nilsson, M. E. (2012). Artikel Effects of sounds from water on perception of acoustic environments dominated by road traffic noise. Acta Acustica united with Acustica, 80(91)

81 den meningen att de ska smälta in med parkens ljudatmosfär, i synnerhet fontänens vattenljud, samtidigt som de utgör en grund för ett harmoniskt och estetiskt tilltalande ljudlandskap. Konceptet har med framgång testats på Mariatorget i Stockholm. Fyra permanenta ljudinstallationer finns idag på torget. 17 Dessa åtgärder fontän och ljudinstallation kan sammantaget öka parkens attraktion, och därmed bidra till att generera kvaliteter som: utomhusvistelse, friytor av hög kvalitet, rekreationsyta, välbefinnande, sociala värden, hälsa, offentlig konst (ljudinstallationen), uteservering, lek och sitta i solen. Kvartersparken: Förslag akustiska designåtgärder 17 Hellström B. (2011). Artikel Slow Sound Art - modell för hållbara ljudinstallationer. Idem. 81(91)

82 Kvartersparken: Vy nord-ost Kvartersparken: Vy syd-väst (Tyréns) Uppdrag: (91)

83 9.5 AKUSTISK DESIGN SÖDRA HAMNVÄGEN Skärmar Låg skärm Växtlighet En låg skärm med växtlighet föreslås längs med Södra Hamnvägen, på den sida som är vänd mot Södra Värtahamnen. Skärmen ska vara cirka 70 cm hög, för att inte skymma den visuella kontakten mellan gatan och stadsrummet. Växtskärmen, som både absorberar och skärmar, ska placeras så nära fordonstrafiken som möjligt. Låg skärm Dynamisk Två låga dynamiska skärmar, cirka 70 cm höga, föreslås på Södra Hamnvägen, för att dämpa och skärma ljudet från spårvagnstrafiken. Konceptet med de s.k. dynamiska skärmarna är att de, förutom den akustiska effekten, även skall lysa då tågen passerar området. Skärmarna kommer därigenom även ha funktionen som varningssystem för fotgängare, cyklister och bilister, samt även ha en dynamisk estetisk effekt. Skärmarna är utformade med ett dubbelt lager av perforerade plåtar, med bakomliggande belysning, vilket skapar en moiréeffekt. 18 Exempel: Dynamisk skärm (DinellJohansson / Mikael Pauli) 18 Konceptet är utformat av arkitektkontoret DinellJohansson, i samverkan med konstnären Mikael Pauli. 83(91)

84 9.5.2 Markbeläggning Spårbeläggning Gräs Mjuk mark i form av gräs föreslås mellan spårvagnsspåren, längs Södra Hamnvägen, för att dämpa spårbullret, se bild. Denna åtgärd är mycket effektiv eftersom den mjuka marken är nära källan. Gräsbeläggningen är även ett positivt inslag i stadsdelens gröna profil. (Tyréns) Vägbeläggning Slät asfalt Så kallad tätslät asfalt föreslås på Södra Hamnvägen. Den bullerdämpande effekten för fordonstrafiken är större här än i jämförelse för gatorna inne i planområdet, eftersom Södra Hamnvägen medger högre hastighet. Förbud av dubbdäck rekommenderas, eftersom den släta beläggningen slits relativt fort (se 5.5.1). 84(91)

85 Södra Hamnvägen: Förslag akustiska designåtgärder (Tyréns) 85(91)

AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling

AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling PRESENTATION TYRÉNS (www.tyrens.se) ) Björn Hellström o o o akustisk designer, arkitekt (SAR / MSA), Tyréns professor i ljudkonst, Konstfack

Läs mer

B j ö r n H e l l s t r ö m. a k u s t i s k d e s i g n e r & a r k i t e k t Ty r é n s

B j ö r n H e l l s t r ö m. a k u s t i s k d e s i g n e r & a r k i t e k t Ty r é n s B j ö r n H e l l s t r ö m a k u s t i s k d e s i g n e r & a r k i t e k t Ty r é n s p r o f e s s o r & d o c e n t K T H A r k i t e k t u r s k o l a n I n n e h å l l A k u s t i s k D e s i g

Läs mer

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014 Lisa Johansson Problem med dagens riktvärden och praxis Buller lyfts ofta fram som ett hinder för bostadsbyggande

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning Handläggare Ohlsson Perry Tel +46105058438 Mobil +46701847438 Fax +46105053009 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (7) Datum Kungälvs kommun Nämndhuset 442 81 Kungälv Uppdragsnr 577009 Detaljplan för

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar.

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar. 2012-05-03 1/12 AB Stockholmshem / Sweco Architects Rubinvägen, Hägersten Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för planerad nybyggnad av bostäder vid Rubinvägen

Läs mer

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53):

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53): 2008-04-27 1/7 Seniorgården AB Kv Porträttet, Tyresö strand Beräkning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av vägtrafikbuller med hänsyn till planerad nybyggnad av seniorbostäder inom

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, Stockholm Trafikbullerutredning

Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, Stockholm Trafikbullerutredning Projekt: 31-04704 Rapport: 31-04704-A Datum: 2007-05-15 Antal sidor: 8 Bilagor: 31-04704/A01 - A12 Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, Stockholm Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Exploateringskontoret

Läs mer

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633 Kv Kantorn etapp 2 Trafikbullerutredning Sammanfattning Det finns goda förutsättningar att uppföra bostäder som uppfyller gällande riktvärden för trafikbuller. www.bjerking.se Sida 1 (13) Trafikbullerutredning

Läs mer

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Rapport 10662-11101800.doc Antal sidor: 10 Bilagor: 01-06 Uppdragsansvarig Magnus Ingvarsson Jönköping 2011-10-19

Läs mer

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev Rapport nummer: 2016-060 r01 Datum: Rev 1 2016-05-03 Kv Gamla Uppsala, Uppsala Trafikbullerutredning L:\2016\2016-060 KO Gamla Uppsala, Junior Living Holding AB\Rapporter mm\2016-060 r01 Trafikbullerutredning_rev

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Söderbymalm 3:405, Haninge

Söderbymalm 3:405, Haninge Uppdrag: 547428 Rapport: 547428 B Datum: 2009-11-17 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-B03 Söderbymalm 3:405, Haninge Ombyggnad av kommunalhuset till bostäder Bullerutredning Uppdragsgivare: Peab Bostad AB Region

Läs mer

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Projekt: 541973 Rapport: 541973 A Datum: 2009-04-14 Antal sidor: 7 Bilagor: A01-A03 Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: AB Svenska Bostäder Mats Åhlander Box 95 162 12

Läs mer

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kv. Nejlikan, Borås Rapport -11101100.doc Antal sidor: 9 Bilagor: 01 10 Uppdragsansvarig Jönköping g:\kontakt\dokument\\-11101100.doc Soundcon AB Järnvägsgatan

Läs mer

Illustration från framsidan av Nacka kommuns program för Älta C och dess närområde från september 2004.

Illustration från framsidan av Nacka kommuns program för Älta C och dess närområde från september 2004. Rapport nummer: 2010-079 r01 Datum: 2010-07-08 rev 2011-04-18 Älta Centrum, Etapp 1, Oxelvägen Trafikbullerutredning L:\2010\2010-079 LG Älta Centrum, trafikbullerutredning, Nacka kommun\rapporter\2010-079

Läs mer

KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER

KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER RAPPORT KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2014-06-12 Uppdrag: 253483, Laxen, Luleå Titel på rapport: Kv Laxen - Trafikbuller Status: Datum: 2014-06-12 Medverkande Beställare: Kontaktperson: HSB

Läs mer

Kallhälls Centrum PM trafikbuller & buller från uppställda pendeltåg

Kallhälls Centrum PM trafikbuller & buller från uppställda pendeltåg Stockholm 2014-11-19 Er beteckning: --- Vår beteckning: 2011-079 Kallhälls Centrum PM trafikbuller & buller från uppställda pendeltåg Järfälla kommun planerar en förtätning av Kallhälls Centrum. 2011 genomförde

Läs mer

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR RAPPORT KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Fenix - Komplettering UPPDRAGSNUMMER 1150982000 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR MATHIEU BOUÉ RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare, Akustiker repo001.docx

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun RAPPORT 10144859 R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun 2010-11-22 Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Andreas Novak RAPPORT 10144859

Läs mer

Bernström akustik. JM AB Kv Uttern, Norrtälje Redovisning av trafikbuller /12 Rev Inledning

Bernström akustik. JM AB Kv Uttern, Norrtälje Redovisning av trafikbuller /12 Rev Inledning 2013-06-06 1/12 JM AB Kv Uttern, Norrtälje Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för nybyggnad av bostäder inom kvarteret Uttern i Norrtälje kommun. Förslaget

Läs mer

Norrtälje hamn, kvarter 3 och 4

Norrtälje hamn, kvarter 3 och 4 Kund Index Living AB Magnus Ekman Box 7744 103 95 Stockholm Datum Uppdragsnummer 15087 2015-04-27 Rapport A Norrtälje hamn kvarter 3 och 4 Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A03 Rapport 15087

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Abrahamsberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan

Abrahamsberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare RAPPORT C 1 (6) Datum Uppdragsnr 560618 Leif Åkerlöf 2011-04-05 Tel 010-5056058 Bilagor: C01-C08 Mobil 070-1845758 ABACUS Fax 010-5051183 c/o Joliark leif.akerlof@afconsult.com Rapport 560618

Läs mer

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11)

RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11) RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11) Kund Reierstam arkitektur & projektutveckling AB Göran Reierstam Stureplan 15, Stockholm Datum Uppdragsnummer 2013-08-16 13087 Rapport A (Förhandskopia) Kv Blåklinten,

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning www.bjerking.se Sida 2 (8) Trafikbullerutredning Uppdragsnamn Kv Kantorn Uppsala kommun Trafikbuller Rikshem AB Krister Karlsson Box 3034 750 03 Uppsala Uppdragsgivare Rikshem AB

Läs mer

RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9)

RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund Signalisten Solna Erik Lindfors Datum Uppdragsnummer Bilagor 2014-12-04 14223 Rapport A (Förhandskopia) Palsternackan, Jungfrudansen, Solna Trafikbullerutredning

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund RAPPORT 1 (5) Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.com Datum 2014-10-16 Malin Johansson Anders Personsgatan 2 401 80 Göteborg Uppdragsnr Trafikbullerberäkning

Läs mer

Trafikbullerutredning Bolinder Strand

Trafikbullerutredning Bolinder Strand Trafikbullerutredning Bolinder Strand Utredning med avseende på krav och riktvärden för trafikbuller Uppdragsgivare: JM AB Referens: Anders Joelson Ert referensnummer: P.061212.1.4.3.13 Vårt referensnummer:

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ Fakta H+ Utveckling fram till år 2035 Yta: 100 hektar, 1 000

Läs mer

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan 12012 RAPPORT B 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg 35 112 51 Stockholm Datum Uppdragsnummer 12012 Bilagor B01, B02 2012-06-05 Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Bramme

Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Bramme PM 725887 rev. B 2016-12-22 1 (8) Kund: Leverantör: Trelleborgs Kommun ÅF Infrastructure AB Samhällsbyggnadsförvaltningen frank.andersson@afconsult.com Anders Bramme 070-1847488 Kv Herkules inkl. gårdshus

Läs mer

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-06-05 n:\104\01\1040169\6 leverans\särö c västra området pm 2015-06- 05.docx 2 (9) Detaljplan för Särö centrum,

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer

Rapport: Väsjön. Utökad bullerutredning Beställare: Sollentuna kommun Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01

Rapport: Väsjön. Utökad bullerutredning Beställare: Sollentuna kommun Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01 Rapport: Utökad bullerutredning 2009-06-09 Beställare: Uppdragsnummer: 221071 Rapportnummer: Uppdragsansvarig Peter Malm 08-566 41078 Handläggare Peter Malm 08-566 41078 Kvalitetsgranskning - Rev Ändringen

Läs mer

Alphyddan, studentbostäder, Nacka

Alphyddan, studentbostäder, Nacka Rapport nummer: 2014-003 r03 Datum: 2014-11-06 Alphyddan, studentbostäder, Nacka Bullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-003 AF Alphyddan, Nacka kommun\rapporter\2014-003 r03x.docx Beställare: Nacka

Läs mer

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning 2014-11-11, rev 2014-11-28 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Mikael Eriksson TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende

Läs mer

Kv. Munksundet 29:2-3

Kv. Munksundet 29:2-3 Datum: 2014-05-06 Projekt: Kungsgatan/Idrottsallén, Enköping Peab AB Trafikbullerberäkning HANDLÄGGARE: Johan Odemalm Melisa Jiménez KVALITETSKONTROLL: Ingemar Ohlsson ADL KONSULT AB KATARINAVÄGEN 22 116

Läs mer

Kvarteret Hugin, Borås Trafikbullerutredning för ny detaljplan

Kvarteret Hugin, Borås Trafikbullerutredning för ny detaljplan Rapport nummer: 2014-119 r03 rev01 Revideringsdatum:2016-05-18 Kvarteret Hugin, Borås Trafikbullerutredning för ny detaljplan Bild: Kvarteret Hugin, vy mot väster genom Sandgärdsgatan och Stengärdsgatan.

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182067000 2015-05-15 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182067000 2015-05-15 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ repo001.docx 2012-03-2914 FALKÖPINGS KOMMUN Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping UPPDRAGSNUMMER 1182067000 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ RICARDO OCAMPO DAZA RIKARD SJÖHOLM Uppdragsledare, Akustiker

Läs mer

Sandstugan - Äldreboende, Botkyrka Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan

Sandstugan - Äldreboende, Botkyrka Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan 16099 RAPPORT C 1 (6) Kund ANOVA arkitekter ab Datum Uppdragsnummer1 16099 Bilagor 2016-06-01 Rapport C Sandstugan, Botkyrka Tillbyggnad av äldreboende - Trafikbuller Rapport 16099 C Sandstugan - Äldreboende,

Läs mer

Svartå Strand, Mjölby kommun Trafikbullerutredning inför ny detaljplan

Svartå Strand, Mjölby kommun Trafikbullerutredning inför ny detaljplan 1 (5) Handläggare Datum Uppdragsnr 571462 2012-03-05 Tel 010-505 60 71 Bilagor: A01-A02 Mobil 070-184 57 71 Hanna Hammarlund Fax 010-505 11 83 Mjölby kommun lars.lindstrom@afconsult.com 595 80 Mjölby Uppdragsansvarig

Läs mer

Rapport 14139 B Hagastaden

Rapport 14139 B Hagastaden RAPPORT 14139 B 1 (10) Kund Iterio Pernilla Troberg Östgötagatan 12 116 25 Stockholm Datum Uppdragsnummer 14139 Bilagor B01-B05 2015-08-27 Rapport B Norra Hagastaden i Solna och östra delen av Hagastaden

Läs mer

Beräknade trafikbullernivåer

Beräknade trafikbullernivåer 12009 PM D 1 (7) Kund Täby kommun Datum Uppdragsnummer 12009 Bilagor: D01-D03 2016-09-12 PM D Västra Roslags-Näsby, Täby Trafikbullerunderlag för fortsatt planering. I denna PM redovisas ekvivalenta och

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning station Uppdragsgivare: Seniorgården AB Referens: Ebba Sääw årt referensnummer: Antal sidor + bilagor: 7 + 14 Rapportdatum: 2013-11-28 Projektansvarig Kvalitetsansvarig Henrik Anréus

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

PM TRAFIKBULLER Kv Städet, Brillinge 3:3

PM TRAFIKBULLER Kv Städet, Brillinge 3:3 PM TRAFIKBULLER Kv Städet, Brillinge 3:3 Blad 1 Visar ekvivalent ljudnivå vid mest utsatt del av fasad (i höjdled) samt ljudnivån 1,5 meter över mark. Blad 2 Visar maximal ljudnivå vid mest utsatt del

Läs mer

15. Buller var står vi nu?

15. Buller var står vi nu? 15. Buller var står vi nu? 1. Regeländringar inom bullerområdet 2. Hållbar stadsutveckling & akustisk design 3. Regeländringarna, kommentarer NV 4. Regeländringarna, kommentarer Lst 5. Diskussion Regelverket

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag: 543020 Rapport: 543020 A Datum: 2009-03-06 Antal sidor: 7 Bilagor: A01 Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Tyresö kommun Sophia Norrman

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

LSS-Boende, Sollentuna kommun Trafikbullerutredning

LSS-Boende, Sollentuna kommun Trafikbullerutredning RAPPORT A 1 (7) Handläggare Lars Lindström Tel +46 (0)10 505 60 71 Mobil +46 (0)70 184 57 71 lars.e.lindstrom@afconsult.com Datum 2014-05-23 Maxarkitekter Lotta Åberg Tyska brinken 19, 2 tr 111 27 Stockholm

Läs mer

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12)

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) Kund HSB Bostad AB Karolina Rentzhog Box 8160 104 20 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2014-01-30 14005 Rapport A (Förhandskopia) Engelbrektshöjden, Järfälla Trafikbullerutredning

Läs mer

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun Handläggare Elisabeth Persson Telefon 010-505 25 52 Mobil 072-505 18 43 E-post elisabeth.persson@afconsult.com Beställare Halmstads kommun Niklas Lidström niklas.lidstrom@halmstad.se 070-364 13 04 Datum

Läs mer

Östra Sala backe etapp 2b - Årsta Torg, Uppsala

Östra Sala backe etapp 2b - Årsta Torg, Uppsala 713465 RAPPORT A Handläggare Samuel Tuvenlund Telefon +46 10 505 52 13 E-post samuel.tuvenlund@afconsult.com Datum 2016-01-12 Uppdragsnummer 713465 Rapport A Beställare Midroc Property Development AB Östra

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA RAPPORT LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-17 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 241662, Bullerutredning för forskarbostäder campus solna Ljudmiljöåtgärder KI campus, Solna

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Rapport nummer: 2014-165 r01 Datum: 2014-12-16 Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Trafikbullerutredning L:\2014\2014-165 MS Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Sundell Arkitekter AB\Rapporter\2014-165

Läs mer

Bussdepå, Tomteboda, Solna

Bussdepå, Tomteboda, Solna RAPPORT 12175 B 1 (8) Kund Solna kommun c/o Iterio Datum Uppdragsnummer 12175 Bilagor 2016-10-14 Rapport B Tomteboda bussdepå, Solna Bullerutredning för planerade bostäder Rapport 12175 B Bussdepå, Tomteboda,

Läs mer

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 15138 1 (12) Kund Riksbyggen Datum Uppdragsnummer 15138 2015-06-30 Rapport A Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A03 Rapport 15114 A Dragonvägen, Upplands

Läs mer

KV REPARATÖREN, UMEÅ TRAFIKBULLER

KV REPARATÖREN, UMEÅ TRAFIKBULLER KV REPARATÖREN, UMEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2015-11-04 Uppdrag: 256776, Kv Reparatören, Umeå Titel på rapport: Trafikbuller Status: Datum: 2015-11-04 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skanska Sverige

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Papagi Holding AB Referens: Jacob Haas Vårt referensnummer: Antal sidor + bilagor: 9 + 12 Rapportdatum: 2015-05-11 Revidering: A Handläggande akustiker Ansvarig akustiker

Läs mer

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter)

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) 1 (7) Datum: 2016-06-21 Planenheten, Nacka kommun Tomas Magnusson, planarkitekt PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) Sammanställning av bullersituationen i detaljplan Igelboda. Upprättad

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

711632 RAPPORT B 1 (7)

711632 RAPPORT B 1 (7) 711632 RAPPORT B 1 (7) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0) 10 505 46 139 Mobil +46 (0)70 661 50 21 Fax +46 10 505 00 10 Johanna.astrom@afconsult.com Datum 2015-10-30 Håbo kommun Emma Zetterman Centrumleden

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 3105451 Rapport: 3105451 D Datum: 2009-10-06 Antal sidor: 7 Bilagor: 3105451/D01 - D02 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Tyréns Temaplan

Läs mer

Trafikbuller. Västra Valhallavägen. Åkerlöf Hallin Akustik Mars stockholm.se/vastravalhallavagen

Trafikbuller. Västra Valhallavägen. Åkerlöf Hallin Akustik Mars stockholm.se/vastravalhallavagen Västra Valhallavägen Trafikbuller Åkerlöf Hallin Akustik Mars 2014 stockholm.se/vastravalhallavagen RAPPORT 13057 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) Kund Exploateringskontoret Eleonor Eklind Forslin Box 8189 104 20

Läs mer

Trafikbullerberäkning för ny detaljplan

Trafikbullerberäkning för ny detaljplan Rapport nummer: 201-004 r01 Datum: 201-03-27 Kv. Sågbocken, Gävle Trafikbullerberäkning för ny detaljplan L:\201\201-004 SS Kv Sågbocken, Gävle kommun, Mark och exploatering\rapporter\201-004 r01.2.docx

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

Strömstad ny sporthall, Buller PM

Strömstad ny sporthall, Buller PM PM 04:0 Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler. Strömstad Dokumentinformation Titel: Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler, Strömstad Datum: 04-0-06 Uppdragsansvarig: Handläggare:

Läs mer

Kv Brofästet, Stockholm. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Stina Airijoki Box 8189.

Kv Brofästet, Stockholm. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Stina Airijoki Box 8189. Rapport nummer: 201-01 r01 Datum: 201-0-12 Kv Brofästet, Stockholm Trafikbullerutredning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 201-0-12, Dnr 2011-11 L:\201\201-01 LE Kv Brofästet, Exploateringskontoret\Rapporter\201-01

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

Bro Prästgård 6:31 TRAFIKBULLERUTRENING SLUTRAPPORT 2012-12-12

Bro Prästgård 6:31 TRAFIKBULLERUTRENING SLUTRAPPORT 2012-12-12 Bro Prästgård 6:31 TRAFIKBULLERUTRENING SLUTRAPPORT 2012-12-12 Uppdrag: 246528 Titel på rapport: Bro Prästgård 6:31 - Trafikbullerutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-12-12 Medverkande Beställare:

Läs mer

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2:

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2: Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 DP Grankällan, Järvastaden Trafikbullerutredning för detaljplan L:\2012\2012-008 LE DP Grankällan, Järvastaden, Järvastaden AB\Rapporter\2012-008 r01.3.docx

Läs mer

RAPPORT 14259 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12)

RAPPORT 14259 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) RAPPORT 14259 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) Kund Signalisten Solna Erik Lindfors Datum Uppdragsnummer 2015-01-20 14259 Rapport A (Förhandskopia) Bollen, Solna Bullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A02 Rapport

Läs mer

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 UPPDRAG Trafikanalys Västervik UPPDRAGSNUMMER 7000443 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Mathieu Boué DATUM 2015-11-25 Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen

Läs mer

Kv Kronan, Klippan. Ombyggnation av kontorslokaler till bostäder. Trafikbullerutredning

Kv Kronan, Klippan. Ombyggnation av kontorslokaler till bostäder. Trafikbullerutredning 1 (6) Kv Kronan, Klippan. Ombyggnation av kontorslokaler till bostäder. Trafikbullerutredning Uppdragsgivare Skånska värdar i Klippan AB Ref: Jonas Svensson / Joakim Lindahl, Byggfast Uppdrag Att utföra

Läs mer

Björksätravägen, Stockholms stad. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev

Björksätravägen, Stockholms stad. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev Rapport nummer: 2016-085 r01 Datum: 2016-05-11 Björksätravägen, Stockholms stad Trafikbullerutredning L:\2016\2016-085 KO Björksätravägen, omgivningsbuller, NCC Boende AB\Rapporter mm\2016-085 r01 Trafikbullerutredning.docx

Läs mer

RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Rapport A (Förhandskopia) Tibbleängen, Kungsängen, Upplands-Bro Bullerutredning för detaljplan

RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Rapport A (Förhandskopia) Tibbleängen, Kungsängen, Upplands-Bro Bullerutredning för detaljplan RAPPORT 16024 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund Ikano Real Estate Box 1304 172 26 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2016-03-10 16024 Rapport A (Förhandskopia) Tibbleängen, Kungsängen, Upplands-Bro Bullerutredning

Läs mer

Bullerutredning. Förutsättningar för kv. Härnevi 1:17 mot gällande riktvärden

Bullerutredning. Förutsättningar för kv. Härnevi 1:17 mot gällande riktvärden Bullerutredning Förutsättningar för kv. Härnevi 1:17 mot gällande riktvärden Uppdragsgivare: Härnevi fastighets AB Referens: Mikael Rosenberg Vårt referensnummer: 14012-1 Antal sidor: 11 Rapportdatum:

Läs mer

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Datum Uppdragsnr 564865 Leif Åkerlöf 2011-04-20 Tel 010-5056058 Bilagor: A01-A02 Mobil 070-1845758 Realoption i Sverige AB Fax 010-5051183 Svartbäcksgatan 10

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING DP KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:331 M.FL.

TRAFIKBULLERUTREDNING DP KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:331 M.FL. KOMPLETTERANDE PM TILL TRAFIKBULLERUTREDNING DP KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:331 M.FL. RAPPORT 2014-03-20 Uppdrag: 244238, Detaljplan för handelsplats Brunna i Upplands-Bro kommun Titel på rapport: Kompletterande

Läs mer

Kv Bergåsen, Finntorp Nacka kommun Trafikbullerutredning

Kv Bergåsen, Finntorp Nacka kommun Trafikbullerutredning Projekt: 31-02443 Rapport: 31-02443-04063001-B Datum: 2004-07-08 Antal sidor: 5 Bilagor: 31-02443/B01 B03 Kv Bergåsen, Finntorp Nacka kommun Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Sören Lundgren Byggkonsult

Läs mer

Fålhagen 43:16. Trafikbullerutredning. Uppdrag nr. 14U24992

Fålhagen 43:16. Trafikbullerutredning.  Uppdrag nr. 14U24992 Uppdrag nr. 14U24992 Fålhagen 43:16 Trafikbullerutredning Sammanfattning Riksdagens riktvärden för trafikbuller uppfylls för samtliga lägenheter. Uppdrag nr. 14U24992 Sida 1 (5) Trafikbullerutredning Uppdragsnamn

Läs mer

10497 Solrosen 7, Borås Trafikbullerutredning

10497 Solrosen 7, Borås Trafikbullerutredning rojektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10497 Rapport 10497-11030300.doc Antal sidor: 5 Bilagor: Uppdragsansvarig agnus Ingvarsson Jönköping 2011-03-03 g:\kontakt\dokument\10497\10497-11030300.doc

Läs mer

RAPPORT (11) Rapport A Fornuddsvägen, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan - Äldreboende

RAPPORT (11) Rapport A Fornuddsvägen, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan - Äldreboende RAPPORT 14181 1 (11) Kund Tyresö kommun Kent Wiklund 135 81 Tyresö Datum Uppdragsnummer 14181 Bilagor A01 2014-11-21 Rapport A Fornuddsvägen, Tyresö. Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 14181

Läs mer

Buller i samhällsplaneringen -

Buller i samhällsplaneringen - Buller i samhällsplaneringen - Nya förutsättningar vid samhällsplanering i bullerutsatta områden. Hur kan dessa nyttjas i en kommunal strategi och hur samarbetar vi med Trafikverket? Clara Göransson, Tyréns

Läs mer