Nyfiken på naturvetenskap

Transkript

1 Rapport 2009:1 Nyfiken på naturvetenskap och teknik en kartläggning av initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Nyfiken på naturvetenskap och teknik 1

2

3 Förord Att barn är nyfikna på hur saker och ting fungerar det vet vi. Däremot är det svårare att veta hur man lyckas med att bevara intresset då andra faktorer under uppväxten påverkar lärandet och individen. Teknikdelegationen har låtit genomföra denna kartläggning för att visa att det idag pågår otroligt många initiativ som verkar för att stimulera barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik. Vare sig du är barn, förälder, lärare, skolledare, företagare eller arbetar med skolfrågor inom kommunen kan du här finna tips på vart du kan vända dig för att engagera dig och de barn du har runt omkring dig i spännande projekt och satsningar. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett. Det finns helt klart ytterligare projekt och aktiviteter runt om i landet, inte minst helt webbaserade, som inte redovisas här. Låt dig inspireras! Stockholm Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Nyfiken på naturvetenskap och teknik 3

4 Innehåll 1. Projekt och verksamheter med elever som målgrupp Active learning...7 ahead...7 Asellus...7 Astronomiåret Barn ser på framtiden...8 Brinelldagarna på KTH...8 ECFUN Vetenskap för unga...8 Ekobussen...8 Ekoturen...9 enat...9 Energikollen...9 Ett myller av liv...9 Experimentörerna...10 Femteklassprojektet Kemi- och bioteknik...10 Finn upp...10 Flickor på teknis...11 Forskning.se...11 Framtidens boende en storyline om energi...11 Förbundet unga forskare...11 Gemstone-projektet...12 Grön Flagg...12 Gymnasiecentrum på Chalmers...12 Gymnasieelever läser högskolekurser i matematik...12 Håll Sverige rent...13 Individuell kunskapsutveckling...13 Ingenjör Lundströms experiment...13 Initize...13 Klimatakuten...14 Klimat-X...14 KTH:s matematiska cirkel...14 KTH-student för en dag...14 Levande frågelåda...14 Linnéprojektet/ Skolprojekt Linné...15 Mentorskapsprojektet...15 Miljöverkstaden i Helsingborg..15 Naturens hus...16 Naturskolan...16 Naturväktarna...16 NMT-dagar på Lunds universitet...16 NTA Naturvetenskap och Teknik för Alla...16 Projektarbete på KTH...17 Projekt TEND...17 ProvaPå universitetet...17 Pythagoras gäng...18 Regnmakarna...18 Skellefte-tekniken...18 Snilleblixtarna...19 Sommarmatte...19 Sonja Kovalevsky-dagarna...19 Spetsutbildningar på gymnasiet...19 Studiebesök på högskolor...19 Teknik tillsammans...20 Tjejhelg...20 Tänknik...20 Unga spekulerar, inkl. Teknisk framsyn för unga...20 Upptäckarklubben och Forskarklubben...21 Vi rymmer till rymden...21 World Robot Olympiad...21 Världsvattendagen Projekt där näringslivet deltar Automation center...23 Berzelius-dagarna...23 Blixtlåset...23 Digigirlz...23 Draken Gilbert...23 Doris...24 Dynamitdagarna...24 Efter nian...24 e-mentor kemi...24 Energi i skolan...24 E.ON:s klimatstipendium för lärare...25 Experimentskafferiet...25 First LEGO League...25 FLIT Flickor i teknik...26 Fokus framtid...26 Framtidens energi/futurenergia.26 Framtidsresan...26 Future City...27 Futurenergias Designtävling...27 Futurenergias Energispanartävling...27 Läsanvisning Verksamheterna är grupperade efter typ, och i bokstavsordning under varje typ. Under varje verksamhets rubrik finns en kort beskrivning av syfte och innehåll. Det finns också information om var du kan få veta mer om verksamheten och vart du ska vända dig för att få kontakt. Gränsdragningen mellan vilka projekt som räknas som naturvetenskap respektive teknik är givetvis subjektiv. Därför är många projekt märkta som både teknik och naturvetenskap, även om den ena aspekten överväger. Omedelbart efter varje projektnamn anges vilket eller vilka ämnesområden det i första hand riktar in sig på naturvetenskap, teknik, och/eller informations- och kommunikationsteknik. Vissa projekt är märkta med ämnesområde(n) inom parentes. Det är huvudsakligen projekt som inte specifikt är inriktade mot ämnesområdet i fråga men som ändå kan vara intressant ur ämnesområdets perspektiv. Matematikaktiviteter är märkta som naturvetenskap och teknik. Det framgår nästan alltid av namnet att aktiviteten handlar om matematik. Under Ämneskategori står också om projektet riktar sig särskilt till flickor eller andra särskilda målgrupper. På liknande sätt är vissa målgrupper ibland satta inom parentes. Det är projekt som huvudsakligen vänder sig till en annan målgrupp än den som står inom parentes, men som ändå kan vara av intresse. I avsnitt 2 är de projekt där näringslivet deltar aktivt samlade. Vissa av dessa projekt finns även på andra ställen i kartläggningen. Det gäller i första hand tävlingar och projekt riktade till lärare. Kartläggningen har genomförts av Kim Bergström, Ord & Vetande AB i Uppsala, under december 2008 till februari 2009 på uppdrag av Teknikdelegationen. 4 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

5 Future Friday...27 Geologins dag...28 HojTec...28 Idea futura...28 Idéjakten...28 Innovationsprojektet...29 Kemins dag...29 Kemiolympiaden...29 Klimatet och skolan...29 Klimatkampen...30 KomTek Kommunal entreprenörs- och teknikskola...30 Lxcoach Prata matte på nätet...30 Mobile Learning Environments...31 Norrskensprojektet...31 Pythagoras Quest...31 Scanias bilbyggarskola...31 Scanias industrigymnasium...32 Skogen i skolan...32 Skogsindustriernas lärarfortbildningar...32 Sveriges bästa PRAO...32 Teknikcollege...32 Teknikens dag...33 Teknikerjakten...33 Teknikspanarna...33 Tekniska tjejrundan...34 TekNO...34 Teknobalder i Skellefteå...34 Tjejer i teknik, Tjejer och IT-teknik...34 Tjejkväll och Öppet hus på Scania industrigymnasium...34 TransferTeknik Ung teknik...35 Upptech i Jönköping...35 Utställningen Unga Forskare...35 Venture Cup...36 Vetenskapens hus i Stockholm...36 Vetenskapsfestivalen i Göteborg...36 Välj IT...37 Young Energy People...37 Årets Teknikutbildning Naturvetenskap och teknik Evenemang och festivaler ForskarFredag...39 Geologins dag...39 Kemins dag...39 Teknikens dag...39 Utställningen Unga Forskare...39 Vetenskapsfestivalen i Göteborg...40 Vetenskapsdagar Tävlingar Biologiolympiaden...42 Blixtlåset...42 Energispaningen...42 EUSO European Union Science Olympiad...42 First LEGO League...42 Future City...43 Futurenergias Energispanartävling...43 Futurenergias Designtävling...43 Fysikolympiaden/ Wallenbergs Fysikpris...44 Idéjakten...44 Innovationsprojektet...44 Kapsyljakten...44 Kemiolympiaden...44 Klimatkampen...45 Kängurutävlingen...45 Matematikolympiaden/ Skolornas matematiktävling...45 Matematikπlen...46 Matematikverkstäder...46 Mattekvadraten...46 Matematikregatta...46 Pimp my Bus...46 Programmeringsolympiaden...47 Pythagoras Quest...47 Sigma Städernas turnering...47 Svenska Juniorvattenpriset...47 Tekniktävling, Tekniska samfundet...48 Teknikåttan...48 Tävling för bästa matematiska text...48 Upptäck universum med det Nordiska teleskopet...48 Venture Cup Science Centers Borlänge Framtidsmuseet...51 Borås Navet...51 Göteborg Universeum...51 Helsingborg Dropp In...51 Härnösand Technicus...51 Jönköping Upptech...52 Kalmar experiment Labbet...52 Karlshamn Kreativum...52 Linköping Fenomenmagasinet...52 Luleå Teknikens hus...52 Skövde Balthazar...53 Stenstorp Dalénium, Gustaf Daléns upptäckarcentrum...53 Stenungsund Molekylverkstan...53 Södertälje Tom tits experiment...53 Trollhättan Innovatum, Kunskapens hus...54 Visby Fenomenalen Andra upptäckarcentrum och museer med tekniksatsning Augusta Ångströms experiment...56 Bakgård kosmos...56 Eskilstuna Faktotum...56 Falun Teknikverksta n...56 Göteborg Fysikaliska leksaker...56 Halmstad Hjärnverket...56 Karlstad Teknikklubben Lusten...56 Kiruna Teknikgruvan...56 Ransäters hembygdsgårds upplevelsecentrum...57 Skellefteå Teknobalder...57 Stockholm Vetenskapens hus...57 Umevatoriet Projekt och verksamheter med lärare som primär målgrupp CETIS Centrum för tekniken i skolan...59 E.ON:s klimatstipendium för lärare...59 Fingra på fysik...59 Fortbildningsdagar i Umeå...59 Forum för matematiklärare...59 Förskolelyftet...60 Hållbara kliv...60 Information till studievägledare vid Göteborgs universitet...60 Ingvar Lindqvist-prisen...60 Kappa...60 Kardborreprojektet...61 Kemilärarnas resurscentrum...61 Kemistsamfundets pedagogiska pris till skollärare...61 Kursdagar för lärare Nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik...61 KVA:s lärardagar...61 LUMA...61 Lärarjouren...62 Lärarlyftets forskarskolor...62 Lärarnätverket...62 Matematikbiennaler...62 Matematikutvecklare...62 Mattebron...63 Nationellt centrum för matematikutbildning...63 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...63 Nationellt resurscentrum för fysik...63 NO-biennaler...64 NoT-navet...64 NTA Naturvetenskap... och Teknik för Alla...64 Nätverk i området Naturvetenskap och Teknik...65 Polarstipendiet...65 Qultek...65 Samtalsguider i NO och matematik...65 Samverksansgrupper för lärare från universitet och gymnasieskolor...66 Skogsindustriernas lärarfortbildningar...66 Skolkemi...66 Spindeln...66 Tankesmedjor...66 Vattendagar...67 Årets vattenskola...67 Nyfiken på naturvetenskap och teknik 5

6 1. Projekt och verksamheter med elever som målgrupp Det finns ett stort antal aktiviteter och projekt runt om i landet som syftar till att stödja lärare i undervisningen i teknik och naturvetenskap, och till att bibehålla och stimulera elevernas intresse för dessa ämnen. Det betyder att det finns många alternativ för dig som lärare att engagera dig och dina elever i. En del aktiviteter pågår över hela landet och är en del av en nationell satsning, som NTA och KomTek. Andra är regionala eller lokala. De kan ofta vara organiserade av och kring det lokala näringslivet, eller av kommunen. Det finns undervisningsmaterial som du som lärare kan använda i din undervisning, stöd till eleverna från exempelvis organisationer och högskolestudenter. Andra är studiebesök till företag, universitet och högskolor. Ytterligare andra är pedagogiska initiativ på skolor som kanske kan inspirera till liknande initiativ på er skola. 6 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

7 Active learning Syfte: Active learning ska väcka barnens intresse och förståelse för energi, energianvändning och vad de själva kan göra för att spara energi. Innehåll och metod: Active Learnings har en Verktygslåda där det finns en uppsättning aktivitetsblad. Dessa är avsedda för lärare och varje aktivitetsblad är en övningsuppgift. Materialet bygger på aktivt lärande, det vill säga olika experiment och övningar som eleverna genomför gemensamt eller individuellt. Undervisningen består av tre obligatoriska övningar kring energiförbrukning, belysning och transporter. Eleverna ska bland annat mäta skolans energiförbrukning, anteckna hur många lampor som finns hemma och räkna ut hur mycket energi som skolresan drar. Undervisningsmaterialet finns tillgängligt på Internet för att användas fritt i undervisning om energifrågor. Målgrupp: Grundskolan. F 6. Omfång/räckvidd: Nationellt/internationellt. I Sverige deltar tolv skolor. Tidsperspektiv: Avslutat. Pågick som aktivt EU-projekt Allt material finns dock fortfarande tillgängligt. Utvärdering: En utvärdering är på gång. Huvudman: Aktive Learning är ett europeiskt projekt som startades Energimyndigheten driver projektet tillsammans med femton andra organisationer runt om i Europa, och från Sverige deltar tolv skolor. Kontakt: jennie.cato@energimyndigheten.se eller Lisa Lundmark, lisa.lundmark@energimyndigheten.se Webb: ahead Syfte: ahead har till huvudsyfte att främja matematikintresset och det logiska tänkandet hos elever som läser gymnasiematematik, och även att stimulera till vidare studier. Ett mål är också att skapa en positiv inställning till matematiken, göra den till ett intressant och roligt ämne samt att visa upp en bra bild av studenter på Tekniska högskolan. Innehåll och metod: Varje vecka kommer grupper på 3 4 gymnasieelever till universitetet och träffar sina egna mattecoacher under två timmar. Under träffarna erbjuds hjälp och stöd i matematik men även i relaterade ämnen som fysik. Träffarnas utformning och tidpunkt bestäms av coachen och eleverna själva. Innehållet i träffarna beror på elevernas egen ambitionsnivå, där man i vissa grupper följer elevernas egen kurslitteratur, medan man i andra går in på enklare universitetsmatematik. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Lokalt/regionalt. ahead är idag verksamt vid tre gymnasieskolor i Linköping och Norrköping. Projektet startade våren 2006 under ett läxhjälpsprojekt för gymnasieelever som drogs igång av studentföreningen Ingenjörer och naturvetare utan gränser. Huvudman: ahead är en förening som drivs ideellt av studenter från Linköpings Tekniska Högskola. Kontakt: info@aheadcoachning.se Webb: Asellus Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Syftet med de naturstudier som skolorna i Asellus-nätverket samarbetar kring är att ge eleverna en inblick i hur naturvetenskaplig forskning bedrivs. Innehåll och metod: Asellus är ett nätverk som verkar för ett samarbete mellan skolor kring naturstudier nära den egna skolan. Barnen stöter på problem, iakttar, observerar, undersöker, noterar, jämför och sammanställer i enlighet med de anvisningar som ges och de överenskommelser som gjorts under förberedelsearbetet inne i skolan. Arbetet i fält och inne i skolan protokollförs och rapporteras till hemsidan. I samarbete med Studiefrämjandet erbjuds pedagogerna i nätverkets skolor kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling. Målgrupp: Grundskolan. Företrädesvis skolor F 6. Omfång/räckvidd: Regionalt. Huvudman: Skolnätverket Asellus är en ideell förening som samarbetar med studiefrämjandet i Örebro. Kontakt: Matts.deubler@orebro.se, , Webb: Astronomiåret 2009 Syfte: Under Astronomiåret vill Astronomisverige ge elever i skolans alla stadier chansen att lära sig mer om astronomi och rymdteknik och att bli inspirerade av rymdforskningen. Ett syfte är att uppmuntra ungdomar till studier inom naturvetenskap och teknik. Innehåll och metod: Som en del av det Internationella Astronomiåret 2009 bedrivs åtskilliga projekt riktade mot skolan. Vetenskapsturnén Explore Space: Under en halv dag kommer elever att träffa forskare för att diskutera och med stöd av avancerad utrustning laborera kring aktuella rymd- och jordobservationsfrågor. Erbjudandet gäller NV- och TE-programmen på tio orter i Sverige under våren Programmet sker i samarbete med Vetenskapens Hus. Gymnasiebesök: Svenska astronomiska sällskapet ordnar gymnasiebesök där flera klasser, företrädesvis i årsgrupperna 1 och 2 inom NVprogrammet, samlas för föredrag och diskussioner med forskare och doktorander i ämnet astronomi. Under vårterminen besöks skolor i bland annat Skövde, Kristianstad, Kalmar, Saltsjöbaden och Visby. Fjärrstyrda observationer: Gymnasieelever och klasser från gymnasiet kommer att få tillgång till riktiga teleskop för egna observationer. Projekten stöds av Stiftelsen för strategisk forskning. Rymdboxen: Rymdgymnasiet i Kiruna utvecklar experimentkoffertar i astronomi, som ska användas av skolelever i gymnasiet och mellanstadiet i norrbottenskommunerna under Astronomiåret Uppsatstävling för gymnasieelever: Vinnarna att få resa ned till det Nordiska Optiska Teleskopet (NOT) på ön La Palma, Kanarieöarna. Där kommer de att planera och genomföra observationer tillsammans med astronomer. Galileo Teaching Training Programme: Sverige är tillsammans med 24 andra länder med i det stora lärarfortbildningsprogrammet Galileo Teaching Training Programme, GTTP, som är ett Cornerstone Project inom det Internationella astronomiåret. Den svenska delen består bland annat av en astrononomilåda för mellanstadiet inom ramen för NTA-projektet. Utbildningsradions program för skolbruk: Utbildningsradion erbjuder astronomiprogrammet Teknik & Vetenskap. Det har som målsättning att ge skolan aktuella tv-program med en pedagogisk inramning för användning direkt i klassrummet. Programmen är uppbyggda kring olika teman så att de kan kombineras med skolans undervisning och egna aktiviteter. Därutöver kommer ett antal lokala projekt att drivas under Astronomiåret Målgrupp: (Förskolan), grundskolan, gymnasiet. Vissa projekt är lokala, andra regionala. Tidsperspektiv: Pågår under Utvärdering: Projektet har nyss startat. Huvudman: Nationalkommittén för astronomi har utnämnt Bengt Gustafsson vid Uppsala universitet till nationell samordnare för Astronomiåret. Insatserna i Sverige finansieras genom Uppsala universitet, Rymdstyrelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, Svenska astronomiska sällskapet, Vetenskapsrådet, och ett antal ytter- Nyfiken på naturvetenskap och teknik 7

8 ligare myndigheter, organisationer och företag. Verksamheten styrs och övervakas av en nationell styrgrupp med företrädare för finansiärerna, samt en referensgrupp med representanter för astronomiinstitutioner, astronomiföreningar, museer, vetenskapsscentra, skolor, m.fl. Kontakt: Webb: Barn ser på framtiden Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Barn ser på framtiden är ett projekt som vill stimulera barn att fundera framåt utifrån dagens teknik och vardagliga situationer. Vad ska vi satsa på för slags forskning i dag för att jorden ska vara en sa bra plats som möjligt att leva på i framtiden? Innehåll och metod: Projektet har tagit fram och vidareutvecklat en lärarhandledning för att inspirera skolan att ta upp frågor om framtid och teknikutveckling, producerat en utställning som sedan 2003 turnerar runt på landets science centers samt arrangerar en återkommande tävling med prisutdelning vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Under 2006 inleddes ett samarbete med Natur och Teknik för alla, NTA. Det pedagogiska materialet som tagits fram i projektet Barn ser på framtiden håller fortfarande på att integreras i NTA:s skolmaterial och därmed nå ut till många kommuner och skolor. En tävling i projektet har hittills anordnats vartannat år, och vinnare har utsetts under februari Både mellanstadieklasser och enskilda barn år har varit med och tävlat. Landets Science centers har också deltagit i projektet och kommer att ställa ut tävlingsbidragen. Det unika med projektet är att vi genom 8 miljoner mjölkpaket får möjlighet att nå ut till många barn, föräldrar och lärare i stora delar av Sverige. Barnen kommer att uppmanas att besvara en enkät som läggs ut på Internet, ett öppet förfarande som tillåter stor delaktighet. Genom en vetenskapligt utprövad metod använder vi frågor som gör att kvalitén på det insamlade materialet sannolikt blir hög. Frågorna kommer att ställas på barns vis. Lärarna lockas att arbeta med framtiden som tema, dels genom mjölkkartongerna men även genom en planerad lärarhandledning. Lärarhandledningen ska ge lärarna inspiration för planering och förberedelse. Målgrupp: Grundskolan År 4 6 och deras lärare. Tidsperspektiv: Barn ser på framtiden är nu integrerat i NTA. Utvärdering: Har utvärderat verksamheten men inte effekter. Huvudman: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och Vetenskapsrådet, VR. Kontakt: Eva Högström, , , eva.hogstrom@vr.se (VR), Johan Schuber, , , js@iva.se (IVA). Webb: Brinelldagarna på KTH Ämneskategori: Teknik. Syfte: Avsikten med Brinelldagarna är att ge elever och lärare från gymnasiets NV/TE-program, årskurs två, inblick i KTH:s utbildning i materialdesign. Arrangemanget är ett led i en långsiktig satsning för att öka kunskapen om materialutvecklingens betydelse för vårt samhälle. Innehåll och metod: För eleverna består programmet av bland annat föreläsningar, studiebesök, utfrågningar, spex. Värdar är ett 40-tal teknologer som dygnet runt är behjälpliga med allehanda spörsmål och praktikaliteter. Lärarna erbjuds ett särskilt fortbildningsprogram, som teoretiskt och praktiskt bygger på aktuella forskningsprojekt vid KTH. Fortbildningsprogrammet genomförs med forskare/doktorander engagerade i de aktuella projekten. Arrangörerna bjuder på alla aktiviteter, logi, resor och uppehälle. Målgrupp: Gymnasiet. Elever och lärare från naturvetenskapliga och tekniska program i årskurs 2 på gymnasiet. Arrangörerna vänder sig till 265 gymnasieskolor över hela landet. Varje skola erbjuds då att anmäla två intresserade elever och en lärare. Arrangörerna bjuder varje år in cirka 150 elever samt cirka 75 lärare. Huvudman: Vetenskaps hus Kontakt: brinelldagarna@kth.se Webb: ECFUN Vetenskap för unga Syfte: Syftet med projektet är att öka intresset för vetenskap och forskning genom att synliggöra forskaren och forskningen. Förhoppningen är att det kommer att uppmuntra barnen till att fortsätta till högre studier samt ge dem en inblick i forskningens vardag. Innehåll och metod: ECFUN (European Childrens Future University Network) är ett Europeiskt projekt med deltagare från Malta, Polen, Slovakien, Österrike och Sverige som tillsammans bygger en hemsida för barn i åldern 9 12 år. På hemsidan kommer forskare att presentera sin forskning och sig själva. Uppbyggnaden av webbplatsen kommer att lika strukturen på ett universitet. Det kommer att finnas föreläsningssalar där forskningen presenteras varför är himmelen blå?, varför behöver seglaren kunna matte? och forskarrum där forskaren presenteras. I Sverige deltar Teknikens Hus i Luleå och huvudtanken är att 15 forskare från i första hand Luleå tekniska universitet ska finnas med. Totalt kommer hemsidan att presenteras 75 forskare och deras forskning på olika sex språk. Målgrupp: Grundskolan. Elever i åldrarna år. Omfång/räckvidd: Internationellt. Tidsperspektiv: Pågår/avslutat. Det svenska deltagandet pågick mellan 2005 och Det har saknats medel för att fortsätta deltagandet. Webbsidan lanserades 2007 och finns tillgänglig för den som är intresserad. Utvärdering: Det har gjorts utvärderingar via fokusgrupper. Dessa visar att sidan är väl anpassad för denna ålderskategori och att de tycker att sidan är intressant och spännande. Huvudman: CFUN (European Children s Future University Network) är ett EU-projekt inom Sjätte ramprogrammet. I Sverige deltog universiteten. Kontakt: swedish@ecfun.eu Webb: ecfun.univie.ac.at Ekobussen Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Ekobussen vill väcka nyfikenhet och intresse för naturen och sprida kunskap om ekologiska samband och miljövårdsfrågor. Innehåll och metod: Ekobussen är en exkursionsbuss som gör dagsexkursioner under ledning av utbildad och engagerad personal. Bussen kommer för det mesta in som en heldagslektion i ett tema, exempelvis försurning, vattenekologi och vattnets kretslopp eller fåglar. Utfärderna brukar vara engagerande och fungerar som introduktion till ekologi för eleverna. I bussen finns avancerad utrustning för fältbiologiska och kemiska miljöundersökningar. Med TV-skärm och videokamera kopplad till mikroskop eller lupp, kan vi inför hela gruppen direkt förevisa t ex infångade smådjur. Dessa kan också spelas in på ett eget videoband för senare studier i skolan. Med spektrofotometriska analyser kan vi fastställa eventuella tungmetallförekomster. För mätning av ph och ledningsförmåga (närsaltsmängder) finns ph-meter och konduktivitetsmätare av hög kvalitet. En syremätare som ger snabba och säkra värden finns också, liksom fältbiologisk utrustning och håvar, spadar och kikare. 8 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

9 Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Ekobussen vänder sig till elever i årskurs 7 9 och på gymnasiet. Omfång/räckvidd: Lokalt/regionalt. Sedan 1994 har ungefär elever per år åkt Ekobussen, på 120 exkursioner per år. Totalt räknar arrangörerna med att ha nått elever genom åren. Tidsperspektiv:Pågår. Ekobussen har kört sedan Utvärdering: Någon egentlig utvärdering har aldrig gjorts av någon utomstående. Två studenter har skrivit uppsatser om bussen och dess verksamhet, där de intervjuat elever och lärare samt deltagit i verksamheten med grundskoleklasser respektive gymnasieklasser. Personalen som jobbar med bussen har i många år hos arbetsgivaren efterfrågat en utomstående utvärderare. De anser att det vore bra för Ekobussen om en oberoende, utomstående person gjorde en systematisk granskning och uppföljning. Personalens egna utvärderingar är inriktade på att förbättra exkursionerna utifrån personalens perspektiv. Kunskapen om hur uppföljning och efterarbete fungerar i praktiken ute på skolorna är liten. Personalens subjektiva uppfattning är att exkursionerna fyller en mycket viktig funktion för både yngre och äldre elever. Verksamheten har ett starkt stöd och stor uppskattning från eleverna. Huvudman: Ekobussen drivs av Jönköpings science center Upptech. Kontakt: upptech@jonkoping.se Webb: Ekoturen Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Syftet med Ekoturen är att skapa ökat miljömedvetande och engagemang för ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att ge en praktisk och teoretisk utbildning i miljöfrågor och naturvetenskap med folkbildningens pedagogik. Innehåll och metod: Ekoturen är en buss som är utrustad för experiment och som bland annat skolor kan engagera för att göra kurser och utflykter i natur och kulturhistoriska miljöer. Bussen är fält- och laborationsutrustad, ombyggd och inredd för praktiska experiment och undersökningar. Till exempel finns ph-mätare, jord- och vattenanalystestare, stereo-mikroskop kopplad till video och TV, kikare och diverse fältutrustning. Det finns även ett digitalt studiematerial. Även föreningar, företag, myndigheter samt allmänheten. Omfång/räckvidd: Lokalt/regionalt. Ekoturen vänder sig i första hand till Norrköpingsområdet. Huvudman: Ekoturen är ett samarbetsprojekt mellan Studiefrämjandet och Norrköpings kommun. Kontakt: anette.aspegren.guldorff@studieframjandet.se Webb: enat Inriktning mot entreprenörskap. Syfte: enat syftar till att utifrån ungas eget skapande, praktiska problem och tillämpad forskning utveckla metoder för att stimulera entreprenörskap inom de naturvetenskapliga utbildningarna på gymnasie- och högskolenivå. Innehåll och metod: enat ska utveckla strategier och metoder för att entreprenörskap i högre grad än idag ska genomsyra de naturvetenskapliga utbildningarna på gymnasie- och högskolenivå. enat kommer att arbeta konkret med utveckling av utbildningsmoduler i entreprenörskap för lärare på naturvetenskapliga utbildningar samt utveckling av en entreprenöriell lärmiljö med anknytning till projektarbeten på gymnasiet och examensarbeten vid högskolan för elever och studenter på entreprenörsutbildningar och på naturvetenskapliga utbildningar. Målgrupp: Gymnasiet. Vänder sig även till högskolenivån. Omfång/räckvidd: Regionalt i Södertörnsområdet. enat startade i januari 2006 och avslutades formellt till sommaren 2008, men i praktiken fortgår verksamheten både på gymnasieskolorna och i högskolan. Utvärdering: Verksamheten har utvärderats. Sammantaget ger eleverna en mycket positiv bild av enat-projektarbete. 90 procent av eleverna menar att deras helhetsintryck från kursen är bra eller mycket bra. De flesta av eleverna menar även att enat-projektarbete motsvarat eller överträffat deras förväntningar. Att enat-projektarbete uppfattats som något mycket positivt märks även i att samtliga elever skulle rekommendera andra elever att göra sitt projektarbete med koppling till enat. Hela 82 procent av eleverna säger att de genom enat fått en ökad medvetenhet/kunskap om entreprenörskapsfrågor och 54 procent menar även att de genom enat fått en mer positiv attityd till entreprenörskap eller företagande som karriärval. Det bör dock påpekas att denna grupp redan innan projektarbetet var positiva till att bli företagare, betydligt mer positiva än ungdomar generellt är i deras ålder. Huvudman: enat är ett samarbetsprojekt mellan ENTER forum (Center for Entrepreneurship) och Naturvetenskapliga fakulteten på Södertörns högskola. I samarbetet ingår tre gymnasieskolor och kommuner i Södertörnsregionen och Forum för småföretagsforskning, FSF. Kontakt: izabella.rolnik@sh.se Webb: Energikollen Syfte: Energikollen använder hela skolan som laborationslokal. Samtidigt som skolledare får bra koll på lokaler och energianvändning, blir elever och personal delaktiga i lösningar som minskar skolans energiförbrukning och spar pengar. Innehåll och metod: Eleverna inventerar skolans energiförbrukning, kartlägger trafikströmmar, varuinköp och avfallshantering. Därefter beräknas på ett lättbegripligt sätt hur skolan kan spara både pengar och miljö genom olika åtgärder. Resultatet blir en handlingsplan med åtgärder som kan genomföras direkt utan kostnad, åtgärder som kräver små investeringar och större åtgärder som kan genomföras över tid. Varje enskild åtgärd bidrar till att såväl minska skolans energiförbrukning som att spara pengar. Energikollen är en del av Klimatakuten, men går utmärkt att genomföra som ett fristående projekt. Målgrupp: Grundskolan. Omfång/räckvidd: Regionalt/nationellt. Klimatakuten är framtagen av Stockholms stad, men materialet är tillgängligt för alla. Huvudman: Stockholms stad. Kontakt: cecilia.malmgren@ miljo.stockholm. se, Webb: Ett myller av liv Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Ett myller av liv är ett webbaserat läromedel om biologisk mångfald. Syftet med materialet är att öka intresset för frågor om biologisk mångfald, miljö och naturvetenskap. Det ska ske genom att appellera till ungdomarnas upptäckarglädje, lust att lära om olika livsformer och förmåga att iaktta fenomen i naturen och dra slutsatser i kommunikation med andra människor. Innehåll och metod: Eleverna och lärarna ska inspireras att gå ut från klassrummet, samla information och göra undersökningar i sin närmiljö, exempelvis en skog i närheten. Läromedlet erbjuder även vägar att tränga djupare in i olika frågeställningar om biologisk mångfald bland annat genom länkar till forskningen vid SLU och till WWF. Nyfiken på naturvetenskap och teknik 9

10 Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Elever och lärare i biologiskt orienterande ämnen i grundskolan de senare årskurserna på mellanstadiet samt hela högstadiet samt elever och lärare i biologi och naturkunskap på gymnasiet. Även lärarstuderande och lärarutbildare på lärarhögskolorna allmänheten. Huvudman: Bakom Ett myller av liv står Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala universitet samt WWF. Kontakt: lars-erik.lindell@adm.slu.se Webb: Experimentörerna Syfte: Experimentörerna vill ge barn och ungdomar möjlighet att upptäcka hur roligt och intressant det kan vara med naturvetenskap och teknik. Innehåll och metod: Experimentörerna är en experimentverkstad på Lunds tekniska högskola. De emot klasser och presenterar ett antal stationer med naturvetenskapliga fenomen med en direkt koppling till tekniska tillämpningar under handledning av studenter och lärare från LTH. Eleverna kan få testa hur snabbt det går att ta sig igenom ett darrtest, konstruera ett eget test med hjälp av elektriska komponenter och handledning, uppleva energin som krävs för att trampa igång glödlampor respektive lågenergilampor, se och höra hur blixtnedslag går genom ett hus. Förutom stationerna får eleverna möjlighet att träffa forskare och blivande ingenjörer, och få ett kortare föredrag om vad en civilingenjör gör. Experimentörerna arbetar på att inom kort bygga ut verksamheten till ett science center. De har nu fått en stor permanent lokal, Vattenhallen på LTH, och kommer att inviga Vattenhallen LTH (som blir det nya namnet) den 19/ Projektet ska vara långsiktigt med målet att bli en permanent institution, som är tillgänglig för skolor, företag och allmänhet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Verksamheten började Utvärdering: Arrangörerna menar att det är för tidigt att säga något om inverkan på intresset för naturvetenskap och teknik. Experimentörerna får dock många positiva omdömen från klasserna som varit på besök, barnen berättar hemma, i skolorna och Experimentörerna får fler och fler förfrågningar utan att göra reklam. Huvudman: Lunds tekniska högskola. Kontakt: experimentorerna@kansli.lth.se Webb: Femteklassprojektet Kemi- och bioteknik Syfte: Syftet med projektet är att studenter från Lunds tekniska högskola ska öka intresset bland unga för kemi och för högre studier. Innehåll och metod: Femteklassprojektet består av ett gäng studenter från främst kemi- och biotekniksektionen, som åker runt till femteklassare i hela Skåne och visar upp olika experiment och berättar om vad man gör på LTH. Besöken är kostnadsfria för skolorna. Studenterna brukar även vara med på händelser som Teknikens dag i Lund eller Kemins dag i Landskrona. Målgrupp: Grundskolan. Målgruppen är elever i femte klass. Omfång/räckvidd: Regionalt i Skåne. Under 2007 besökte Femteklassprojektet 12 klasser på 9 olika skolor. Under 2008 besökte projektet 17 klasser på 11 olika skolor. Intresset har ökat de senaste åren. I början av vet 09 står minst sex skolor i kö för ett besök. Den begränsande faktorn är arrangörernas lediga tid. En föregångare till projektet startade Utvärdering: Arrangörerna menar att utvärdering av effekterna är svår eftersom val till naturvetenskap och teknik sker långt senare. De menar emellertid att många har nämnt att de minns klassbesöken på sin skola ända upp universitetsnivå. De säger att många elever kommer ofta fram och säger att de för första gången tycker det är häftigt med naturvetenskap. Så menar att det är tydligt projektet ökar ett tidigt intresse för Nv och teknik. Lärare brukar mycket glada över besöken eftersom Femteklassprojektet har tillgång till kemikalier som inte de har tillgång till, som kolsyreis och flytande kväve. Huvudman: Lunds tekniska högskola. Kontakt: k-projekt@tlth.lth.se Webb: Finn upp Syfte: Finn upp är ett nationellt projekt som handlar om uppfinnande i skolan som ett sätt att lära sig genom att ta fram och arbeta med egna idéer. Avsikten är att väcka och stödja intresset för naturvetenskap, teknik och nyskapande. Innehåll och metod: Finn upp är Ingenjörsamfundets satsning på ung idékraft och målet är att inspirera en ny generation uppfinnare, innovatörer och entreprenörer. Finn upp har under 30 års tid arrangerat uppfinnartävlingar var tredje år för elever i skolår 6 9. Eleverna ska få möjligheten att utveckla ett tänk kring uppfinnande, kunna identifiera problem och hitta lösningar. Fokus ligger på den kreativa uppfinnarprocessen och i den ingår såväl teknik som skolans andra ämnen. Finn upp har visat sig tilltala såväl killar som tjejer, såväl teoretiskt som praktiskt intresserade elever. Konceptet passar nutidens skolsystem med ämnesövergripande lärarlag och tillhandahåller även lärarhandledning och lektionsmaterial. Detta material skickas ut till alla skolor i Sverige med elever i skolåren 6 9 och finns att ladda ner på hemsidan. Vart tredje år arrangerar Finn upp också en uppfinnartävling där elever, enskilt eller i grupp, kan bidra med ett eller flera bidrag. Idéerna kan vara helt nya uppfinningar eller förbättringar av redan existerande produkter och priserna delas ut i form av stipendier på mellan kronor. Ett särskilt specialpris kan även gå till en skola, ett arbetslag eller en lärare som utmärkt sig i arbetet med Finn upp. Målgrupp: Grundskolan. Årskurs 6 9. Omfång/räckvidd: Når alla skolor i Sverige. Finn upp har sitt nationella kontor i Stockholm med ett nätverk av regionala och lokala samarbetspartners över hela landet. Under Finn upps 30 år har idéer skickats in. Det kommer nu in kanske idéer per år. Tidsperspektiv: Pågår sedan 30 år. Utvärdering: Verksamheten har utvärderats. En viktig framgångsfaktor är att barnen/ungdomarna får ställa ut sina verk och att vuxna som är intresserade kommer och tittar på arbetet och frågar hur barnen tänkt, så barnen får berätta. Därför har arrangörerna kört regionala finaler. Då får många fler än de tolv som får pris möjlighet att visa upp vad det gjort. Första steget är regionala tävlingar där barnen i varje kommun får komma till företagarnas årsmöte och ställa ut. Innan årsmötet går företagarna runt och pratar med de utställande barnen. De utser sedan en vinnare i varje kommun. Därefter hålls en regionfinal i varje län på årsmötet för företagarna i länet. Responsen från barnen har varit väldigt bra, och från företagarna ännu mer positiv. De säger att de aldrig haft ett så bra årsmöte. Att skicka ut inspiratörer på skolorna har också givit väldigt bra resultat. Skolorna har tyckt att det varit kul, och barn som annars inte hade deltagit i tävlingen har blivit inspirerad att delta. Det handlar återigen om att någon visat intresse för barnens kreativitet. Huvudman: Ingenjörssamfundet är huvudarrangör för Finn upp med Svenska Uppfinnareföreningen och Ny Teknik som medarrangör. Finn upp finansieras av Skolverket och NUTEK (Verket för näringslivsutveckling). Kontakt: , info@finnupp.se, Fax: Webb: indexo.php 10 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

11 Flickor på teknis Ämneskategori: Teknik. Syfte: Målet är att få fler kvinnor att välja ingenjörsyrket. Innehåll och metod: Lunds Tekniska Högskola (LTH) tjejer på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program möjligheten att under ett tre dagar besöka LTH. Där får de en inblick i hur det är att studera på en teknisk högskola samt information om studier och utbildningsprogram, och möjligheten att ta reda på mer om teknik samt vad det innebär att vara kvinna och ingenjör. Även professorer, utbildningsansvariga och företagsrepresentanter deltar. Kvinnliga studenter ordnar boende och fungerar som faddrar för att ge en mer en personlig inblick i hur det är att vara student i Lund. LTH står för delar av kostnaderna och inbjudningar skickas till 50 utvalda gymnasieskolor och studie- och yrkesvägledare i södra Sverige. Målgrupp: Gymnasiet. Kvinnliga studenter på i årskurs två på naturvetenskapliga och tekniska program i södra Sverige. Omfång/räckvidd: Södra Sverige. Flickor på teknis tar emot ett drygt hundratal tjejer varje år. Huvudman: Lunds tekniska högskola. Kontakt: Ellen Johansson, , Kajsa-Stina Kalin, , fpt@kansli.lth.se Webb: Forskning.se Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Forskning.se är en webbplats som visar upp svensk forskning. Det övergripande syftet med forskning.se är att väcka intresse för forskning som källa till kunskap, insikt och utveckling för individen så väl som för samhället. Forskning.se vill bland annat bidra till att forskningsresultat ska komma till nytta i arbetsliv och samhälle, stimulera till debatt och diskussion, göra det enklare att hitta och förstå information om forskning, underlätta för alla som arbetar med forskningsinformation, skapa synergieffekter och initiera samarbeten. Innehåll och metod: Forskning.se är en nationell hemsida för forskningsinformation som sorterar material om forskning, ansvarar för sökning av svensk forskning och framförallt prioriterar det enkla och lättbegripliga. Nyheterna på hemsidan kan bland annat komma från universitet, högskolor, forskande myndigheter och akademier. På hemsidan finns faktalänkar, information och interaktiva tjänster. Målgrupp: Alla. Vänder sig till alla som vill veta något om forskning. Särskilt prioriterade målgrupper är gymnasieelever, lärare, högskolestuderande, journalister och kunskapsintensiva företag. Har varit igång sedan Huvudman: Forskning.se ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning. De är Energimyndigheten, FAS, FOR- MAS, KK-stiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA samt Vårdalsstiftelsen. Sveriges universitet och högskolor ingår i samarbetet. Kontakt: , red@forskning.se Webb: Framtidens boende en storyline om energi Syfte: Framtidens Boende syftar till att eleverna ska få en djupare förståelse för energifrågor. Innehåll och metod: Framtidens boende en storyline om energi är ett nedladdningsbart material som kan användas som ett nytt element i undervisningen. Storyline är en pedagogik som bygger på att lärare och elever skapar en berättelse tillsammans, en story. Man utgår från elevernas förkunskaper. Eleverna arbetar med flera ämnen när de diskuterar, konstruerar, bygger upp teorier och löser problem. Eleverna skapade invånarna i ett bostadsområde och de fick bestämma om de ville göra pensionärer, barnfamiljer eller kollektiv. Därefter tillverkade de bostäderna och de funderade sedan över vilka elektriska apparater och maskiner som behövdes för att leva ett bra liv. Nästa steg var att de funderade över vilka människor som de trodde skulle kommer överens i bostadsområdet, vilka transporter och vilka fordon som området behövde. De resonerade också kring om de kunde utvinna elektricitet på området genom att använda sig av förnyelsebara energikällor. De fick döpa bostadsområdet och arbeta fram en utställning. Storylinen avslutades med en invigning av Framtidens Boende där besökarna guidades runt på utställningen. Målgrupp: Grundskolan. Projektet vänder sig till högstadiet. Omfång/räckvidd: Regionalt/nationellt. Materialet är fritt att använda, men Konsument Göteborg vill att användare kontaktar dem samt anger källa. Minst 13 klasser har genomfört Framtidens energi i Konsument Göteborgs regi. Därutöver har ett antal skolor kört projektet i egen regi. Arrangörerna uppskattar att de nått minst 300 elever, huvudsakligen i Göteborgsområdet. År 2008 var en internationell storylinekonferens i Göteborg, och på konferensen höll personal från Konsument Göteborg föredrag om projektet och ställde ut i en monter, och nådde på så sätt många pedagoger. Tidsperspektiv: Projektet som sådant är avslutat men materialet finns tillgängligt att ladda ner. Utvärdering: Projektets verksamhet har utvärderats, och något av effekterna. Arrangörerna menar att projektet lyckats att väcka intresset för energi hos eleverna. Något som visat sig vara en extra bonus är att pedagogiken lyckas lyfta fram de så kallade svaga eleverna genom att de hittat vägar att visa sina praktiska kunskaper. Det har gjort att de vuxit som människor. Metoden kräver dock att en eller flera lärare i arbetslaget är bekant med pedagogiken vilket kan ses som en begränsning. Arrangörerna reagerade på att då lärarna har fått mycket ont om tid så har man mycket snabbt och lätt kunnat stryka punkter händelser i själva manualen. Genomförandet kräver tid och god framförhållning för att det ska bli ett bra resultat. Huvudman: Projektet är finansierat av Konsument Göteborg och Energimyndigheten. Kontakt: Annika Källvik samt Markus Lundborg på Konsument Göteborg. Webb: (under Lärarrum). Förbundet unga forskare Syfte: Förbundet unga forskare arbetar för att utveckla intresset för naturvetenskap och teknik hos ungdomar. Innehåll och metod: Förbundet Unga Forskare, FUF, är en samarbetsorganisation av och för föreningar och projektgrupper som alla gillar naturvetenskap och teknik. FUF ger medlemmarna möjlighet att komma i kontakt med människor i vetenskapens frontlinje och med sakkunniga inom det egna intresseområdet. FUF är uppdelat i åtta distrikt med syftet att lokalt stödja och skapa aktiviteter för medlemmarna. Distrikten kan även hjälpa till då föreningarna genomför större aktiviteter eller liknande. Förbundets verksamhet sker framför i föreningarna. Verksamheten på nationell nivå går oftast ut på att samla Unga Forskare från hela landet för att ge dem möjlighet till erfarenhetsutbyten och utveckling, att ge möjlighet att pröva idéer och ge en fördjupad kunskap i forskningsmetodik och vetenskapligt tänkande. Förbundet driver ett antal riksomfattande Nyfiken på naturvetenskap och teknik 11

12 arrangemang. Dit hör Nordiska Naturvetenskapliga Ungdomsveckan (NORNA) ett sommarläger där ungdomar från hela Norden träffas och The Stockholm International Youth Science Seminar (SIYSS), ett veckolångt arrangemang för internationella unga forskare. FUF står också som ansvarig för ett antal stipendium. Utställningen Unga Forskare är förbundets största arrangemang (se separat rubrik). Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Den främsta målgruppen är högstadiet och gymnasiet, men alla är välkomna som medlemmar i förbundet. Omfång/räckvidd: Det finns dryga hundratalet lokala avdelningar över hela landet med tillsammans drygt medlemmar. Tidsperspektiv: Förbundet unga forskare blev en självständig ungdomsorganisation 1977 och är aktiv idag. Huvudman: Förbundet Unga Forskare är ett eget ideellt riksförbund. Kontakt: , kansli@fuf.org. Webb: Gemstone-projektet Syfte: Syftet med GEMSTONE-projektet är att stimulera det intresse som eleverna i målgruppen redan har för naturvetenskap och teknik. Innehåll och metod: Antagning sker efter ansökan och rekommendation från lärare, vanligtvis från elever som studerar andra året på gymnasiet. Elever som antas av GEMSTONEprojektet erbjuds därefter att delta i en forskarvecka i Lund. Professorer på LTH presenterar miniserier av föreläsningar på gymnasienivå utan extra krav på förkunskaper, dock krävs här ett aktivt deltagande av eleverna. Förutom föreläsningar ingår även gruppdiskussioner och laborationer. De elever som antas till projektet kan även delta i ett forskningsprojekt vid LTH efter studenten. Elever med extra tid, energi och intresse kan läsa någon eller några av LTH:s universitetskurser redan under gymnasietiden. Eleven får då hjälp med val av kurslitteratur och tilldelas en handledare. När kursen tenterats får eleven tillgodoräkna sig poängen vid senare studier vid LTH. Målgrupp: Gymnasiet. GEMSTONE-projektet vänder sig till speciellt duktiga och motiverade elever i gymnasieskolor över hela landet intresserade av naturvetenskap, matematik och teknik. Målgruppen är främst de som studerar andra året på gymnasiet. Omfång/räckvidd: I första hand vänder sig arrangörerna till intresserade elever i södra Sverige, men det går att söka från hela landet via LTH:s hemsida. Huvudman: Lunds tekniska högskola. Kontakt: Professor Sven Åberg, , sven.aberg@matfys.lth.se Webb: html Grön Flagg Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Grön Flagg är ett verktyg för att arbeta med miljö och hållbar utveckling anpassat för förskola och skola. Det handlar om att göra hela skolans verksamhet hållbarare. Innehåll och metod: Både personal och elever ska vara överens om att gå med i nätverket. Skolan väljer sedan ett av Grön Flaggs sex teman och skriver en handlingsplan med vilka mål man vill nå samt aktiviteter för att nå dem. Skolan ska även berätta vad de vill göra för att hela verksamheten ska bli mer hållbar och hur arbete kan visas upp utåt. Efter 6 18 månader rapporterar skolan hur arbetet har gått. Om rapporten blir godkänd så blir skolan certifierade med Grön Flagg och får en flagga att visa det med. Skolan har sedan 6 månader på sig att skicka in en ny handlingsplan. För att få behålla flaggan måste skolan hela tiden förbättra sitt arbete. Skolorna får tillgång till skolmaterial från Håll Sverige Rent, andra organisationer och aktörer. Även komvux, fritidshem, högskola/universitet, särskola och öppen förskola. Med anslutna skolor och förskolor är Grön Flagg Sveriges största miljönätverk för pedagogisk verksamhet. Huvudman: Grön Flagg är den svenska grenen av Eco-Schools, som internationellt leds av Foundation for Environmental Education (FEE). I Eco-Schools deltar drygt 40 länder. I varje land finns det en nationell koordinator för Eco-Schools och i Sverige är det Stiftelsen Håll Sverige Rent. Kontakt: gronflagg@hsr.se, Webb: Gymnasiecentrum på Chalmers Syfte: Syftet med Gymnasiecentrum är att öka kontaktytan mellan gymnasieskolan och högskolan och ge en smidigare övergång för alla som vill läsa vidare. Innehåll och metod: Elever från gymnasieskolor runt om i Göteborg har under ett par år fått möjligheten att komma till Gymnasiecentrum på Chalmersområdet för att göra laborationer och liknande inom ramen för sin ordinarie utbildning. Elever på gymnasiet får tillfälle att känna efter om universitetsstudier i naturvetenskap och teknik är något de vill satsa på efter gymnasiet, samtidigt som de får tillgång till avancerad utrustning och forskarkompetens i sin egen undervisning. Lärare på gymnasiet får tillfälle att träffa och samarbeta med lärare och forskare på högskolan. Framför allt består samarbetet av aktiviteter för klasser som besöker institutioner på Chalmers och Göteborgs universitet, och där undervisning sker i samarbete mellan lärare och forskare på högskolan och lärare på gymnasiet. Målet är att besöken ska vara en integrerad del av den vanliga undervisningen, baserad på aktuell kursplan, men att där också ska kunna rymmas inspirerande och roliga vetenskapsupplevelser, möten med studenter samt information för blivande studenter. Utbytet av erfarenheter lärare emellan kan på sikt bidra till en mjukare övergång till högre studier i naturvetenskap och teknik. Gymnasiecentrums verksamhet spänner över vetenskaperna biologi, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Göteborg med omnejd. Från och med 2007 deltar kommunerna Stenungsund, Kungsbacka, Kungälv, Partille och Lerum i samarbetet. Huvudman: Gymnasiecentrum initierades av Utbildningsförvaltningen i Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Nu ingår även Göteborgs universitet i samarbetet Kontakt: gymnasiecentrum@adm.chalmers.se Webb: skolsamverkan/gymnasiecentrum Gymnasieelever läser högskolekurser i matematik Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Syftet med att låta gymnasieelever läsa högskolekurser är att förbereda och stimulera dem under deras gymnasietid inför högskolestudier. Innehåll och metod: En del högskolor har tillsammans med gymnasieskolor möjliggjort för gymnasieelever att läsa ordinarie högskolekurser. Ibland sker undervisningen på högskolan och ibland sker den i gymnasieskolan. Denna typ av samarbete finns vid bland annat Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Halmstad högskola, Linköpings universitet, Lunds universitet och KTH. Målgrupp: Gymnasiet. 12 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

13 Omfång/räckvidd: Lokalt/regionalt/nationellt. Denna typ av samarbete finns vid bland annat Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Halmstad högskola, Linköpings universitet, Lunds universitet och KTH. Huvudman: Universitet och högskolor, gymnasieskolor. Kontakt: Information saknas. Webb: mattebron.ncm.gu.se/node/188 Håll Sverige rent Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Håll Sverige Rent arbetar med kompetensutveckling och erbjuder utbildningar till personal i skola och förskola. Utbildningarna syftar till att stödja ett handlingsinriktat miljöarbete som involverar barnen/eleverna. Innehåll och metod: Hål, Sverige rents miljöutbildningar baserar sig på värderingsmetodik, men innehåller också moment av problembaserat lärande och utomhuspedagogik. Utbildningen kan anpassas efter skolans eller lärarnas behov. Det kan handla om miljöpedagogik i vardagen, hur man bedriver utomhuspedagogik, skolgårds- och odlingsarbete, att tydliggöra kretslopp och mycket annat. Gruppen som utbildas kan vara hela personalgrupper, nätverk eller nyckelpersoner inom verksamheten. Målgrupp: Förskolan, grundskolan. Håll Sverige rent har utbildat fler än pedagoger och 500 gymnasieelever. Huvudman: Håll Sverige rent. Kontakt: info@hsr.se Webb: Individuell kunskapsutveckling Syfte: IKU är ett landsomspännande studentnätverk som har som syfte att låta framstående och inspirerande universitetsstudenter hjälpa gymnasieelever i alla årskurser med matematik och andra ämnen. IKU:s syfte är att öka intresset för matematik och fysik hos högstadie- och gymnasieelever. Ett uttalat mål är att hjälpa eleverna att hitta det roliga i matematiken och fysiken. Innehåll och metod: IKU är ett studentnätverk som erbjudit kurser i matematik och fysik till högstadie- och gymnasieelever. Bland kurserna finns veckovis läxhjälp, förberedande sommarkurser och repetitionskurs inför nationella proven i matematik. Kurserna ges i universitetslokaler och i små nivåanpassade grupper med 8 12 personer i varje. Avgifterna varierar. I privatverksamheten så betalar eleverna själva, men det finns har sponsrade kurser där företag och myndigheter befriar eleverna från kostnaden. IKU satsar nu i stor utsträckning på att utöka den sponsrade verksamheten, och hoppas att i framtiden kunna erbjuda kurserna gratis för alla elever. IKU fick Kunskapspriset IKU arbetar för närvarande med att samla Sveriges näringsliv för att investera i en matematikfrämjande fond. Målet är att svenska ungdomar ska bli bäst i världen på matematik. IKU har även ett nära samarbete med den offentliga sektorn. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. IKU vänder sig till elever i högstadiet och gymnasiet. De högstadieelever som går kurserna är främst niondeklassare. Varje år går omkring 2000 elever på IKU:s kurser och totalt finns cirka 150 civilingenjörer och studenter i nätverket. IKU är aktiva i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund, Norrköping och Linköping, men arrangerar även kurser i intilliggande städer. IKU började sin verksamhet Utvärdering: Utvärderingar har gjorts där elever berättat vad det tyckt om verksamheten. Huvudman: Individuell kunskapsutveckling är ett eget företag. Kontakt: info@undervisning.se Webb: Ingenjör Lundströms experiment Syfte: Intressera barn och ungdom för teknik och naturvetenskap. Innehåll och metod: Göran Lundström, journalist, civilingenjör, barnboksförfattare och före detta forskare har sedan 1982 ägnat sig åt att undervisa barn i teknik på ett mycket handgripligt sätt. På Ingenjör Lundströms webbplatsfinns en mängd olika experiment, exempel på tekniklektioner, aktuella projekt och tävlingar som genomförs runt om i Sverige. Experimenten karakteriseras av att de så gott som alla har verklighetsanknytning i någon form, till exempel utgör en del i en kemisk process i industrin eller moment i en maskins rörelser, vidare att de kan utföras i ett klassrum eller ett kök och att de kräver enklast tänkbara ingredienser och tillbehör som nästan alla kan skaffas i närmaste färgaffär, apotek, livsmedelsaffär eller järnaffär. Ett tjugotal experiment är baserade på urdruckna och ursköljda mjölkpaket. Ingenjör Lundström genomför också presentationer och utbildning för lärargrupper eller elever och deras föräldrar. På hemsidan kan du också beställa Ingenjör Lundströms böcker om teknik och experiment. Ingenjör Lundström har även tagit fram experimentsatser som säljs direkt och vid flera av landets experimentarier. Målgrupp: (Förskolan), grundskolan. Omfång/räckvidd: Flera tusen elever i landet har direkt eller indirekt, via sina lärare, böcker eller TV, kommit i kontakt med ingenjörns experiment. I första hand är det elever på låg och mellanstadiet men även en del förskolebarn och högstadieungdomar. Ingenjör Lundström har i olika omfattning bedrivit sin verksamhet sedan Huvudman: Göran Lundström. Kontakt: lundstrom@ingenjorn.com Webb: Initize Syfte: Intize är en ideell förening i Göteborg som har till syfte att inspirera till ett ökat intresset för och öka kunskaperna i matematik och matematiskt tänkande. Innehåll och metod: Studenter från Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet agerar mentorer i matematik för gymnasie- och högstadieelever. Mentorerna förklarar syftet och nyttan med matematiken och krossar myter kring ämnet. Initize vill öppna sinnet hos eleverna för de möjligheter till inflytande och delaktighet en stark matematisk grund innebär. Eleverna välkomnas till och vänjs vid högskolans dynamiska miljö med dess naturliga förebilder och framtidsutsikter. Mentorerna i sin tur får lära sig projektledning, motivera och entusiasmera eleverna samtidigt som de får befästa sina egna matematikkunskaper genom att förklara matematiska resonemang. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Initize är inriktat på högstadie- och gymnasieelever. Omfång/räckvidd: Regionalt. Drygt 220 gymnasister åker varje vecka in till Chalmers för att träffa sina mentorer. Initize startade i april Utvärdering: Verksamheten har utvärderats både från elevernas och från mentorernas synvinkel. Huvudman: Initize är en oberoende ideell förening. Kontakt: lucas@intize.org Webb: Nyfiken på naturvetenskap och teknik 13

14 Klimatakuten Syfte: Via Klimatakuten erbjuder Stockholms stads miljöförvaltning erbjuder kostnadsfritt expertstöd för att skolorna ska kunna arbeta med klimatfrågan och för att arbetet ska kunna bedrivas på ett nytänkande sätt. Innehåll och metod: Stockholms stad har tagit fram en lärarhandledning med förslag på hur klimatfrågan kan integreras i skolundervisningen i olika ämnen. Handledningen innehåller både grundläggande fakta om växthuseffekten, förslag på övningar och tips på ytterligare material. Personal från Klimatakuten kommer gärna på besök till skolan för att diskutera hur skolan kan arbeta med klimatfrågan i olika skolämnen, enskilda klasser eller inom ett projektarbete för hela skolan. Klimatakuten består också av en lärarhandledning med både grundläggande fakta om växthuseffekten, förslag på övningar och tips på ytterligare material. Där finns också ett förslag på en studieplan och tips för hur man kan föra in frågan i en rad olika skolämnen. Man anordnar även föreläsningar, seminarier, och ett klimatparlament. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Handledningen riktar sig i första hand till elever i årskurs 8 9 och på gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt/nationellt. Klimatakuten är framtagen av Stockholms stad, men lärarhandledningen är tillgänglig för alla. Klimatakuten arrangerar varje år aktiviteter för ett antal skolor med sammanlagt åtskilliga tusen elever. Utvärdering: Klimatakuten har inte utvärderats. Huvudman: Stockholms stad. Kontakt: charlotta.hedvik@miljo.stockholm. se, , orjan.lonngren@miljo.stockholm.se, Webb: Klimat-X Syfte: Målsättningen med Klimat-X är att öka kunskapen om klimatfrågan, genom att pedagoger och elever ska få tillgång till lustfyllda och interaktiva verktyg för att lära sig mer om klimatet. Klimat-X vill väcka elevernas och lärarnas fascination och lust inför fenomen kring energi och klimat. Ett uttalat syfte är också att öka antalet sökanden till naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogram. Innehåll och metod: Klimat-X är en webbaserad resurs för elever och lärare i alla skolor i Sverige. Här finns material om klimatet, frågor och svar, hur man kan arbeta med klimatexperiment i skolan, didaktiska och pedagogiska tips samt vad elever i olika åldrar i skolan har för uppfattning om klimat. Tankeväckare och framtidsvisioner finns, blandat med bilder från olika projekt i Sverige som Klimat-X deltagit i. Experimentverksamheten inom Klimat-X är central när det gäller att bygga upp kunskaper kring naturvetenskapliga begrepp, samband och komplexa strukturer. Innehållet i experimenten ger naturvetenskapligt underlag för ställningstagande och handling i frågor kring hållbar utveckling. Fokus ligger på globala klimatförändringar kopplat till energianvändning. Eleverna kan till exempel få bygga en soldriven bil en vevdriven radio eller ett vindkraftverk. Målgrupp: (Förskolan), grundskolan, (gymnasiet). Projektet riktar sig i första hand till årskurs 5 9, men det finns experiment med skiftande svårighetsgrad. Många experiment kan också genomföras på olika nivå. Omfång/räckvidd: Regionalt. Klimat-X har nått grundskoleelever, många gymnasiestudenter, lärarstuderande från högskolan, verksamma pedagoger samt lärarutbildare på högskolan. Målgruppen blev större och större under projektets tid. Klimat-X började som ett LIP-projekt inom ramen för Bo01 i Malmö. Utvärdering: Det har gjorts en utvärdering av Klimat-X. Arrangörerna menar att projektet är väldigt lyckat och pekar på att det spritt sig i hela Malmö. Huvudman: Malmö Museer. Kontakt: asa.hellstrom@malmo.se, projektledare. Webb: KTH:s matematiska cirkel Syfte: Avsikten med programmet är ge gymnasiestudenter möjlighet att odla sitt intresse för och komma i kontakt med en annan sida av matematikämnet än den man vanligen får se på gymnasiet. Innehåll och metod: Institutionen för matematik vid KTH anordnar studieprogrammet KTH:s Matematiska Cirkel för matematikintresserade gymnasister. Studieprogrammet kan, om elevernas matematiklärare accepterar det, fungera som en merit vid betygssättningen på gymnasiet. Varje skola kan också godkänna kursen lokalt som matematisk breddning. Examinationen sker lokalt på skolorna i den form de önskar. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Programmet är främst riktat till gymnasister i Storstockholm, eftersom en del av programmet är mötena på KTH. Tidsperspektiv: Pågår, sedan Huvudman: Institutionen för matematik vid KTH med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Kontakt: cirkel@math.kth.se Webb: KTH-student för en dag Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Detta är ett utmärkt tillfälle att få svar på frågor om KTH:s utbildningar och studentliv, samt få en inblick i hur det är att plugga på KTH. Innehåll och metod: Tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet får under en dag chansen att följa en KTH-student på ordinarie föreläsningar och labbar. Eleverna paras i grupper ihop med en eller flera KTH-studenter från det program de själva önskat att få besöka. De bestämmer sedan tillsammans vilket datum som passar bäst för ett besök. Besöken är kostnadsfria och KTH bjuder på lunch under dagen. Målgrupp: Gymnasiet. Elever i år 3 på gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Årligen anmäler sig cirka 400 gymnasieelever från åk 3 till att bli guidade på någon av KTH:s utbildningar. Tidsperspektiv: Pågår, sedan Utvärdering: Utvärderingarna säger att eleverna är nöjda med arrangemanget och att det är värdefullt att träffa en student och se saker på rikligt. Däremot är det svårt att veta om det har långsiktig inverkan på deras val av högre studier. Huvudman: KTH. Kontakt: utbildning@kth.se Webb: Levande frågelåda Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Tanken med projektet är att uppmuntra det intresse för naturvetenskap som 11- och 12-åringar ofta har och få dem att ta med sig det intresset till högstadiet och gymnasiet. Den levande frågelådan vill visa eleverna att forskare är vanliga människor och att naturvetenskap inte är så komplicerat. Innehåll och metod: Elever får skicka in frågor till universitetets naturvetenskapliga forskare. Eleverna får sedan komma universitetet och höra svaren på utvalda frågor, möta forskare och ibland se experiment utföras. Målgrupp: Grundskolan. Elever i årskurs Nyfiken på naturvetenskap och teknik

15 Omfång/räckvidd: Arrangeras av och på universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Varje år samlas några tusen sjätteklassare på universiteten. Levande frågelådan startades hösten Utvärdering: Har utvärderat verksamheten. Huvudman: Levande frågelådan startades vid Stockholms universitet och finns nu på Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Frågelådan drivs i samarbete med Vetenskapsrådet. Kontakt: Respektive universitet. Webb: Linnéprojektet/ Skolprojekt Linné Utvärdering: Har utvärderat verksamheten. Totalt var 425 skolor anmälda till nätverket, med totalt cirka elever. Arrangörerna uppskattar att mer än elever var engagerade i olika arbeten med anknytning till Carl von Linné. På motsvarande sätt uppskattar arrangören antalet lärare på Linnéskolorna till varav cirka lärare varit engagerade i arbetet. Huvudman: Skolprojekt Linné var ett samarbete mellan nationella Linnédelegationen, Skolverket och Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Kontakt: Kontaktperson på Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik var Britt- Marie Lidesten, britt-marie.lidesten@bioresurs. uu.se Webb: om.html Projektet startade Utvärdering: Verksamheten utvärderas regelbundet. Effekterna har delvis utvärderats. Man har mätt hur många deltagare som sedan börjat studera vid Umeå universitet och vid något naturvetenskapligt eller tekniskt program. Men eftersom man inte vet hur många som sökt ändå är det svårt att utifrån etta säga något om de faktiska effekterna. Huvudman: Umeå universitet Kontakt: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet på Umeå universitet. Projektledare 2008: Sofi Jonsson, sofi.jonsson@chem.umu.se, Webb: Miljöverkstaden i Helsingborg Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Syftet med Skolprojekt Linné var att ge inspiration och bidra med goda idéer som kan användas av lärare i hela skolan till ett tvärvetenskapligt arbete där naturvetenskap ingår i ett brett sammanhang. Avsikten är att lyfta naturvetenskapen och dess betydelse för samhället i ett brett perspektiv. Innehåll och metod: Projektet tillhandahöll bland annat material för lärare i hela skolan som arbetar med NO/naturvetenskap och vill inspirera till ett undersökande, tematiskt och tvärvetenskapligt arbetssätt. Linnélektioner består av ett inspirationshäfte och flera idéhäften som även går att hämta från Skolprojekt Linnés webbplats. Skolor kunde anmäla sig till nätverket Linnéskola Till nätverket anslöt sig förskolor, skolor och högskolor för att arbeta i Linnés anda med att utveckla undervisningen i naturvetenskap. Genom att vara med i nätverket fick skolorna antingen gratisexemplar av alla häften i serien Linnélektioner eller rabatt på inköpta häften. Skolorna informerades om kurser och konferenser, och listor med e-postadresser till alla kontaktpersoner på skolorna skickades ut till medlemmarna med jämna mellanrum för att underlätta kontakter mellan skolor. Vid sex tillfällen under skickades nyhetsbrev ut med erbjudanden och information av olika slag. Skolor som är anslutna till nätverket erbjuds även i fortsättningen att delta i kurser och konferenser. Materialet från Skolprojekt Linné presenterades och användes vid inspirationsdagar, kurser och konferenser. Materialet går också att använda som kursmaterial vid studiecirklar för lärare och andra intresserade. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Projektet vände sig till både elever och lärare. Även vuxenutbildningen var en målgrupp. Tidsperspektiv: Avslutat. Drevs med anledningen av 300-årsjubileet av Linnés födelse Mentorskapsprojektet Syfte: Mentorskapsprojektet ska väcka ett intresse för naturvetenskap och teknik hos gymnasieelever och samtidigt visa dem vad studier på Umeå universitet innebär. Målet är bland annat att få fler sökande till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna vid universitetet. För gymnasieeleverna är syftet att de ska få vägledning och stöd i valet av studier och inblick i studentlivet. Syftet för mentorerna är att de ska få övning i ledarskap med ansvar för planering och projektledning samt personlig utveckling. Målet är att tillgodogöra sig kunskaper i utformning, genomförande, ledning och utvärdering av ett mentorskapsprojekt. Innehåll och metod: Gymnasieeleverna får komma till Umeå och träffa sina mentorer sex gånger, varav tre med enbart mentorn och tre gemensamma träffar. De får information om studier vid Umeå universitet, höra föredrag av intressanta projekt inom området naturvetenskap och teknik, vara med om en studentsittning, bli guidade på Campus och gå på studentspex. Mentorerna går en kurs i mentorskap. I den ingår föreläsningar, seminarier samt ett antal obligatoriska uppgifter. Mentorerna ska också delta i planeringen av träffarna, besvara frågor och ge stöd åt adepten. Kursen omfattar 4,5 hp och pågår under hela läsåret. Kursen ska ge kunskaper i genomförande, utformning, ledning och utvärdering av ett mentorskapsprojekt. Målgrupp: Gymnasiet. Projektet vänder sig till elever på naturvetenskapliga programmets tredje år. Omfång/räckvidd: Ambitionen är att engagera elever i Skellefteå, Umeå, Lycksele, Robertsfors, Vännäs och Örnsköldsvik. Mellan 60 och 100 gymnasieelever brukar söka. Ämneskategori: Naturvetenskap. Intressenter inblandade i Miljöverkstaden är Stadsmiljöavdelningen, VA-verket och Renhållningsverket på Stadsbyggnadsförvaltningen, Miljökontoret, Öresundskraft, Sofiero, Fredriksdals museer och trädgårdar och Dunkers kulturhus på Kulturförvaltningen, ENTEK, NSR, Arriva, Vägverket och Brandförsvaret. Syfte: Miljöverkstaden är Helsingborgs stads satsning på att utveckla miljöundervisningen i stadens skolor. Innehåll och metod: Miljöverkstaden erbjuder projektarbeten där varje skolår har sitt specifika tema att arbeta med som till exempel organiskt avfall, barnens skog, livsviktigt vatten och sopor i retur etc. Anmälan för att delta görs via webbplatsen och eventuellt tillhörande undervisningsmaterialet skickas sedan till klassen. Målgrupp: (Förskolan), grundskolan, (gymnasiet).programmet med teman är inriktat på grundskoleelever. Förskoleklasser och gymnasieelever erbjuds andra, mindre omfattande deltagande. Omfång/räckvidd: Regionalt. Förskolan: Under läsåret 2007/2008 deltog totalt 107 Fsk-grupper, vilket innebar cirka 1620 elevbesök med 420 pedagogtimmar. Grundskolan: Under läsåret 2007/2008 hölls 177 undervisningstimmar och totalt 500 pedagogtimmar för år 1 6. Ytterligare 88 klasser från Helsingborg och ett 50-tal från angränsande kommuner var på besök. Dessutom har Miljöverkstaden hjälpt ett antal skolor med projekt och arbetssätt. Gymnasiet: Under läsåret 2007/2008 var 12 gymnasieklasser på besök. Totala antalet pedagogtimmar timmar med elever var under läsåret 2007/2008. Huvudman: Miljöverkstaden är en pedagogisk avdelning inom Helsingborgs Stadsbyggnadsförvaltning. Nyfiken på naturvetenskap och teknik 15

16 Kontakt: Webb: Main.aspx?id=8032 Naturens hus Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Naturens hus har som mål att sprida kunskap och känsla för naturen, väcka intresse för naturvetenskap samt skapa engagemang för miljöfrågor. Innehåll och metod: Naturens hus är namnet på den natur- och miljöpedagogisk verksamhet som bedrivs i Bergianska trädgården i Frescati i norra Stockholm, mitt emot Naturhistoriska riksmuseet. I Bergianska trädgården kan eleverna lära känna växterna och deras roll, om form och ekologi, om systematik och utbredning. Trädgården utvecklar hela tiden metoder för att visa hur växter och trädgården kan vara en resurs i undervisningen. I verksamheten samsas experiment och upptäcktsvandringar med diskussioner och forskningsinformation. Naturens hus erbjuder skolans alla stadier ett brett utbud av elevaktiviteter och fortbildningar. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Det finns även aktiviteter för lärare. Omfång/räckvidd: Regionalt. Huvudman: Bergianska trädgården. Kontakt: naturenshus@bergianska.se, Webb: Naturskolan Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Naturskolan vill skapa en djupare förståelse för natur, miljö och kretsloppstänkande. Man menar att positiva upplevelser i naturen är grunden för att kunna ta till sig miljöfrågorna. Naturskolan vill inspirera alla som arbetar inom för- och grundskolan till att använda sig av skolans närnatur som en del i sin undervisning i alla ämnen. Innehåll och metod: Naturskolan är inte ett hus eller en plats utan ett arbetssätt, en ide: att lära ute. Naturskolan använder den naturvetenskapliga arbetsmetoden med hypoteser, undersökningar, resultat och slutsatser för kunskapsinhämtandet. Eleverna får utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang. Naturskolan ordnar även kurser, arrangerar och deltar i workshops och konferenser, samt samarbetar med näringslivet. Målgrupp: Förskolan, grundskolan. Det finns närmare hundra naturskolor runt om i Sverige. Utvärdering: Verksamheten har utvärderats, men inte effekterna. Huvudman: Naturskoleföreningen är en paraplyorganisation för Sveriges naturskolor. Kontakt: Stina Lindblad, ordförande, stina. lindblad@fcedu.alvkarleby.se, Webb: Naturväktarna Ämneskategori: Naturvetenskap. Syfte: Naturväktarna är en av Världsnaturfonden WWF:s utbildningssatsningar. Syftet är att väcka elevers intresse för natur- och miljövårdsfrågor och erbjuda skolan en arbetsprocess som skapar initiativkraft till egna handlingar för en hållbar framtid. Innehåll och metod: Projektet bygger på undersökningar utomhus och är indelat i fem arbetsområden; skog, sjö och å, eko, kust och jordbrukslandskapet. Genom praktiska undersökningar av naturen i skolans närhet, styrt utifrån en lärarhandledning får eleverna upptäcka miljön runt omkring dem. Resultatet rapporteras sedan. För att ta del av utbildningsmaterialet, i form av elevblad, lärarhandledning och redovisningsblanketter, måste klassen först anmäla sig till Naturväktarna via hemsidan. Varje uppdrag registreras sedan på hemsidan där eleverna kan jämföra sina resultat med andra klasser runt om i Sverige. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Elever i åldern år. Olika teman riktar sig till olika åldrar. Omfång/räckvidd: Lokalt, regionalt, nationellt. Tydligare. Bra om man kan poängtera eller gruppera de projekt/verksamheter som verkar nationellt, exempelvis NTA -naturvetenskap och teknik för alla. Utvärdering: Har inte utvärderat. Huvudman: Världsnaturfonden, WWF. Världsnaturfonden driver Naturväktarna i samarbete med Stena Metall, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Ekocentrum, Göteborg samt Miljöresurs Linné i Växjö. Kontakt: info@naturvaktarna.wwf.se, Projektledare för Naturväktarna är Germund Sellgren, germund.sellgren@wwf.se, Webb: NMT-dagar på Lunds universitet Syfte: Genom att bjuda in gymnasielever för att lyssna på intressanta föreläsningar inom naturvetenskap, medicin och teknik (NMT) vill arrangörerna väcka intresset för en utbildning inom dessa ämnen. Innehåll och metod: Lunds tekniska högskola tar varje år emot gymnasielever för att visa upp utbildningarna. Programmet under dagarna omfattar ett hundratal populärvetenskapliga föreläsningar och demonstrationer inom de naturvetenskapliga, medicinska och tekniska områdena. Denna typ av arrangemang förekommer även vid andra lärosäten. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt/nationellt. År 2008 erbjuds 117 föreläsningstitlar med sammanlagt ungefär platser, varav de flesta är bokade. Det motsvarar ungefär besökande gymnasieelever. Den första Naturvetenskap och Teknikveckan var i mars Medicinska området har tillkommit under senare år. Utvärdering: Första året gjordes en enkät men sedan dess har ingen utvärdering gjorts. Det stora intresset från skolorna visar dock att det är mycket uppskattat inslag i undervisningen. Flera skolor brukar också ta kontakt på hösten innan för att i tid planera in dagarna i sitt schema. Många studievägledare på universitetet säger att studenterna tycker att dagarna haft stor betydelse när de valt inriktning. Huvudman: Lunds universitet. Kontakt: allmanstudievagledning@kansli.lth.se Webb: NTA Naturvetenskap och Teknik för Alla Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA vill stödja lärare och elever i de medverkande kommunerna och delta i utvecklingen av undervisningen i biologi, fysik, kemi och teknik. Intentionen är att NTA ska bidra till att hjälpa dem att uppnå läroplanens och kursplanernas mål. Innehåll och metod: NTA når idag 85 kommuner, drygt elever och engagerar cirka 5000 lärare. 16 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

17 Som skolutvecklingsprogram erbjuder NTA en väl utprovad modell som utgår ifrån att alla, både elever, lärare, skolledare, politiker och akademiledamöter är involverade i den ständigt pågående utvecklingsprocessen. På nationell nivå erbjuder och utvecklar NTA produkter i form av teman och tjänster som stöder skolutveckling på både övergripande kommunnivå, i rektorsområden och i de enskilda arbetslagen. NTA utgår från fem grundpelare och är uppbyggt helt efter vår svenska läroplan och kursplaner, NTA tillgodoser dock inte alla mål i kursplanerna. Dessa pelare består bland annat av ett forskande arbetssätt med tillgång till tematiskt experimentmaterial, organiserad materialhantering, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare, fortlöpande utvärdering av barns och ungdomars lärande samt lokal samverkan mellan skola, kommun, näringsliv, högre utbildning. För att påbörja arbetet med NTA i skolan krävs att kommunen/den fristående skolan går med i den ekonomiska föreningen NTA Produktion och Service (NTA PoS). Detta görs utifrån en ansökan där det ska beskrivas hur kommunen/ den fristående skolan planerat organisera verksamheten de närmaste åren och det krävs även ett politiskt/styrelsebeslut om att ansöka om medlemskap i NTA. När detta är genomfört krävs det att någon/några personer inom kommunen som har lärarutbildning deltar i den obligatoriska kompetensutvecklingen, introduktionsutbildningen och temautbildningarna. Det bör också finnas en samordnare som handhar materialhanteringen av varje enskilt tema och ansvarar för när och på vilken skola materialet finns. Skolutvecklingsprogrammet bygger på att eleverna ställer frågor, söker svar, undersöker, resonerar med varandra och dokumenterar sitt arbete och sina resultat. Detta arbete görs utifrån de 14 olika teman som NTA tillhandahåller. Varje tema innehåller ett experimentmaterial för arbete i helklass under en period på 8 10 veckor och varje tema är komplett uppbyggt med textmaterial i form av handledningar för lärare och elever, laborationsmaterial för helklass och temautbildning. Eleverna bygger successivt upp erfarenhetsbaserad kunskap inom naturvetenskap och teknik, inklusive språklig utveckling och eget ansvarstagande. Målgrupp: Grundskolan. För närvarande riktar sig NTA främst till elever och lärare i skolåren F 6. Utvärdering: Har utvärderat både verksamheten och effekter. Huvudman: Sedan 10 år drivs NTA i samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, kommuner och fristående skolor runt om i Sverige. Från och med 1 januari 2004 driver NTA-kommuner och friskolor NTA vidare i form av en ekonomisk förening. KVA och IVA finns representerade i styrelsen. Kontakt: Medlemskommuner med kontaktpersoner finns på php?categoryid=13. NTA Utveckling: Gerd Bergman, gerd.bergman@kva.se, Webb: Analys: En utvärdering pekar på att de områden som behandlas i regel behandlas med större djup i NTA-klasser än i icke-nta-klasser. Utveäderingen menar att NTA på ett avgörande sätt främjar såväl lågpresterande som högpresterande elevers resultat och att elevernas kunskaper ökar markant med NTA. Utvärderingen pekar även på områden där skolan skulle behöva ytterligare hjälp med att utveckla undervisningen. I första hand gäller det att höja även flickornas resultat vad gäller kunskaper om natur och människa, samt att hjälpa lärarna att i högre utsträckning behandla målen om hur kunskapen ska användas. Projektarbete på KTH Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: För att stärka samverkan med gymnasieskolan erbjuder KTH sina samarbetsgymnasier en möjlighet att genomföra sina projektarbeten inom KTH:s olika ämnesområden. För de elever som är intresserade innebär detta en möjlighet till ämnesfördjupning och kontakt med högre utbildning. Det är dessutom en chans för KTH:s institutioner, lärare och forskare att knyta närmare kontakter med gymnasieskolan och gymnasiets lärare. Innehåll och metod: I vissa fall har institutionerna färdiga förslag på projektarbeten eller arbetsområden och då gäller principen först till kvarn. I andra fall finns det möjlighet att själv påverka form och innehåll och tillsammans med KTH diskutera och ta fram ett lämpligt projektarbete. Det går även att göra projektarbeten på ITuniversitetet i Kista. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Lokalt. Gymnasieelever i Stockholmsområdet. Huvudman: KTH. Kontakt: Lena Gumaelius, lena@physto.se Webb: Projekt TEND Särskilt fokus på flickor och elever med utländsk bakgrund. Syfte: Genom att utbilda gymnasieelever från naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogram att presentera sina utbildningar på ett inspirerande och medryckande sätt hoppas Unga Forskare locka fler högstadieelever, framförallt tjejer och unga med utländsk bakgrund, att söka naturvetenskapligt eller tekniskt program till gymnasiet. Innehåll och metod: Projekt TEND utbildar gymnasieelever till att bli ambassadörer för sina program. De åker sedan ut till skolorna och showar för högstadieelever. Projekt TEND bygger på en problemlösande och praktisk pedagogik. Gymnasieelever agerar levande förebilder för sina utbildningar och engagerar högstadieeleverna i en workshop där en uppgift ska lösas med hjälp av kreativitet och enklare verktyg. De gymnasieelever som gör TEND till sitt projektarbete får erfarenhet av planering, organisation, praktisk pedagogik och ledarskap. Gymnasieinspiratörerna får tillgång till en mentor, vars roll är att vägleda och inspirera, att plocka fram det bästa av inspiratörernas idéer och passion, ge verktyg, kunskap och tips som stärker inspiratörerna att agera och förverkliga sina ambitioner med projekt TEND. Målgrupp: Grundskolan. Elever i högstadiet. Under hösten 2007 tog närmare nior runt om landet del av TEND-turnén. Under de två år projektet varit i gång har 300 inspiratörer utbildats som har turnerat över hela Sverige. Projekt TEND startade Utvärdering: Resultat visar att över 40 procent av deltagarna har blivit mer intresserade av naturvetenskap och teknik efter de träffat TEND:s gymnasieinspiratörer. Huvudman: Unga forskare Kontakt: helene.eriksson@fuf.org, Webb: ProvaPå universitetet Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Prova-på-universitetet vid Uppsala universitet ska skapa en samlad verksamhet riktad till elever i grundskolan. Delprojekt LEC syftar till att stimulera elevers intresse för teknik och naturvetenskap och koppla det eleverna lär sig i skolan till den verksamhet som bedrivs vid Uppsala universitet. Projektet ska öka möjligheterna för skolor i kommunen att bedriva engagerande och aktiv utbildning inom dessa ämnen och sträva efter att öka den interna samordningen och samarbetet kring aktivteter riktade till skolan. Nyfiken på naturvetenskap och teknik 17

18 Innehåll och metod: Projektet delas in i olika delprojekt där modellen utvecklas och testas och delprojekten som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik är LEC och Ångströmlaboratoriet. Delprojekt LEC: I ProvaPå LEC besöker högstadieelever Ångströmlaboratoriet. Eleverna får arbeta med ett tema i grupper om fyra, där var och en tilldelas en roll naturvetaren, civilingenjören, matematikern och datavetaren. Med utgångspunkt från rollerna ska man gemensamt lösa en uppgift som bygger på tekniska och naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter. Man kan även välja egen inriktning på besöket, som att fokusera på teknik eller fysik. Varje tema baseras på forskningsprojekt som pågår på Uppsala universitet. Delprojekt Stjärnvisningar: Institutionen för astronomi och rymdfysik erbjuder populärvetenskapliga föredrag på onsdagskvällar för skolklasser och andra grupper. Vid klart väder erbjuds visning av stjärnhimlen med teleskop. Målgrupp: Grundskolan, (gymnasiet). ProvaPå LEC vänder sig till högstadielever. Stjärnvisningar vänder sig till en bred allmänhet. Augusta Ångström vänder sig främst till mellanstadieklasser. Omfång/räckvidd: Verksamheten är öppen för alla men inbjudningar går speciellt ut till Uppsala, Knivsta, Östhammar och Tierp. Utvärdering: Har utvärderat verksamheten. Huvudman: Uppsala universitet Kontakt: LEC: Fredrik Lindkvist, Fredrik.Lindkvist@uadm.uu.se, Stjärnvisningar: Lars Mattson, lars.mattsson@astro.uu.se, Augusta Ångström: Carla Puglia, carla.puglia@fysik.uu.se, Webb: Pythagoras gäng Projektet fungerar socioekonomiskt såväl som etniskt integrerande. Syfte: Projektet ger en möjlighet att ge duktiga elever stimulans och en språngbräda mot mer avancerade naturvetenskapliga utbildningar på universitet och tekniska högskolor. Innehåll och metod: Satsningen Pythagoras Gäng vid Malmö Borgarskola vill öppna gränserna mellan grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet. Grundskoleelever får gymnasiepoäng, delta i en lokal matematiktävling och gymnasieelever får universitetspoäng. Projektet ger elever en möjlighet att få en matematikundervisning som passar den individuella kompetensen. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Omfång/räckvidd: Lokalt. Projektet drivs på Malmö Borgarskola. Andra skolor har visat intresse för projektet. Utvärdering: Arrangörerna säger att de märker tydliga effekter av denna satsning på begåvade elever. På individnivå är det tydligt att de deltagande eleverna förses med en språngbräda mot mer avancerade naturvetenskapliga utbildningar på universitet och tekniska högskolor. De får ett ökat självförtroende, inte minst i fråga om matematik och naturvetenskap. De får en utmaning istället för stagnation i utbildningssystemets huvudfåra. De matematiklärare på grundskolorna som deltar stimuleras också genom att, kanske för första gången i sin lärargärning, få ett redskap att lyfta de duktigaste eleverna. Arrangörerna pekar också på flera samhälleliga effekter. Unga förmågor tas tillvara och stimuleras i ett samhälle där det oftast i första hand satsas på svaga elever. Statusen för matematik som ämne ökar, vilket svarar mot den efterfrågan som finns på naturvetenskaplig kompetens inom näringslivet. Eleverna rekryteras från grundskolor i både lågstatus- och högstatusområden, vilket innebär socioekonomisk såväl som etnisk integration, eftersom många av eleverna kommer att läsa matematik ihop inte endast i årskurs 9, utan även framledes under gymnasietiden. Mer konkreta effekter är att Malmö Borgarskola under de senaste tre åren har blivit svenska mästare i matematik i tävlingen Unga matematiker för gymnasister, en elev har korats till nordisk mästare i Nordic Mathematical Contest och deltagit i Matematikolympiaden. Huvudman: Malmö Borgarskola (gymnasieskola). Kontakt: goran.kvist@pub.malmo.se Webb: aspx Regnmakarna Syfte: Målet med Regnmakarna är att ge lärare inspiration till att prata om energi i skolan. Innehåll och metod: Regnmakarna innehåller material som är enkelt att använda för både lärare och elever. Regnmakarna.se innehåller nedladdningsbart material som är enkelt att använda för både lärare och elever. Webbplatsen innehåller material och metodiska övningar av varierande svårighetsgrad att använda boade i klassrummet och på skolgården. Alla aktiviteter är kopplade till skolplanen och det är flexibelt i förhållande till hur mycket tid som finns att tillgå för temat. En regnmakarbok och en CD med information kommer att sändas ut. Målgrupp: Grundskolan. F 6. Omfång/räckvidd: Nationellt/internationellt. I projektet deltar 20 svenska skolor. Regnmakarkonceptet i Sverige vill nå barn i skolan, på Regnmakarnas webbplats, på tv och vid olika evenemang. Regnmakarna startade 2008 och ska pågå i tre år. Huvudman: Regnmakarna är den svenska delen av EU-projektet Kids4Future. Projektgruppen består av tio partners från tio europeiska länder, där Energimyndigheten är den svenska partnern. Kontakt: christopher.walden@energimyndigheten.se, Webb: Skellefte-tekniken Ämneskategori: Teknik. Särskild inriktning på flickor. Syfte: Syfte är att skapa ett intresse för naturvetenskap och teknik, främst hos flickor. Skellefte-Tekniken är i första hand ett arbetssätt för att träna elevernas sociala samspel och skapa arbetsro. Det bygger på elevaktiva problembaserade arbetsuppgifter som pekar på enkla sammanhang och funktioner. För att nå eleverna och underlätta för lärarna ligger tonvikten på NO-Teknik. Innehåll och metod: Skellefte-Tekniken är material, metodik och struktur för att arbeta med teknik och naturvetenskap. Det bygger på elevaktiviteter med praktiska arbetsuppgifter som pekar på enkla sammanhang och funktioner. Upplägget handlar också om företagsamhet och social gemenskap i klassrummet. Skellefte-Tekniken innefattar arbete inom områden som bygge och konstruktion, sociala övningar, praktiska övningar i vardagsteknik, problembaserade laborationer och systematik. I dag finns verksamheten i drift på olika platser runt om i Sverige. Tekniken ger lärarna en möjlighet att ta ett steg tillbaka och iaktta. De får även möjlighet till intresseväckande och verklighetsnära undervisning i NO-Teknik samt utbildning runt hantering av missriktad kreativitet. Skolan skickar två lärare, så kallade piloter, som går utbildningen. Direkt efter utbildningen startar piloterna i sin klass. När eleverna efter 3 4 arbetstillfällen kommit in i rutinerna kan skolans övriga lärare som är intresserade besöka lektioner och höra med piloterna hur Skellefte- Tekniken fungerar. Om man tycker om det man ser, hjälper piloterna i gång andra klasser. För att fortbilda 2 piloter och skaffa material för att köra Skellefte-Tekniken 1 lektion i veckan för 30 elever ett helt läsår blir kostnaden cirka kronor. Materialet går att använda i flera år. All utrustning och materiel levereras till skolan, så lärarna behöver inte fokusera på materialhantering. Det behövs ingen särskild tekniksal. Målgrupp: Grundskolan. Låg- och mellanstadiet. 18 Nyfiken på naturvetenskap och teknik

19 Omfång/räckvidd: Idag finns Skellefte- Tekniken på över 200 skolor. De flesta finns i norra Sverige, men Skellefte-tekniken är spridd över hela landet. Utvärdering: Skellefte-tekniken är inte utvärderad. Huvudman: Bertil Asplund. Kontakt: bertil@bja-asplund.com, , Webb: Snilleblixtarna Ämneskategori: Teknik. Syfte: Snilleblixtarna vill väcka barns intresse för teknik och uppfinningar, genom att ge elever i förskolan upp till och med skolår 5 möjligheten att ta fram egna idéer eller uppfinningar för att lösa problem som de stöter på i sin vardag. Syftet är att stimulera elevernas naturliga nyfikenhet och kreativitet och få möjligheten att visa upp det för andra. Snilleblixtarna handlar om att starta ett samarbete mellan lärare och elever men också att engagera föräldrar och företagare. Innehåll och metod: Snilleblixtarna är ett ämnesövergripande koncept. Arbetet kan enkelt anpassas till ämnen som datorkunskap, fysik, matematik, miljö och många andra skolämnen. Snilleblixtarna består av sex basmoment som, förutom att eleverna får utlopp för sin kreativitet och fantasi också ger dem träning i exempelvis grupparbete, presentationsteknik, dokumentering. Pilla väcker elevernas nyfikenhet kring teknik och uppfinningar. Sätta ihop lockar eleverna att tänka fritt och skapande. Upptäcka uppmuntrar elevernas nyfikenhet kring gamla, nya och framtida uppfinningar. Klura stimulerar eleverna i kreativt tänkande och inspirerar till nya idéer. Bygga utmanar eleverna att hitta tekniska lösningar på problem som de själv upptäcker under arbetes gång. Visa ger eleverna tillfälle att få visa upp vad de skapat under sin Snilleblixtresa. Målgrupp: Grundskolan. F 5. Snilleblixtarna består idag av ett nätverk av regionala och lokala aktörer i hela Sverige. Startade Utvärdering: Snilleblixtarna har inte utvärderats. Snilleblixtarna är i mångt och mycket en spontan rörelse och det finns därför ingen huvudman som känner sig manad att utvärdera. Det tar dessutom tid och pengar att göra en utvärdering, tid och pengar som hellre läggs på verksamheten. En arrangör säger att barnen/ungdomarna tycker att det är väldigt inspirerande att få ställa ut och att det kommer vuxna som är intresserade, som frågar hur barnen tänkt. Huvudman: Snilleblixtarnas upphovsman är uppfinnaren och entreprenören Anders Rosén. Snilleblixtarna i Sverige har sitt kansli i Linköping. Nutek var med och startade Snilleblixtarna. Snilleblixtarna finns representerade i hela Sverige via olika arenor, som till exempel science centers, KomTek eller verksamheter som arbetar för skola-näringslivskontakter och entreprenörskap. Kontakt: info@snilleblixtarna.se Webb: Sommarmatte Syfte: Kursen är till för den som vill fräscha upp sina mattekunskaper inför första terminen på högskolan. Innehåll och metod: Kurserna går på distans. Vissa moment kan kräva besök på lärosätet. Målgrupp: Gymnasiet. Elever som ska börja på högskolan. Omfång/räckvidd: Regionalt/nationellt. Denna typ av kurser ges av många lärosäten landet runt. Utvärdering: Utvärderingar visar att de som går kurserna ofta upplever övergången till högskolan lättare. Huvudman: Ett flertal lärosäten ger denna typ av kurser. Kontakt: Respektive lärosäte. Webb: Respektive lärosäte, exempelvis respektive Sonja Kovalevskydagarna Syfte: Sonja Kovalevskydagarna riktar sig till gymnasister som är intresserade av matematik. Målet med Sonja Kovalevskydagarna är att öka intresset för matematikstudier bland ungdomar inför val av högskoleutbildning. Dagarna syftar till att ge deltagarna en bild av matematikens betydelsefulla roll i vårt samhälle, en förståelse för matematikens snabba utveckling under de senaste hundra åren, tillfälle att möta inspirerande förebilder inom utbildning, forskning och näringsliv, kunskap om behovet av goda matematikkunskaper i ett framtida yrkesliv samt goda möjligheter att knyta kontakter med likasinnade. Innehåll och metod: Varje gymnasieskola med naturvetenskapsprogram inbjuds att skicka två elever till matematikdagarna. Eleverna väljs bland dem som visar ett levande intresse för ämnet matematik. Rektor och lärare utser deltagarna, helst en kvinnlig och en manlig elev som går sista året i gymnasiet. Olika högre lärosäten har turats om att hålla Sonja Kovalesvsky-dagarna. Målgrupp: Gymnasiet. Närmare 200 elever från gymnasier i hela landet har varje år deltagit. Sonja Kovalevskydagarna har arrangerats sedan Världsmatematikåret 2000 arrangerades för första gången. Huvudman: Nationalkommittén för matematik vid Kungliga Vetenskapsakademien arrangerar Sonja Kovalevsky-dagarna i samarbete med Svenska matematikersamfundet. Kontakt: kovalevsky_anmalan@math.uu.se (för Sonja Kovalevsky-dagarna 2008) Webb: Spetsutbildningar på gymnasiet Syfte: Syftet med spetsutbildningarna är att ge elever möjlighet att läsa en mer krävande utbildning och fördjupa sig inom ett ämne eller ett ämnesområde. Innehåll och metod: Regeringen har beslutat inleda försök med spetsutbildningar i bland annat matematik och naturvetenskapliga ämnen. Försöksverksamheten ska omfatta 20 utbildningar spridda på gymnasieskolor över landet. Målgrupp: Gymnasiet. Utbildningarna ska vara rekrytera elever från hela landet. Varje utbildning får anta 30 elever per läsår. Hälften av utbildningarna kommer att starta 2009 och resterande Utvärdering: Projektet är under uppstart. Huvudman: Regeringen. Kontakt: Anna Neuman, pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, , , eller e-post via Webb: Studiebesök på högskolor Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Hjälpa gymnasieelever att ta steget att söka en högre utbildning. Nyfiken på naturvetenskap och teknik 19

20 Innehåll och metod: De flesta universitet och högskolor erbjuder studiebesök för gymnasister. De besökande gymnasisterna får en möjlighet att titta på vilka utbildningar som finns, hur det är att studera på ett högre lärosäte, och vad studentlivet innebär. Programmen varierar från lärosäte till lärosäte. Målgrupp: Gymnasiet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Huvudman: De flesta universitet och högskolor. Kontakt: Information saknas. Webb: Information saknas. Teknik tillsammans Ämneskategori: Teknik. Syfte: Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till skolår 5. Huvudsyftet är att barn ska utveckla sina kunskaper om teknik och teknikens betydelse för människan, samhället och naturen. Det handlar också om att få möjlighet att arbeta med kreativ problemlösning. Innehåll och metod: I materialet presenteras idéer och metoder som kan vara till stöd när man planerar och genomför teknikmoment tillsammans med en barngrupp. Där föreslås också en enkel arbetsmodell som ger barn möjligheter att stegvis utveckla sina teknikkunskaper. Undervisningsmaterialet ger också möjligheter att integrera teknik med andra arbetsområden och skolämnen. För alla arbetsområden finns ett gemensamt upplägg. Varje arbetsområde inleds med att barnen utför ett antal småuppgifter, innan de ställs inför huvuduppgiften. Samtliga arbetsområden innehåller moment där barnen designar och presenterar olika förslag på lösningar enskilt, i smågrupper eller helklass. Dessutom finns inslag som innebär att barnen ska fatta beslut eller ta ställning. I slutet av arbetsområdena finns utvärderingar för både elever och lärare. Teknik tillsammans bygger på ett läromedel som utvecklats i England av The Nuffield Foundation. Målgrupp: Grundskolan. F 5. Huvudman: Linköpings universitet, CETIS Centrum för tekniken i skolan. Kontakt: cetis@cetis.liu.se Webb: index.shtml Tjejhelg Särskilt inriktat på flickor. Syfte: Syftet med Tjejhelg är att ge flickor en inblick i hur det är att vara student vid Umeå universitet. Innehåll och metod: Flickorna på Tjejhelg får möjligheten att delta på en populärvetenskaplig föreläsning, och olika laborationer samt en sittning, som ordnas av studenter som studerar vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Tjejerna får även information från de sex programmen som är med och anordnar Tjejhelg. De som anordnar Tjejhelg 2008 är de sex utbildningarna Datavetenskap, Energiteknik, Fysikerprogrammet, Teknisk Datavetenskap, Teknisk Fysik och Tillämpad Matematik. Målgrupp: Gymnasiet. Tjejer som läser tredje året på Natur- eller Teknikprogrammet. Omfång/räckvidd: Regionalt. Information om projektet nås av 600 flickor som studerar tredje året på naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet i norra Sverige (norr om Sundsvall) och det finns plats för 60 flickor. Huvudman: Umeå universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet Kontakt: Hanna Smedh, , hasm0001@student.umu.se Webb: Tänknik Ämneskategori: Teknik. Särskild inriktning på flickor. Syfte: Avsikten är att få barn och ungdomar mer intresserade och utbildade i teknik och matematik för att på detta sätt utöka rekryteringsbasen för företagen och få ungdomar att stanna kvar i området eller komma tillbaka till de jobb som finns. Tanken är också att arbeta med särskild inriktning på flickor samt att Experiment-skolgården i Vårgårda kan användas som utbildningsbas för exempelvis studiebesök från hela området. Innehåll och metod: Tänknik är en experimentanläggning där barn på ett kreativt och intresseväckande sätt ska få lära sig mer om teknik. De får möjlighet att pröva sig fram till lösningar på olika tekniska problem, och på så sätt inse att det kan finnas många lösningar på samma problem. Målgrupp: Grundskolan. Samtliga skolelever i åldersgruppen 6 13 år i Vårgårda kommun samt skolklasser och lärare i hela Kärnan-området. Omfång/räckvidd: Lokalt/regionalt. Tänknik har cirka elevbesök per år. Tänknik startade i januari Utvärdering: Ett antal utvärderingar är gjorda bland annat av Högskolan i Borås. Huvudman: Utbildningsförvaltningen i Vårgårda har huvudansvaret. Det lokala näringslivet genom Center of Innovation och Pedagogiska Institutionen på Högskolan i Borås deltar i projektet. Kontakt: pierre.jamot@skola.vargarda.se Webb: Unga spekulerar, inkl. Teknisk framsyn för unga Ämneskategori: Naturvetenskap, teknik, informations- och kommunikationsteknik. Syfte: Unga Spekulerar syftar till att skapa större intresse och förståelse bland ungdomar inom naturvetenskap och teknik och är starkt kopplat till läroplanen. Unga spekulerar vill uppmuntra elever till att fundera på teknikens roll i samhället och hur man själv vill att tekniken ska utformas i framtiden. Med inspirationsmöten på de olika arenorna, hemsidan och arbetet tillsammans i klassrummet är förhoppningen att Unga Spekulerar ska bidra till att öka elevens teknikförståelse. Unga Spekulerar kan ses som ett hjälpmedel för lärare för att lättare uppnå läroplanen och kursplanen i teknik. Syftet med projektet är att öka tonåringars medvetenhet och intresse för teknik och naturvetenskap med fokus på framtidsfrågor. Innehåll och metod: Projektet utgår från fyra framtidsinriktade ämnesområden; bioteknik, kommunikation, miljö samt människa maskin och elever ska via de olika arenorna träffa pedagoger, forskare, politiker och representanter från näringslivet. Unga spekulerar arrangerar möten mellan elever och pedagoger, forskare, politiker och representanter från näringslivet. Möten sker på arenan i elevernas region och arrangeras i samråd med skolan. Det kan vara paneldebatter, grupparbeten, föreläsningar, intervjuer eller andra former. Arbetsprocessen för Unga Spekulerar ser olika ut på de olika arenorna, även om ramarna är gemensamma. Arbetet startar dock alltid med en lärarinspiration där Unga spekulerar presenterar sin arbetsmetod för att sen övergå i elevinspiration innan arbetet fortsätter i klassrummet. Avslutningsvis presenterar eleverna sitt arbete och sina framtidsvisioner på en så kalllad Framtids dag på den lokala arenan. Varje år, i slutet av vårterminen arrangera Unga Spekulerar Framtidsfestivalen som ett avslut på projektet. Målgrupp: Grundskolan, gymnasiet. Målgruppen är år 6 9 och gymnasiet. 20 Nyfiken på naturvetenskap och teknik