Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket

Transkript

1 Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket 1. Vad tror du kan motivera elever att intressera sig för kemi, att läsa kemi och kanske bli kemilärare? a. Anknytning till verkligheten och konkreta yrken. b. Det är bra om läraren har haft ett annat yrke än lärare. c. Förklara ordentligt varför saker sker vid demonstrationer och laborationer, inte bara visa att något händer. d. Det borde vara nationellt prov i kemi på högstadiet varje år, annars är risken stor att kemin inte behandlas lika mycket då det inte är nationellt prov i kemi. e. Det ska finnas förutsättningar för duktiga elever att utvecklas i ämnet. f. Kollegialt lärande. g. Samverkan med universitet, industri och kemiorganisationer och intressanta studiebesök h. Tid för att planera inspirerande lektioner. i. Inspirera med nya forskningsområden, t.ex. med Unga Forskare som hjälp. j. Nivågrupperingar för att inte tappa de som har intresse och förmåga att utvecklas. k. Mycket laborationer och demonstrationer gärna med någon woweffekt. l. Fokusera på miljökemi och biokemi som är framtidsområden. m. Kemihistoria. n. Uppmuntra elever som är duktiga på kemi att vara med på kemidagar, tävlingar och andra tillställningar /JW+ME

2 2 o. Mer kemi för de yngre barnen. p. Läraren bör vara en bra förebild, vara trygg med sitt ämne och visa att det är roligt att vara lärare. q. Likt lärarlyft borde det finnas föräldralyft och elevlyft. Föräldrar kan behöva en bok med tips om kemi och eleverna behöver förstå att om man kämpar med studierna så får de belöning i form av roliga och nyttiga kunskaper. r. Elever bör erbjudas stöd för grundläggande kemikunskaper. s. Ämnesövergripande undervisning. t. Kemiinstitution med tydlig profil. u. Det bör finnas gott om grupprum eller inspirerande platser där elever kan plugga tillsammans eller sitta och prata. v. Mer pengar för investering av laborationsutrustning. w. Resurscentra är bra. x. Ofarliga öppna laborationer som får ta tid. y. Beröm elever som är duktiga på att förklara för sina klasskamrater. z. Anpassa inte för mycket för att förenkla för elever, de måste få lära sig att det krävs mycket jobb att lära sig. å. Öka kemiintresset allmänt (ROSE undersökningen). ä. Visa att det är viktigt med kemikunskaper. Kemister är de som kommer lösa många samhällsproblem och stå för många innovationer. 2. Vad var bra med den kemilärarutbildning du fick och vad skulle behöva utvecklas? a. Att förbereda demos och ge instruktioner. Bra förebilder b. Ämnesdidaktiken (gick på lärarhögskolan i Växjö som 40 åring). Praktiken. Upplevde inte några behov av utveckling ville vi ha mer av något fick vi det!

3 3 c. Praktiken! Ge handleda på skolorna tid i tjänst att handleda VFUstudenter. Ta kål på rektorsmyten: VFU studenter sköter lärarens undervisning och läraren behöver inte jobba. d. Konkret metodik. Bra praktik. e. I dagsläget lägger för många skolledare fokus på att förbättra statistiken genom att få fler med betyg E (gäller högstadiet). Detta kräver en planering & resursfördelning på bekostnad at dem som skulle kunna bli Sveriges lösning både vad gäller duktiga kemister, innovatörer och kemilärare. Och detta gäller samtliga naturvetenskapliga ämnen och matte. Kräver tid och resurser. f. Bra ämneskunskaper under utbildningen men få laborationer som kan användas direkt i sin egen undervisning. Det behövs mer tid/praktik i ett ke lab. på högstadiet/gymnasiet under utbildiningen. g. Kemididaktik bra. Stockholms universitet, Birgitta Lind. Tydlig handfasta råd/laborationer. Biokemi borde vara obligatoriskt. h. Mer kemididaktik, någon av oss har fått ren kemiutbildning; ingen kemididaktik alls. En fortsättning på kemilärarutbildningen tex en mentor som hjälper och stöttar på skolan i ämnet kemi. En idébank med bra fungerande labbar KRC är bra men kanske för hög nivå för högstadiet. i. PPU året ämnena klara mycket praktik. Borde vara högre krav på lärarstudenter. j. Bra och djupa ämneskunskaper. Läste med kemister o civilingenjörer. Hade en hel del metodik. Behöver mer didaktik o verkar vara mindre av det nu. Mer utbildning i hur man gör extraanpassningar och arbetar med elever med speciella behov. För stort ansvar läggs på VFU perioderna. k. Utbildning Grundskolelärare 1 7 hade dålig kemiutbildning. Viktigt med ämneskunskaper för att se samband o tordas laborera med eleverna. l. Gävle mycket laborativt. Uppsala, Stockholm. Efterfrågar mer didaktiskt. Negativ i Linköping var att man läste tillsammans med kemister nästan hela tiden. Inte så anpassat till yrkesuppdraget.

4 4 m. Bra att läsa med vanliga kemister. Mer metodik. n. Säkerhet med att laborera. o. (mot Ipo 94) bra men ibland lite för abstrakt/djupgående läste ihop med kemiingenjör, inget man använde i undervisningen. Mer skolkemididaktik. p. Ämnesdidaktiken bra > skulle behöver ta större fokus. Kemikursen inriktad mot lärare inte kemist. Hur kan man bryta ner begrepp och teori till elevnivå? Lära mer ledarskap i klassrummet, planering, bedömning. q. Jag hade metodik och fick förbereda experiment och vissa längre undervisningsavsnitt. Jag hade längre praktikperioder så att jag hann gå igenom ett helt avsnitt och examinera det. Det skulle behövas nu också. (Sedan var kvalitén på undervisningen på lärarhögskolan väldigt varierande.) r Bra med många labbar på lektionerna Tråkigt lite labbar på lektionerna. (Utveckla tillbaka till förr.) Lagom teorinivå på utbildningen. s. 90 tal: Säkerhet o institutionstänk saknades. Ämnesdidaktik. 80 tal: Praktik bra (KPU): Mer om hur man planerar bra labbar med följdfrågor. Kortlabbar, demolabbar. t. Kemi didaktik. Kemi pedagogik. Kemi metodik. Integrerat i kursen. Goda lärare som kommer och ger tips om D, P, M samt elever som berättar om svårigheter med kemin. u. Den var inte bra. Satsa på bra pedagoger. (Hitta först bra pedagoger/didaktiker). v. Gör en enkät. [överkryssat] 3. Vad är det roliga med att vara kemilärare? Vad gör att du vill fortsätta? Vad skulle kunna göra det ännu roligare? a. Utmaningen att göra det abstrakta begripligt. b. Att ha tillgång till ett laboratorium. c. Ha tid till att planera, organisera och utveckla lektioner och laborationer.

5 5 d. Ha mer tid till att plocka fram och bort utrustning vid laborationer. e. Det måste finnas mer resurser. f. Ha tillgång till externa föreläsare, t.ex. från KTH, som kan berätta om kemins klurigheter på ett intressant sätt. g. Bra kollegor. h. Glädjen att se eleverna lyckas och förstå hur eleverna tänker. i. Att se elevernas kunskapsutveckling. j. Kemi 1 på gymnasiet borde vara 150 poäng istället för 100. k. Intresset för ämnet är viktigt. Att utvecklas och lära sig mer om kemi. l. Det behövs mer tid för institutionsarbete eller att det finns tillgång till en laboratorietekniker. m. Minska betygshetsen. n. Utvecklingsmöjligheter o. Demonstrationer, laborationer och hantverket. p. Fler studiebesök på och samarbeten med företag som sysslar med kemi. q. Dela med sig till och få tips av kollegor. Till exempel en förstelärare som visar olika laborationer. r. Anpassa läromedel för svaga elever. s. Bra om det är mer ämnesövergripande elevarbeten. t. Eleverna bör läsa ett naturvetenskapligt ämne per år, inte alla samtidigt. u. Att inte behöva undervisa i ämnen man inte är behörig i. v. Tillbaka till rimliga arbetsvillkor. w. Fler tillfällen med små grupper.