Livsmedelsproduktionens. miljöpåverkan. Thomas Angervall SIK. Kost och Näring Kompetensdagar september, Sundsvall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsproduktionens. miljöpåverkan. Thomas Angervall SIK. Kost och Näring Kompetensdagar 2008 24 september, Sundsvall"

Transkript

1 Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan Thomas Angervall SIK Kost och Näring Kompetensdagar september, Sundsvall

2 SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Process- och miljöteknik Sensorik och arom Industri n Marknad, administration, service

3 SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan i 15 år Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall Livscykelanalys (LCA)

4 Miljöpåverkanskategorier Miljöeffekter Växthuseffekten Övergödning Försurning Marknära ozon Toxicitet Ozonnedbrytning.. Resursanvändning Energi Övriga material Vatten Mark..

5 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen och bl a Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning

6 Halten av CO2 i atmosfären ppm

7 Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste 1000 åren

8 We will begin the search for a universally accepted and commonly understood measure of the carbon footprint of the products we sell looking at its complete lifecycle from production trough distribution to consumption. This will enable us to label our products so that customers can compare their carbon footprint easily. Sir Terry Leahy Chief Executive 18 januari 2007

9 Mat påverkar klimat! Ca 25 % av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från livsmedelskedjan

10 Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt

11 GWP - Global Warming Potential Växthusgaser och CO2-ekvivalenter 1g CO2 1 g CO2-ekvivalenter 1g CH4 (Metan) 25 g CO2-ekvivalenter 1g N2O (Lustgas) 298 g CO2-ekvivalenter Källa: Climate Change Intergovernmental Panel och Climate Change (IPCC)

12 CO2 Växthusgasernas ökning CH4 N2O

13 SIK utvecklar en miljö/gwp-databas

14 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

15 Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg av animaliska livsmedel gram CO2-ekv/kg N2O CH4 CO Mjölk Ost Nötkött biprod Nötkött själv Rev Nötk själv Sw M Griskött Kyckling

16 Energianvändning för primärproduktion av ett kg kött MJ per kg kött fjärrvärme förnybar 20 el fossil Nötkött (ranch) -5 Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 Nötkött (komb) Griskött Kyckling

17 Bidrag till klimatförändring från 1 kg kött (Nötranch : Nötkomb : Gris: Kyckling) gram CO2-ekv. per kg kött N2O CH4 CO primärprod Nr: Nk: G : K intransport Nr: Nk: G : K Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 slakteri Nr: Nk: G : K förpackning Nr: Nk: G : K distribution Nr: Nk: G : K butik+kons. Nr: Nk: G : K

18 korn vete havre grovfoder soja biprodukter etc. ärter odling el processning/torkning foderfett mineraler diesel transport pesticider handelsgödsel transport biproduktshantering nya produkter/ energiutvinning avfallshantering gård slakteri foder transport förpackning transport affär hemtransport konsument FE: 100 gram kött el/annan energi

19 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

20 Converting forests into farms in Santa Cruz, Bolivia 1975: Forested landscape 2003: Large corporate agricultural fields transform the landscape

21 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

22 Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N2O Klimatpåverkan Vegetabilier Inflöde Avgång av ammoniak, NH3 N-fixering: Övergödning, Industriell + försurning biologisk Animalier Läckage av nitrat, NO3Övergödning, förorening av grundvatten N2O

23 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt

24 Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 miljoner nötkreatur Källa: Crutzen et al 1986, FAO

25 Köttkonsumtion i Sverige per person och år kg per capita Källa: Jordbruksverket

26 Den globala köttkonsumtionen beräknas att fördubblas till 2050 enligt FAO 500 Million tons FAO 2006: Livestock s long shadow 2050

27 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

28 Odling i växthus g CO2 ekv/kg produkt tom prim.prod tom butik 2500 tom kons um ent s allat SE s allat UK s allat UK tom at ES tom at SE tom at NL gurka FI (frilands ) (frilands ) (växthus ) (frilands ) (växthus ) (växthus ) (växthus )

29 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

30 Kyckling Fläskkött Nötkött Lax odlad Sill, ringnot/flyttrål Danmark Torsk, trålad/garnfångad Östersjön Havskräfta, burfångad Klimatpåverkan (kg CO 2 ekv/kg ätlig del) Fisk och kött mixat

31 fis ke Ko ns um en t Av lo pp sr en in g Tr an sp or te r Bu tik G ro ss is t La gr in g Fö rp ac kn in g Fi lé fa br ik Bl an da t MJ/torskblock Fisk och skaldjur Exempel torskblock

32 Vad påverkar i fisket/fiskeodling? Dieselanvändning för fiskefartyg - Bottentrålning/skrapning - Fiske i överutnyttjade bestånd

33 Miljö-/klimatpåverkan Ex glödlampa, kylskåp, bilar Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

34 För livsmedel har primärproduktionen störst miljö- och klimatpåverkan, inte minst för animalieprodukter men andra delar av livscykeln är också viktiga, exempelvis: - transporter - tillverkning/processning - förpackningar - svinn

35 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

36 Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder transport Flygtransport ger odling ~ 40kg CO 2 -ekv /kg äpplen 600 g CO2 /kg äpple Sverige Källor: SIK-Rapport 683 Frankrike Nya Zeeland

37 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

38 Apelsiner gram CO2 ekv./ kg 1000 Lastbil Båt Odling Spanien Källor:SIK data Brasilien USA

39 Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel

40 Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan

41 Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Tillverkning/processning Exempel hamburgerbröd N2O 300 CH4 CO

42 Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Förpackningar Exempel hamburgerbröd N2O 300 CH4 CO

43 Förpackningar Exempel isbergssallad 250 [g CO2-ekv/f.e.] Odling Trp lagring Lagring Distribution N2O 1.0E E E-05 CO2 1.3E E+00 CH4 3.1E E-01 Förpackning, tot Butik Hemtrp Konsument 1.9E E E E E E E E E E E E E E E E E+00

44 Svinn i livsmedelskedjan Svinn

45 Råvaruproduktion/odling 50% svinn 2 kg odlad potatis = 1 kg skalad potatis på middagsbordet

46 Tillverkning/industri och konsument Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter Fler produktbyten innebär med svinn 8% svinn i takåsförpackningen

47 Handel och konsument 37% svinn 1,6 kg odlad sallad = 1 kg sallad på middagsbordet

48 Konsument - svinn per produktgrupp (England) Produktgrupp Andel av inköpt mängd som blir onödigt avfall (%) Bageri 30,7 Kött och fisk 13,2 Mejeriprodukter, inklusive ägg 3,4 Torrvaror (ris, pasta, mjöl, flingor) 14,5 Frukt 26,3 Grönsaker 45,4 Rotfrukter och potatis 19,1 Konfektyr 17,2 Såser, majonnäs, ketchup o.dyl 13,6 Desserter 11,1 Källa WRAP, 2008

49 Motsvarar drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter! Såser, majonnäs, ketchup Konfektyr Frukt ton avfall/ton GWP ekv Grönsaker Rotfrukter och potatis Mejeri Kött-fisk Bageri 0 GWP Avfall Torrvaror

50 Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl

51 Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl

52 Klimatmärkning av mat 2 metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard håller på att ta fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust 2. Kvalitativ (process-/åtgärdsbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill i Sverige)

53 Matens koldioxidavtryck/carbon footprint eller snarare carbon and nitrogen accounting / koldioxidekvivalentavtryck

54 Carbon footprint labelling/ koldioxidekvivalentmärkning 1270 g CO2-ekv Tropisk smak? 1420 g CO2-ekv Havregrynsgröt? 640 g CO2-ekv

55 Vad måste göras? Vad når en märkning? 1. Åtgärder för att minska utsläppen och förbättra resursanvändningen i livsmedelskedjan 1. Minskad avskogning, förbättrad markanvändning, N-effektivitet, effektivare djuruppfödning, förbättrad gödselhantering, energieffektivitet (fiske, transporter, industri mm) etc etc 2. Förändrad konsumtion 2. Mindre kött (idisslare), mindre matavfall/svinn etc

56 Lite om målkonflikter.

57 Ingen målkonflikt klimat och övergödning Stora möjligheter att minska utsläppen av lustgas (N2O) genom ökad N-effektivitet i jordbruket.. vilket är positivt även för övergödningsproblematiken

58 Målkonflikt klimat och giftfri miljö Reducerad jordbearbetning i jordbruket (spar diesel, Nläckage och eventuellt kol i marken) innebär ökat behov av kemisk ogräsbekämpning Varmare klimat innebär mer skadegörare

59 Målkonflikt klimat och biologiskmångfald från betande djur Sverige ha naturbetesmarker tillhör de mest artrika ekosystemen i Europa Kolinlagringen i betesmarker kan vara större än hittills varit känt

60 Val av råvaror och ingredienser En tomat eller tomat eller tomat eller morot? 1kg Svenska Växthus fossilt bränsle 4kg SpanskaFrilands 2 kg Svenska Växthus biobränsle eller 40 kg morötter (ej mulljord) <1kg Holländska Växthus fossilt bränsle

61 Kom ihåg nu innan lunch ät upp maten!

Mat - en utslippsynder?

Mat - en utslippsynder? Mat - en utslippsynder? Thomas Angervall SIK Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008 SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Industri

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

FÖRPACKNINGAR på gott och ont FÖRPACKNINGAR på gott och ont Johanna Berlin SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Konsumentföreningen Stockholm Circus 31 mars FRÅGA 1 Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest?

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mat och klimat för storkök Katarina Nilsson Hållbara måltider i Örebro län, 17 februari 2015 SP Food and Bioscience Expertkompetens inom: Produktutveckling Process-

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Mat och klimat för storkök. Katarina Nilsson

Mat och klimat för storkök. Katarina Nilsson Mat och klimat för storkök Katarina Nilsson Ett branschforskningsinstitut för livsmedelsektorn med uppgift att stärka, stötta och sprida kunskap! Expertkompetens inom: Produktutveckling Process- och produktionsteknik

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Produktion av kött innebär höga utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Uthållig produktionsutveckling

Uthållig produktionsutveckling Uthållig produktionsutveckling Med inspiration från Lean production 2007-10-17 Barbro Sundström Johanna Berlin REELIV Redskap för en resurseffektiv livsmedelsindustri Ett samarbetsprojekt mellan SIK, Chalmers

Läs mer

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Varmt och gott eller.

Varmt och gott eller. Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat

Läs mer

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C) Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-22 Handläggare Daniel Selin Telefon: 08-508 28 813 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-10-20 p. 10 Miljö- och klimatsäkra

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Klimatavtryck från hushållens matavfall

Klimatavtryck från hushållens matavfall Klimatavtryck från hushållens matavfall Augusti 2008 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm Kontaktuppgifter: Louise Ungerth, KfS, 070-341 55 30 Anna Carlsson, KfS, 076-015 39

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU Klimatpåverkan och markanvändning från olika koster SNÖ Riksmaten LCHF Hållbar nivå

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden Slide 1 Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden 31 maj 2013 David Bryngelsson (david.bryngelsson@chalmers.se) Fysisk Resursteori Energi och Miljö CHALMERS Slide 2 Avgörande frågor

Läs mer

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt Matinköp inspiration mattrender ekologiskt MATINKÖP NU OCH I FRAMTIDEN Hur/var handlar du främst dina livsmedel till vardag resp. fest? Vardag 88% Fest 88% Handlar aldrig här Vardag 72% 56% Gårdshandel

Läs mer

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från foder Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:255 av Jens Holm m.fl. (V) Hållbar mat 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer