Mat - en utslippsynder?

Transkript

1 Mat - en utslippsynder? Thomas Angervall SIK Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008

2 SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Industri n Process- och miljöteknik Sensorik och arom Marknad, administration, service

3 SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan i 15 år Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall Livscykelanalys (LCA)

4 Miljöpåverkanskategorier Miljöeffekter Växthuseffekten Övergödning Försurning Marknära ozon Toxicitet Ozonnedbrytning.. Resursanvändning Energi Övriga material Vatten Mark..

5 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna och bl a 20 % av energiförbrukningen Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning

6 Mat påverkar klimat! Ca 25 % av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från livsmedelskedjan

7 Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt

8 GWP - Global Warming Potential Växthusgaser och CO 2 -ekvivalenter 1g CO 2 1g CH 4 (Metan) 1g N 2 O (Lustgas) 1 g CO 2 -ekvivalenter 25 g CO 2 -ekvivalenter 298 g CO 2 -ekvivalenter Källa: Climate Change Intergovernmental Panel och Climate Change (IPCC)

9 CO2 Växthusgasernas ökning CH4 N2O

10 SIK utvecklar en miljö/gwp-databas

11 Klimatpåverkan för några livsmedel äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost nötkött *) Endast primärproduktion Källa: SIKs miljödatabas

12 Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg av animaliska livsmedel gram CO2-ekv/kg N2O CH4 CO Mjölk Ost Nötkött biprod Nötkött själv Rev Nötk själv Sw M Griskött Kyckling

13 Energianvändning för primärproduktion av ett kg kött MJ per kg kött fjärrvärme förnybar el fossil Nötkött (ranch) Nötkött (komb) Griskött Kyckling Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718

14 Bidrag till klimatförändring från 1 kg kött (Nöt ranch: Nöt komb: Gris: Kyckling) gram CO2-ekv. per kg kött N2O CH4 CO2 0 primärprod Nr: Nk: G : K intransport Nr: Nk: G : K slakteri Nr: Nk: G : K förpackning Nr: Nk: G : K distribution Nr: Nk: G : K butik+kons. Nr: Nk: G : K Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718

15 vete korn havre grovfoder soja ärter biprodukter etc. odling el processning/torkning foderfett mineraler diesel pesticider transport handelsgödsel gård foder transport slakteri transport förpackning biproduktshantering nya produkter/ energiutvinning avfallshantering transport affär hemtransport konsument FE: 100 gram kött el/annan energi

16 18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CH4: Gödsellager CO2: annan markanvändning Källa: FAO Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt CO2: process, transport

17 Converting forests into farms in Santa Cruz, Bolivia 1975: Forested landscape 2003: Large corporate agricultural fields transform the landscape

18 Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N 2 O Klimatpåverkan Inflöde N-fixering: Industriell + biologisk Avgång av ammoniak, NH 3 Övergödning, försurning N 2 O Vegetabilier Animalier Läckage av nitrat, NO 3 - Övergödning, förorening av grundvatten

19 Lustgas: gödsling med 100 kg N/ha innebär: IPCC guidelines: 1 % av tillfört N avgår som N2O-N D v s knappt 1,6 kg N2O/ha D v s knappt 500 kg CO2- ekv/ha Därtill kommer N2O från skörderester omsättning och indirekt från läckage och ammoniakavgång

20 Idisslare En mjölkko släpper ut ~ kg CH4 per year,~2 700 CO2eq Biffdjur/ko ~ kg CH4 per year Kalvar/ungdjur ~ 50 kg CH4/head and year NV:s emissionsfaktorer

21 Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet miljoner nötkreatur Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007

22 Köttkonsumtion i Sverige per person och år kg per capita Källa: Jordbruksverket

23 Den globala köttkonsumtionen beräknas att fördubblas till 2050 enligt FAO Million tons FAO 2006: Livestock s long shadow

25 Odling i växthus g CO2 ekv/kg produkt tom prim.prod. tom butik tom konsument 0 sallat SE (frilands) sallat UK (frilands) sallat UK (växthus) tomat ES (frilands) tomat SE (växthus) tomat NL (växthus) gurka FI (växthus)

27 Fisk och kött mixat Klimatpåverkan (kg CO2 ekv/kg ätlig del) Havskräfta, burfångad Torsk, trålad/garnfångad Östersjön Sill, ringnot/flyttrål Danmark Lax odlad Nötkött Fläskkött Kyckling

28 Transporter Avloppsrening Fisk och skaldjur Exempel torskblock Förpackning Lagring Grossist Butik Konsument Filéfabrik Blandat fiske MJ/torskblock

29 Vad påverkar fisket/fiskeodling? Dieselanvändning för fiskefartyg - Bottentrålning/skrapning - Fiske i överutnyttjade bestånd Landbaserad odling

30 Miljö-/klimatpåverkan Ex glödlampa, kylskåp, bilar Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

31 För livsmedel har primärproduktionen störst miljö- och klimatpåverkan, inte minst för animalieprodukter men andra delar av livscykeln är också viktiga, exempelvis: - transporter - tillverkning/processning - förpackningar - svinn

33 Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder Flygtransport ger transport ~ 40kg COodling 2 -ekv /kg äpplen g CO2 /kg äpple Sverige Frankrike Nya Zeeland Källor: SIK-Rapport 683

34 Apelsiner 1000 gram CO 2 ekv./ kg Lastbil Båt Odling Spanien Brasilien USA Källor:SIK data

35 Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan

36 Tillverkning/processning Exempel hamburgerbröd N2O CH4 CO2 Butik, konsument Primärproduktion, övrigt Bageri Förpackning Distribution Primärproduktion, mjöl gram CO2 ekv. per kg bröd

37 Förpackningar Exempel isbergssallad 250 [g CO2-ekv/f.e.] Odling Trp lagring Lagring Butik Hemtrp Konsument Distribution Förpackning, tot N2O 1.0E E E E E E E E-01 CO2 1.3E E E E E E E E+02 CH4 3.1E E E E E E E E+00

38 Svinn i livsmedelskedjan Agriculture Waste Food processing Svinn Consumption Transport Retail

39 Råvaruproduktion/odling 50% svinn 2 kg odlad potatis = 1 kg skalad potatis på middagsbordet

40 Tillverkning/industri och konsument Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter Fler produktbyten innebär med svinn 8% svinn i takåsförpackningen

41 Handel och konsument 37% svinn 1,6 kg odlad sallad = 1 kg sallad på middagsbordet

42 Konsument - svinn per produktgrupp (England) Produktgrupp Andel av inköpt mängd som blir onödigt avfall (%) Bageri 30,7 Kött och fisk 13,2 Mejeriprodukter, inklusive ägg 3,4 Torrvaror (ris, pasta, mjöl, flingor) 14,5 Frukt 26,3 Grönsaker 45,4 Rotfrukter och potatis 19,1 Konfektyr 17,2 Såser, majonnäs, ketchup o.dyl 13,6 Desserter 11,1 Källa WRAP, 2008

43 Motsvarar drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter! ton avfall/ton GWP ekv Såser, majonnäs, ketchup Konfektyr Frukt Grönsaker Rotfrukter och potatis Mejeri GWP Avfall Kött-fisk Bageri Torrvaror

44 Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Märkningsföretag, Handeln Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl

46 Matens koldioxidavtryck/carbon footprint eller snarare carbon and nitrogen accounting / koldioxidekvivalentavtryck

47 Klimatmärkning av mat 2 metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard håller på att ta fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust 2. Kvalitativ (process- /åtgärdsbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill i Sverige)

48 Vad måste göras? Vad når en märkning? 1. Åtgärder för att minska utsläppen och förbättra resursanvändningen i livsmedelskedjan 2. Förändrad konsumtion 1. Minskad avskogning, förbättrad markanvändning, N-effektivitet, djuruppfödning, gödselhantering, energieffektivitet (fiske, transporter, industri mm) etc etc 2. Mindre kött (idisslare), mindre matavfall/svinn etc

50 Livscykelperspektiv - produktnivå Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall

51 Miljöledningssystem - företagsnivå Råvaror & ingredienser Transporter Utsläpp till vatten och avlopp Utsläpp till luft Energianvändning Avfallshantering Kemikaliehantering Köldmediehantering Vattenförbrukning Buller, lukt mm Produkter Förpackningar Transporter Företaget

52 Nya viktiga funktioner i företagens miljö- och klimatarbete Inköp Produktutveckling Marknad och försäljning Produktionsplanering

53 Produktutveckling Val av råvaror och ingredienser Mellan råvarugrupper (ex kyckling, nötkött, torsk, sill mm) Inom råvarugrupp (produktionsmetod, transporter mm)

54 Val av råvaror och ingredienser En tomat eller tomat eller tomat eller morot? 1kg Svenska - Växthus fossilt bränsle 4kg Spanska- Frilands 2 kg Svenska Växthus biobränsle <1kg Holländska Växthus fossilt bränsle eller 40 kg morötter (ej mulljord)

55 Produktutveckling Val av råvaror och ingredienser Mellan produktgrupper (ex kyckling, nötkött, torsk, sill mm) Inom produktgrupp (produktionsmetod, transporter mm)..och förpackningsutveckling Minskat svinn (i butik och hos konsument) Val av förpackningsmaterial

56 Vision Minska livsmedelskedjans klimatpåverkan och klimateffektiva företags konkurrenskraft har stärkts

57 Kom ihåg nu innan lunch ät upp maten!