Med dialog och kartor som kompass höjs vårdens kvalitet

Transkript

1 Med dialog och kartor som kompass höjs vårdens kvalitet En presentation av SiS kvalitetsarbete som verkligen leder till ständiga förbättringar. Först och främst för de människor vi är till för, de unga och vuxna som vistas på våra institutioner. Men också för deras anhöriga och närstående, socialtjänsten och socialdepartementet som är våra uppdragsgivare och förstås, alla våra egna medarbetare på nationell, regional och lokal nivå. Tomas Ring Åsa Frodlund Statens institutionsstyrelse, SiS 1

2 Innehåll Sida En kort presentation av SiS och vårt uppdrag 3 Själva bakgrunden 4 En rad parallella processer drar igång - kvalitetsmålen formuleras 6 - kvalitetssystemet utformas och förankras 6 - våra tjänster tydliggörs och visualiseras 7 - hanteringen av klagomål struktureras 7 - samverkan med socialtjänsten vidareutvecklas 7 Idag är vårt kvalitetssystem igång med: - dialogen som ger de intagna inflytande, förser oss med värdefull information och ökar insynen i arbetet 8 - klagomålshanteringen som ger oss chans att upptäcka och rätta till brister 9 - tjänstekartorna som slår fast vad den unge eller vuxne har rätt till i sin vård och behandling 10 - uppföljning, utvärdering och åtgärder 11 Våra resultat 12 Exempel på tjänstekarta med Råd och anvisningar 14 Sammanfattning 15 2

3 En kort presentation av SiS och vårt uppdrag Statens institutionsstyrelse, SiS, har 31 institutioner för ungdomar runt om i landet. Vi tar emot cirka ungdomar i åldrarna år varje år. Ungdomarna har oftast en svår bakgrund med sociala, kriminella och drogrelaterad problem. De omhändertas enligt LVU, det vill säga Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Vistelsen hos oss inleds ofta med en utredning, och varje ungdom får sedan en individuell behandlingsplan. De flesta stannar en relativt kort tid, medan några kan bli kvar upp till ett par år. Hit kommer också akutplacerade ungdomar för att under någon eller några veckor få hjälp och stöd att bryta ett akut och ofta mycket destruktivt beteende i sitt liv. På vissa av SiS institutioner för ungdomar finns särskilda avdelningar för ungdomar som döms till sluten ungdomsvård. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är år får avtjäna sina straff på någon av våra institutioner i stället för i fängelse. Ungdomarna döms enligt LSU, det vill säga Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård. Straffen varierar mellan fjorton dagar och fyra år. SiS har dessutom 13 institutioner för vuxna med missbruksproblem. Hit kommer varje år cirka personer som tvångsomhändertas enligt LVM, det vill säga Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. De intagna har ett långvarigt drogmissbruk bakom sig. Vården på LVM-hemmet har som mål att hjälpa individen att bryta missbruket och att sedan motivera honom eller henne att övergå till vård och behandling under öppnare former. SiS uppdragsgivare är socialtjänsten i landets alla kommuner samt socialdepartementet. Socialtjänsten beställer vården av oss och det är vår uppgift att se till att den unge eller vuxne får den vård som hon eller han behöver och har rätt till. Socialdepartementets uppdrag till SiS formuleras i ett regleringsbrev inför varje verksamhetsår. 3

4 Själva bakgrunden En tillbakablick: Ungdomsvården i Sverige klarar inte av sitt uppdrag att ta emot och behandla ungdomar med den svåraste problematiken och det talas om kris inom ungdomsvården. Också tvångsvården för vuxna fungerar dåligt, kvaliteten är ojämn över hela landet. Något måste göras, och regering och riksdag reagerar. År 1994 bildas därför en ny statlig myndighet, Statens institutionsstyrelse, som tar över huvudmannaskapet för tvångsvården av unga och missbruksvården. En rad olika behandlingshem, som tidigare drivits av huvudmän som landsting eller kommun, samlas i ett slag under en och samma hatt. Gemensamt för dem är att de utreder, vårdar och behandlar omhändertagna människor. Det handlar antingen om ungdomar med sociala, kriminella eller drogrelaterade problem, ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård efter att ha begått brott (tillkom 1999) eller tvångsomhändertagna vuxna med missbruksproblem. Varje behandlingshem, institution, bär med sig ett eget arv av regler, traditioner och arbetssätt in i SiS. Med en sådan bakgrund är det rätt rimligt att denna unga myndighet står inför en rad utmaningar. Att utföra uppdragen på bästa sätt är förstås en övergripande målsättning som genomsyrar hela verksamheten. Men sedan blir det spretigt institutionerna är sinsemellan så olika i innehåll, behandlingskultur och resultat att organisationen är svår att överblicka. Inom SiS ledning uppstår med tiden en berättigad osäkerhet: Får de unga och de vuxna den rättssäkra och likvärdiga vård de har rätt att få? Når vi de resultat vi säger oss vilja nå? Gör vi rätt saker? Tydliga signaler kommer också från riksdagens revisorer som i en rapport 2004 framför kritiska synpunkter på ledning, uppföljning och styrning inom SiS. 4

5 Följden blir att SiS ledning tar itu med frågan från grunden. En tioårig verksamhet har nått sin mognad och en tydlig skiljelinje, nu krävs helt enkelt en omstart och en rejäl satsning. Arbetet med att planera och förbereda det som ska bli ett systematiskt, strukturerat och gemensamt kvalitetssystem tar fart. Syftet är klart: Hela organisationen ska involveras. Hela SiS verksamhet ska kartläggas i grunden och våra tjänster ska bli tydliga för alla. SiS ska ta dialogen till hjälp för att få vägledning i förbättringsarbetet och framförallt ska de unga och de vuxna som är intagna på institutionerna få komma till tals. SiS ska lyssna, dokumentera, värdera, analysera och strukturera sitt arbetssätt. Avsikten är klar, SiS ska bli allt duktigare på att utforma, genomföra och förbättra sitt uppdrag. Avstampet för detta stora och verkligt genomgripande förbättringsarbete görs under Den här redovisningen handlar om hur långt kvalitetsarbetet inom SiS kommit hittills 5

6 En rad parallella processer drar igång 2004 drar en rad processer igång i organisationen. Siktet är högt ställt. Vi ska skapa ett systematiskt och gemensamt kvalitetssystem som ska säkerställa vården och ge bättre möjligheter att styra, leda och utveckla verksamheten. Vi ska också starta en systematisk dialog med vår uppdragsgivare socialtjänsten för att öka samarbetet och tydliggöra arbetssätt, metoder och resultat. Genom en central omorganisation etableras en planeringsavdelning med en särskild vård- och behandlingsenhet som får ansvar för att stödja och leda kvalitetsarbetet. Redan från början inser vi att arbetet kommer att ta tid och att det ska få ta tid. Vi vill skapa nya rutiner och ändra våra medarbetares arbetssätt. Vi vill att de människor som vistas på våra institutioner ska få samma kvalitet i sin vård och behandling oavsett var de placeras. Tiden måste få vara den viktiga faktor den faktiskt är för att åstadkomma verkligt varaktiga förbättringar. Processen med att formulera kvalitetsmål: En övergripande process handlar om att formulera kvalitetsmålen för SiS verksamhet. Målen ska genomsyra hela verksamheten, vara kända på alla nivåer, vara accepterade och efterlevas i det praktiska vardagliga arbetet. Ledningen, som ansvarar för processen med kvalitetsmålen, slår fast att all vård och behandling inom SiS ska präglas av hög kvalitet och god etik. Med detta menas att SiS vård och behandling ska vara: rättssäker baserad på kunskap utformad så att den innebär god omvårdnad jämställd utformad i samverkan mellan SiS, den som vårdas och vår uppdragsgivare socialtjänsten Med kvalitetsmålen som rättesnöre går förbättringsarbetet vidare i en rad andra processer. Processen med att utforma och förankra kvalitetssystemet: Arbetet har involverat samtliga chefer och verksamhetsansvariga på alla våra institutioner runt om i landet samt alla chefer och verksamhetsansvariga inom SiS ledning. I processen deltog chefer och verksamhetsansvariga i en kvalitetsutbildning som kom att sträcka sig över ett och ett halvt år. Medarbetarna träffades i grupper om cirka 20 personer vid olika tillfällen. Varje träff omfattade tre dagar. Mellan varje träff arbetade våra medarbetare från institutionerna vidare med olika uppgifter som sedan redovisades vid nästa träff. Som moderator fungerade projektledaren för hela processen. Projektledaren hade också huvudansvar för att samla in, dokumentera och återföra synpunkter samt att driva processen framåt. Processen, bitvis tung men mycket nyttig, blev rik på givande och tagande. Alla involverades och allt diskuterades, nagelfors, värderades, reviderades vilket så småningom ledde fram till ett gemensamt och förankrat kvalitetssystem. 6

7 Processen med att visualisera våra tjänster: Parallellt pågick arbetet med att klargöra vilka tjänster som Statens institutionsstyrelse ska erbjuda och vad som ska ingå i varje tjänst. Arbetet påbörjades i en arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter i organisationen. Uppdraget var att inventera och dokumentera SiS tjänster, det vill säga den vård och behandling som vi ska erbjuda ungdomarna och de vuxna under deras vistelser på institutionerna. När arbetsgruppen utarbetat en grund för varje tjänst, en så kallad tjänstekarta, involverades alla institutioner i arbetet. Ledningsgrupper och medarbetare på institutionerna runt om i landet satte sig in i förslagen, diskuterade och påverkade innehållet. I processen ingick flera remissvändor, vilket innebar att tjänstekartorna reviderades i flera omgångar. De ansvariga reste också på turné för att diskutera tjänstekartorna vid personliga möten med medarbetare på institutionerna. Också processen med tjänstekartorna fick ta tid och hela organisationen var delaktig under det dryga ett och ett halvt år som arbetet tog. De tjänstekartor som togs fram i processen är idag normgivande för den vård och behandling som erbjuds på SiS institutioner. Det betyder att varje person som tas in på någon av våra institutioner kan vara säker på att få samma kvalitet i sin vård och behandling, oavsett vilket behandlingshem hon eller han kommer till eller var det ligger i landet. Processen med att skapa struktur i klagomålshanteringen: En annan viktig process drogs igång utifrån insikten att ungdomarnas och de vuxnas röster om behandlingshemmet, vården, medarbetarna och annat är källor till förbättringar. Också här fick en särskild arbetsgrupp i uppdrag att göra grundjobbet och föreslå lösningar till en väl fungerande klagomålshantering. Socialtjänsten fick svara på frågan Vad är kvalitet för dig?. Intagna ungdomar och vuxna samlades i fokusgrupper och fick svara på samma fråga. Svaren dokumenterades och blev efter dialog med våra medarbetare från institutionerna kärnan i SiS klagomålshantering. Det här tycker vi är viktigt, sa ungdomarna och de vuxna: Hur man blir bemött. Personalens kompetens och engagemang. Innehållet i den vård och behandlingen man möter. Miljön. Trivseln. Maten. Rättssäkerheten. Ordningsreglerna. Att styrningen på institutionen är konsekvent och begriplig. Allt detta tar klagomålhanteringen fasta på idag. Processen med att skapa bättre samverkan med socialtjänsten: En andra omorganisation inom SiS innebar att vårt verksamhetsområde, det vill säga hela landet, från och med 2007 delades upp i fyra regioner. Omorganisationen gjordes för att skapa bättre styrning och ledning inom varje region men också för att öka samarbetet med både institutionerna och socialtjänsten i den närliggande regionen. Det direkta ansvaret för kontakterna med socialtjänsten ligger numera på fyra regionkontor, vars chefer är direkt underställda SiS generaldirektör. 7

8 Idag är vårt kvalitetssystem igång med: 1. Dialog Dialog är idag en naturlig och integrerad del i SiS vardag. Dialog används som ett instrument på alla nivåer och är inplanerad i verksamheten. Synpunkter och åsikter som kommer fram i dialogerna dokumenteras och ingår i SiS årliga kvalitetsrapporter. Dialog på central myndighetsnivå: Sker i två olika brukarråd, ett för missbruksvården (bildades 2004) och ett för ungdomsvården (bildades 2006). Brukarrådens uppgift är att ge röst åt ungdomarna och de vuxna. Brukarråden yttrar sig till exempel om råd och riktlinjer som tas fram inom SiS och är delaktiga i arbetet med att sjösätta stora nationella projekt (exempelvis Ett kontrakt för livet inom missbruksvården och Motverka våld och gäng inom ungdomsvården). Representanterna i brukarrådet har en kanal till SiS ledning, träffar ledningen under verksamhetsåret samt gör tillsammans med oss besök på institutionerna. Regionkontoren och institutionerna kan själva väcka frågor som de önskar att brukarråden tar upp. I brukarråden ingår bland annat deltagare från Dianova, Familjevårdens centralorganisation, För utvecklingsstörda barn och vuxna, Föräldraföreningen mot narkotika, Hela människan, Kriminellas revansch i samhället, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, LP-verksamheten, Rainbow Sweden, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård, Riksförbundet ungdom för social hälsa, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Skyddsvärnet, Sveriges invandrare mot narkotika, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor och Verdandi. Dialog på institutionerna: Sker på varje institution genom regelbundet arrangerade brukarforum som vanligtvis genomförs en gång per månad. Samtliga institutioner arrangerar idag brukarforum för de intagna på varje avdelning. Ett brukarforum leds bäst av en person som inte är ansvarig för den dagliga vården och behandlingen. Brukarforum är inte till för klagomål (annan rutin finns, se klagomål på sidan 9), utan här ligger fokus mer på idéer, förslag och synpunkter på vistelsen i stort. Den som leder brukarforum ska känna verksamheten och direkt kunna ge svar i enklare ärenden. Det som diskuteras dokumenteras, förs vidare till institutionsledningen och återrapporteras vid nästa möte. Deltagarnas frågor ska bemötas och hanteras med smidighet och respekt. Förväntningarna ska dock vara realistiska och deltagarna ska vara medvetna om att vissa frågor behöver tid för att finna en lösning. Dialog på individnivå: Sker genom strukturerade intervjuer med varje ungdom och varje vuxen vid tre olika tillfällen vid inskrivning, utskrivning och sex/tolv månader efter utskrivning. För ungdomarna används intervjuverktyget ADAD, medan vi för de vuxna med missbruksproblem använder verktyget DOK. Intervjuerna är strukturerade och ger svar på vilka behov och problem som den intervjuade har inom olika livsområden. Utifrån svaren formas en skräddarsydd behandlingsplan som utgår från medarbetarnas bedömning samt individens egen uppfattning om behov och problem. Behandlingsplanen revideras löpande i samarbete med den unge eller vuxne. Dessa blir på så vis mycket delaktiga i den 8

9 egna behandlingsplaneringen. Dessutom är behandlingen hela tiden avläsbar planen visar att överenskomna aktiviteter eller insatser verkligen genomförs som planerat. Vid intervjuerna som görs vid utskrivning och en tid efter utskrivningen ställs frågor inom samma områden som vid inskrivningen, vilket ger oss en uppfattning om individens utveckling, framsteg och resultat. Ungdomarna och de vuxna ger oss helt enkelt ett kvitto på hur väl deras vård och behandling fungerat, dels i det korta perspektivet, dels när det gått några månader. Dialog med socialtjänsten: Sker genom enkätundersökning efter avslutade placeringar samt genom ökat kunskapsutbyte. Efter varje avslutad placering hämtar vi systematiskt in socialtjänstens synpunkter om hur vården fungerat för den unge eller den vuxne. Alla synpunkter, både ros och ris, dokumenteras och ingår i våra interna årliga kvalitetsrapporter som en egen del, Hur nöjda är socialtjänsten med SiS?. SiS fyra regionkontor har idag ansvar för att utveckla samarbetet med socialtjänsten inom sin region. Som ett led i detta arbete genomförde SiS under hösten 2008 fyra fullmatade kunskapskonferenser, en för varje region, där regionens politiker, beslutsfattare inom socialtjänsten och socialsekreterare bjöds in. Konferensens gemensamma tema handlade om SiS vårdkedjeprojekt inom ungdomsvården samt LVM-vården. Dessutom bjöd de fyra regionerna på egna unika föreläsningar och seminarier. Konferenserna var kostnadsfria för deltagarna och ska bli ett återkommande forum för kunskapsutbyte. 2. Klagomålshanteringen SiS klagomålsarbete bygger på att vi tycker att klagomål ger oss viktig kunskap. Genom att ta till oss klagomål får vi en chans att ställa till rätta, lära och bli bättre. Vi är också tydliga med att alla våra medarbetare ska känna till och följa SiS råd och riktlinjer för hantering av klagomål. Samtliga unga och vuxna som flyttar in på våra institutioner får information om sina rättigheter att framföra klagomål. I första hand kan de ta kontakt med institutionschefen som avgör om klagomålet kan lösas direkt på institutionen eller om det ska föras vidare till SiS tillsynsenhet på nationell nivå. Ett annat val är att den inskrivne lämnar sitt klagomål direkt till tillsynsenheten eller till JO. Klagomålen registreras inom SiS i någon av de kategorier som de inskrivna själva pekat ut som särskilt viktiga: Personal, aktiviteter, miljö, behandlingsinnehåll, regler och rutiner eller inom kategorin övrigt. Den som lämnar ett klagomål behöver inte uppge sitt namn. Det ska vara enkelt att framföra klagomål och hanteringen ska vara snabb. Alla klagomål dokumenteras och följs upp. Genom att hantera klagomål på ett tydligt och systematiskt sätt får SiS värdefull kunskap som i nästa steg hjälper oss att följa upp och planera verksamheten. En sammanställning av klagomålen ingår i våra årliga kvalitetsrapporter. 9

10 3. Tjänstekartorna Genom en systematisk dialog och en fungerande klagomålshantering får vi signaler om verksamhetens brister och var åtgärder behöver sättas in för att vi ska bli bättre. Förbättringar som genomförs blir synliga i de självklara nav som vi kallar för tjänstekartor. Så här fungerar det hela: Inom SiS har vi konstaterat att vi erbjuder vår uppdragsgivare socialtjänsten fem olika tjänster. Tre av tjänsterna gäller akut-, utrednings- och behandlingsplacering av ungdomar. En fjärde tjänst rör den slutna ungdomsvården, medan den femte gäller missbruksvården för vuxna. Som ett led i vårt arbete med kvalitetssystemet har varje tjänst brutits ned i minsta detalj. Vad händer före inskrivningen och vem har då ansvar? Vad händer vid inskrivningen, vad ska individen få för information, hur ska hon eller han tas emot och vem har ansvar för vad? Vad ska ingå i grundutbudet av vård och behandling, när ska olika åtgärder sättas in och återigen, vem har ansvar för att det blir gjort och vid vilken tidpunkt det ska göras? Efter att vi plockat isär varje tjänst från början till slut sattes den samman igen men nu med tydliga instruktioner om vad som ska ingå i vården för den unge eller den vuxne och vem som bär ansvar för att varje enskild åtgärd verkligen genomförs. Tjänstekartorna är offentliga och finns publicerade på SiS hemsida. Där kan socialtjänsten se vilka olika steg som tas under vistelsen på institutionen. Den inskrivne och hans eller hennes närstående har självklart också tillgång till sin tjänstekarta. Tjänstekartorna är ett sätt att säkerställa vården och en garanti för att alla institutioner gör likadant alla dagar (det ska inte hänga på tur eller otur för att individen ska få den vård och behandling som hon eller han har rätt till). Centrala delar av innehållet i varje tjänst styrs av skriftliga råd och anvisningar som är kopplade till tjänstekartan. Kvaliteten i de fem tjänsterna ska också vara lika oavsett vilket behandlingshem den unge eller den vuxne kommer till eller var i landet det ligger. Förbättringar som bestäms genomförs numera samtidigt över hela landet. Ett enskilt behandlingshem kan mycket väl lägga till någon eller några åtgärder som är unika för just dem, men får aldrig ta bort någon åtgärd ur den beslutade gemensamma tjänstekartan. (Se exempel på tjänstekarta på sida 14.) 10

11 4. Uppföljning, utvärdering och åtgärder Att skapa gemensamma normer och system för att hämta in information är en del av kvalitetsarbetet. Full effekt får vi först när vi på ett systematisk och smidigt sätt kan följa upp arbetet, utvärdera det och ta med oss idéer till förbättringar in i det framtida planeringsarbetet. Här har vi skapat en egen planeringsmodell som kallas för SiS årscykel. Modellen är redan i bruk, men kommer att användas fullt ut inför planeringen av Modellen bygger på en strategisk treårsplan, som bildar grund för den årliga planeringen. Under varje år följs verksamhetens resultat upp och utvärderas vid tre olika tillfällen. På institutionsnivå planeras det kommande året genom ett resultatkontrakt som upprättas i dialog med respektive regionchef. I resultatkontraktet sätts mål för vad institutionen ska åstadkomma och förbättra. Också detta kontrakt följs upp tre gånger under året, vilket innebär att måluppfyllelsen stäms av och kan påverkas. Till hjälp för uppföljningen finns nyckeltal, som gör det möjligt för oss att läsa av resultat på institutionsnivå, regional nivå och nationell nivå. Nyckeltalen inom missbruksvården läser till exempel av om det förekommer droger, om den intagna blir erbjuden en utredning eller hur många utredningar som genomförs. Inom ungdomsvården kan nyckeltalen spegla till exempel fullföljd skoldag, genomströmningen på institutionen eller avvikningar. Genom nyckeltalen får vi ett mått på faktiska resultat. Med nyckeltalen som bas kan vi analysera resultaten, planera och sätta in åtgärder inför ett nytt verksamhetsår. Detta sker på alla nivåer inom SiS. Efter ett avslutat verksamhetsår ställs en kvalitetsrapport samman för var och en av våra fem tjänster (tre inom ungdomsvården, en för sluten ungdomsvård och en för missbruksvård). Kvalitetsrapporterna bygger på resultat från dialoger, klagomål och uppföljning av institutionernas resultatkontrakt. I var och en av de fem kvalitetsrapporterna jämförs verksamhetsåret med SiS övergripande kvalitetsmål och verksamhetsmål. Vi får tydliga och avläsbara signaler om hur vårt arbete fungerat och vad som behöver bli bättre. Kvalitetsrapporterna tillför ledningen kunskaper. De ingår som ett viktigt verktyg i ledningens arbete med att sätta mål och arbeta fram en budget för nästa verksamhetsår men också för att planera verksamhetens strategiska arbete 3 5 år framåt i tiden. Genom modellen med SiS årscykel avläser vi resultat, följer upp och utvärderar. Samtidigt får vi underlag för att besluta om konkreta åtgärder och ständiga förbättringar. Genom SiS årliga årsredovisning följs verksamhetsårets arbete upp och återkopplas till vår uppdragsgivare, socialdepartementet. 11

12 Våra resultat Ökad delaktighet för unga och vuxna: Ungdomarna och de vuxna med missbruksproblem är mer delaktiga i planeringen av sin vård och behandling. Genom tjänstekartorna vet de intagna vad de kan förvänta sig under vistelsen på institutionen. Genom djupintervjuer vid inskrivningen klargörs varje individs behov och problem inom en rad livsområden. Dessa behov och problem bildar grund för en individuell behandlingsplan som regelbundet följs upp och revideras. Varje inskriven får information om rättigheter och skyldigheter i samband med inskrivningen, bland annat om hur han eller hon ska göra för att lämna klagomål. Alla ungdomar och vuxna uppmuntras att delta i institutionens brukarforum, ett möte där idéer och synpunkter om vistelsen kan vädras fritt. Den som leder brukarforum ansvarar för att ta med sig frågor till institutionens ledning och att återkoppla svar eller lösningar. Synpunkter och klagomål som kommer fram i dialog med ungdomarna och de vuxna dokumenteras och ingår i våra årliga kvalitetsrapporter som ligger till grund för förbättringar. Några siffror: Under 2007 arrangerades brukarforum på 82 % av institutionerna inom ungdomsvården. Under 2008 var motsvarande siffra 90 %. God omvårdnad för unga och vuxna: Målet om god omvårdnad följs upp genom att vi hämtar in information från olika källor, bland annat om ungdomars och vuxnas uppfattning om sin vistelse och sin behandling. Vi frågar till exempel om trivsel på avdelningen, trivsel på rummet, om de upplever att personalen förstått vad de vill ha hjälp med, om de verkligen har fått den hjälp de önskat och om personalen har tagit sig tid att prata. Vi frågar också socialtjänsten om hur de bedömer institutionens omvårdnad. De flesta ungdomar anser att SiS medarbetare förstått vad de ville ha hjälp med. Under 2007 ansåg 64 % att de verkligen fått hjälp med sina problem. För 2008 var den siffran 86 %. Under 2007 genomfördes utskrivningsintervju med 62 % av de frigivna ungdomarna. För 2008 var den siffran 71 %. Under 2008 tyckte dessutom 89 % av ungdomarna att våra medarbetare tog sig tid när de unga behövde prata. Snabbare utredningar inom ungdomsvården utan att äventyra kvaliteten och fler ungdomar i skolundervisning: Ett känsligt första steg i ungdomsvården är den inledande utredningen. Ungdomarna befinner sig i en skör situation och mår oftast väldigt dåligt. Tidigare fanns ingen fungerande rutin och struktur för utredningstjänsten, vilket blev tydligt under arbetet med tjänstekartorna. Idag får en utredning maximalt ta åtta veckor, sedan ska både institutionen och den unge själv vara överens om vilken vård och behandling som han eller hon behöver. Att vara delaktig i arbetet med att ta fram en behandlingsplan och att också snabbare få komma igång med behandlingen är ofta en lättnad för den unge och bidrar till hopp om att en förändring är möjlig. Några siffror: Idag fungerar utredningsarbetet bättre. Kvaliteten på arbetet är högre utan att utredningarna drar ut på tiden. Under 2007 gjordes 385 utredningar inom ungdomsvården, för 2008 var den siffran 397 stycken. Antalet elever som deltog i skolundervisning ökade från 2006/2007 från 68 % till 76 % för läsåret 2007/2008. Några siffror: Under 2007 sa 86 % av ungdomarna att de trivdes på sin avdelning och 78 % att de trivdes med sitt rum. För 2008 var dessa siffror 95 % och 84 %. 12

13 Förbättringar inom missbruksvården: I dialog med socialtjänsten fick vi signaler om att behandlingsplaneringen inom missbruksvården behövde förbättras. Det blev startskottet för en intern förändringsprocess och från 2007 också ett nytt arbetssätt. Idag ansvarar våra institutioner på socialtjänstens uppdrag för utredning av de klienter som kommer till oss. Våra medarbetare har stöd och hjälp i utredningsarbetet av nya råd, riktlinjer och anvisningar som arbetats fram i samråd med SiS nätverk inom LVM-vården. För de vuxna med missbruksproblem innebär detta en kvalitetshöjning säkerheten och tydligheten i varje individs vård och behandling ökar självklart när utredning och behandling alltmer går hand i hand. Några siffror: Under 2007 tackade 69,6 % ja till en SiS-utredning LVM och under 2008 tackade 79,3 % ja. Vuxna med missbruksproblem ska vårdas i en drogfri miljö. Under 2006 påträffades droger hos 193 vuxna. Under 2008 påträffades droger hos 147 personer. Antalet avvikningar från missbruksvården har minskat från 361 vårddygn 2007 till 298 vårddygn Insatser för att öka jämställdheten i SiS vård och behandling: Som en del i vårt förbättringsarbete inleddes 2007 en kartläggning av hur jämställd SiS vård och behandling är. Dels gjordes en intern genomlysning, dels fick två forskare i uppdrag att besöka ett antal institutioner, ställa frågor och se hur institutionerna arbetade med jämställdhetsperspektivet i praktiken. Kartläggningen visade ett klart behov av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor. Ett steg i arbetet var att ta fram en konkret handlingsplan för med ett 20-tal punkter. Handlingsplanen har förankrats på institutionerna och punkterna genomförs i skrivande stund i praktiken. Arbetet handlar till exempel om boendemiljön (får flickor, kvinnor, pojkar och män samma möjlighet att skapa en trivsam och fin boendemiljö), fritidsaktiviteter (får varje individ tillgång till ett brett och variationsrikt utbud av aktiviteter oavsett om man är tjej, kille, kvinna eller man) eller om att få möjlighet att reflektera över frågor som relationer och identitet. Att lyfta fram jämställdhetsfrågorna och ta med dem i det dagliga arbetet är ett sätt att rusta ungdomarna och de vuxna inför resten av livet och ett mer jämställt sådant. Under 2008 deltog samtliga chefer och verksamhetsansvariga på regional och central nivå i en utbildning i jämställdhet. Utbildningen genomfördes i internatform. Deltagarna träffades vid tre olika tillfällen och fick mellan träffarna ta sig an olika hemuppgifter. Under 2009 fortsätter utbildningen på samma vis, fast nu med biträdande institutionschefer och samtliga avdelningsföreståndare från institutionerna. Arbetet ska utvärderas efter verksamhetsåret

14 Exempel på tjänstekarta med Råd och anvisningar Fem så kallade tjänstekartor finns publicerade på SiS hemsida, Väl där klickar du på SiS kvalitet. Tjänstekartorna är normgivande för den vård och behandling som erbjuds inom SiS över hela landet. Här är ett exempel: I den första horisontella raden kan den unge själv se vad som ska ingå i utredningen. Nästa rad rör familjen eller närstående, medan den tredje raden handlar om vad vår kund socialtjänsten gör. SiS tjänstekarta för utredningsplacering enl. LVU och SoL AKTÖR Den unge TID Familj/nätverk Socialtjänsten FÖRE INSKRIVNING Ansökan om plats Placeringsbeslut Kontakt med avd. DAG 1 5 VECKA (1) 2 VECKA 2 6 UTREDNINGSPERIOD Mottagningsrutiner Skriftlig information ADAD inskrivning Introduktionsmöte Kontakt med avd. Introduktionsmöte Uppdrag till avd. Introduktionsmöte Behandlings-/ utredningsplanering Individuella samtal med behandl.pers. Hälsosamtal Behandlings-/ utredningsplanering i samverkan med avd. Individuella samtal med behandl.pers. Psykologsamtal och test Pedagogisk utredning Utbildning Brukarforum Familje- och nätverksarbete Kvalitetskultur VECKA 5 6 VECKA 6 7 VECKA 8 EFTER UTSKRIVNING Individuella samtal med behandl.pers. Avstämningsmöte Utbildning Avstämningsmöte Avstämningsmöte Individuella samtal med behandl.pers. Utredningsgenomgång Utbildning Utredningen presenteras ADAD utskrivning Utredningen presenteras Utredningen presenteras och överlämnas Socialtjänstenkät Institutionschef Inskrivnings beslut Intagningsbeslut Beslut om särskilda befogenheter Beslut om särskilda befogenheter Beslut om särskilda befogenheter Omprövning av vård vid låsbar enhet Brukarforum Beslut om särskilda befogenheter Beslut om särskilda befogenheter Omprövning av vård vid låsbar enhet Utskrivningsbeslut efter v. 8 Avdelningsföreståndare Utredningsansvarig Behandlingspersonal Kontakt med SiS huvudkontor Kontakt med socialtjänsten Skriftlig info. till den unge Uppdrag från socialtjänsten Kontakt med familj/nätverk ADAD inskrivning Introduktionsmöte Introduktions möte Mottagningsrutiner Introduktionsmöte Behandlings-/ utredningsplanering i samverkan med den unge och socialtjänsten Dokumentation Utredningsplanering i samverkan med den unge och socialtjänsten Individuella samtal Familje- och nätverksarbete Dokumentation Avstämningsmöte Dokumentation Dokumentation Utredningsarbete Avstämningsmöte Sammanställning av utredning Utredningsgenomgång med den unge Utredningen kommuniceras internt Individuella samtal Beteendeobservationer Individuella samtal Individuella samtal Presenterar utredningen Överlämnar utredningen till socialtjänsten Dokumentation ADAD utskrivning Presenterar utredningen Psykolog Introduktionsmöte Utredningsplanering Utredningsarbete Avstämningsmöte Presenterar utredningen Socialtjänstenkät Pedagog Introduktionsmöte Utredningsplanering Utbildning Utredningsarbete Utbildning Avstämningsmöte Utbildning Utbildning Presenterar utredningen Hälso- och sjukvårdspersonal Medicinsk bedömning Ev. åtgärder Utredningsarbete Ev. åtgärder Ev. åtgärder På resten av de horisontella raderna beskrivs vad olika medarbetare inom SiS ska göra under utredningen. Tjänstekartan stöds av skriftliga Råd och anvisningar eller andra styrdokument. På hemsidan är ett tiotal rubriker i kartan klickbara och läsaren leds vidare till de olika dokumenten. 14

15 Sammanfattning Statens institutionsstyrelse, SiS, har 31 institutioner för unga i landet. Vi tar emot cirka ungdomar i åldrarna år varje år. Ungdomarna är omhändertagna och har sociala, kriminella och drogrelaterad problem. Vi tar även emot unga som döms till sluten ungdomsvård efter att ha begått brott. SiS har också 13 institutioner som tar emot cirka tvångsomhändertagna vuxna med missbruksproblem varje år. Våra uppdragsgivare är socialtjänsten i landets alla kommuner samt socialdepartementet. 2004, förbättringsarbetet börjar: En rad parallella processer drar igång. Övergripande tas nya kvalitetsmål fram. Enligt målen ska SiS vård och behandling präglas av hög kvalitet och god etik, det vill säga vara rättssäker, baserad på kunskap, innebära god omvårdnad, vara jämställd och utformad i samverkan mellan SiS, den som vårdas och vår uppdragsgivare socialtjänsten. I arbetet med att utforma och förankra kvalitetssystemet deltar alla verksamhetsansvariga och chefer. Processen får formen av en kvalitetsutbildning som sträcker sig över ett och ett halvt år. Vi visualiserar SiS tjänster genom att inventera och dokumentera all vård och behandling som erbjuds de unga och de vuxna som kommer till oss. Resultatet är så kallade tjänstekartor som idag är normgivande för den vård och behandling som SiS erbjuder. Ett annan viktig del är att skapa ett system för klagomålshantering. Idag är en väl fungerande klagomålshantering i bruk. Fokus ligger på sådana områden som de unga och de vuxna själva lyft fram som särskilt viktiga. Kvalitetsarbetet idag: Dialog används som ett självklart verktyg inom SiS. Dialog ger oss synpunkter och är ett kvitto på hur behandlingen fungerar för de intagna. För den inskrivne innebär dialog en möjlighet att direkt påverka den egna behandlingsplaneringen. Dialogen sker centralt (ett brukarråd för missbruksvården och ett för ungdomsvården), på varje institution (genom brukarforum som arrangeras för de intagna på varje avdelning) och med varje individ (genom djupintervjuer med varje person vid inskrivning, utskrivning samt en viss tid efter utskrivning). Vi har också dialog med socialtjänsten efter varje avslutad placering. Alla unga och vuxna som kommer till oss får information om sin rättighet att framföra klagomål. Det är enkelt att framföra klagomål och hanteringen ska vara snabb. Alla klagomål dokumenteras och följs upp. Genom klagomålen får vi värdefull kunskap som i nästa steg hjälper oss att följa upp, förändra och planera verksamheten. Vi erbjuder socialtjänsten fem olika tjänster (akut-, utrednings- och behandlingsplacering av ungdomar, sluten ungdomsvård samt missbruksvård för vuxna). Varje tjänst är dokumenterad i en så kallad tjänstekarta som finns publicerad på SiS hemsida. Genom tjänstekartorna kan våra klienter, hans eller hennes närstående och socialtjänsten följa vad som ska ingå i den inskrivnes vård och behandling. Tjänstekartorna är normgivande och innebär att de inskrivna möter samma kvalitet i sin vård och behandling oavsett vilken institution de kommer till. Genom en egen planeringsmodell, SiS årscykel, har vi skapat ett verktyg som gör det möjligt för oss att avläsa resultat, följa upp verksamheten och utvärdera arbetet. Modellen ger underlag inför den framtida planeringen och gör att vi mycket lättare kan upptäcka nya möjligheter att förbättra arbetet på alla nivåer. Våra resultat, se sidorna

16 16 Box 16363, Stockholm Telefon vx: Telefax: Besöksadress: Drottninggatan 29