Handlingsplan. för en jämställd vård och behandling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan. för en jämställd vård och behandling"

Transkript

1 Handlingsplan för en jämställd vård och behandling

2

3 Handlingsplan för en jämställd vård och behandling Statens institutionsstyrelse (SiS) har regeringens uppdrag att bedriva en jämställd vård och behandling. Som ett led i arbetet har en handlingsplan för en jämställd vård och behandling tagits fram. Handlingsplanen bygger på resultaten dels av en intern kartläggning och dels av en forskningsstudie (Kön och behandling inom tvångsvård - en studie av hur vården organiseras med avseende på genus), som båda genomfördes under För SiS innebär en jämställd vård och behandling att myndighetens insatser kommer flickor och pojkar respektive kvinnor och män till del på lika villkor. Den viljeriktningen konkretiseras i tre punkter i SiS policy för en jämställd vård och behandling: att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner får en vård och behandling som utgår från deras individuella behov att personalen synliggör och motverkar könsstereotypa normer i vården och behandlingen att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner är bättre rustade för att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in Att flickor och pojkar, kvinnor och män får en vård och behandling som utgår från deras individuella behov innebär att det inte ska vara föreställningar om kön som styr vården och behandlingen. Ett exempel där föreställningar och inte faktiska behov tycks ligga bakom vårdinsatserna är att flickor som vill ha hjälp inom områden där det är vanligare att pojkar uppger att de behöver hjälp har svårare att få hjälp med dessa problem. Om insatserna styrs utifrån föreställningar om kön och vad flickor respektive pojkar behöver, istället för det individuella behovet av hjälp, motverkar det en jämställd vård och behandling. Att personalen synliggör och motverkar stereotypa normer i vården och behandlingen innebär exempelvis att verksamheten aktivt ska jobba med att öppna upp och bredda flickors och pojkars respektive kvinnors och mäns valmöjligheter. Ett exempel från ungdomsvården rör fritidsaktiviteter, där flickor i stor utsträckning pysslar och pojkar idrottar. Ett sätt att arbeta för att motverka könsstereotypa normer är att bredda utbudet och därigenom ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män större möjligheter till individuella val oavsett kön. Om personalen synliggör och motverkar könsstereotypa normer i vården och behandlingen leder det till att flickor och pojkar respektive kvinnor och män är bättre rustade att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in. Handlingsplanens åtgärder sträcker sig över åren För att arbetet ska nå framgång ska det successivt integreras i verksamhetsplaneringen, på lokal, regional och central nivå. Det innebär att de olika verksamhetsnivåerna sätter mål för arbetet och använder uppföljningsresultat som input i nästkommande verksamhetsplanering. Arbetet leds av chefer och verksamhetsansvariga. Ansvaret för att öka jämställdheten i vården och behandlingen åligger emellertid hela personalen. På enkönade avdelningar kan det vara svårt för personalen att se hur man gör skillnad mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Mot den bakgrunden kan det vara värdefullt att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan avdelningar och institutioner på regional nivå. Handlingsplanen och hur den implementeras i verksamheten utvärderas i sin helhet efter 2010 års utgång.

4 Åtgärder som avser ungdoms- och missbrukarvården 1. Täckningsgrad ADAD och DOK En sammanställning av antal genomförda ADAD och DOK utskrivningsintervjuer uppdelad på kön visar att flickor och kvinnor intervjuas i mindre utsträckning än pojkar och män, såväl inom ungdoms- som missbrukarvården. Data från utskrivningsintervjuerna är ett viktigt underlag i uppföljningar av vården och behandlingen och i SiS utvecklings- och förändringsarbete. I förlängningen innebär en underrepresentation av något av könen, i det här fallet flickor/kvinnor, att de inte ges samma möjlighet att ge synpunkter på/komma till tals om vården och behandlingen och därmed inte kan påverka insatserna utformning på lika villkor som pojkar/män. Täckningsgraden uppdelad på kön följs upp lokalt, regionalt och centralt. Vid behov tar verksamhetsansvarig på lokal och regional nivå fram strategier för hur institutionen/regionen ska arbeta för att säkerställa att ADAD och DOK görs i lika stor utsträckning för flickor/pojkar och kvinnor/män. Täckningsgraden följs upp löpande från det att handlingsplanen antas. Täckningsgraden för intervjuer genomförda under verksamhetsåren 2008 följs upp centralt under Institutioner, regioner och FoU ansvarar för lokal, respektive regional och central uppföljning. 2. Färdighetsträning inom ungdomsoch missbrukarvården Av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare framgår att intagna flickor och kvinnor är mer delaktiga än pojkar och män i städning och matlagning på avdelningarna inom ungdoms- och missbrukarvården. Sysslorna är en del av den färdighetsträning som syftar till att den unge/klienten ska klara sig själv i ett hushåll efter utskrivning. Sådan träning bör samtliga ungdomar/klienter ha lika god tillgång till, oavsett kön. Verksamhetsansvariga på institutionerna följer upp skolans och avdelningarnas färdighetsträning och föreslår åtgärder för att minska skillnaderna mellan flick- kvinnoavdelningar och pojk- mansavdelningar. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen.

5 Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå inom ramen för vp-processen. 3. Fritidsaktiviteter inom ungdomsoch missbrukarvården En enkät till samtliga avdelningsföreståndare och studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus visar att utbudet av fritidsaktiviteter generellt skiljer sig åt mellan flick-/kvinnoavdelningar och pojk-/mansavdelningar. Mönstret är tydligast inom ungdomsvården där det förenklat kan uttryckas som att flickor pysslar i stor utsträckning och pojkar idrottar i stor utsträckning. För att öppna upp för ungdomars och klienters möjlighet till mindre könsbundna val bör utbudet av de fritidsaktiviteter det finns tillgång till breddas och medge variation oavsett avdelning. Verksamhetsansvariga på institutionerna inventerar utbudet av fritidsaktiviteter och föreslår åtgärder för att bredda utbudet och minska skillnaderna mellan flick- och pojkavdelningar och kvinno- och mansavdelningar. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå inom ramen för vp-processen. 4. Tjej- och killgrupper respektive kvinno- och mansgrupper inom ungdoms- och missbrukarvården En enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att närmare 40 procent av flickavdelningarna och 55 procent av kvinnoavdelningarna bedriver så kallade tjej- och kvinnogrupper. Motsvarande kill- och mansgrupper förekommer på endast två procent av pojkavdelningarna och 17 procent av mansavdelningarna. För att uppnå en jämställd vård och behandling bör flickor/kvinnor och pojkar/män erbjudas denna insats i lika stor utsträckning. En manual/utbildning tas fram för att leda gruppverksamhet med fokus på värdegrundsfrågor på ungdomsinstitutioner och LVM-hem. Frågor om genus, jämställdhet och sexuell läggning ingår i värdegrundsfrågorna. Studien Kön och behandling inom tvångsvård en studie av hur vården organiseras med avseende på genus visar exempelvis att homofobiska uttryck förekommer på pojkavdelningarna utan att de ifrågasätts eller hanteras. Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att ge ungdomar och vuxna på SiS institutioner, oavsett kön, lika tillgång till gruppverksamhet av god kvalitet.

6 Utbildningen erbjuds särskilt utvald vård- och behandlingspersonal och skolpersonal på samtliga särskilda ungdomshem och LVM-hem. Projektet är tvåårigt. Första året (2008) görs en inventering och kartläggning av befintliga manualer/handledarutbildningar i värdegrundsfrågor (inom och utom SiS) och en modell utvecklas för ungdoms- och missbrukarvården. Andra året (2009) prövas utbildningen/modellen inom SiS, för att därefter utvärderas. Ansvar: FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 5. Den fysiska miljön inom ungdomsoch missbrukarvården SiS har sedan tidigare kunskap om att miljön på avdelningar för flickor och kvinnor generellt är mer hemlik och mer ombonad än på pojk- och mansavdelningar. Det är en iakttagelse som också lyfts fram i studien Kön och behandling inom tvångsvård en studie av hur vården organiseras med avseende på genus. Miljön på avdelningarna bör inte utformas utifrån könsbundna normer utan utifrån behovet hos de klienter och ungdomar som vistas där. Verksamhetsansvariga på framför allt pojk- och mansinstitutioner inventerar avdelningsmiljöer, i syfte att göra avdelningar mer ombonade och hemlika. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå, inom ramen för vp-processen. 6. Personalens agerande vid hot och våldssituationer inom ungdoms- och missbrukarvården Studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus beskriver hur män och kvinnor i personalen tenderar att få olika roller och uppdrag på avdelningarna, bland annat avseende hot- och våldssituationer. Studien lyfter fram att det finns en rad föreställningar och förväntningar på personalens agerande i hot- och våldssituationer, och att dessa delvis är olika för män och kvinnor. Exempelvis förväntas män oftare än kvinnor agera, bland annat vid larm. Om detta är en optimal och/eller bra arbetsdelning är dock inte utrett. Om det sker oreflekterat utifrån könsstereotypa föreställningar är det fullt möjligt att en annan arbetsdelning är mer lämplig, vilket bör utredas.

7 Frågan om personalens agerande vid hot- och våldsincidenter på avdelningarna studeras i ett utvecklingsprojekt. Projektet ger ökad kunskap om hur personal inom ungdoms- och missbrukarvården arbetar med hot och våldssituationer, varför de arbetar som de gör, i vilken utsträckning kön spelar roll och på vilket sätt. Efter att projektet avslutas integreras kunskapen i SiS hot- och våldsutbildning. Projektet påbörjas våren 2009 och avrapporteras under hösten samma år. FoU- och personalenheten, utvecklingsprojekt. Personalenheten integrerar kunskapen från projektet i SiS hot- och våldsutbildning. Personalenheten följer löpande upp personalens deltagande i SiS hot- och våldsutbildning, fördelat på kön. 7. Kunskapsunderlag för bedömningsinstrument och behandlingsprogram Det är väl känt att bedömningsinstrument och behandlingsprogram oftare är utprövade på pojkar och män. Det är oklart vilken betydelse det har när dessa används på flickor och kvinnor. Det är därför angeläget att de bedömningsinstrument och behandlingsprogram som ofta används inom SiS kartläggs utifrån vilka grupper de är utprövade på samt vilken betydelse detta kan ha vid tillämpningen. En extern forskare ges i uppdrag att kartlägga bedömningsinstrument och behandlingsprogram enligt ovan. Kartläggningen startar under 2009 och projektet avrapporteras hösten FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 8. Särskilda befogenheter inom ungdomsoch missbrukarvården Av data från SiS klient- och institutionsadministrativa system framgår att särskilda befogenheter generellt används i större utsträckning och är oftare av mer ingripande karaktär för pojkar och män än för flickor och kvinnor. Ur jämställdhetssynpunkt är det angeläget att undersöka vad dessa skillnader beror på. De särskilda befogenheterna följs upp inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Uppföljningen ska göras med hjälp av könsuppdelad statistik och ska analyseras utifrån ett vårdperspektiv.

8 Påbörjas under 2008 och avrapporteras under hösten samma år. FoU-enheten, utvecklingsprojekt. 9. Utredning av partnervåld och bedömning av risk för partnervåld efter utskrivning från särskilda ungdomshem och LVM-hemmen SiS saknar verktyg för att bedöma risken för partnervåld efter utskrivning. Socialstyrelsen, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), kartlägger för närvarande den här typen av bedömningsinstrument. Kartläggningen kan ge svar på instrumentens tillämplighet inom SiS ungdoms- och missbrukarvård. SiS bevakar och följer Socialstyrelsens arbete. FoU-enheten följer Socialstyrelsens kartläggning av bedömningsinstrument för att bedöma risk för partnervåld och undersöker förutsättningarna att göra den här typen av riskbedömningar inom ungdoms- och LVM-vården. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följer löpande Socialstyrelsens arbete. FoU-enheten 10. Könsfördelning i personalen på SiS institutioner Resultat av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att personalsammansättningen på avdelningarna ser olika ut för flickor och pojkar respektive kvinnor och män. En jämn könsfördelning i personalen på avdelningar inom ungdoms- och missbrukarvården garanterar inte en jämställd vård och behandling men det ger bättre förutsättningar än en personalgrupp som är snedfördelad avseende kön. I studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus uppfattas personalens könsfördelning som en viktig fråga i det fortsatta jämställdhetsarbetet, inte minst på pojkavdelningar med övervägande män i personalen. Institutionernas arbete för en jämn könsfördelning i enlighet med SiS jämställdhetspolicy på personalområdet följs upp lokalt, regionalt och centralt och åtgärder föreslås inom ramen för vp-processen. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas och följs upp löpande inom ramen för vp-processen. 8

9 Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och uppföljning i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå. Personalenheten följer upp utvecklingen på central nivå. 11. Kartläggning av placeringen inom SiS ur ett genusperspektiv Placeringen av ungdomar och klienter på SiS institutioner har inte undersökts inom ramen för kartläggningen. Placeringen och de ställningstaganden avseende vårdbehov som görs i samarbete med socialtjänsten i samband med den påverkar på olika sätt ungdomarnas och klienternas fortsatta behandling inom SiS. Det kan handla om hur närhetsprincipen tillgodoses, om problem- och behovsinventeringen m.m. görs på lika sätt för flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Det är därför angeläget att placeringen av unga och klienter studeras utifrån ett genusperspektiv. Placeringsenheten ansvarar, i samarbete med FoU-enheten och regionerna, för att en kartläggning genomförs. Kartläggningen påbörjas under 2009 och avrapporteras under Ansvarig/uppföljning: Placeringsenheten 12. Jämställdhetsutbildning för personal inom SiS Målet att vården och behandlingen ska bedrivas jämställt är integrerad i SiS övergripande mål om en vård och behandling av god kvalitet och frågan är därmed integrerad i verksamhetsplaneringsprocessen. Frågan har hittills inte mynnat ut i någon särskild utbildningssatsning. För att ge personalen så bra förutsättningar som möjligt att klara uppdraget genomförs en utbildningssatsning i myndigheten. Personal inom SiS deltar i en basutbildning i jämställdhet. Utbildningens omfattning är 2+1 dag. Utbildningen syftar till att ge personalen en grund att stå på för att diskutera, arbeta med och utveckla en jämställd vård och behandling. Utbildningen har två målgrupper: 1. Avdelningschefer och enhetschefer på SiS huvudkontor samt regionala ledningsgrupper 2. Avdelningsföreståndare och nyckelpersoner i institutionernas ledningsgrupper Efter genomgången utbildning erbjuds regionerna att utbilda utbildare, som efter certifiering kan tillgodose regionala behov av utbildning på institutionerna. Utbildningar för avdelningschefer och enhetschefer på huvudkontoret samt regionala ledningsgrupper påbörjas under 2008 och avslutas före oktober

10 Utbildningar för avdelningsföreståndare och nyckelpersoner i institutionernas ledningsgrupper påbörjas i november 2008 och avslutas före juli Utbildningar av utbildare påbörjas under 2009 och avslutas före årsskiftet 2009/10. Regionerna beslutar om dimensionering och närmare tidsplaner för utbildning av utbildare, i samverkan med FoU-enheten. Ansvarig/uppföljning: FoU-enheten tillhandahåller och administrerar basutbildning för målgrupperna 1 och 2, enligt ovan, samt utbildning av utbildare. Regionerna planerar för fortsatta utbildningsåtgärder i verksamhetsplanen för Beredning av utvecklings- och utbildningsmedel En genomgång av hur FoU-enhetens utvecklings- och utbildningsmedel under 2006 fördelar sig mellan flickor/kvinnor respektive pojkar/män visar att fördelningen är jämn. En motsvarande genomgång bör genomföras årligen i samband med beredning av nya ansökningar, för att synliggöra hur utbildnings- och utvecklingsprojekt fördelas mellan könen. Av samma skäl bör en sammanställning också göras årligen över utbildningsdeltagarnas avdelningstillhörighet (flick-/kvinnoavdelningar respektive pojk- mansavdelningar), som visar hur olika personalutbildningar kommer flickor och pojkar respektive kvinnor och män till del på avdelningarna. Som en del av beredningen av utvecklings- och utbildningsansökningar till FoU-enheten görs en genomgång av hur medlen fördelar sig mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män. I samband med uppföljning av utbildningsinsatser görs en sammanställning av deltagare från flick- och pojkavdelningar respektive kvinno- och mansavdelningar. I samband med att handlingsplanen antas görs årligen dels en genomgång av fördelade medel i samband med beredningen av ansökningar och dels en uppföljning av fördelade medel enligt ovan samt en sammanställning av utbildningsdeltagare från flick- och pojkavdelningar respektive kvinno- och mansavdelningar. Ansvarig/uppföljning: FoU-enheten. 10

11 Åtgärder som avser ungdomsvården 14. Sexualrådgivning inom ungdomsvården Resultat av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare visar att undervisning i sex- och samlevnad är vanligare på flickavdelningar. I enkäten ställs en fråga om undervisningens innehåll. Av svaren framgår att undervisningen riktad till flickor oftare innehåller preventivmedelsrådgivning. Studien Kön och behandling inom tvångsvården en studie av hur vården organiseras med avseende på genus beskriver hur flickornas sexualitet problematiseras i vård- och behandlingsarbetet, till skillnad från pojkarnas. Det är angeläget att flickor och pojkar ges sexualrådgivning av god kvalitet i lika stor utsträckning, oavsett kön. De avdelningar som, enligt uppgift i enkäten, inte har sexualrådgivning erbjuds stöd att genomföra sådan verksamhet. Preventivmedelsrådgivning bör ingå i sexualrådgivningen. Påbörjas hösten Regionerna i samarbete med FoU enheten. 15. Utredningsarbetet inom ungdomsvården Inom socialtjänsten har man undersökt och sett att flickors och pojkars problem bedöms könsstereotypt. Ett exempel är Astrid Schlytters studie om tillämpningen av 3 LVU på länsrättsnivå (1999, Kön och juridik i socialt arbete), som beskriver och analyserar den könsdifferentiering som sker i rättspraxis. SiS utredningsarbete har inte undersökts inom ramen för kartläggningen. Utredningen ligger till grund för den unges fortsatta behandling, så väl inom som utom SiS verksamhet. Det är därför angeläget att SiS utredningar studeras utifrån ett genusperspektiv. FoU-enheten studerar frågan om kön i SiS utredningsarbete inom ramen för ett forskningsprojekt. Till projektet knyts en intern referensgrupp av verksamhetsföreträdare. Studien påbörjas hösten 2008 och avrapporteras hösten FoU-enheten ansvarar för forskningsprojektet. Om resultaten i undersökningen föranleder förändringar i utredningsarbetet bör dessa följas upp efter att de har implementerats. 11

12 16. Programverksamheten inom ungdomsvården Data från ADAD-utskrivningsintervju visar att flickor i större utsträckning än pojkar uppger att de har fått ingen eller lite hjälp inom områden där de har uttryckt ett hjälpbehov. Det gäller områdena skola, arbete, brottslighet, alkohol och narkotika. För att en jämställd vård och behandling ska uppnås måste flickor och pojkar som uppger att de har ett visst hjälpbehov få insatser i lika stor utsträckning. Institutionschefer inventerar avdelningarnas utbud i förhållande till uppgifter i ADAD som avser personalens och den unges uppfattning om hjälpbehov och den unges skattning av hjälp inom de nio livsområdena. FoU-enheten inventerar hur utbildnings- och utvecklingsmedel fördelas inom myndigheten. FoU-enheten stimulerar förekomsten av insatser/program där de efterfrågas men saknas. Det kan exempelvis innebära att stimulera förekomsten av kriminalitetsprogram för flickor osv. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Finns behov av programverksamhet implementeras den under Verksamhetsåret 2009 följs upp på lokal, regional och central nivå under 2010, inom ramen för vp-processen. Institutionschefer ansvarar och redogör för åtgärder och utveckling i institutionens verksamhetsberättelse. Regionerna följer upp utvecklingen på regional nivå. FoU-enheten följer upp utvecklingen på central nivå. 17. Konsekvenser av blandade och enkönade avdelningar SiS har allt mer övergått till att vårda flickor och pojkar på separata avdelningar, men det förekommer fortfarande att de vårdas tillsammans. I den litteraturgenomgång som redovisas i rapporten Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv framhålls att denna övergång inte närmare har utvärderats. Det är inte heller utrett vilka för- och nackdelar det finns med de olika alternativen. En sådan genomgång är angelägen för att tjäna som underlag för beslut om blandad eller enkönad vård. Frågan om konsekvenser för flickor och pojkar med enkönad respektive könsblandad vård utreds närmare i ett forskningsprojekt. Projektet påbörjas hösten 2008 och avrapporteras senast FoU-enheten. 12

13 Åtgärder som avser missbrukarvården 18. Programverksamheten inom missbrukarvården Av en enkät till samtliga avdelningsföreståndare framgår att programmet Återfallsprevention kommer män till del i högre utsträckning än till kvinnor. Kunskap om att förebygga återfall i missbruk bör vara ett centralt inslag i så väl kvinnors som mäns behandling inom missbrukarvården. För att uppnå en jämställd vård och behandling bör de erbjudas denna insats i lika stor utsträckning. Regionerna i samarbete med FoU-enheten följer upp institutionernas programutbud och gör riktade utbildningsinbjudningar till de avdelningar där kvinnor inte får del av återfallsprevention. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Under 2009 riktas utbildningar till de avdelningar där det finns behov. Programverksamheten implementeras under 2010 och följs därpå upp inom ramen för vp-processen. FoU-enheten. 19. Vårdtid innan 27-placering LVM Data från SiS klient- och institutionsadministrativa system visar att kvinnor har längre vårdtid innan 27-placering påbörjas än män. Det är angeläget att undersöka vad dessa skillnader bero på. FoU-enheten i samarbete med Enheten för verksamhetsplanering utreder orsaker till skillnader mellan könen och föreslår åtgärder där så är påkallat. Påbörjas i samband med att handlingsplanen antas. Eventuella åtgärder implementeras under 2009 och följs upp under 2010, inom ramen för vp-processen. Institutionschefer och regioner följer upp frågan på lokal respektive regional nivå. FoU-enheten och Enheten för verksamhetsplanering utreder orsaker och föreslår åtgärder. Enheten för verksamhetsplanering följer löpande upp frågan inom ramen för verksamhetsuppföljningen. 13

14 20. Medicinering inom missbrukarvården Data från DOK- utskrivningsintervju visar tendenser till olikheter i hur kvinnor och män medicineras. Bortfallet i DOK gör emellertid att uppgifterna är alltför osäkra för att ligga till grund för förslag på konkreta åtgärder inom specifika områden. Mot bakgrund av den relativt omfattande somatiska vård som bedrivs inom SiS missbrukarvård bör frågan emellertid belysas och diskuteras ytterligare. Det medicinska omhändertagandet på avdelningarna och eventuella skillnader mellan könen tas upp och diskuteras på myndighetens hälso- och sjukvårdsdagar. Tas upp på hälso- och sjukvårdsdagarna hösten FoU-enheten. 21. Utredningsinsatser på LVM-hemmen och under 27-placering Data från DOK-utskrivningsintervju visar att män i större utsträckning än kvinnor uppger att de har fått utredningsinsatser på avdelningen. Skillnaderna syns även när det gäller utredningsinsatser under 27-placering men är då mindre. Störst är skillnaderna vad avser utredning av psykisk hälsa, utredning av missbruksproblem och utredning av motivation till förändring. Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att utredningsinsatser kommer kvinnor och män till del i lika stor utsträckning. Skillnaderna mellan könen vad avser utredningsinsatser på LVM-avdelningarna och under 27-placeringarna följs upp genom DOK utskrivningsintervju. Uppföljningen bör inte genomföras förrän LVM-institutionerna har etablerat former för utredningsverksamheten i enlighet med anvisningarna för SiS utredningar LVM. Uppföljningen genomförs därför först 2010 och avser verksamhetsåret FoU-enheten 14

15

16 Statens institutionsstyrelse SiS Box , Stockholm Telefon vx: Telefax: Besöksadress: Drottninggatan 29 Form: Svensk Information, Omslagsillustration: Diana Reybekiel, Tryck: Edita Västra Aros, maj 2008

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 2013-09-11 Generaldirektören Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 Uppdraget Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet

Läs mer

SiS vård och behandling ur ett jämställdhetsperspektiv

SiS vård och behandling ur ett jämställdhetsperspektiv Allmän SiS-rapport 2008:6 SiS vård och behandling ur ett jämställdhetsperspektiv ISSN 1404-2584 Förord Materialet till denna rapport har tagits fram och bearbetats av flera olika personer: Data från KIA

Läs mer

2009 12 21 Dnr 39 932 2009. Socialdepartementet (S2008/8418/ST)

2009 12 21 Dnr 39 932 2009. Socialdepartementet (S2008/8418/ST) 2009 12 21 Dnr 39 932 2009 Generaldirektören Socialdepartementet Uppdrag att förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2014 2015

Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2014 2015 -02-17 Generaldirektören Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2015 År 2010 antog riksdagen en nationell strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige 1.

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse 2015-2018 Datum: 2015-09-28 Diarienummer: 1.1.1 3083 2015 Dokumentnamn: Handlingsplan Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Läs mer

SiS finansierar. forskning

SiS finansierar. forskning SiS finansierar forskning Ansöknings- och bedömningsförfarande SiS har ett ansökningstillfälle per år för forskningsanslag. Den 1 mars årligen skall forskningsskisserna ha skickats in. Ansökningarna bedöms

Läs mer

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

2011-02-18 Dnr 39-932-2008. Socialdepartementet Utbildningsdepartementet (S2008/8418/ST)

2011-02-18 Dnr 39-932-2008. Socialdepartementet Utbildningsdepartementet (S2008/8418/ST) 2011-02-18 Dnr 39-932-2008 Generaldirektören Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Slutrapport - uppdrag att förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Män och normer inom vård och omsorg

Män och normer inom vård och omsorg Män och normer inom vård och omsorg Två delrapporter: Befintlig kunskap om obalans mellan könen Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden Befintlig kunskap om obalans mellan könen (SCB-statistik

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2015...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

Statens institutions IP styrelse SiS

Statens institutions IP styrelse SiS Statens institutions IP styrelse SiS 2013-12-16 -h ;lancii. nr. Sveriges kommuner Förändrade avgifter vid placering hos SiS från och med den 1 januari 2014 Översänder härmed nya föreskrifter och beslut

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Syfte med en översiktsplan är att: Ange övergripande mål och inriktningar för planeringen Identifiera strategiska områden Utveckla genomförande strategier

Läs mer

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508

Läs mer

Ett första steg mot en jämställd socialtjänst!

Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! Meddelandeblad Mottagare: Politiker och personal inom socialtjänsten med ansvar för beslut och uppföljning av verksamheten; mål, policy, resurser och kvalitet (t.ex. sociala nämnder, socialchefer, verksamhetschefer),

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län ,

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län , Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län 019-602 63 68, 070-612 63 68 linda.carlsson@regionorebrolan.se VO-College Örebro län hemsida VO-College Örebro läns Facebooksida Sök: Vård-

Läs mer

Används tvångsåtgärder oftare för pojkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården?

Används tvångsåtgärder oftare för pojkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården? INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 3 2011 Används tvångsåtgärder oftare för pojkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården? Resultat från intern statistik och intervjuer med personal Sofie Mörner Caroline

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Vägen från utredning till åtgärd

Vägen från utredning till åtgärd Vägen från utredning till åtgärd En sammanställning av ett pågående projekt, Maj 2011 Verner Denvall Professor i socialt arbete verner.denvall@lnu.se Sofia Enell Doktorand i socialt arbete sofia.enell@lnu.se

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3

SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3 SiS kvalitetssystem SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3 SiS mål 4 Brukarinflytande i kvalitetsarbetet 5 Brukarinflytande på olika nivåer 5 Fokusgrupper med brukare och kunder 6 Klagomålshantering

Läs mer

Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering

Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering 2014-12-18 Dnr 1.1.4-544-2013 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering S2014/2927/FS(delvis) Sammanfattning Statens institutionsstyrelse

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare?

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare? ANALYSSEMINARIUM 9/5 Styra och leda för hållbar jämställdhet Hur går vi vidare? Detta har vi sett! Detta har vi gjort! Högre förväntningar på kvinnor Myndighetens arbete med jämställdhet, vid biståndsbedömning

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Sexuella trakasserier mot tjejer och kvinnor i offentliga miljöer

Sexuella trakasserier mot tjejer och kvinnor i offentliga miljöer Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-18 Handläggare Marianne Gabrielsson Telefon: 0850825950 Till Socialnämnden 2016-05-17 Sexuella trakasserier

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM Det här är LVM-vård Syftet med LVM-vården är att du ska bli motiverad att arbeta med dina missbruksproblem och efter LVM-tiden fortsätta med frivillig

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i fördjupad översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i fördjupad översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i fördjupad översiktsplan Syfte med en fördjupad översiktsplan är att: Klarlägga hur ett avgränsat område bör utveckla, som underlag för exploatering och bevarande

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen 1(7) Ramona Persson 0155 26 40 27/e-post: rampe@d.lst.se Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen BESLUT Länsstyrelsen beslutar att avsluta ärendet utan vidare

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar. SiS följer upp och utvecklar 1/09 Betydelse för vårdens utformning Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Tove Pettersson Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Betydelse för vårdens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN MILJÖFÖRVALTNINGEN 2007-10-11 SID 1 (5) Kontaktperson Ingegärd Bergsmark BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN Inledning Arbetet med mångfald och jämställdhet styrs av lagstiftning och stadens interna

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-27 Handläggare Monica Slama Telefon: 08-508 23 092 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer